Wikipedia:Att skriva om GLAM

Ämnesguider
Brottsfall Datorteknik Datorspel E-sport Fiktion Näringsliv/företag/ varumärken Geografi Litteratur Mat och dryck Musik Naturvetenskap Biologi Medicin Nyheter Personer Politik Pornografi Sport Språk TV/radio Utbildning

Det här är en ämnesguide för hur man skriver GLAM-relaterade artiklar.

GLAM-området, GLAM (sektor)^(en) (från engelska: Galleries, Libraries, Archives, and Museums), är mycket stort och det är ganska många användare som skriver om sådana ämnen. Det är inte så många artiklar som är omstridda, men många artiklar är för korta och saknar ofta ungefär samma saker. Därför har vi sammanställt en serie goda råd, både om saker som man ska göra och saker som man ska undvika. Användare som inte är vana att skriva på Wikipedia kan först läsa introduktionskursen. Dessutom finns flera näraliggande ämnesguider:

• Wikipedia:Att skriva om litteratur
• Wikipedia:Att skriva om historia
• Wikipedia:Att skriva om musik
• Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken

En bra Wikipedia-artikel om GLAM-relaterade ämnen är heltäckande vad gäller både historien och den nuvarande situationen, har ett lättbegripligt och neutralt språk, bygger på trovärdiga källor och är illustrerad. Man bör sträva efter att skriva så att de uppfyller kriterierna för de utvalda artiklarna. Det finns just nu ganska många artiklar om GLAM-relaterade ämnen som räknas till Wikipedias bästa, och de är bra att imitera och låta sig inspireras av. Ett exempel är Ljusskyltar i Stockholm som är underbyggd av källor, har god struktur och täcker ämnet från många håll. För att nå dit krävs nästan alltid samarbete mellan flera skribenter, diskussioner och granskningar av varandras arbete. Man får gärna be erfarna wikipedianer om hjälp.

Hur man skriver en bra artikel

För att skriva en bra artikel om GLAM-relaterade ämnen vill vi tipsa om att man gärna får härma existerande artiklar. Några element är värda att peka ut:

• artikeln har en ingress där ämnet beskrivs kort och där orsaken till att ämnet bör ha en Wikipedia-artikel nämns (till exempel att det är en av de tidigaste bevarade runstenarna eller att personen var riksantikvarie).
• texten är indelad i stycken med rubriker, såsom Historia (eller Biografi för personer), Handling, Eftermäle och Utmärkelser
• texten är skriven med ett lättillgängligt språk (snarare än fackspråk), neutralt sätt (snarare än reklamspråk) och fritt från plagiat (till och med från museets webbplats)
• det finns en faktaruta (se nedan)
• det finns hänvisningar till trovärdiga källor
• artikeln är illustrerad med bilder, kartor, uttalsguide eller annat som gör den mer läsvänlig

Nedan följer mer detaljerade förklaringar.

Artikeltext

Inledning

Inledningen/ingressen är viktig, eftersom de flesta läsare använder den för att ta reda på om de har kommit till rätt artikel. Följande information bör finnas i de inledande meningarna:

• svenskt namn, originalnamn och alternativa namn
• författare, konstnär eller annan viktig person
• nationalitet(er)
• era eller födelse- och dödsdata (eller annan information om tidsperiod)
• genre
• den främsta orsaken eller orsakerna till att ämnet är encyklopediskt intressant
• en kort sammanfattning av artikeln

Historia

I många fall inleds artikeltexten med rubriken Historia. När det gäller personer är rubriken istället Biografi, se ämnesguiden för biografier. Historiedelen av texten ska ge en djupare förståelse för ämnets bakgrund, tillkomst och spridning. Här är några beståndsdelar som placerar ämnet i ett sammanhang:

• en persons artikel bör inkludera information om bland annat dess föregångare, den tidsålder och geografisk plats han eller hon verkar/verkade i. Här är generella beskrivningar av konsthistoria relevant, såsom Den svenska litteraturen eller Kvinnornas litteraturhistoria.

• en persons historia ska presenteras kronologiskt i löptext. Om historien brukar delas in i separata perioder (till exempel före och efter en viktig livshändelse, före och efter en betydelsefull text med mera) används dessa som underrubriker. Några saker som brukar tas upp är:
  • Födseln – när skedde den?, var och vilka var föräldrarna?, skedde det under särskilda omständigheter?, vilka var resten av släkten? (släktingarna kan nämnas om de själva är intressanta att skriva om på Wikipedia)
  • Utbildning – när och var skedde denna?, vilken inriktning hade utbildningen?
  • Platserna – var har personen levt och verkat? Om personen har rest mycket eller fått starka intryck vid någon resa kan det vara av värde att berätta om detta.
  • Verken – personens verk kan belysa viktiga sidor av en person. Åtminstone de mer framträdande verken bör placeras in kronologiskt i författarens biografi.
  • Om personen varit föremål för kritik eller åtal kan detta vara av intresse. Det ska liksom annat material skrivas neutralt och i rimlig omfattning.
  • Konkurrenter och rivaliserande verk kan vara intressant för att se omvärlden.
  • Tidsåldern – en person ofta räknas till en särskild tidsålder, strömning, genre eller liknande, är det vanligt att ge någon slags bild av personens plats inuti den tidsåldern, etc, så att läsaren vet om personen är en framträdande gestalt eller en perifer utövare.
  • Större utmärkelser och försäljning som påverkat personens karriär.
  • personers historia skildras enligt ämnesguiden för biografier.

Sökningar på internet kan ofta resultera i intervjuer med personer eller officiella och inofficiella webbplatser. Där är kvaliteten mycket varierande. En del intervjuer innehåller exempelvis citat från personens webbplats, ibland i äldre version.

• för konsthistoriska översikter brukar följande aspekter av historien tas upp:
  • Förhistoria – hur såg perioden som ledde fram till uppkomsten av artikelämnet?
  • Avant garde – vilka var de första som skrev i genren/använde sig av greppet, etc?, skilde sig deras verk mot senare företrädare?
  • Spridningsfaktorer – vad var orsaken till att bruket spreds?, vilka hinder fanns?
  • Främsta företrädare – vilka är de största "namnen" som förknippas med artikelämnet?, hur förhåller de sig till varandra?
  • Institutionalisering – på vilket sätt har artikelämnet förändrat framtida forskning, konstnärer eller samhälle?, vilka element har tagits upp/över av senare författare?
  • Nästa trend – vad och vem kom efteråt?, hur skiljer de sig från artikelämnet?

• i beskrivningen av historien om ett verk eller en sammanhållen mängd konstverk brukar följande saker tas upp:
  • Tillkomsten – när och var påbörjades och bedrevs arbetet?, var det resultatet av en enskild persons hårda arbete eller med stöd i inflytelserika personer?, var det på uppdrag?
  • Publiceringen – när och var publicerades verket/verken?
  • Större utmärkelser och försäljning som påverkat verket/verkens historia.

• en organisation eller en institutions artikel bör inkludera information om dess föregångare, namnbyten på grund av sammanslagningar, splittringar och juridiska problem, etc. Större organisationer kan representeras av flera artiklar som ska knytas ihop med moderorganisationens artiklar. Varje artikel ska ha ett avsnitt som diskuterar organisationens syfte eller fokusområde (till exempel litografier eller arkitektur), som är nära knutet till hur organisationen är organiserad och ofta en faktor bakom organisationens historia. Det är inte ovanligt att fokusområdet förändras genom organisationens historia. Organisationens historia ska presenteras i löptext, från grundandet till nutid. Om historien brukar delas in i separata perioder (till exempel under en särskilt kraftfull generaldirektör eller när ett nytt forskningsområde introduceras) används dessa som underrubriker. Några saker som brukar tas upp är:
  • Grundandet – när skedde det?, var och av vem?, fanns någon specifik idé bakom grundandet?
  • Sammanslagningar/samarbeten – när skedde dessa och med vilka personer som initiativtagare?
  • Platserna – var har organisationen funnits sedan starten? Om organisationen är internationellt verksamt kan det vara av värde att kort redogöra för de första stegen ut i världen, när de skedde och vart de togs.
  • Produkter – om organisationen framställt böcker, större utställningar, etc är det intressant att belysa det. Kanske med att identifiera kärnprodukterna, hur de utvecklats, marknaderna för produkterna, kanske kompletterat med bilder på hur de sett ut genom åren.
  • Om organisationen varit föremål för rättsliga processer eller kritik som gällt beteendet o.s.v. kan detta vara av intresse. Det ska liksom annat material skrivas neutralt och i rimlig omfattning.
  • Konkurrenter och rivaliserande organisationer kan vara intressant för att se jämförelser i utveckling.
  • Större utmärkelser och certifieringar som påverkat organisationens historia.
  • Listor över nuvarande och tidigare verkställande direktörer, styrelseordföranden och andra anmärkningsvärda personer (till exempel forskare som påverkat ämnesområdet), gärna med bilder.

OBS! Särskilt känsligt kan det vara att skriva om en organisation som man har kopplingar till. Å ena sidan har man goda kunskaper om organisationen. Å andra sidan har man en bias, som kan göra att man vrider artikelinnehållet så att det inte är neutralt skrivet. Se #Vanliga frågor nedan.

• utställningar och andra evenemang är ett område på Wikipedia som kan vara svårt att skriva om. Många utställningar och evenemang uppfyller inte Wikipedias relevanskriterier. Andra är svåra att skriva om, därför att det saknas oberoende källor att hänvisa till. Vanligtvis är det att rekommendera att vänta med att skapa en artikel tills efter evenemanget. Om utställningen eller evenemanget är tillräckligt stor, såsom Storsjöyran, brukar man ta upp följande saker:
  • Starten – när och på vems initiativ startade utställningen?
  • Historik – utveckling och särskilda händelser
  • Ämnesområdet – vad handlade evenemanget om?
  • Storlek – antal besökare
  • Liknande evenemang

Analys

Ofta räcker det inte med ett avsnitt om Handling eller Innehåll för att ge läsaren en allsidig bild av ett verk, och Biografi-avsnittet täcker inte allt som läsaren behöver veta om en person. Det krävs dessutom ett avsnitt som analyserar verket eller personen. Rubriken kan variera, och det kan även förekomma flera rubriker som tar upp olika aspekter av analysen.

Att själv dra slutsatser om vad ett verk handlar om eller vad en författare betytt betraktas som originalforskning, något som inte passar på Wikipedia. Istället ska analysavsnittet innehålla en översikt över vad andra har skrivit och sagt om verket eller personen, med hänvisningar till de platser där läsaren kan återfinna analyserna. Recensioner och personliga omdömen passar inte på Wikipedia, men spridda omdömen, till exempel från ansedda kulturskribenter eller prisjurys, är undantag, eftersom de får betydelse för allmänheten.

Några av de saker som brukar ingå i Analys-avsnitten är:

• Bakgrund – för verk: hur tillkom verket?, bygger verket på en verklig person eller en verklig händelse?,
• Tema – för verk: vilka underliggande teman, myter ingår?, hur brukar verket tolkas?
• Stil – för författare och verk: vilka narratologiska verktyg och vilken stilnivå används?, finns det särskilt berömda element?
• Inbördes relation – för verk: hur förhåller sig verket till författarens övriga produktion?, finns det några gemensamma drag eller drag som skiljer sig?
• Relation till andra verk – för verk: är det ett typiskt verk för genren?, på vilket sätt skiljer verket sig från andra verk från samma period?, förekommer det anknytningar till andra författares verk, som till exempel "lånade" rollfigurer eller platser?
• Etymologi – för begrepp: hur används termen?, vad kommer den ifrån? hur har den spridits?
• Publiceringshistoria – för verk och författare: när, hur och av vem verken publicerats, eventuella skillnader i olika upplagor
• Problem – har recensenter, forskare eller allmänhet hittat felaktigheter i verket?, har boken blivit utdaterad i åsikter, såsom Rudyard Kipling, eller fakta?, har författaren blivit omstridd, såsom Salman Rushdie?, har genren blivit utdömd av någon grupp människor?
• Eftermäle – vilken ställning har författaren, verket eller begreppet numera?, har verket blivit intellektuellt allmängods?

Priser och utmärkelser

Priser och utmärkelser för kulturskapare eller verk brukar läggas under en särskild rubrik. Här tar man framför allt upp priser och utmärkelser som har egna Wikipedia-artiklar eller skulle kunna ha det. För vissa priser, till exempel nobelpriset i litteratur, tar man även med motiveringen. Mindre priser bör inte inkludera motiveringen, om inte motiveringen i sig har fått stor uppmärksamhet.

Faktaruta

Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf 1909.
Född	Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf 20 november 1858 Östra Ämtervik, Värmland
Död	16 mars 1940 (81 år) Östra Ämtervik
Yrke	Lärare, författare
Nationalitet	Svensk
Språk	svenska
Verksam	1891–1940
Noterbara verk	Gösta Berlings saga (1891), Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (del 1–2, 1906–07) Jerusalem (del 1–2, 1901–02)
Priser	Nobelpriset i litteratur 1909
Influenser	Hembygden (Mårbacka och Värmland), Mayne Reid, Bibeln, Johan Ludvig Runeberg
Webbplats	http://www.selmalagerlof.org/

Faktarutor, såsom den här till höger, är en av Wikipedias mest använda funktioner, eftersom den ger snabb överblick över vad som kan vara ett komplext ämne.

Följande är de element som det är viktigast att man lägger till och håller uppdaterade:

• porträtt (se dock nedan)
• författares namn
• födelseår och eventuellt dödsår
• nationalitet och språk
• mest framträdande verk
• officiell webbplats

Informationsrutan skapas genom att lägga till och fylla i en mall för personer, för böcker, för arktitekter, för forskare, för författare, för konstnärer, för fotografer, för musiker, för skådespelare, för muséer, för bibliotek för myndigheter och för övrigt.

Andra mallar

Större kulturarvshistoriska eror och termer kan representeras av flera artiklar som ska knytas ihop varandra. Det görs ibland med navigationsrutor. Samma sak gäller för mer omfattande produktioner där enskilda verk har egna artiklar. Man producerar sådana rutor med hjälp av mallar.

• Mall {{Auktoritetsdata}} för alla personer eller organisationer som har ID-nummer från VIAF, LCCN, ISNI, ORCID, GND (IAF), LIBRIS, BNF, BPN, RID, BIBSYS, ULAN, MusicBrainz eller NDL.
• Mall {{KulturNav}} som använder ID-nummer från kulturnav.org, används bland annat för arkitekter och fartygskonstnärer.
• Mall {{Bokref}} som enkelt kan kopieras direkt från libris.kb.se för böcker.
• Fler mallar som använder K-samsök
• ...

Bilder inklusive porträtt

Bilder är värdefulla informationsbärare. Några av de saker som brukar avbildas i artiklar är:

• konstnärer, forskare och andra personer
• omslag till verk eller boksida (se dock stycket om upphovsrätt nedan)
• hus, inklusive konstnärs bostad, om denna är offentliggjord, till exempel Mårbacka
• personens gravsten
• en stereotyp inom en genre
• attiraljer och annan välkänd rekvisita
• kartor över platser
• skisser och ritningar, till exempel över verks komposition
• filmatiseringar och andra överföringar

Wikipedia godtar dock endast material som antingen ligger under en fri licens eller inte omfattas av upphovsrätten (public domain). Därför måste man försäkra sig om att man har rätt att publicera bilderna. Man ska inte använda sig av vattenstämpel. Däremot får man gärna ange källa, med så mycket information som möjligt. Bilder laddas upp på Wikimedia Commons och läggs sedan in i artikeln.

På engelskspråkiga Wikipedia tillåter man fair use-bilder. Därför kan en del bilder som syns där inte används på svenskspråkiga Wikipedia.

Bibliografier

Wikipedia används ofta för att se vilka böcker en författare har skrivit, eller vilka verk som finns i en längre bokserie. Bibliografier sorteras efter publiceringsdatum med det senaste verket längst ner. Används någon annan princip bör det anges. När det gäller komplexa verkförteckningar kan listorna ibland delas upp i undergrupper, som i exemplet August Strindberg. För mer information, se Wikipedia:Verkförteckningar.

Två bra källor för i stort sett kompletta bibliografier är Libris, Kungliga bibliotekets databas, samt Library of Congress katalog. Även andra kataloger och databaser kan vara behjälpliga för att skapa kompletta förteckningar.

Libris har ett hjälpmedel för att bygga bibliografier på Wikipedia. I varje Libris-post finns nämligen länken "Skapa referens". Där syns bland annat referenskoden till Wikipedias mall {{bokref}}. Kopiera den koden och klistra in den i artikeln, så får bibliografin en komplett beskrivning av boken. Ofta kan man klippa bort de delar av referenskoden som är överflödiga; i en författares bibliografilistning behövs kanske inte uppgiften om författare (det syns ju i artikelnamnet).

Årskrönikor

Wikipedias årskrönikor innehåller också uppgifter som berör kulturhistoria. För tiden från 1850 finns särskilda artiklar om exempelvis året i litteraturen. Före 1850 finns motsvarande uppgifter i artiklarna om kulturåret. Före år 1700 används de allmänna årskrönikorna.

Det finns också artiklar om enskilda dagar på året. Händelser som kan passa för Wikipedia:Dagens händelser eller liknande kan läggas in i de artiklarna.

Litteraturårsartiklarna och liknande årsartiklar innehåller uppgifter om utgivna verk, utdelade priser, avlidna konstnärer med mera. Urvalet är inte komplett och är ofta skevt, både vad gäller globalt perspektiv och balans mellan olika genrer, men det som inkluderas bör på något sätt höra till årets viktigaste litterära händelser, åtminstone i någon del av världen.

Då man skriver om en betydande personer, ett betydande verk, ett betydande litteraturpris eller liknande, eller nämner något sådant i en artikel, kan man gärna nämna dem också i berörda årskrönikor och eventuellt i datumartikeln.

Stilråd

Wikipedia har ett ganska etablerat språkbruk, som bygger på flera språkrådsorganisationers praxis. I GLAM-artiklar gäller i första hand uppmaningen att uttrycka sig neutralt och fritt från onödiga facktermer. Till exempel bör man undvika sådana här formuleringar:

• Mary Roach är världens bästa författare. (Hur kan man veta det?)
• Tyvärr dog Shakespeare alltför ung. (Tyvärr och alltför är värdeladdade ord.)

För övriga råd om språkbruk på Wikipedia, se Wikipedia:Skrivregler.

Reklamlänkar

Många av Wikipedias artiklar innehåller länkar till webbplatser utanför Wikimediastiftelsens olika projekt. Externa länkar kan enligt riktlinjen användas för att ge läsaren fördjupad information eller som källor. Ett återkommande problem är länkar som inte står där för att ge information till läsaren utan för att locka honom eller henne till ställen som säljer olika varor eller tjänster. Sådana länkar brukar kallas reklamlänkar eller spamlänkar. De tas bort ganska fort. Om man lägger till många sådana reklamlänkar riskerar man att bli blockerad. Den som vill lägga till flera externa länkar gör därför bäst i att diskutera saken först med någon erfaren användare, exempelvis på artikels diskussionssida.

Vanliga brister

Det finns några vanliga brister i GLAM-artiklarna på Wikipedia:

• för lite löptext, jämfört med fokus på verklistor
• för lite analys
• för få bilder på personer
• för få källhänvisningar

Den som vill göra de här artiklarna bättre får gärna ta hjälp av erfarna wikipedianer.

Vilka artiklar får finnas på Wikipedia?

Artiklar på Wikipedia (oavsett ämne) måste uppfylla vissa kriterier för att anses vara relevanta. Annars kan de bli raderade. Det finns flera kriterier för just GLAM-relaterade artiklar. Det absolut lägsta kravet är att det ska gå att verifiera att författaren eller verket finns och att uppgifterna stämmer. Utöver det kräver vi att artikeln ska handla om något som har något slags allmänintresse: att personen har blivit publicerad, att verket nämns i oberoende medier eller att personen finns beskriven i någon andra- eller tredjepartskälla – som en bok. Det här kan vara svårt att avgöra själv, så därför råder vi nybörjare att inte skapa artiklar om personer utan att skriva i artiklar som redan finns.

• tips och riktlinjer för att skriva om en institution

Att hantera raderingar

Hur kan en GLAM-institution hantera wikipedianer som raderar de nyskrivna wikitexterna?

Tips:

• Undvik att återställa din text direkt och följ istället råden nedan.
• Använd artikelns diskussionssida för att motivera texttilläggen. Fråga varför raderingen gjordes och hur texten kan förbättras. Pinga dessutom användaren på dennes diskussionssida.
• Var noga med källhänvisningar redan vid första redigeringen. Wikipedianer älskar källhänvisningar - hellre för många än för få.
• Skriv ut institutionstillhörighet på din användarsida.
• Ta hjälp av Wikimedia för tröst, pepp och lugnande ord.

Resurser

GLAM-broschyr att skriva ut och dela ut där det passar.

Här är en samling användbara resurser. Några databaser har bra mallar att använda som förenklar inläggning av auktoritetsdata, till exempel personuppgifter eller boktitlar. Fyll på här med det ni tycker är bra, resursr som finns på olika GLAM-institutioner eller önskemål ni har som kan förenkla arbetet.

WikiData

• Reasonator: Grafisk visning av ett Wikidata-objekt

Statistik

Artiklar

• Stats.grok: Enkel statistik för hur många som läst en artikel. Ett språk i taget och enskilda månader.
• Wikiviewstats: Mer avancerad statistik, fler språk samtidigt, se hur många språk artikeln finns på, när den redigerades senast och mer.

Bilder

• GLAMorous: Statistik för bilder på Wikimediaprojekt.
• BaGLAMa2: Månadsvis statistik för kategorier på Wikimedia Commons.
• Treeviews: Statistik för artiklar eller bilder i en kategori.

Bra sidor

• Verktyg på GLAM outreach.
• Lista med broschyrer och informationsmaterial
• Oktobernumret av This Month in GLAM ute, läs hela här eller på en sida.
• Wikipediapodden om GLAM. Mer info om (och tidigare avsnitt av) podden finns här.

Artiklar

• Saknade artiklar om arkitektur
• Saknade artiklar om litteratur
• Saknade artiklar om konst

Illustrationer

• Illustrationsbehov arkitektur
• Illustrationsbehov fartyg
• Illustrationsbehov konst
• Illustrationsbehov författare

Vanliga frågor

Får jag skriva i "min egen" artikel?

Wikipedia är en av de mest besökta webbplatserna i världen och det gör att många organisationer vill använda Wikipedia som ett marknadsföringsmedium. Inte nog med att det strider mot Wikipedias principer; det skulle också göra Wikipedia mindre besökt om vi tillät icke-neutralt innehåll. För att bekämpa marknadsföring används därför många olika verktyg. PR-redigeringar kan leda till att man blir blockerad från att redigera på Wikipedia. Det kan dessutom leda till dålig PR, eftersom media gärna rapporterar om misslyckade försök att vinkla Wikipedia-artiklar.

Stora delar av de diskussioner som äger rum om organisationer, myndigheter och anställda som redigerar kretsar just kring neutralitetsfrågor. Den som vill skriva på Wikipedia bör därför vara öppen med sina intressekonflikter (till exempel på sin användarsida eller på artikelns diskussionssida). Att visa att man är medveten om intressekonflikten och om Wikipedias regler är ett bra sätt att skapa tillit, exempelvis så här:

Jag jobbar som informatör på Riksarkivet. I mitt arbete uppdaterar jag ibland artiklar relaterade till Riksarkivet, men jag är medveten om att det kan finnas en intressekonflikt där. Meddela mig gärna om jag skulle göra något fel, så att jag lär mig hur man ska göra.

Det kan vara värt att känna till att allt som görs på Wikipedia går att koppla till den användare som gjort redigeringen. Redigeringar som är problematiska kan därför orsaka att framtida redigeringar granskas hårdare eller att användaren blockeras från att redigera.

Vanliga intressekonflikter är:

• Om du forskar inom ett ämne där det finns flera stridande forskningsinriktningar
• Om du arbetar på organisationens press-, informations- eller marknadsföringsenhet.

Det kan vara svårt att själv se när man inte är objektiv. Det är bättre att vara på den säkra sidan och låta bli att redigera artiklar där man kan ha intressekonflikter och istället skriva på artikelns diskussionssida. Tips om goda källor och anmärkningar om brister är välkomna på diskussionssidan, till exempel så här:

Jag jobbar på Kungliga bibliotekets pressavdelning och därför vill jag inte skriva direkt i artikeln. Men det finns ett par saker som skulle behöva uppdateras:

* Vi fick nyligen ett pris för vårt digitaliseringsarbete [etc]

Ange källhänvisningar (URL eller annan information) så att andra kan verifiera informationen och lägga in den. Det är i regel inga problem att uppdatera en faktaruta (se ovan), men det kan vara en bra idé att läsa igenom diskussionssidan för att kontrollera att det inte funnits kontroverser kring det du ska ändra.

Får jag ta bort uppenbara felaktigheter?

Rena faktafel ("Organisationens omsättning var 2015 XXX kronor." när det faktiskt var YYY och det inte handlar om olika sätt att räkna) eller stolligheter ("Organisation styrs av aliens från Sirius.") får tas bort eller rättas direkt i artikeln, men kommentera det på diskussionssidan om felet inte är uppenbart, och ange källa till eventuell ny uppgift.

Undvik däremot att ta bort kritik mot organisationen, även om du anser att kritiken är uppenbart felaktig. Det man kan göra är att kommentera på diskussionssidan, och där beskriva organisationens syn på kritiken. Om kritiken ger en ofullständig bild, kan kompletteringar göras med oberoende källor angivna:

Organisationens ordförande, Lisa Svensson, anklagades 2007 av Expressen för att ha förskingrat 2 miljoner kronor.[1].

kan kompletteras till:

Organisationens ordförande, Lisa Svensson, anklagades 2007 av Expressen för att ha förskingrat 2 miljoner kronor.[1]. Anklagelserna har visat sig vara falska.[2] Expressen har senare bett Svensson om ursäkt.[3].

Får jag anställa någon för att skriva på Wikipedia?

Frågan om huruvida Wikipedia tillåter betalda redigeringar är inte avgjord än. Många wikipedianer vill förbjuda det, eftersom det ofta leder till icke-neutrala redigeringar, något som skadar Wikipedia. Andra vill att alla redigeringar ska behandlas lika, eftersom det annars kan vara svårt att få experter att bidra till Wikipedia. Det kan dessutom vara svårt att avgöra vem som är betald (om man inte använder verktyg som Wikiscanner). Det nuvarande användaravtalet (som gäller implicit då man redigerar på Wikipedia) kräver att man på sin användarsida, i samband med redigeringen eller på annat tydligt sätt berättar om man får betalt för sina redigeringar.

Det finns företag och personer som tar betalt för att skriva Wikipedia-artiklar. Vi avråder från att anlita någon av dem, eftersom det finns alltför många aktörer som inte är seriösa och försöker bryta mot Wikipedias regler. I många fall finns det stora risker att artikeln blir återställd till en tidigare version, skribenten blockeras och ämnet får många av Wikipedias grindvakter att reagera med misstänksamhet.

Det finns också folk som som del av sitt arbete skriver på Wikipedia utan att det uppfattas som problematiskt. Nyckel är att vara öppen om det, att vara ödmjuk gällande andras åsikter på Wikipedia, och att undvika intressekonflikter. Om ett museum anställer en sakkunnig som förstår Wikipedias kultur för att skriva artiklar om viktiga föremål i museets samlingar blir det antagligen mycket uppskattat. Det lönar sig att börja försiktigt, så att man hinner ta till sig av eventuella synpunkter på upplägget. Motsvarande gäller skrivande som del av tredje uppgiften vid universitet.

Se även

• Wikipedia:Projekt GLAM