Wiens spårväg
| Wiens spårväg | |||
 Fyra generationer av spårvagnar i Breitenseedepån i Wien. Från vänster en Siemens ULF, en museispårvagn Type L3 från 1957, museispårvagn Type K från Maschinen- und Waggonbau-Fabriks-Aktiengesellschaft in Simmering 1913 samt spårvagn av Type E1 från Lohner-Werke 1973. (Bilden tagen före 2006) | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Plats | Wien | ||
| Antal linjer | 29 | ||
| Antal hållplatser | 1128 | ||
| Turtäthet | 10 min | ||
| Antal passagerare | 200 milj/år | ||
| Organisation | |||
| Invigd | 1865 | ||
| Trafikoperatör | VOR | ||
| Tekniska fakta | |||
| Banlängd | 172 kilometer, därav i linjetrafik 179 kilometer | ||
| Linjelängd | 221 km kilometer | ||
| Spårvidd | 1435 mm millimeter | ||
| Elektrifierad | Ja | ||
| Matning | Luftledning | ||
| |||
Wiens spårväg är ett spårvägssystem i Österrikes huvudstad Wien. Det är ett 181 km långt spårvägsnät, vilket gör nätet till ett av världens största system.[1]
Spårvägen ägs och drivs av Wiener Linien GmbH & Co KG som ägs av staden Wien genom dess tekniska verk.[2]
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Spårvagnarna, då hästdragna, började trafikera Wiens gator så tidigt som 1865.
Till skillnad från många andra städer så tog man inte bort spårvagnarna helt när biltrafiken ökade på 1950- och 1960-talet och då Wiens tunnelbana togs i drift. Endast mindre sträckor har lagts ner genom åren. En bit av tunnelbanan U2:s tunnel trafikerades tidigare av spårvagnar men har nu ersatts av tunnelbanetrafik. Det fanns planer på att ersätta spårvagnarna med buss och tunnelbana på 1950-talet. Dessa planer fullföljdes aldrig, däremot ersattes några linjer. Idag har man ett spårvägsnät som är ett komplement till bussar och tunnelbana.
Vagnpark[redigera | redigera wikitext]
Större delen av spårvagnsflottan, 300 av sammanlagt omkring 440, är låggolvsspårvagnar av modell Siemens ULF.
Linjer[redigera | redigera wikitext]
| Wiens 29 spårvägslinjer | |
|---|---|
| Linje | Sträcka |
| D | Hauptbahnhof Ost – Nußdorf, Beethovengang |
| O | Raxstraße, Rudolfshügelgasse – Praterstern |
| 1 | Prater, Hauptalle – Stefan-Fadinger-Platz |
| 2 | Ottakringer Straße, Erdbrustgasse – Friedrich-Engels-Platz |
| 5 | Praterstern – Westbahnhof |
| 6 | Burggasse-Stadthalle – Kaiserebersdorf, Zinnergasse |
| 9 | Gersthof, Wallrißstraße – Westbahnhof |
| 10 | Dornbach, Güpferlingstraße – Hietzing, Kennedybrücke |
| 18 | Burggasse, Stadthalle – Schlachthausgasse |
| 25 | Aspern, Oberdorfstraße – Floridsdorf |
| 26 | Hausfeldstraße – Strebersdorf, Edmund-Hawranek-Platz |
| 30 | Floridsdorf – Stammersdorf |
| 31 | Schottenring – Stammersdorf |
| 33 | Josefstädter Straße – Friedrich-Engels-Platz |
| 37 | Schottentor – Hohe Warte |
| 38 | Schottentor – Grinzing |
| 40 | Schottentor – Gersthof, Herbeckstraße |
| 41 | Schottentor – Pötzleinsdorf |
| 42 | Schottentor – Antonigasse |
| 43 | Schottentor – Neuwaldegg |
| 44 | Schottentor – Dornbach, Güpferlingstraße |
| 46 | Dr.-Karl-Renner-Ring – Joachimsthalerplatz |
| 49 | Dr.-Karl-Renner-Ring – Hütteldorf, Bujattigasse |
| 52 | Westbahnhof – Baumgarten |
| 58 | Westbahnhof – Unter-St.-Veit, Hummelgasse |
| 60 | Hietzing, Kennedybrücke – Rodaun |
| 62 | Kärntner Ring, Oper – Lainz, Wolkersbergenstraße |
| 67 | Otto-Probst-Platz – Oberlaa, Therme Wien |
| 71 | Börsegasse, Wipplingerstraße – Zentralfriedhof, 3. Tor |
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Typisk hållplats i gatumiljö på en mindre gata utanför den tidigare vagnhallen i stadsdelen Währing. -
Flygfoto över huvudverkstaden i Simmering från 2004. -
Spårvagnar modell Siemens ULF och typ E på Schwedenplatz. -
En ULF utanför Parlamentsgebäude på Ringstraße. -
En ULF på Tokiostrasse, 2013. -
En spårvagn av den senaste typen, Bombardier Flexity Wien, på Quellenstraße 2019.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Straßenbahn Wien, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Schwandl, Robert. ”Wien” (på engelska). urbanrail.net. http://urbanrail.net/eu/at/vienna/tram/wien-tram.htm. Läst 10 juni 2021.
- ^ ”About Wiener Linien” (på engelska). Wiener Linien GmbH & Co KG. https://www.wienerlinien.at/web/wl-en/about-wiener-linien. Läst 10 juni 2021. ”Wiener Linien is Vienna’s public transport operator and is responsible for some 180 underground, tram and bus lines. Our underground network extends to 83 kilometers, our tram network comprises around 220 kilometers, which makes it the sixth-largest in the world, and our bus lines travel a network of 850 kilometers.
Wiener Linien GmbH & Co KG is a subsidiary of WIENER STADTWERKE GmbH, with ownership held by the City of Vienna.”
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Wiens spårväg.- Hästspårvagnarna i Wien
- Den "elektriska"
