Wikipedia:Översättningsrekommendationer

Översättning av artiklar från andra språkversioner av Wikipedia är ett sätt att skapa artiklar, som de flesta tycker är värdefulla tillskott.

En liten varning är på sin plats. Att översätta texter är svårare än de flesta tror, och en översatt text behöver normalt bearbetas flera gånger.

C.G. Liungman har skrivit att en översättares viktigaste egenskap är att "förstå när man inte har förstått", det vill säga att ha en mental larmklocka som pinglar när man inte förstår vad man skriver. Fokus ligger här på att förstå textens innebörd, så att man kan överföra den till svenska, snarare än primärt de enskilda orden.

Terminologi

På Wikipedia talar man ofta om "översättning" också då man snarare använder förlagan som inspiration, litteraturkälla och stöd för att skriva en egen artikel. Ur upphovsrättslig synvinkel och för att göra det lättare för andra att bedöma artikeln och hitta vidare läsning är det bättre att märka artikeln som en översättning då den egentligen inte är det än att låta bli att märka den som sådan då den är det. Egentliga översättningar görs mycket sällan på Wikipedia. Därför använder ursprungsmallarna formuleringen "helt eller delvis baserad på".

För- och nackdelar

En språkversion med fler användare har ofta mer omfattande artiklar än Wikipedia på svenska, och kan ha artiklar som saknas här. Istället för att skapa artikeln från grunden, varför inte utnyttja det arbete som redan gjorts? Också mindre språkversioner kan ha fler eller bättre artiklar på vissa områden, framförallt då det gäller ett geografiskt område eller en kulturkrets där språket används.

En principiell invändning är att mångfald är en styrka: om artiklarna skrivs skilt på olika språk, kommer de att ha olika infallsvinklar, och den som kan läsa flera av språken kan då få en mångsidigare bild av artikelämnet. Det kan vara något att hålla i bakhuvudet också då man använder en artikel på ett visst språk som förlaga till sin artikel. Man kan titta på artiklar på andra språk, fundera på vad som kanske saknas, läsa in sig med andra källor, och försöka förhålla sig kritisk till infallsvinkeln.

En översättning kan lätt ge en märklig slagsida åt artikeln: definierar vi termerna så som de definieras i den litteratur vi översätter ifrån istället för så som de används på svenska? Använder vi fel termer? Ser verkligheten annorlunda ut i det svenska språkområdet?

Den vanligaste kritiken gäller källorna. Ofta är åtminstone en del av källorna svårtillgängliga, och också då de finns tillgängliga på nätet kan det vara ganska mycket text man måste läsa och förstå för att kunna bekräfta att källan tolkats rätt och stöder det man vill säga. Därför är det vanligt att man vid översättningen helt enkelt översätter artikeln eller delar av den såsom en översättare skulle göra, så troget originalet som möjligt.

En direkt översättning har flera problem. Det går nästan aldrig att säga precis samma sak på två språk. Åtminstone om man vill ha ett flytande språk måste man säga saker på ett annat sätt. Det är då lätt hänt att man säger något annat än det som stod i källan. Det finns inte heller någon garanti för att texten man översätter baserar sig på den angivna källan; artiklarna utvecklas, formuleringar ändras, och de som ändrar formuleringarna kontrollerar dem inte alltid mot källan, för att inte tala om tillägg utan källa och ren vandalism. Översättningen kan se övertygande ut, och artiklar skrivna av etablerade användare granskas inte lika noga som tillägg av okända. Kan man lita på att förlagan granskats tillräckligt? En översättning innebär nästan alltid en viss glidning i mening. Översätts ett stycke flera gånger kanske det inte längre stöds av ursprungskällan, trots att alla gjort sitt bästa.

Att använda en artikel på en annan språkversion som inspiration, för att hitta källor, eller för att kontrollera att man inte missat något viktigt i sin egen artikel är oproblematiskt.

Förlagans kvalitet

Kontrollera förlagans vederhäftighet. Det är ingen idé att översätta en dålig artikel, som kanske ger en snedvriden bild av artikelämnet och kan innehålla direkta faktafel. En del användare förutsätter att en artikel skall vara utvald för att de skall använda den som förlaga.

Kontrollera vilka ändringar som gjorts på sista tiden. Har det varit redigeringskrig? Klotter? Endast små eller tekniska ändringar? Om artikeln är utvald, sök rätt på den version som blev utvald och jämför den med nuvarande version. Motsvarande om artikeln till stor del är skriven av en betrodd användare. Hur stora är skillnaderna? Om någon stuvat om i artikeln kan det vara svårt att se vad som ändrats; det finns en del trick som du kan be om hjälp med.

Välj relevanta delar

Överväg vilka delar av artikeln som skall användas. Ofta kan man åstadkomma en hygglig artikel på basen av förlagans inledning. Den kan kompletteras med valda delar av resten av förlagan. I synnerhet engelskspråkiga Wikipedia har många artiklar med mängder av mindre relevanta exempel och detaljuppgifter. En del avsnitt kan vara av sämre kvalitet än artikeln i övrigt, eller mindre relevanta. Det är bättre att göra ett bra arbete med en del av en artikel än att fokusera på att få med allt.

Fundera på huruvida någon aspekt av ämnet saknas i artikeln. Svenska, nordiska eller europeiska förhållanden? Har artikeln globalt perspektiv? Var särskilt noga med att ha med alla de viktigaste synvinklarna om ämnet är kontroversiellt.

Översättning eller egen artikel?

Ofta får man ett bättre resultat om man skriver en egen artikel, och använder förlagan bara som stöd. Är förlagans disposition bra? Då kan man använda den. Täcker den ämnet väl? Använd då artikeln för att kontrollera att du fått med allt det viktigaste i din version.

Har artikeln bra huvudkällor som duger som utgångspunkt för det mesta av artikeln? Går de att få tag på? Då kan det löna sig att skaffa dem. Kontrollera också vilka andra källor artikeln använder. Är många av dem svårtillgängliga? Döda länkar? Betalväggar? Har du tillgång till ett bibliotek via vilket du kan komma åt dem? Är många av källorna mindre bra? Används dåliga källor för viktiga uppgifter? Du kanske måste hitta egna kompletterande källor.

Dags att fatta det preliminära beslutet om i vilken grad du skall basera din text på förlagan. Om du går in för en egentlig översättning kan du fortfarande lämna bort sådant som är mindre relevant eller dåligt belagt, stuva om material, omformulera sådant som är mindre bra skrivet, infoga material från andra källor och på andra sätt låta din version skilja sig från förlagan. Du kommer ju att publicera artikeln i eget namn.

Översättning av ingressen

En möjlighet är att översätta ingressen av artikeln. Då beskriver man kortfattat (några rader) företeelsen och förklarar varför den är relevant för Wikipedia. Man kan lägga in en infobox som utnyttjar data från Wikidata och fokusera på de referenser som behövs för denna mindre text.

Poängen är att då kan man länka till den från andra artiklar och hitta till text på andra språkversioner. Sedan kan artikeln byggas ut på svenska, både oberoende av andra språkversioner och inspirerade av dessa.

För själva översättningsarbetet, se essän Wikipedia:Rekommendationer vid översättning från engelska. Den kan delvis vara relevant också för översättning från andra språk.

Översättningsverktyget

Wikipedianer har länge ansett att de verktyg för maskinöversättning som finns på Internet sällan kan användas för mer än att få ett hum om vad en text handlar om. Att översätta allt med hjälp av Google översätt medför ofta brister som kräver att man har goda kunskaper i båda språken och är beredd att lägga tid på att rätta till bristerna.

Nu har Wikimedia Foundation utvecklat ett eget verktyg för artikelöversättning ("Innehållsöversättning") som har stöd för vissa språk. Ursprungstexten visas i en kolumn och översättningen i den andra. Den text som åstadkommits kan inte sparas på wikin innan man gjort ändringar i alla stycken.

Somliga användare anser att en sådan maskinöversättning kan användas som bas för översättningsarbetet, medan andra är mer skeptiska. Alla är överens om att metoden har nackdelar. Tre särskilda problem med verktyget är att

• verktyget lockar till att använda maskinöversättning, med alla fallgropar det innebär för mindre vana översättare
• verktyget lockar till att översätta stycke för stycke och eventuellt mening för mening, inte till att fundera över artikelstrukturen och vad som är mer eller mindre relevant
• verktyget renderar klumpigt språk. Det gäller även för närliggande språk som danska.

Text som skapas med översättningsverktyget behöver bearbetas i flera omgångar. Antagligen bör man vara beredd att stuva om rejält istället för att bara finjustera. Eftersom den första textversionen ofta inte är så lyckad kan det vara bra att arbeta i den egna sandlådan (man väljer det genom att trycka på kugghjulet till vänster om Publicera i verktyget) och fixa till det mesta där, innan man sedan flytta artikeln till huvudnamnrymden.

Kontrollera fakta

Var noga med varje faktauppgift. Är det sannolikt att uppgiften tagits ur den angivna källan? Har källan tillräcklig tyngd just för den här uppgiften? Ger uppgiften otillbörlig vikt åt någon synvinkel? Det finns olika åsikter om hur noga man behöver vara med att kontrollera källorna då man använder en förlaga på annat språk, men åtminstone skall man inte släppa igenom uppenbart problematiska uppgifter. Ofta måste man också kontrollera källan för att veta hur man bör formulera uppgiften.

Se till att lägga in källhänvisningar på rätt ställen, så att de inte ger sken av att stöda något de inte stöder. Precisera gärna där den ursprungliga hänvisningen är vag.

Om du inte kontrollerar varje faktauppgift i den angivna källan, se till att det är tydligt vad du lämnat okontrollerat. Det finns olika uppfattningar om hur man skall göra i sådana situationer.

Källhänvisningar

Det finns olika uppfattningar om huruvida man alls kan hänvisa till källor man inte själv kontrollerat:

1. Förlagan är lika väl kontrollerad som våra artiklar, därmed är en översättning med bibehållen notapparat ifråga om faktakontroll likvärdig med om artikeln skrivits här. Ingen orsak att göra något speciellt.
2. Översättaren bör ta ansvar för texten. Om översättaren är en etablerad användare tror man att allt i artikeln är kontrollerat enligt hans eller hennes standard. Därför är det vilseledande att släppa igenom okontrollerade uppgifter. Källhänvisningar som inte kontrollerats bör markeras på något sätt.
3. Wikipedia duger inte som källa på Wikipedia. Därför skall alla okontrollerade källhänvisningar bort.
4. Allt som skrivs på Wikipedia skall vara källbelagt. Finns ingen källhänvisning så kan inte heller uppgiften finnas med.

Det är inte ovanligt i andra sammanhang att man använder indirekta källor:

"Sokrates genom Platon: Försvarstalet ...".

Att skriva

"Filip Filosof: Tankar ... genom engelskspråkiga Wikipedia: en:Filip Filosof#Filosof's thoughts"

([[:en:Special:Permalink/123456#Filosof's thoughts|en:Filip Filosof#Filosof's thoughts]])

slår inte lika högt, men tillåter ändå senare redaktörer att spåra och kontrollera källan. Om man lämnar bort källhänvisningen kommer källan att vara mycket svår att hitta efter att någon stuvat om i artikeln, så att dispositionen inte längre stämmer med förlagan. Man vet ju då inte i vilken del av översättningen formuleringen fanns, och därmed inte var man skall hitta källhänvisning i förlagan. Det gäller i synnerhet om formuleringen förvanskats, vilket skulle vara viktigt att kunna konstatera.

Att helt enkelt begränsa sin artikel till sådant för vilka man kontrollerat källorna är förstås en lösning som alla accepterar, förutsatt att artikeln inte då får alltför stora brister. Om man ändå vill ha med material med okontrollerade källor är det, enligt resonemanget ovan, bättre att visa varifrån materialet kommit. Ett sätt är att skapa dubbla notapparater:

1. Använd <ref group=fi-wp> eller liknande istället för <ref> för de okontrollerade källhänvisningarna.
2. Lägg till en skild källförteckning i samband med ursprungsmallen (där du hänvisar till förlagan) med lämplig förklaring och <ref group="fi-wp">
3. Ta bort "group=fi-wp" från källhänvisningarna allteftersom du kontrollerat dem.

Skapa nya meningar, istället för att översätta ord för ord

Det absolut vanligaste felet vid översättningar är att man översätter varje ord för sig. Man kan råka skriva löjeväckande saker som "Trots en primärt komisk figur" (Though primarily a comic figure) eller "Hans liv och verk är nära med hans ett år yngre brors Wilhelm Grimm sammanknutet" (Sein Lebenslauf und Werk sind eng mit dem seines ein Jahr jüngeren Bruders Wilhelm Grimm verbunden).

Ovanstående är lätt att skratta åt, men alla som försökt översätta har trillat dit på samma fel flera gånger (om än kanske inte i hela meningar). Den som tror att den aldrig gjort något sånt, har mycket kvar att upptäcka ang. sina egna översättningar. Det är så förfärligt lätt att smittas av källspråkets strukturer, så man trillar dit på särskrivningar eller uttryck som inte används på svenska.

Formulera därför om hela meningar, från början till slut. Hittar man sitt svenska språk kan man göra det utan att ändra innebörden mer än marginellt. De flesta av de grodor man råkat skapa brukar hittas när man arbetar om texten ett par gånger. Ett bra knep för att hitta sina misstag är att läsa sin översättning högt.

Falska vänner, inkompatibiliteter och disharmonier

Ett inte helt ovanligt problem vid översättning är att man luras av så kallade falska vänner, det vill säga ord som ser likadana ut på käll- och målspråket men inte har samma betydelse. Många av dessa får man upp ögonen för om man bara tänker efter lite extra och funderar på sammanhanget. Exempel kan vara skillnaden mellan svenskans "gymnasium" (=läroverk) och motsvarande ord på engelska (=sporthall). Andra kan inte upptäckas lika lätt: ett vanligt problem är engelskans ord för stora tal, där "billion" nästan alltid skall översättas till "miljard", inte "biljon".

Vad som kan vara riktigt knepigt är en form av falska vänner där orden är mycket nära besläktade, ibland identiska, men där det skiljer nyanser mellan hur orden används i Sverige och på ursprungsspråket. "Rolig" betyder inte samma sak på norska, "Effective" har ofta en annan betydelse än "effektiv" och "Enkel" kan betyda barnbarn. Men ofta är man utelämnad till sin egen sakkunskap och språkkänsla.

Etter värre är det om ett begrepps klang eller valör skiljer sig åt. Den som har svenska som förstaspråk kan för det mesta skilja mellan klangen hos ett ord som "mentor" och det besläktade "handledare", men det kan för en svenskspråkig person vara svårt att känna av hur engelskans "instructor" skiljer sig från det närliggande "tutor" eller exakt vad norskans "direktør" betyder.

Namn

En översättningsmiss som är vanlig både på wiki-sidor och i tidningsnotiser är att man inte använder svenska varianter av orts- och personnamn, utan kopierar dem rakt av från källan. Den berömde ryske kompositören heter inte Tchaïkovski, Tchaikovsky eller Tschaikowski på svenska, utan Tjajkovskij. Ibland kan namn vara mycket förvirrande: på italienska kan "Monaco" betyda München. Personer heter också ofta olika saker på olika språk. Detta gäller även närliggande språk: medeltida danska namn som slutar på "-sen" blir ofta på svenska "-sen", norska "Olav" kan på svenska bli "Olof". Medeltida europeiska kungar "översätts" ofta också, Ludvig XIII av Frankrike heter ju inte det på franska t.ex.

Man kan läsa mer om återgivning av främmande språk på Wikipedia:Återgivning av främmande språk.

Meningsbyggnad

När man sitter med en text på ett annat språk framför sig är det mycket lätt hänt att källspråket "smittar" av sig på det man själv skriver, vilket till exempel kan yttra sig i att man trillar dit på särskrivningar eller uttryck som inte används på svenska. Problemet löses enklast genom att inte snegla på originalspråkets ordval och meningsbyggnad, utan den svenska texten formuleras om från början till slut, utan att ändra innebörden mer än marginellt. Om det är svårt att formulera en ny mening på svenska kan man läsa det man har skrivit högt för sig själv; då hör man oftast hur det "borde låta".

Om man försöker översätta stycke för stycke snarare än mening för mening är det lättare att undvika märkliga konstruktioner, men man bör i alla fall vara medveten om att man på till exempel engelska och tyska gärna bakar ihop meningar med tämligen komplicerad meningsbyggnad, där, trots att budskapet i sig kan vara nog så enkelt, olika undantag och förbehåll, eller andra utsvävningar, instick och bisatser, längre eller kortare, knökas in medelst kommatecken. På svenska blir detta väldigt svårläst. Istället för att pussla med bisatser och kommatecken är det oftast bättre att bryta upp långa och komplicerade originalmeningar i flera enklare på svenska.

Både engelskan och våra nordiska grannspråk bildar passiv på annat sätt än svenskan gör. Om det på ett annat språk står att något "är dokumenterat" (er dokumentert) skriver man på svenska att det "dokumenteras".

Använd svenskans möjligheter

Gör man sig fri från källtextens språkliga boja kan man exempelvis utnyttja svenskans ordsammansättningsfrihet. På svenska kan man utan vidare konstruera ord som "fylleblogga" eller "fulöversätta" och det blir fullt begripligt.

Ganska ofta blir man tvungen att skriva flera svenska ord för att ersätta ett ord i källspråket, som man tycker saknar svensk motsvarighet. Detta går dock åt båda hållen, så man råkar skriva något om "den hårda snöskorpan" som krasade under fötterna, som brukar kallas skare.

Hitta de svenska ordnyanserna. "Attack" är förvisso ett bra svenskt ord, men om sammanhanget är terrorism brukar vi tala om attentat.

Svenskans ordföljd är relativt fri. Andra språk radar gärna upp bisatser på varandra med kommatecken emellan, och imiterar man den strukturen blir det inte smidigt. Ofta går det att göra om det till flera meningar på svenska, utan kommatecken men med lite innovativ ordföljd. Sitter man med en lång och krånglig mening på svenska kan det vara bra att baka om den, och helt byta plats på satsdelar och ord.

Prepositioner

Prepositioner är bland det absolut svåraste att lära sig i ett språk. En del människor menar att det är omöjligt att helt behärska dem i andra språk än sitt modersmål, även om man bott länge någonstans där man talar ett annat språk.

Vi har ofta direkta översättningar av andra språks prepositioner, och anser oss veta att engelskans "to" och "on" motsvarar till och på. Det är ganska sant, men stämmer långt ifrån alltid. Finskan har en liten uppsättning kasus istället för prepositioner, och översättaren behöver därför hålla tungan rätt i mun.

För att upptäcka om man råkat sätta fel svenska prepositioner kan det funka att läsa texten högt för sig själv, samt - som alltid - latt läsa sin översättning och arbeta med den i flera omgångar.

Skiljetecken

Citattecken skiljer sig mellan språk. Utöver de enkla raka, som används mycket på svenska Wikipedia, används på svenska språket främst "99-citattecken" (”). Exempelvis franska använder man gåsögon som pekar ut från citatet. De används inte mycket på Wikipedia men om de används är svenskans regel att de antingen ska peka inåt, eller båda åt höger.

Olika språk kommaterar olika. På svenska är kommateringen numera ganska fri. Man infogar kommatecken "där det behövs" för tydlighetens skull, samt för att skapa andningspauser i texten. Imiterar man andra språks kommatering kan resultatet se stolpigt ut.

En del språk sätter ut kommatecken efter alla alternativet i en uppräkning, även det näst sista, men på svenska anses det ersättas med bindeordet och. Exempel:

Yksi, kaksi, kolme, ja neljä

Ett, två, tre och fyra

På svenska används komma som decimaltecken. I vissa språk, främst engelska, används punkt, medan komma används som tusentalsavskiljare.

Ursprungsmall

Artiklar som bygger på en artikel på en annan språkversion av Wikipedia brukar förses med en ursprungsmall, t.ex. {{översatt}}. Mallen bör innehålla en permanent länk till förlagan. En länk till den använda versionen hittas i vänstermarginalen, på svenskspråkiga Wikipedia i verktygslådan under namnet "Permanent länk". Länken där har formen "https://xx.wikipedia.org/wiki/Artikelnamn?oldid=123456". Länken kan också skrivas på formen "[[:xx:Special:Permalink/123456|Artikelnamn]]". Den förra formen används i mallen, den senare är lämpligare i redigeringssammanfattningen, eftersom den är klickbar också där ("xx" står i båda fallen för språkkoden).

Då du sparar artikeln är det alltså lämpligt att du i redigeringssammanfattningen hänvisar till förlagan genom att ha med den permanenta länken.

Se även

Riktlinjer

• Wikipedia:Återgivning av främmande språk – hur namn, ord och uttryck på främmande språk bör återges på Wikipedia.

Essäer och rekommendationer

• Wikipedia:Rekommendationer vid översättning från engelska – essä med rekommendationer vid översättningar från främst engelska men även andra språkversioner.
• Wikipedia:Att lära av andra wikier – essä om inspiration mellan wikier.
• Wikipedia:Wikipedia som källa på Wikipedia – essä med några synpunkter på översättning av artiklar på andra språkversioner.

Som hjälp finns

• Wikipedia:Översättningsfrågor – hjälp med kluriga översättningar.
• Wikipedia:Veckans översättning – ett projekt gemensamt för alla språkversioner.

Externa länkar

• EU-relaterade språkfrågor:
  • Interinstitutionella publikationshandboken innehåller EU:s skriv- och språkregler (svensk pdf-version från 2011). Webbversionen uppdateras fortlöpande.
  • IATE är en termdatabas för Europeiska Unionen.
  • UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA Handbok om translitterering och alternativa geografiska namnformer, utgiven av Europeiska unionens råd
• Svenska datatermgruppen (fritt tillgänglig på Internet, se [1])
• Svenska biotermgruppen (fritt tillgänglig på Internet)
• Utrikes namnbok, utgiven av UD med översättningar av svenska myndigheter och befattningar till engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska