Wiens konstakademi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Entrén till Wiens konstakademi vid Schillerplatz i Wiens innerstad.

Wiens konstakademi (tyska: Wiener Kunstakademie eller Akademie der bildenden Künste Wien) är en statlig konstutbildning på universitetsnivå i Wien och en av Europas äldsta konstakademier.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Akademins nakenstudiesal (1787) av Martin F. Quadal.

Wiens konstakademi bildades 1692, då som skulptören och hovmålaren Peter Strudels (omk. 1660-1714) privatakademi, efter mönster hämtat från Accademia di San Luca. 1725, under Karl VI:s regeringstid, genomförde barockmålaren Jacob van Schuppen (1670-1751) en nybildning kallad K.k. Hofacademie der Mahlerey, Bildhauerey und Baukunst (Kejserliga och kungliga hovakademin för målari, skulptur och byggnadskonst). Denna erhöll efter kejsarens död 1740 allt mindre stöd från hovet, så att den slutligen inhystes i van Schuppens privata hushåll och där långsamt inställde all undervisning.[1] Efter van Schuppens bortgång 1751 gavs hovakademin en rektorsbefattning. Barockmålaren Michelangelo Unterberger (1695-1758) var "rector magnificus" i ett par omgångar, däremellan rokokomålaren Paul Troger (1698-1762). 1759 utsågs den svenske miniatyrmålaren Martin Mijtens d.y. till hovdirektör för akademin. 1772 blev alla befintliga konstskolor i Wien sammanslagna till en akademi för "förenade bildkonster". 1786 flyttade akademin till huset St. Annahof i centrala Wien. Där anordnades offentliga konstutställningar. 1872 fick akademin högskolestatus. Med bibehållande av namnet Akademie der bildenden Künste eller konstakademi blev den 1998 universitet.

Sedan 1877 finns akademin i byggnaden vid Schillerplatz i Wiens innerstad. Denna började byggas 1871 i samband med andra nyanläggningar i området. De ursprungliga ritningarna utfördes av Theophilus Hansen (1813-1891), ledare för akademins arkitekturutbildning. Byggnaden tillkom i den italienska renässansens stil, i fyra våningar med förhöjda utsprång. De konstnärliga utsmyckningarna inomhus blev klara 1892. Takmålningarna i aulan är gjorda av Anselm Feuerbach.

Utställningslokaler[redigera | redigera wikitext]

Läromedelssamling: tavelgalleri, kopparstickkabinett[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till akademin finns ett tavelgalleri med 250 målningar av berömda mästare, allt från 1400- och 1500-talets tidiga italienska måleri och fram till det måleri som växte fram samtidigt med akademin under 1700- och det tidiga 1800-talet. Här finns till exempel Het Laatste Oordeel (Domedagstriptyken) av Hieronymus Bosch, liksom verk av Lucas Cranach d.ä., Rembrandt, Peter Paul Rubens, Tizian och Bartolomé Esteban Murillo. Vid sidan av tavelgalleriet finns ett Kopparstickkabinett. Detta kabinett utgör en av de mest betydande grafiksamlingarna i Österrike. Både tavelgalleriet och kabinettet var från början avsedda som "läromedelssamlingar" för akademins elever. Under Wienoffensiven 1945 förstördes många konstskatter vid bombanfall.

Kända elever och lärare[redigera | redigera wikitext]

Titanensturz (Titanernas fall) av Anselm Feuerbach i aulans tak.

En känd aspirant som inte blev antagen var Adolf Hitler (1889–1945)

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Simon Mraz, Die Geschichte der Akademie der bildenden Künste in den 30er und 40er Jahren des 18. Jahrhunderts unter besonderer Berücksichtigung des internationalen, politischen und künstlerisch-organisatorischen Umfelds (Universität Wien, 2007), pdf

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]