Wikipedia:Återgivning av främmande språk

Här är det tänkt att finnas förslag och riktlinjer för hur ord och uttryck på främmande språk bäst återges på svenskspråkiga Wikipedia. Se även Wikipedia:Artikelnamn, Wikipedia:Personnamn, Wikipedia:Geografiska namn och Wikipedia:Översättningsfrågor.

Allmänt

Fenomen, personer och platser som har ett etablerat namn på svenska bör benämnas på svenska. Skriv till exempel inte Cape Town, utan istället Kapstaden. I enskilda fall kan man använda annat namn för att följa principen om minsta möjliga förvåning, ett exempel är att skriva Mein Kampf, dit Min kamp är en omdirigering.

Tekniska begränsningar

Vissa datorer och vissa webbläsare har tekniska begränsningar för specialtecken. Det kan antas att de allra flesta användare har stöd för deluppsättningarna 'Basic Latin' (engelska alfabetet plus några skiljetecken), 'Latin-1' (de vanligaste diakriterna med mera, stödjer västeuropeiska språk) och 'Latin (utökad-A)' (fler diakriter med mera, stödjer i stort sett alla östeuropeiska språk med latinskt alfabet). Därutöver finns 'Latin (utökad-B)' (arkaiska eller ovanliga bokstäver, fler diakriter, ligaturer, språk utanför Europa) och 'Latin (utökad extra)' (ytterligare diakriter, vietnamesiska), men tecken i dessa deluppsättningar rekommenderas ännu inte i artikeltitlar.

För typsnitt (teckensnitt) som stödjer främmande tecken (inklusive andra alfabet och skriftsystem) kan Code2000 (serif) och Arial Unicode (sans-serif) rekommenderas. Code2000 finns att ladda ner här (zippat) Arial Unicode följer med vissa versioner av MS Office; dock kan det behöva installeras separat från installationsskivan (se Microsofts supportsida). Märk dock att många användare kan ha stöd för tecknen ifråga utan att ha dessa typsnitt.

Uttal

Då det i artikelnamnet inte framgår särskilt tydligt hur ordet uttalas på svenska bör det på artikelns första rad finnas en uttalsbeskrivning skriven med det internationella fonetiska alfabetet inom parentes med de fonetiska tecknen inom snedstreck eller hakparentes. En wikilänk till artikeln Internationella fonetiska alfabetet bör finnas. (Man kan använda mallen {{IPA}} för att försäkra sig om att uttalssymbolerna återges korrekt.) Exempel:

Katowice (uttalas /katɔ'vʲitsɛ/)

Omdirigeringar

Om det finns flera olika namn/stavningar/transkriptioner bör det finnas omdirigeringssidor från de olika varianterna. Om en artikel ligger under ett namn innehållade tecken/bokstäver som inte är standard i svenskan (hit räknas vid namn inte 'é') ska en omdirigering finnas från en motsvarande stavning utan diakriter/specialtecken.

Kungligheter

Historiska kungligheter benämns i allmänhet med den svenska versionen av namnet, eventuellt regentnummer och land.

Politiska partier och andra organisationer

För politiska partier och andra organisationer som inte har något officiellt namn på svenska ska man i första hand använda namn som är etablerade i svenska massmedier, till exempel TT-språket. Så länge partiet inte har något etablerat svenskt namn, bör originalnamnet användas (notera att pressen ofta använder engelskspråkiga namn och förkortningar). En översättning av namnet till svenska kan sättas inom parentes och citationstecken i artikelns inledning.

Polis och juridik

För en lista över begrepp vid översättning av artiklar som berör polisens verksamhet eller juridik, se Svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista För anställda inom polisen.

Ligaturer

Vissa språk använder regelbundet ligaturer, även i egennamn. Till dessa hör bland annat latin (æ, œ), franska (œ) och nederländska (ij). Normalt kan ligaturer brytas upp och skrivas med två tecken, men i personnamn behåller man vanligen skrivsättet personen använder (speciellt för æ). Vid sortering skall ligaturer alltid brytas upp. Om ett ord inleds med ligatur skall båda bokstäverna versaliseras även om inte ligaturtecknet används, se IJsselmeer. Ligaturen ij byts även i vissa fall ut mot ett y ("Johan Cruyff").

Notera att i nordiska namn är æ vanligen en egen bokstav som skall behandlas som ä. Ligaturen finns dock även i vissa latiniserade efternamn, och behandlas då enligt ovan.

Språk med latinska alfabet

För namn/ord som i original skrivs med det latinska alfabetet, använd originalstavningen såvida det inte finns en allmänt accepterad svensk form. Använd diakritiska tecken så långt tekniken tillåter, men gör alltid omdirigeringar från stavning utan diakriter. Många gånger finns det flera wikilänkar till stavning utan, som utan omdirigering blir en röd länk (med risk för dubblettartikel).

• Latinska tecken som bör användas: á, à, â, ä, ă, ā, ã, å, ą, æ, ć, ċ, ĉ, č, ç, ď, đ, ð, é, è, ė, ê, ë, ě, ĕ, ē, ę, ġ, ĝ, ğ, ĥ, ħ, ı, í, ì, î, ï, ĭ, ī, ĩ, į, ĵ, ķ, ĺ, ľ, ļ, ł, ń, ň, ñ, ņ, ŋ, ó, ò, ô, ö, ŏ, ō, õ, ő, ø, œ, ŕ, ř, ŗ, ś, ŝ, š, ş, ť, ţ, þ, ŧ, ú, ù, û, ü, ŭ, ū, ũ, ů, ų, ű, ŵ, ý, ŷ, ÿ, ź, ż, ž (Unicodedelmängd:Latin-1 och Latin-A)
• Latinska specialtecken som bör bytas ut: ij till ij, ß till ss, aa (för å-ljud) till å
• Transkriptionstecken som bör bytas ut: Till exempel ǎ till ă, ǒ till ŏ, ḥ till h, ṣ till s, ș till ş, ǔ, ǖ, ǘ, ǚ, ǜ till ü eller u, och många fler i Unicodedelmängder Latin-B, Latin-C och Latin-additional, då de ofta inte stöds av läsarnas datorer.

Azerbajdzjanska

Normalt följs EU:s råd för utländska namn på svenska. Huvudregeln är att använda azerbajdzjansk latinsk stavning, men att byta ut bokstaven Ə ə till Ä ä, samt att byta versalt İ till I utan prick. Gement i och ı behålls från den azerbajdzjanska stavningen. Undantag görs för platser och personer som fått en etablerat svensk stavning från ett tidigare skrivsätt, till exempel Baku, Sumgait, Ganja, Stepanakert, Nachitjevan, Nagorno-Karabach, Apsjeron, Ilham Aliyev, Rasul Jafarov, Gejdar Alijev.

Estniska och võru

Bokstaven Õ, õ skrivs lämpligen ut i artikelnamnet och standardsorteras som Ö, ö, då uttalet mest liknar svenskt ö. Den estniska bokstaven introducerades på 1800-talet just som ett alternativ till ö. Omdirigeringar görs lämpligen från både ö och o.

Finska

Genomgående används svenska ord eller namn för begrepp och orter när sådana finns, i och med att svenska är ett officiellt språk i Finland. Till exempel finns artiklarna på Nyslott och Villmanstrand, men med omdirigering från Savonlinna och Lappeenranta. Också de finska namnen nämns i inledningen till artiklar om finländska orter och begrepp.

Finskan använder samma alfabet som svenskan. I några lånord förekommer š och ž, som behandlas som s respektive z.

Franska, spanska, italienska, nederländska med flera

För de västeuropiska språken med latinskt alfabet, följ policyn under rubriken Språk med latinska alfabet ovan. œ behålls, men ha länk från variant med oe. Det finns ett unicode-tecken ij för holländska, men använd hellre de två vanliga bokstäverna ij. Stavning som IJsselmeer finns.

Nordiska språk

Tecknen æ, ø, ð, þ och diakritiska tecken bör skrivas enligt respektive språks standard. Undantag är de etablerade svenska stavningsformerna Köpenhamn, Själland, Lilla Bält och Stora Bält. I danska ortnamn bör å användas i stället för aa, till exempel Århus och Åbenrå. På Wikipedia används ofta ö istället för ø för vissa kända städer såsom Helsingör, vilket accepteras, men æ ska däremot användas. Personnamn stavas som i original, exempelvis Pia Kjærsgaard och Sven Aage Andersen. Gör omdirigering från variant med ae/ä, ö, d, th eftersom det är vanligt i press och litteratur att de används istället för æ, ø, ð, þ. Æ och ø åstadkoms på Macintosh genom alt+ä respektive alt+ö. Beroende på tangentbordsinställningar används i Linux och Unix AltGr + ä, ö, d och t eller Compose + a + e och liknande.

I Windows kan alt-tangenten hållas nedtryckt medan man på det numeriska tangentbordet matar in en sifferkod för respektive tecken (se till att num lock inte är tillslaget):

Tecken	Tresiffrig kod	Fyrsiffrig kod
æ	145	0230
Æ	146	0198
ø	155	0248
Ø	157	0216
ð	208	0240
Ð	209	0208
þ	231	0254
Þ	232	0222

Använd vid behov teckenpaletten under redigeringsrutan.

Æ och ø alfabetiseras på svenska normalt som ä och ö. För att åstadkomma detta i en kategori, kan man exempelvis skriva [[Kategori:Danmarks öar|Äbelö]] i artikeln om Æbelø. Se även Wikipedia:Namngivning av geografiska artiklar#Norden.

Polska, ungerska, litauiska, rumänska med flera

För de östeuropeiska språken med latinskt alfabet, följ policyn under rubriken Språk med latinska alfabet ovan. ą, ď, ł, ş etc räknas som diakritiska tecken. I korrekt rumänska föredrar man ș och ț (s och t med komma under), vilket inte stöds av många webbläsare, så ş och ţ rekommenderas.

Samiska

Samiska har skrivits på olika sätt beroende på både samisk språkvarietet, och i någon mån nation. Man har försökt sammanföra skriftspråket över nationsgränserna åtminstone för den största varieteten, nordsamiska, vilket man bör följa. Se även nordsamiska Wikipedia.

Svenska dialekter

Tydligt dialektala ord bör omdirigeras till den rikssvenska motsvarigheten, exempelvis skånskans rullebör till skottkärra och finlandssvenskans halare till overall. Provinsiella och dialektala ord som inte har en direkt motsvarighet i rikssvenska kan användas, till exempel talko. I artiklar om finska förhållanden bör i allmänhet finlandssvensk terminologi användas, vid behov med förklaring. Till exempel motsvaras svensk förskoleklass av finsk förskola och svenska departement av finska ministerier.

Turkiska

Turkiska skrivs med turkiska alfabetet som är en modifierad version av latinska alfabetet.

"Språk med latinska alfabet" ovan, anger att för namn/ord som i original skrivs med det latinska alfabetet, använd originalstavningen såvida det inte finns en allmänt accepterad svensk form. "Språk med latinska alfabet" skriver även använd diakritiska tecken så långt tekniken tillåter, men gör alltid omdirigeringar från stavning utan diakriter. ..., samt anger även vilka latinska tecken som bör och inte bör användas.

På Wikipedia:Artikelnamn och "Namn på andra språk" anges att etablerade svenska namn, såsom Venedig (och Ankara) bör dock användas." "Namn på andra språk" skriver även något om versalisering.

Tyska

Använd ü som på tyska, alfabetiserat som y – till exempel får artikeln Bernhard von Bülow tillägget {{STANDARDSORTERING:Bylow, Bernhard von}}. Byt gärna ut ß (Eszett) mot ss i artikelnamn och löpande text, eftersom formen ss oftast är gångbar i tyskspråkiga länder. ß används dock fortfarande (efter stavningsreformerna 1996 och 2006) i tyskan där föregående vokal är lång (Straße /ʃtra:sə/ men Gasse /gasə/. Regeln gäller även för diftonger, t.ex. ei i beiß) samt i namn där det tidigare har funnits. Det går att använda ß i artikelns inledning.

Schweizertyska

ß används inte i det separata språket schweizertyska. Ss-stavning används istället.

Vietnamesiska

Vietnamesiska skrivs med en latinbaserad skrift som kallas Quốc Ngữ, vilken använder en mängd diakritiska tecken som kan orsaka problem. De olika diakritiska tecknen kan kopieras härifrån.

• Artikelnamn bör skrivas utan diakriter.
• Om man har möjlighet bör man skriva uppslagsordet med diakriter i början av artikeln.
• I den löpande texten kan man skriva med eller utan diakriter, vilket man tycker. Det är bra, men inte nödvändigt, att vara konsekvent inom artikeln. Om man använder diakriter måste man tänka på att göra sina länkar till den diakritlösa formen.
• En del vietnamesiska ord är av kinesiskt ursprung. Om man tycker det är befogat kan man ange dessa ords kinesiska tecken som komplement till Quốc Ngữ-stavningen.
• Flerstaviga ord bör särskrivas (med blanktecken). Namn bör skrivas med stor bokstav i alla sammansättningsled. Exempelvis bör man skriva Da Nang eller Đà Nẵng (ett stadsnamn), inte Da nang, Danang eller Da-nang.
• Etablerade svenska stavningar som Vietnam, Hanoi, Saigon, Hué, Tonkin, Annam, Mekong bör användas, även om de inte följer ovanstående principer. Staden Saigons nuvarande namn är Ho Chi Minh-staden.
• Man bör skapa omdirigeringssidor från tänkbara alternativa stavningar.

Språk med andra alfabet och skriftsystem

Man måste transkribera ord skrivna med andra alfabet och skriftsystem, det vill säga skriva om dem till latinsk skrift. Transkribering ska ske till svenska, och transkriberingar från originalspråk till ett tredje språk, till exempel engelska, ska inte användas så länge det finns en svensk standard (exempel: ryska Ш skrivs sj, inte som engelska sh). Undantag för etablerade avvikelser, till exempel namn på personer som bytt språk. Ange originalstavning (med Unicode) i början av artikeln, till exempel: Dmitrij Anatoljevitj Medvedev (ryska: Дми́трий Анато́льевич Медве́дев).

Undantag från regeln kan ibland förekomma. Himlakroppar namnges ofta efter personer och gudomar på främmande språk. De officiella namnen på himlakroppar ges normalt av Internationella Astronomiska Unionen. Svenska astronomer använder normalt sett IAUs benämning på himlakroppar, oavsett namnens ursprung. Därför skriver vi 67P/Churyumov-Gerasimenko, inte 67P/Tjurjumov-Gerasimenko, trots att kometen är namngiven efter en astronom vars namn vi normalt transkriberar som Klim Ivanovitj Tjurjumov.

Arabiska

För translitteration av arabiska används LC-systemet, med undantag för namn som redan har en allmänt vedertagen stavning. Se även Utländska namn på svenska: Handbok om translitterering och alternativa geografiska namnformer, sidorna 54–62 och 109–118.

Det finns olika metoder att återge arabiskans bestämda artikel, al- (الْ). I facktexter används gärna en uttalsinriktad transkription, så om det påföljande ordet börjar på en konsonant som hör till någon av de så kallade solbokstäverna (ت‎ (t), ث‎ (ṯ/th), د‎ (d), ذ‎ (ḏ/dh), ر‎ (r), ز‎ (z), س‎ (s), ش‎ (š/sh), ص‎ (ṣ/s), ض‎ (ḍ/d), ط‎ (ṭ/t), ظ‎ (ẓ/z), ل‎ (l) eller ن‎ (n)), skrivs inte "l"-et ut och det sker istället en fördubbling av solbokstaven, exempelvis så att الشمس (solen) transkriberas ash-shams. Den stilen ses även på andra håll, men i texter som riktar sig till en bredare läsekrets kan man med fördel använda en förenklad transkription, där den bestämda artikeln (الْ) konsekvent transkriberas "al-", så att الشمس (solen) då transkriberas al-shams. Båda dessa metoder kan användas, så länge man ser till att vara konsekvent och håller sig till en stil inom samma text.

På svenska skrivs den bestämda artikeln, al-, som namnpartikel, likt von och af, i allmänhet med liten bokstav (gemen) även i början av meningar (se Språkrådets skrifter "Svenska skrivregler" och "Myndigheternas skrivregler").

Vidare är det bra om omdirigeringar skapas från så många olika stavningsalternativ som möjligt.

Tekniska begränsningar:

• Inga ā, ī och ū i sidans titel. Använd a, i och u där. Även i löpande text kan man bortse från diakriter.
• Prickar under emfatiska konsonanter och faryngalt h kan användas i en strikt translittering i början av artikeln. I titel och löpande text skrivs dock as-sabah, inte aṣ-ṣabāḥ.

Armeniska

Se den svenska transkriptionen i artikeln armeniska. Bygger på samma system som för transkription av kyrilliska (vilket innebär ti, si, zi för att skilja från tj, sj, zj, etc.). Ejektivor särskiljs inte från aspirerade motsvarigheter. Digrafen ու (o+w) transkriberas 'u'. իւ (i+w) transkriberas 'ju'.

Bulgariska

Svenskspråkiga Wikipedia följer de principer för translitterering från bulgariska som NE använder. Se vidare Bulgariska#Translitterering. Omdirigering bör alltid finnas från namn utan breven över a ('ă') till namn med.

Georgiska

Se svensk transkription på Georgiska#Skriftsystem. Bygger på samma system som för transkription av kyrilliska. Ejektivor särskiljs inte från aspirerade motsvarigheter.

Grekiska

Se Grekiska alfabetet#Transkribering. F används, inte ph. Det finns ett system för klassisk grekiska, ett för nygrekiska. För historiska företeelser används den klassiska. Även för många namn som återfinns idag används den klassiska, dock inte i transkriptioner av nygrekisk skrift. Makronen för eta och omega (η, ω; ē, ō) skrivs vanligen inte ut i återgivning av namn. Inte heller accenttecknet brukar användas i namnåtergivning.

Indoiranska språk

För närvarande finns framför allt en stor mängd ord som transkriberats från sanskrit och hindi. I vissa andra sammanhang har diakritiska tecken använts, något som inte varit fallet på svenskspråkiga Wikipedia. I enlighet med regeln om minsta möjliga förvåning och enkelhet rekommenderas att dessa (främst indiska) ord även i fortsättningen stavas med de bokstäver som finns i det svenska alfabetet. För att information om ordens korrekta språkliga (inhemska) stavning ska nå ut bör detta ske genom att orden anges inom parentes skrivna med respektive alfabet, till exempel devanagari.

En stor mängd politiska partier i Indien har förts in i Wikipedia under sina engelska namn eller sina indiska namn (ofta hindi). Skälet för detta är regeln om minsta möjliga förvåning, att partinamnen aldrig översatts till svenska i något annat sammanhang och övriga skäl som har att göra med den språkförbistring som råder på många håll i just Indien. Ett undantag är Kongresspartiet, men detta parti är unikt inte bara ifråga om översättning och namngivning i detta sammanhang, utan även inom den indiska politiken som sådan. Det finns skäl för att följa denna princip även ifråga om andra organisationer i Indien, till exempel fackföreningar, studentförbund och så vidare.

Japanska

Huvudartikel: Wikipedia:Japanska

Det finns några olika system att transkribera japanska till latinskt alfabet, som skiljer sig åt på några punkter. En av de tydligaste är hur långa vokalljud skrivs: exempelvis kan långt o-ljud skrivas ō, ô, oh, ou eller oo. Vanligast på Wikipedia har varit att skriva ō, men låta bli makronerna (strecken) i sidans titel. Vissa japanska ord är välkända i svenskan utan makroner, och skrivs då normalt utan makroner trots att de skrivs så i korrekt transkriberad japanska (exempel: budo). Varianten med cirkumflex, ^, har uppkommit när man skrivit på tangentbord som inte kan ge streck över bokstaven. På Wikipedia kan man klicka på eller kopiera på tecknet i fältet nedanför redigeringsrutan, så det finns inget skäl att använda cirkumflex. Oh används ofta i äldre svenska transkriberingar (liksom den är vanlig i engelska språket). Ou respektive oo används ibland för att markera ordets faktiska stavning på japanska (som skiljer på oo och ou i skrift, men inte i uttal).

En apostrof kan användas för att markera var en stavelse slutar, där det inte är uppenbart (Shin'a respektive Shi'na).

Många äldre transkriberingssystem använder logiska konstruktioner som si (uttalas shi), tya (uttalas cha), di (uttalas ji). På Wikipedia används i regel uttalsbaserad transkribering (shi, cha, ji). Det betyder visserligen att skillnader i stavning går förlorade, men i gengäld blir det enklare att se hur ordet ska uttalas. Se vidare Hepburntranskribering.

Om hur japanska namn ska skrivas, se Wikipedia:Personnamn#Japaner, kineser, koreaner med flera.

Kinesiska

Huvudartikel: Wikipedia:Kinesiska

Om det finns en etablerad svensk stavning för ett begrepp så ska denna användas (t ex Peking). Annars ska pinyin användas (dock ska tontecknen i pinyin inte sättas ut i artikelnamn eller i löpande tex).

Vissa namn på platser, institutioner och liknande översätts till svenska (Tre raviners damm, Folkets dagblad et cetera), om det finns en etablerad svensk översättning.

Mongoliska

Mongoliska skrivs både med kyrillisk skrift i Mongoliet och med mongolisk skrift i Inre Mongoliet. Kyrilliska namn och uttryck skall transkriberas enligt svensk praxis för kyrillisk skrift. Det finns ingen vedertagen svensk standard för transkription för mongoliska namn skrivna med mongolisk skrift, utan varierar från fall till fall. Man kan antingen translitterera namnen bokstav för bokstav som ofta sker i vetenskapliga sammanhang eller använda den modifierade pinyin som är i bruk i Kina. Ett tredje alternativ är att transkribera efter den kyrilliska formen om denna är känd.

Ryska och annan kyrilliska

Se även Wikipedia:Geografiska namn#Ryssland och före detta Sovjetunionen

Se transkriberingsanvisningarna i artikeln om rysk transkribering för alla namn och begrepp som inte redan har en etablerad svensk stavning. Andra språk med kyrilliska alfabet (ukrainska, belarusiska, bulgariska, mongoliska med flera) har något annorlunda transkribering baserade på språkliga drag (inklusive egna tecken), men dessa följer samma grundmönster. För serbiska och makedonska gäller dock den serbokroatiska translittereringen (se serbiska alfabetet).

Se även

• Wikipedia:Översättningsfrågor (frågesida)
• Wikipedia:Översättningsrekommendationer (essä)
• Wikipedia:Artikelnamn (riktlinje)
• Wikipedia:Språkvård
• Wikipedia:Skrivregler

Externa länkar

• Translitterering av ryska till olika språk med automatik
• UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA Handbok om translitterering och alternativa geografiska namnformer, utgiven av Europeiska unionens råd