Wikipedia:Att skriva om utbildning
| Ämnesguider |
|---|
Wikipedia välkomnar artiklar om utbildning, skolväsen, högskoleväsen, folkbildning, pedagogik, och i vissa fall enskilda skolor, lärosäten och akademiker.
Artiklar om skolor och lärosäten[redigera | redigera wikitext]
En artikel om en skola, ett lärosäte eller någon annan akademisk organisation, kan beskriva arkitektur, organisation och historik. Artiklar på Wikipedia skall emellertid inte ersätta institutionens egen webbplats. Förgänglig information, som personallistor och kursutbud, hör hemma där, inte här. Om en elev, student eller anställd skriver om institutionen är det extra viktigt att beakta kravet att hålla sig neutral, och försöka se arbetsplatsen utifrån.
Det är viktigt att en text om ett specifikt lärosäte, eller en typ av lärosäten, tydligt klargör utbildningsnivån. Är det en grundskola, sekundärskola eller en högskola?
Föredömliga exempel[redigera | redigera wikitext]
Relevanskriterier[redigera | redigera wikitext]
Relevanskriterierna är skrivna med tanke på Sverige om inte annat anges. Samma kriterier tillämpas på andra länder, men skillnader i begreppen bör beaktas.
Ett visst ämne kan lämpa sig för egen artikel också av andra orsaker än de nedan nämnda och en artikel kan raderas trots att den uppfyller kriterierna, till exempel om den uppfattas som reklam. Se Wikipedia:Relevans och Wikipedia:Radering av artiklar.
Skolor och lärosäten[redigera | redigera wikitext]
Följande ämnen kan ha egna artiklar.
- Högskolor och universitet, som ger offentligt erkända examina på postgymnasial nivå.
- Andra undervisningsinstitutioner på denna nivå, även rena bluffuniversitet, som fått internationell eller svenskspråkig uppmärksamhet.
- Större campusområden, fakulteter, forskningscentra eller andra underavdelningar till högskolor och universitet, med egen organisation.
- Folkhögskolor och andra institutioner med offentligt erkänd eftergymnasial utbildning.
- Gymnasier, yrkesskolor och gymnasieskolor (offentliga eller privata) kan vara relevanta, delade meningar råder. Relevansen kan stärkas av att skolan har en lång historia, ett stort antal elever, eller att den på annat sätt utmärkt sig.
- Grundskolor, förskolor, fritidshem och liknande anses normalt inte relevanta om de inte skiljer sig från mängden. Grundskolor som inte har en egen artikel kan i allmänhet listas i artikeln om kommunen eller tätorten, eller i en artikel om utbildning på orten (till exempel utbildning i Stockholm).
- Företag eller organisation som driver friskolor i minst två kommuner.
- Skolbyggnader och skolområden som har arkitekturhistorisk betydelse enligt kriterierna för byggnader, till exempel Nymble och Sankt Görans Gymnasium. Se vidare Wikipedia:Att skriva om geografi.
Utbildningsprogram på högskolan[redigera | redigera wikitext]
Ett utbildningsprogram på högskolenivå bör ha en egen artikel om det är värdefullt att informationen finns i en egen artikel. Program som syftar till en skyddad titel beskrivs i artikeln om titeln. Yrkestitlar för olika länder kan ha egna artiklar, exempel polisman i Sverige.
Akademiska organisationer och studentorganisationer[redigera | redigera wikitext]
- En självständig studentkår eller sammanslutning av studentkårer i Sverige, som varit verksam innan kårobligatoriet avskaffades 2010 kan ha en egen artikel, i egenskap av fackligt representationsorgan. Motsvarande gäller andra länder med kårobligatorium, såsom Finland.
- Organisationer som efter kårobligatoriet avskaffande erhållit kårstatus kan ha en egen artikel enligt ovan.
- En studentnation vid ett universitet som haft nationsobligatorium (Uppsala, Lund) kan ha en egen artikel, i egenskap av lokal kulturinstitution.
- En studentorganisation knuten till eller med verksamhet inom en studentkår enligt ovan, en underavdelning till en kår eller nation, eller en oberoende studentorganisation (kårpartier, akademiska idrottsföreningar, studentspex etc) kan ha en egen artikel om dess betydelse och påverkan är av betydande vikt, se Wikipedia:Relevanskriterier#Organisationer. De kan till exempel ha en egen artikel om de haft en lång dokumenterad historia, eller betydelse för samhället i stort.
Akademiska ledare och forskare[redigera | redigera wikitext]
Om en akademiker eller forskare uppfyller något av följande kriterier kan de ha en egen artikel i Wikipedia.
- Ha uppnått lägst den akademiska titel i verksamhetslandet som innebär ett avsevärt steg uppåt efter doktorsexamen (habilitation, docent etc.).
- Högsta chef för en akademisk institution (prefekt eller motsvarande).
- Biograferad i uppslagsverk, forskningshistorik, eller motsvarande.
- Fått avsevärt akademiskt genomslag för sin forskning, verifierat med citeringsstatistik från t.ex. Web-of-Science eller Google Scholar, betydligt mer än vad som är normalt för disputerade i ämnet.
- Fått mycket omfattande utomakademisk uppmärksamhet för sin forskning, verifierat med många källor i seriösa massmedier.
- Erhållit akademisk hedersbetygelse i form av hedersdoktorat, relevant pris (till exempel Laskerpriset eller Fieldsmedaljen), inval i relevant akademiskt samfund (till exempel Royal Society eller Académie française), eller motsvarande.
Om en akademiker inte uppfyller något av dessa kriterier kan de fortfarande vara relevanta för en artikel. Det är svårt att definiera konkreta krav på antal publikationer eller deras kvalitet: sådana kriterier varierar i praktiken mycket mellan olika forskningsområden. Vid populärvetenskaplig eller populariserande verksamhet kan exempelvis samma kriterier tillämpas som för andra författare, se Wikipedia:Att skriva om litteratur#Författare.
Om en akademiker är känd bara för sitt bidrag till ett enda begrepp, för en enda artikel eller idé, så kan det ibland vara bättre att infoga informationen i artikeln om detta och göra personens namn till en omdirigering. Om idén inte är relevant i sig, så ger den inte relevans åt personen heller.