Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias diskussions- och nyhetssida
Well-wikipedia2.svg
Thumbtack.pngAnslagstavlan
  • (ny) I veckans tävling (Artiklar som saknas) skapar vi artiklar som finns på (många) andra språk men inte på svenska. Välkomna att kämpa om Article green.svg, Article purple.svg och Article brown.svg.
  • (ny) Under oktober månad har vi röstat fram det bästa förslaget till en ny Huvudsida (på dess diskussionssida). Nu tittar vi på valresultatet och förbereder nästa steg i processen.
  • (ny) Katalanska länderna (Mapa dels Països Catalans.svg) utsågs till septembers bästa nya artikel, medan Katalonien (Localización de Cataluña.svg) valdes till bästa artikelutbyggande. Delta gärna i omröstningen om bästa oktoberartikeln, där nu 32+23 artiklar har förnominerats.
  • De göteborgska skrivstugorna i Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia träffas varje tisdag även i höst.
  • Projektkontoret finns ett antal mindre projekt som behöver hjälp med att bli färdiga. Kanske finns där ett projekt som du är intresserad av?
  • Sök små bidrag från Wikimedia Sverige för att kunna genomföra projekt.

VisaPrenumereraRedigera
Aktuella diskussioner
Treffpunkt.svg
Diskussioner som behöver fler synpunkter


Visa Prenumerera Redigera Historik Bevaka

Välkommen till Bybrunnen! Här sprider vi nyheter om och kring Wikipedia samt diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare. Det kan gälla hur Wikipedia fungerar, dess riktlinjer eller policy.

För mer information, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Om en diskussion passar in på en specifik Wikipediasida så starta den helst på den sidan, men lämna gärna en blänkare här på Bybrunnen. Om du efter ett tag upptäcker att en diskussion egentligen skulle ha passat bättre på en annan sida, flytta gärna diskussionen dit när den har avtagit här men lämna en hänvisning kvar här.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish Wikipedia Village Pump. Feel free to write in English here. If you want to ask for permission to run a bot on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan. Requests relating to unified logins should be made at Wikipedia:Byte av användarnamn.

Jag vill …


Katalogreferenser?[redigera | redigera wikitext]

En av veckans nobelprisbelönade personer (Malala Yousafzai) har nu i botten på sin artikel en mängd katalogreferenser. Sådant har man hållit på med ett tag på bland annat enwp och dewp, men jag har inte sett det här på svwp förut. Ska vi ha det här systemet även här? Nu är ett antal av kataloglänkarna röda. Dessutom finns ett antal rödlänkade relaterade kategorier i artikeln.--Paracel63 (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 16.23 (CEST)

Förefaller meningslöst, särskilt eftersom Kungl Biblioteket, som främst borde intressera läsare av svwp, inte är medtaget. Jag anser att detta bara förorenar artikeln. Jag lade in en bibliografi med den enda bok av flickan som finns på svenska. Borde räcka. Ha de //--Bulver (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 18.06 (CEST)
Jag gillar kataloger och uppskattar de där länkarna. De är praktiska när man vill avgöra vilken Maria Andersson artikeln handlar om. Att sedan ingen har skrivit om själva katalogerna är synd, men borde inte påverka. Över huvud taget finns det mycket inom databas/auktoriteter som inte finns på svenskspråkiga Wikipedia än. På sikt kommer nog den där informationen snarare finnas med i Wikidata och sedan transkluderas hit för den som vill hitta dem.//Hannibal (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 20.45 (CEST)
Jag instämmer med Hannibal! På lång sikt skall även nästintill alla biografiska artiklar innehålla katalogreferenser, anser jag. Definiendum (?) 10 oktober 2014 kl. 21.15 (CEST)
Instämmer även jag med Hannibal. Det här kommer att bli allt viktigare i framtiden, och kommer också att underlätta botundethåll. Lsj (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 21.28 (CEST)
@Bulver: Jo, Libris är visst med i mallen som används. För att det ska synas i artikeln måste objektet på Wikidata ha fått rätt egenskap och ett värde. Lsj anför ett viktigt argument som jag instämmer i. Ainali diskussionbidrag 10 oktober 2014 kl. 23.38 (CEST)
Tack för input. Jag skulle nog behöva ett helt seminarium för att fatta. Jag la in mallen på August Strindberg och då dyker Libris upp. Varför där men inte för Malala Yousafzai? Och jag begriper inte varför Bibsys länk ger sökträffar medan Libris presenterar namnformer. Ha de // --Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 00.18 (CEST)
Mallen hämtar länkarna från Wikidata (ping @Hannibal: detta transkluderas alltså redan nu). Och Wikidataobjektet för Strindberg har ett Libris-id medan Wikidataobjektet för Malala saknar detta. Ainali diskussionbidrag 11 oktober 2014 kl. 01.05 (CEST)
När jag letar direkt i Libris auktoritetsregister så saknas hon där så det finns inget att hämta. Jag ändrar mig. Detta är ju en klart intressant funktion. //Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 07.10 (CEST)

Jag är förvisso partisk eftersom jag översatte mallen från EnWP och redan från början tänkte att den ska införas i artiklar här. Att det återstår att skapa artiklar om olika auktoriteter (nationalbibliotek och andra liknande organisationer) bör inte vara ett hinder, utan dom artiklarna kommer skapas framöver. Mallen fungerar förutom i biografier även på orter (Nuuk), företag (General Electric), idrottsföreningar (Leksands IF) samt för användare (Användare:Pigsonthewing) som har auktoritets-IDn för att koppla sina redigeringar till aktiviteter på andra håll. Mallen används på över 50 språkversioner av Wikipedia samt ytterligare ungefär 10 projekt, och den gör det inte bara lättare att hålla reda på vem som är vem och vad som är vad här, utan den gör det också lättare att koppla ihop andra referenskataloger och auktoritetsdatabaser. Om den redan från början ska botköras in på alla artiklar som har nånting som finns i mallen eller om den ska rullas ut i sakta mak vet jag inte, men jag är helt klart för att den börjar användas. /Haxpett (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 01.45 (CEST)

Jag tycker det verkar utmärkt och ser inte vad för anledningar vi har till att införa det. Vore väl utmärkt om någon kunde fixa en bot som kunde lägga in det i alla berörda artiklar? - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 08.29 (CEST)
Ja, det vore utmärkt. Jag stöder ett sådant förslag! Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.13 (CEST)
En invändning dock. Mallen heter {{Auktoritetsdata}} medan själva referenserna i mallen benämns "Katalogreferenser". Jag anser att antingen "Auktoritetsdata" eller "Katalogreferenser" (eller någonting annat?) bör användas genomgående, innan ett robotarbete verkställs (roboten bör anropa det faktiska mallnamnet, inte någon mallomdirigering). Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.25 (CEST)
Mallen heter Auktoritetsdata eftersom jag tyckte det var en bra översättning av engelskans Template:Authority control, och där länkar ordet till artikeln Authority control som vi saknar översättning/motsvarighet av idag. Vad som står där (Katalogreferenser nu) går att ändra, och diskuterades lite på diskussionssidan för ett tag sen. Det är ingen omdirigering eller liknande, utan det är mest kosmetiskt vad som står där. /Haxpett (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 00.10 (CEST)

Botinförande av mallen?[redigera | redigera wikitext]

Vad säger gemenskapen om att använda bot för att lägga in {{Auktoritetsdata}} i artiklar? Ska det i så fall göras i alla artiklar där den kan komma till nytta, alla artiklar som har någon matchande property i Wikidata eller ska det vara något annat urval. Den kan användas i biografier, artiklar om orter, företag, organisationer, musikgrupper, idrottsföreningar och förmodligen mer ändå. Tankar och funderingar? /Haxpett (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 19.59 (CEST)

Lägger in en brasklapp om att sådant botarbete kan vara ganska knepigt att genomföra rent praktiskt. Var ska mallen ligga och hur lokaliserar man den punkten i varje artikel rent programmeringsmässigt? Alla artiklar följer inte en homogen struktur och det är svårt att först identifiera vilken struktur en godtycklig artikel har och identifierar hur man bäst lägger in mallen i den. -- Innocent bystander (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.08 (CEST)
jag ser det inte moget ännu för ett generellt införande, men att lägga in det på ett lämpligt mindre artikelsortiment tycker jag vore bra. Då kan vi all se hur det "blir". Man kunde ju ta något uppmärksammat sortiment som nobelpristagare.Yger (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.10 (CEST)
Tack för återkoppling. Baserat på era kommentarer borde det gå att få en bot att lägga in Auktoritetsdata på alla i Nobelpristagare före mallarna Fredspristagare, Nobelpristagare i fysik, Nobelpristagare i kemi, Nobelpristagare i litteratur, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Riksbankens pris till Nobels minne och kategorierna för att få det att se ut som i Malala Yousafzai, alternativt mellan nobelpristagaremallen och kategorierna beroende på tycke och smak. Tankar om det?
Yger: Vad fattas för att mallen ska bli mogen för ett generellt införande? Åsikter från andra om mallen? /Haxpett (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.25 (CET)
Jag förespråka ~före mallen, så som du gjort nu. Mallen är helt ny för oss och vi behöver vänja oss (=möta den i vårt redigeringsarbete) för den innan jag tycker det kan vara aktuellt lägga in den bredare.Yger (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.29 (CET)

Begäran om bothjälp inlagd. /Haxpett (diskussion) 3 november 2014 kl. 23.51 (CET)

TTrots de uttryck för tvekan inför att forcera massinförande av mallen ifråga? Det kallar i alla inte jag för konsensus. --MagnusA 4 november 2014 kl. 14.00 (CET)
Botbegäran gäller inte ett massinförande utan endast för nobelpristagare. Det ser jag ingen som har motsatt sig, snarare nämns ett dylikt första steg som ett krav innan det massinförs. Detta så att vi dels kan se att allt fungerar och dels för att vänja oss vid dess användning. - Averater (diskussion) 4 november 2014 kl. 14.44 (CET)
Ja, Nobelpristagare kan vara ett bra ställe att introducera den här mallen. -- Innocent bystander (diskussion) 4 november 2014 kl. 14.58 (CET)
Ok, missuppfattning från min sida. Fick av någon anledning för mig att det var massinförande över hela linjen på gång. :-) --MagnusA 4 november 2014 kl. 15.02 (CET)
Stöder Jag stöder i alla fall botinförande av mallen, såväl för nobelpristagare som för allt annat som omfattas av mallens användningsområde. Ju mer mallen används, desto mer vänjer en sig vid den. Definiendum (?) 4 november 2014 kl. 15.34 (CET)
Exemplet Malala Yousafzai ser väl bra ut, men om man använder den enkla regeln att lägga in {{Auktoritetsdata}} omedelbart före mallen {{Fredspristagare}} så kommer det inte att se så bra ut i t ex Al Gore där den skulle hamna mitt inne i en svit av "navbars". Var tror ni om att i stället placera den (och en blankrad) omedelbart före {{STANDARDSORTERING:...}} som förhoppningsvis endast har kategorierna efter sig? --Larske (diskussion) 4 november 2014 kl. 20.36 (CET)
Låter utmärkt. Jag tror det är rimligt att alltid ha den rutan sist. - Averater (diskussion) 4 november 2014 kl. 20.43 (CET)
Hälften av nobelartiklarna är klara nu, se wp:Robothjälp#Mall:Auktoritetsdata i artiklar om nobelpristagare. --Larske (diskussion) 4 november 2014 kl. 23.48 (CET)
Fixat Fixat Alla kategorier i de sex kategorierna av nobelpristagare är nu uppdaterade med {{Auktoritetsdata}}. --Larske (diskussion) 8 november 2014 kl. 11.51 (CET)

Excuse me for replying in English. If you still need somone to run a bot to add the tempalte to articles, I know an edotor who can help. Please let me know, on my en.Wikipedia user page. Pigsonthewing (diskussion) 13 november 2014 kl. 15.44 (CET)

Listor över val[redigera | redigera wikitext]

För några år sedan skapade en användare omdirigeringar som "Val 1911" till svenska val. I världsperspektivets namn ändrade jag ganska snabbt detta till grensidor, egentligen mer listor, över val i olika länder de åren (men flyttade dem aldrig till namn med "lisa över"). Plötsligt raderades vissa av listorna (Val 1872, Val 1884, Val 1888, Val 1911, Val 1912, Val 1919, Val 1925 och Val 1930.)

Jag anser att de bör återställas (får gärna flyttas till lista över val 1911 och liknande). Fördelen med lista här är dels att det kan ge bättre överblick genom röda länkar. På så viss kan man visa alla val i världen redan innan alla artiklarna dykt upp. Det kan också användas för att sortera efter månad, världsdel, eller typ (som parlamentsval, presidentval, lokalval, regionalval, påveval, kyrkoval och liknande). J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 14.05 (CEST)

(kopierat från min diskussionssida) Ungefär hur lång skulle en lista över alla de val som hölls i världen år 1973 (året bara som exempel) bli? Eller tänker du dig att man skapar listor i stil med "Lista över nationella parlamentsval som hölls år 1973"? - Tournesol (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 09.48 (CEST)
Jag tycker en:List of elections in 2014 är en användbar sida och ser inga problem med att vi på svwp har motsvarande artikel. Ett alternativ kan ju vara att man skapar en omdirigering av Val 2014 till Politikåret 2014 och har informationen där. /Ariam (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 15.24 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Artiklar med sidnamnet "Val XXXX" bör omdirigeras till "Politikåret XXXX#Val och folkomröstningar". Jag har funderat på att göra det själv, exempelvis att infoga/omdirigera "Val 2014" i/till "Politikåret 2014#Val och folkomröstningar", men har inte gjort det (än). För att svara på frågan av Tournesol, en sådan lista blir ganska lång, men inte mycket lång. Se exempelvis engelskspråkiga Wikipedias lista över val för år 2014 och 1973. Förvisso saknas många av dessa artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, men röda länkar skadar inte och i framtiden kommer det troligen att existera fler sådana artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 15.26 (CEST)
Jag ser inget behov av begränsningar, i alla fall inte till en början. Enwp verkar klara det utmärkt utan att begränsa till parlamentsval. Jag har nu gjort ett exempel i Lista över val 1920 (vet dock inte hur man får månaderna efter kalenderordning och inte bokstavsordning). Infoga i politikåren är ingen jättedålig idé, men återställ gärna historiken i de åtta raderade artiklarna. J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 15.37 (CEST)
Jag brukar normalt vara för separata artiklar, men i just detta fall är jag inte det. Då blir det nästan som att ha två politikårsartiklar. Enkelhet och konsekvens vore uppskattat. Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 17.06 (CEST)

Det finns även ett gäng "Valet", exempelvis Valet 2007. /Hangsna (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 16.57 (CEST)

Om de infogas i politikåren tycker jag 1800-talets politikår kan återställas (samma sak gäller 1600-talets krigsår och vetenskapsår, men det är en annan diskussion). J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 17.09 (CEST)
Jag ställer mig bakom återställandet av politikåren et cetera. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 18.26 (CEST)
Så även jag. /ℇsquilo 16 oktober 2014 kl. 19.47 (CEST)
Stöder Jag stöder återställning av politikåren et cetera! Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 19.52 (CEST)
Men ursprungsfrågan gällde skapade av vallistor, inte återställande av diverse politik-, krigs- och vetenskapsår. Det är en annan diskussion. --MagnusA 16 oktober 2014 kl. 21.49 (CEST)
Instämmer med J 1982, Tostarpadius, ℇsquilo och Definiendum. --Allexim (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 23.27 (CEST)
Listorna över val tycker jag inte behöver egna artiklar. De passar bra under respektive politikerår. Några omdirigeringar tycker jag inte är nödvändiga. /ℇsquilo 17 oktober 2014 kl. 07.26 (CEST)

Återställ, säger jag. Helst som grensida. Jag brukar ha svårt att komma ihåg vilka format vi brukar använda för att namnge artiklar om val och kan tänka mig att andra användare inte heller är helt insatta. Då är det en stor fördel att det finns olika naturliga genvägar för att hitta dessa artiklar.

Att hänvisa till politikåren är problematiskt eftersom de innehåller en del information utöver rena länkar till valen och är organiserade på ett sätt som inte är helt intuitivt för den som bara vill komma vidare. Att hitta det danska folketingsvalet i Politikåret 2007 är inte helt lätt. En ren lista över de artiklar vi har om val under ett visst år är mycket mer användbart i dessa fall. Väsk 19 oktober 2014 kl. 17.41 (CEST)

Då det mesta tyder på återställningar vore det bra om det åtgärdas (+ att historiken återställs). J 1982 (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 23.24 (CET)
Jag har ögnat igenom diskussionen ovan, och får då den märkliga känslan att flertalet tycker att artiklar/listor/förgreningssidor för alla val ett visst år bleve för långa - och att man därför i stället borde samla denna för långa information som en del av en "politikerårsartikel" i stället. (Har jag rört ihop olika personers argument för mycket?)
Själv tycker jag nog att artiklar/grensidor/listor om "alla val av nationell eller övernationell betydelse" väldigt gärna finge samlas i separata artiklar. Självklart kan det bli litet avvägningsfrågor vad som skall med - folkomröstningen om Skottlands framtida ställning: Ja, absolut; varje liten folkomröstning om en pyttefråga i Schweits eller Italien (där det är väldigt lätt att påfordra omröstningar om allt möjligt) - njä. Jag tror dock inte att detta behöver bli särskilt stora problem. Den typ av information man oftast skulle vilja ha överblick över vore nog exempelvis alla parlamentsval i Latinamerika år 2008.
Om redan motsvarande artiklar finns på en-wp, så är det också ingen nackdel att vi kan korsiwlänka. Jörgen B (diskussion) 14 november 2014 kl. 01.38 (CET)

Artiklar över Sveriges distrikt[redigera | redigera wikitext]

Jag vet inte om man har redan diskuterat över Sveriges distrikt. Tänker man göra en ny artikel över varje distrikt eller tänker man bara skapa omdirigeringar? Till exempel i Upplands Väsby kommun, ska man göra tre nya artiklar

  • Eds distrikt
  • Fresta distrikt
  • Hammarby distrikt

eller omdirigeringar

--Raksa123 (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 18.12 (CET)

Min tanke är att först skapa en artikel om varje nytt distrikt, där dessa skapas med hjälp av bot och troligen via Wikidata. Min tanke är att dessa blir relativt "nakna" men med full infobox och ref till socknar/respektive församlingar beroende på vad de motsvarar. Sedan är min tanke att ~göra listor över distrikten per kommun i kommunartiklarna, där det också framgår när de motsvarar socknar. Sedan finns hästjobbet att ändra ortsartiklarna så de refererar till distrikt och inte församlingar i sina infoboxar. samtidigt som ortartiklarna i löptext refererar till socknar. Sedan behöver sockenartiklarna justeras så det framgår när de motsvarar ett nutida distrikt och också att de gärna använder befolkningsuppgifter mm från distrikten (i Wikidata). Och sedan behöver de distrikt som inte direkt motsvarar en socken ses över och de sockenartiklar som inte motsvaras av ett nutida distrikt. Jag hoppas komma igång med detta nästa sommar, och håller redan på att förbereda både kommun och ortsartiklar för denna förändring.Yger (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 18.23 (CET)
Jag kan se att det finns skäl att vänta. Det är fortfarande inte helt klart vad gäller enklaver utanför den huvudsakliga församlingens gränser. Vissa sådana kommer att tas bort vid fastställandet att distriksgränserna, men det är fortfarande inte klart hur många. Jag är tveksam om det påverkar arealen hos de nya distrikten mer än marginellt, men det skulle kunna innebära vissa relevanta skillnader. Det är troligt att det är klart hur det blir till nästa sommar.--FBQ (diskussion) 3 november 2014 kl. 01.09 (CET)
Det kommer i de flesta fall att handla om mindre skillnader i fråga om Åkerby socken kommer det att handa om en runt 10% mindre yta hos distriktet jämfört med jordebokssocknen av 1993. I övriga socknar handlar det om ett par procent eller mindre. Det handlar dock bara om omkring 200 personer i hela Sverige som är bosatta i dessa områden.FBQ (diskussion) 5 november 2014 kl. 19.07 (CET)
Med tanke på de mindre skillnaderna undrar jag om vi inte i stället borde ta tillfället i akt, nu när artiklarna ändå kommer att behöva skrivas om, att beskriva socken, kommun (åtminstone till 1952), församling och distrikt i samma artikel när de, som så ofta är fallet, omfattar/omfattade i stort sett samma geografiska område. Specifikt kommunpolitiska eller kyrkliga frågor får förstås läggas under särskilda underrubriker, men sådant som allmän geografi, historia och befolkningsuppgifter är relevanta för alla aspekter och överlappar redan delvis mellan artiklarna. Den nuvarande uppdelningen gör det svårt för läsare att få en snabb helhetsbild och hitta information om specifika aspekter om man inte redan vet i vilken artikelserie man ska leta, och har ingen motsvarighet i något annat allmänt uppslagsverk jag sett. Det hindrar förstås inte att man har separata poster på Wikidata. //Essin (diskussion) 10 november 2014 kl. 21.21 (CET)
Jag ställer mig inte bakom det förslaget. Det är ett storverk som framför allt Yger utfört på området och det bör inte göras ogjort. Däremot bör på sikt en del dubblerad information tas bort, så att den logiska strukturen blir än mer uppenbar. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 22.04 (CET)

@Essin, ja med distrikten på plats finns all pusselbitar på plats och vi kan "slutgiltigt" fundera hur vi vill dessa artiklar samspelar med varandra, dock

  • landskommuner före 1952. Information om dessa finns redan fullt ut i sockenartiklarna i enlighet med ditt förslag, så de kan ses som placeholders. Med tanke på behöver länka just till landskommuner i många sammannhang är det dock inte bra dessa ersätts med en omdirigering. Så ingen anledning ändra här
  • storkommuner från 1952. Dessa motsvaras inte av en socken, så kan inte infogas. Snarast skulle jag vilja ge mer fokus på dessa artiklar och egentligen vilja namnändra dessa från landskommun till storkommun
  • historiska församlingar med samma omfattning som socknar. Även här är all information relevant för socknen redan inlagt i de artiklarna. Och i dessa församlingsartiklar sker det en hel del nya inlägg. Inte bara Series pastorum utan även om organister, kyrkvärdar/kyrkvaktmästare och om bakgrund till varför kyrkor uppfördes på olika platser. Jag ser bara nackdelar med att infoga all denna info i sockenartiklar och inga fördelar. Så ingen anledning ändra här
  • Nu existerande församlingar med samma utbredning som socknar. Här blir det ett komplicerat överlapp till distrikten och socknarna. Och här är dilemmat delvis att dessa är levande och ändras medan distrikten och socknarna är frysta till 1999/2000. I praktiken alls inte lämpligt ha i samma artikel, tex uppgifter om kyrkostämmans tunga namn och exakta präster idag passar inte i socken/distriktsartiklarna. Vi får se när distrikten är på plats vilka justeringar som kan behövas.
  • distrikten. Ja här finns det flera alternativ hur vi bör hantera dessa

Yger (diskussion) 11 november 2014 kl. 07.59 (CET)

Tostarpadius: Materialet skulle finnas kvar, men organiserat på ett annat sätt. Att mycket arbete har lagts ner är ett skäl att tänka igenom noggrant hur vi ska gå vidare, men det är inte ett skäl att låsa den nuvarande strukturen för evigt, speciellt eftersom strukturen ändå kommer att behöva ses över nu när distrikten införs.
Yger: Punkt för punkt, motsvarande dina:
  • Det går att omdirigera till underrubriker, till exempel #OMDIRIGERING [[Norbergs distrikt#Kommunala förhållanden]] efter infogning av Norbergs landskommun. Församlingarna kan lösas på samma sätt.
  • De sammanslagna storkommunerna ska naturligtvis inte infogas någonstans (och det har jag inte heller föreslagit), förutom om de överlevde nästa kommunreform utan andra ändringar än byte av kommuntyp, då man på motsvarande vis kan beskriva ämnet i artikeln om den nuvarande kommunen. Vad gäller namngivningen noterar jag att t ex Ekonomiska kartan från denna epok kallar landskommunerna "X kommun" rätt och slätt om det inte finns någon motsvarande stad eller köping, så om detta verkligen var vad kommunerna hette borde vi snarare flytta åt det hållet. Namngivningskrockar med större kommuner post-1971 kan lösas med parentessärskiljning, t ex "(1952–1970)", för de äldre kommunerna. Detta är dock en separat fråga som inte direkt berör distrikten.
  • Du får nog utveckla vilka nackdelar du ser med att infoga historiska församlingar. I SFFR-diskussioner om kyrkoherdar har det ofta framförts att kyrkoherden i äldre tid var en viktig lokal makthavare även i icke-kyrkliga sammanhang, så som konsekvens av det borde listor över kyrkoherdar vara av intresse för områdets allmänna historia. På samma sätt är kyrkans placering viktig för att förstå områdets allmänna geografi (jfr diskussionen om kyrkbyar). Visst, den sammanslagna artikeln blir längre, men med en genomtänkt struktur ska det inte vara något problem.
  • Jag håller med om att nu existerande församlingar som motsvarar ett enda distrikt är en svag punkt i mitt förslag, och där kan jag mycket väl tänka mig att göra ett undantag och hålla församlingen i en separat artikel. Utan att ha räknat efter gissar jag dock att det är jämförelsevis få fall.
  • Inget att tillägga.
Jag ska se om jag får tid att lägga upp några exempel på hur en sammanslagen artikel kan se ut i en sandlåda. //Essin (diskussion) 12 november 2014 kl. 23.33 (CET)
Komplettering/tillägg: Nu förstår jag hur förslaget kunde tolkas som att storkommunartiklarna skulle slås ihop. Jag skrev inte ut att om en storkommun hade samma namn som en tidigare sockenbaserad kommun får artikeln delas, så att materialet om kommunen före 1952 förs till socken/distriktsartikeln, medan materialet om storkommunen kvarstår som egen artikel (om den senare slogs ihop igen) eller förs till artikeln om den nutida kommunen (om kommunens geografiska utsträckning inte påverkades av kommunreformen). Allt enligt grundprincipen om ett geografiskt område med historisk kontinuitet – en artikel. //Essin (diskussion) 13 november 2014 kl. 02.11 (CET)

Ny standardfunktion[redigera | redigera wikitext]

Artiklar som endast länkar till förgreningssida, avslöjas obarmhärtigt av funktionen under: Inställningar/Finesser/Utseende och bocka i Förgreningskoll. Detta har jag under en tid haft stor nytta av i mitt eget bidragande, men framför allt upptäckt i vilken omfattning som många artiklar likt mässlingen lyser röda. Mitt förslag är att denna funktion ska ingå som en standard hos alla, ikryssad från början alltså. Vad jag förstått innebär det bara fördelar. Ymer (diskussion) 3 november 2014 kl. 11.02 (CET)

Det är en mycket nyttig funktion men ser inte snyggt ut när man läser artiklar, därför tycker jag inte den ska vara automatiskt påslagen. Däremot borde kanske fler av oss som redigerar aktivera den! /Hangsna (diskussion) 3 november 2014 kl. 12.15 (CET)
Hmm, lite av ett moment 22 alltså. Men menar du att även besökarna ser rödmarkeringen, hur är det möjligt? om inte är det ju bara vi som redigerar som ser det, dvs de som är berörda och som ska agera för att bli av med "osnyggheten". Kanske missförstår jag vad du skriver. Ymer (diskussion) 3 november 2014 kl. 12.23 (CET)
Inloggade besökare? Bοⅳⅰе 3 november 2014 kl. 12.47 (CET)
Får länkarna samma röda färg som för icke-existerande artiklar så tycker jag att det mest är förvirrande. Går det att ändra så att länkar till förgreningssidor blir t.ex. gröna i stället? /ℇsquilo 3 november 2014 kl. 13.28 (CET)
Många färgkoder blir det att lära sig. ur tillgänglighetssynpunkt, vilka färger fungerar för de som har defekt färgseende så att det fortfarande går att läsa gentemot bakgrunden. --MagnusA 3 november 2014 kl. 14.26 (CET)
Jag anser att de nuvarande färgerna är bra (det vill säga ordinär länkfärg men röd bakgrund). Sedan bör det fortfarande vara en valfri inställning för inloggade (det vill säga avaktiverad per standard). Alltså, det är bra som det är. Om en är obekväm med färgkombinationen (exempelvis om en har defekt färgseende) kan en låta bli att aktivera förgreningskoll eller aktivera och ändra färgerna i sin/sitt personliga CSS-fil eller Javaskript (tror jag). Definiendum (?) 3 november 2014 kl. 15.16 (CET)
Det är ju inte heller i alla sammanhang fel med en länk till en grensida. Toplänk till "Xyz (olika betydelser)" är väl det mest uppenbara fallet. Själv har jag en mer diskret färg, så att jag ser vad som är förgreningssida och inte, men utan att färgen "skriker FEL!!!" åt mig. Det skulle kunna vara en möjlighet att ändra färgvalet till något mer diskret och estetiskt, och följa Ymers förslag, även om jag tror det är lämpligare att ibland påminna om funktionen, som skedde genom denna tråd på Bybrunnen! Taxelson (diskussion) 3 november 2014 kl. 17.19 (CET)
Ja, nu fick funktionen sig en välbehövlig puff. Den kan alltså aktiveras på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets genom att klicka i "Förgreningskoll - markerar länkar till förgreningssidor." Mer finns att läsa på Wikipedia:Förgreningskoll. Kanske kan alla som huvudsakligen är här för att redigera (i motsats till att bara läsa) i alla fall testa den! /Hangsna (diskussion) 3 november 2014 kl. 19.10 (CET)
Att topplänkar inte är felaktiga är det mest uppenbara, men det finns även andra fall där det inte finns något alternativ. Ibland förklaras en av betydelserna i själva förgreningssidan utan länk. Tostarpadius (diskussion) 3 november 2014 kl. 20.42 (CET)
Ett annat exempel är namn som är ofta både "riktig" artikel och märkt som grensida. Det är inte fel att länka till sådana. --MagnusA 3 november 2014 kl. 20.53 (CET)
Det här är en mycket praktisk funktion. Men jag trivs med en halvdiskret flaggningsfärg. Följande kod ligger nu på min ~/common.css:
/*  Byter färg på grenlänksmarkering  */ 	
/* Se wp:BB 2014-01-14 */ 
.bkl-link-inner { background-color: #eee0e5;}
Det är bara den sista tredjedelen som är koden – det som är före är instruktion.--Paracel63 (diskussion) 4 november 2014 kl. 04.15 (CET)
Eller .bkl-link-inner { background-color: transparent; color: #00a000;} om man, som jag, inte gillar bakgrundsfärger. /ℇsquilo 7 november 2014 kl. 09.06 (CET)
Länkar till förgreningssidor bör bara finnas innan det feta begreppsordet (toplänk) och under "Se även". Eftersom det inte verkar finnas en gräns för hur korta artiklar kan vara ska påståenden på förgreningssidor som är förklaringar flyttas till en egen artikel. Det är inte många i jämförelse med antal förgreningssidor.
På nuvarande förgreningsidor med tillräckligt med information för att vara en artikel eller om sidan bara är påståenden utan wikilänkar till artiklar bör mallen förgrening tas bort. Förutom ett antal sådana sidor om hundar och kanske artiklar med mallen efternamn finns det få sådana förgreningsartiklar. Maundwiki (diskussion) 14 november 2014 kl. 11.20 (CET)
Maundwiki har gjort ett storverk för att i möjligaste mån ta bort länkar till förgreningssidor. Det är utmärkt. Däremot anser jag inte att vi bör ha en så byråkratisk syn på dessa. Om en av betydelserna förklaras på plats ser jag inget problem med det. Finns det inga länkar som går vidare till betydelser av ordet håller jag dock med om att mallen bör tas bort. En anledning till att fallen nu är få är givetetvis vederbörandes arbete. Jag kräver inte att de fall där användaren vidtagit i mina ögon onödiga förändringar återställs, men jag har svårt att se att det rått konsensus för så strikta distinktioner. Jag hoppas därför att en öppnare hållning kan få genomslag i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 13.01 (CET)

Om årliga prisutdelningars uppdateringar[redigera | redigera wikitext]

Det finns i världen i dag ett växande antal priser och utmärkelser inom alla möjliga områden. En mängd tidningar, föreningar, stipendiefonder, företag, myndigheter med mera delar ut priser året om, som bekant. Problemet är bara att det kan vara svårt att hålla reda på alla dessa och när de delas ut. Många redigerare känner inte ens till deras existens och av någon outgrundlig anledning är inte sällan prisutdelarna riktigt usla på att informera omvärlden om aktuella utdelningar, så det kan man få leta upp på dessas egna webbplatser med en viss möda. Eftersom det finns artiklar här om flera av dessa priser etc, så behöver de ju en årlig uppdatering med årets pristagare osv. Min tanke är huruvida det skulle vara möjligt att skapa en specialsida med komplett uppställning av alla dessa artiklar med årligt uppdateringsbehov – under resp månad de brukar offentliggöras/delas ut – som en påminnelse? Kanske till och med med något slags påminnelsefunktion? Det skulle säkert underlätta mycket.--Bemland (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.13 (CET)

Bra förslag! Det låter som en uppgift för wp:Projekt Priser (eller annat lämpligt ställe). Där skulle man kunna samla information om hur vi gör och hur vi samarbetar. I wp:Projekt Japan och wp:Projekt Kina använder vi dolda mallar för att se uppdateringar inom olika ämneskategorier, vilket är en praktisk funktion även bland prisartiklar. Och man skulle kunna lägga in {{Inaktuell}} i en artikel och datera den till när nästa prisutdelning planeras äga rum. Det borde tekniken och vår användning av mallen kunna stöjda. Eller också skapar vi en liknande, osynlig mall som kategoriserar först när det datumet infaller. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.39 (CET)
Ungerfär som {{bäst före}}? --Fredde 6 november 2014 kl. 17.39 (CET)
Exakt! Tack för att du påminde mig. Mallen flaggar visserligen bara ett påstående, men i och med att den kategoriserar hela artikeln kan den nog funka bra för projektets syfte. Dvs förutsatt att skribenterna gör jobbet med att flytta fram dateringen vid varje (årlig) uppdatering. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 7 november 2014 kl. 07.21 (CET)
Jag har redan skapat Wikipedia:Projekt uppdatering/Återkommande evenemang (som jag bara kallade "Wikipedia:Uppdateringar", och inte begränsade till just evenemang eller deltagare i något projekt, innan någon flyttade den). I framtiden hoppas jag dock sådant kan ske på Wikidata i stället, en gång för alla språkversioner. J 1982 (diskussion) 7 november 2014 kl. 13.33 (CET)
Att man skall kunna hämta informationen på Wikidata ser jag positivt på, däremot hoppas jag inte att den automatiskt hamnar här efter att den lagts in där. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2014 kl. 07.40 (CET)

Jag är glad att det finns intresse för en förbättring i frågan. Frågan är bara hur vi då kommer vidare? Finns det någon som är duktig på att skapa någon sådan lösning som diskuterats? Kanske någon som börjat arbeta med det redan?--Bemland (diskussion) 11 november 2014 kl. 20.07 (CET)

Om man inte är intresserad av att ta detta som ett projekt, utan bara skulle uppdatera då man råkar stöta på en sådan artikel (gärna märkt med {{bäst före|xxxx-xx-xx|<!--ta inte bort, ändra bara datumet/årtalet-->}} eller liknande) vore det viktigt med en länk till en sida där den nyaste utdelningen sannolikt finns med. Många organisationer torde ha en http://www.example.org/pristagare.html e.d., som kunde finnas som källa, bland de externa länkarna eller på annat lätthittat ställe. Risken finns att någon byter mot en länk som bättre redovisar för den nuvarande situationen men inte är lika användbar i framtiden, varför något slag av standard för just en sådan länk vore bra. --LPfi (diskussion) 14 november 2014 kl. 09.28 (CET)

Wikipedia som hobby?[redigera | redigera wikitext]

Jag skrev om artikeln hobby, och märkte då att Wikipedia listades som ett exempel på en hobby. Detta hade stått sedan 2003, alltså i 11 år. Jag raderade listan eftersom artiklarna numera~finns i en kategori, men missade då Wikipedia. Jag åtgärdade inte saken.

Men jag sitter och funderar: är Wikipedia definitionsmässigt en hobby? Jag anser nog inte det. Jag anser nog - men har inte hittat en sådan definition - att så fort som det finns allmännytta och verksamheten når bortom det rent personliga/privata utbytet, så är det något annat än hobby.

Vad anser ni andra? Är Wikipedia en hobby?Klementin (diskussion) 7 november 2014 kl. 17.28 (CET)

Jag tycker nog att man kan se det att skriva (och läsa) Wikipedia som en hobby, men det är väl inte en uttömmande beskrivning av vad det är. Det kan vara andra saker också, en form av intresse (som ju förstås inte står i något motsatsförhållande till "hobby", men är lite vidare), aktivitet, engagemang, ideologiskt eller politiskt motiverad verksamhet.. (ja, fri information och spridandet av kunskap är ideologiska mål och politiska frågor). Jag vet inte vad en uttömmande beskrivning av Wikipediaengagemang är, det kan nog vara mycket. Eskapism, var något jag relaterade det till väldigt mycket särskilt när jag började lära mig Wikipedia. flinga 7 november 2014 kl. 17.44 (CET)
Det är klart att det kan vara det. Frågan är kanske snarast om det ska ligga i artikeln, och då blir frågan om vi kan stödja det med källor. Möjligen.//Hannibal (diskussion) 7 november 2014 kl. 18.08 (CET)
Listan dök upp när artikeln skapades den 24 november 2002. J 1982 (diskussion) 7 november 2014 kl. 20.25 (CET)
Självklart är Wikipedia en hobby, om man ägnar sig åt det av intresse och någorlunda regelbundet. En hobby är inget man i huvudsak lever på, men det finns ingen motsättning till att andra inte skulle kunna ha någon nytta av det man gör, och smärre intäkter kan ibland vara förknippade med en hobby, dock inte i fallet Wikipedia. En hobby har ofta ett inslag av att man skapar något, enbart läsning brukar därför inte räknas som hobby. Men finns det någon bättre hobby än att skriva och skapa artiklar på Wikipedia? --Xauxa (diskussion) 8 november 2014 kl. 10.36 (CET)
NE.se om "hobby"[1]: "aktiv verksamhet som man regelbundet och av renodlat intresse ägnar sig åt på fritiden ofta med inslag av skapande e.d. (sällan t.ex. om läsning)". SAOL om "hobby": "favoritsysselsättning på lediga stunder, fritidssysselsättning". SAOB om "hobby"[2]: "(ngns) favoritsysselsättning (på lediga stunder), vurm". Jag tror att ord som "favoritintresse" (en hobby per person), "skapande" (hobbyn ger tydligt resultat) och "fritiden" är grundläggande. Om någon kan hitta referens till "hobby" med motsättning till "allmännytta" vore jag tacksam. "Wikipediaarbetet" är nog en hobby för många (inklusive för undertecknad). När begreppet myntades på engelska (hobby-horse, tidigt 1800-tal?) och senare lånades in till svenskan fanns kanske inte ord som Web 2.0, blogg och tidningsdöd. Jag tror att det förändrade medielandskapet gynnat en användning av ordet "hobby" även på områden där resultatet får allmän spridning (utöver folkdansuppvisningar och försäljning av näverskålar). SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 13.36 (CET)
Jag har alltid tyckt hjärtinnerligt illa om ordet hobby och kopplat det till 1950-talets amerikanska förortsliv. Där mannen kom hem från ett själlöst jobb och på sin fritid byggde modellplan (som "hobby") där hemmafrun odlade rosor som hobby (för att skryta över att hon minsann inte bara tittade efter hem och familj). Att vara ledare för barnens fotbollslag har aldrig kallats en hobby, inte heller vara med i hemvärnet. Så jag läser i ordet det inte "får" vara samhällsnyttigt och i det perspektivet passar inte vårt arbete in, då det definitivt är samhällsnyttigt. Och ni äldre minns väl sången my Bobby is my hobby, and his hobby is me, vilket definitivt vaccinerade mig mot att någonsin använda ordet.Yger (diskussion) 8 november 2014 kl. 13.57 (CET).
Det var väl ett positivt inslag för den amerikanske förortsmannen att kunna ägna sig åt modellbygge, säkert (förr?) en rätt typisk hobby. Att ungdomsledaren inte räknar fotbollslaget som hobby är nog inte för att det skulle vara samhällsnyttigt, utan mer skulle jag tro att skaparinslaget saknas, och hemvärnet är väl inte något man ägnar sig åt på sin fritid när man får lust att "hemvärna" en liten stund. I en del intervjuer så säger en del att de ägnar sig på fritiden åt sin familj, men man säger inte därför att familjen är en hobby. Man kan också fundera lite på ordet fritidsintresse kontra hobby. Associationerna blir nog inte helt lika. --Xauxa (diskussion) 8 november 2014 kl. 16.49 (CET)
Om man ser till de kriterier som Paracel räknade upp så är Hemvärnet är ingen hobby eftersom det inte är någon skapande verksamhet (även om vi lite föraktfullt kallas för "hobbykrigare" av "riktiga" militärer) och jag tror nte att fotbollsträning heller kan räknas som skapande verksamhet. /ℇsquilo 8 november 2014 kl. 17.28 (CET)
Visst kan Wikipedia vara en hobby, frågan var väl snarare om den skulle listas i artikeln? Samma artikel påstod att hobby är frivilligt, och arbete tvång. Låter som någon stat där folket till jobbet på vardagsmorgonen under pistolhot från polisen... (en anställning är ju baserad på frivillighet) J 1982 (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.04 (CET)
Jag tänker så här: matlagning kan vara en hobby - då gör man samma saker som en kock som är ett yrke. Men om man på fritiden lagar soppa åt hemlösa så är det inte någon hobbyverksamhet. Om man gillar att spela gitarr hemma eller i en källarlokal är man hobbymusiker - men om man börjar få offentliga anställningar som gitarrist är det ett yrke. Men en gatumusikant är ingen hobbymusiker, oavsett om de kan försörja sig som musiker eller bara gör det som en kul grej. Definitionerna av hobby innehåller elementet av att det är nöje och avkoppling, och antyder kravlöshet. Men någras engagemang på Wikipedia går utöver nöje/avkoppling, när Wikipedia blivit mera av ett ansvarstagande. Det är ansvarstagandet - och då följer naturligt samhällsintresset - som jag tycker gör att Wikipedia kan beskrivas som något annat äm hobby. Fritidssysselsättning, javisst, men hobby njeä.Klementin (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.19 (CET)
Eller: jag definierar inte ideellt arbete som hobby.Klementin (diskussion) 8 november 2014 kl. 19.20 (CET)
Hej igen! "Hobby" är ett ord med många konnotationer (åtminstone för oss som växte upp decennierna efter andra världskriget). Det får lätt en oseriös koppling, som inte det neutrala "fritidsintresse" har. Så kanske är det ett dåligt exempel i hobby? Sedan aktualiserades ovan vad arbete är för något, och om Wikipedia-aktiviteter kan betecknas som arbete. Så här säger NE.se (NE:s ordbok, senare lanserad som Svensk ordbok) [3]: 1/ "stadigvarande sysselsättning som ger försörjning" (…), 2/ "verksamhet som kräver viss ansträngning", 3/ "konkret produkt av mänsklig verksamhet" 4/ "mekanisk energi som måste tillföras en kropp för att flytta". Rent fysikaliskt kan man tillföra (4) för att baxa en bunt utskrivna Wikipedia-sidor åt något håll, och Wikipedia som produkt är ett rejält (3). Trots att vi skribenter inte betraktar vårt skrivande som (1), motsvarar vår aktivitet ändå ett visst (2). SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 20.23 (CET)
@Paracel63: Punkt 4 där avser nog ett begrepp inom Fysik och har inte med sysselsättning att göra. Värme och Värme inom fysiken är ju inte heller samma sak och de två orden har till och med olika genus. -- Innocent bystander (diskussion) 9 november 2014 kl. 12.56 (CET)
Har de det? Jag förstår nog inte, men tolkar det som att det skulle heta "värmet" istället för "värmen" inom fysik..? flinga 10 november 2014 kl. 01.29 (CET)
Ja, det heter Ett och Det värme inom fysiken. Ofta brukar man i vardaglig terminologi ange temperatur och värme som synonyma. Inom fysiken är de inte alls det. Där är istället värme och energi delvis synonyma. --- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 07.33 (CET)
Precis, och det mäts i Joule och inte i grader Celsius. Jag minns att jag tyckte att det var väldigt lustigt när jag pluggade termodynamik för tjugo år sedan; "Jag är ert nya fysikläraret. Idag ska jag förklara begreppet värmet." Fast vad har det med hobby att göra? /ℇsquilo 10 november 2014 kl. 09.39 (CET)
Ett sidospår av ett sidospår. Smiley.svg Ytterligare en kuriosa är att jag skulle kalla både Arbete och Värme som synonymer till Energi, men inte sätta Värme och Arbete som synonyma. Hobby skulle jag sätta som synonym med amatörfysiker... -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 11.04 (CET)
Värme i neutrum har jag bara stött på som synonym till entalpi. Värme som överföring av energi (som kan användas för att mäta entalpi men strikt taget inte är samma sak) har jag däremot hört omnämnas i reale, men det kan möjligen bero på slarviga fysiklärare. Jag skulle också (inom fysiken) säga att arbete och värme är olika sätt att överföra energi, snarare än att de är synonymer. //Essin (diskussion) 10 november 2014 kl. 21.37 (CET)
oavlönat arbete tycker jag låter betydligt bättre (än hobby) som beskrivning av vår insats.Yger (diskussion) 9 november 2014 kl. 12.37 (CET)
Ord kan ha olika konnotationer och de brukar jag personligen oftast försöka bortse ifrån. Jag tror jag tänkte på det när jag skrev mitt första svar, att man kanske också kan prata om oavlönat arbete, Wikipedia-aktivitet kan innebära oavlönat arbete. Jag tror ju att Wikipedia kan innebära många olika saker för olika personer (även avlönat arbete för en del), och jag ser det nog som det sundaste när bidragandet är ett nöje/fritidssysselsättning/hobby (om man vill använda den sista termen, pratar vi konnotationer så håller jag med om att det har en lite "fånig" klang även för min del).
Frågan var fritt ställd så därför var mitt svar ett fritt teoretiskt :) Jag tycker inte att Wikipedia är ett sådant typexempel på hobby att det måste vara med i artikeln om hobbyer, och detsamma gäller kategoriseringen - artikeln om Wikipedia handlar väl också i första hand om själva uppslagsverket, snarare än aktiviteten att skriva på Wikipedia? flinga 10 november 2014 kl. 01.29 (CET)
Jag håller med Flinga här. Diskussionen verkar inte heller ha kommit fram till någon källa som uttryckligen säger att Wikipediaskrivande är (eller inte är) en hobby... //Essin (diskussion) 10 november 2014 kl. 21.37 (CET)

Filmartiklarnas innehåll[redigera | redigera wikitext]

Svenska Wikipedias filmartiklar består idag, som jag upplevt det, främst av långa handlingsbeskrivningar alternativt att de är mikrostubbar på gränsen till substubbar som består av en mening och ofta också av en lista över skådespelarna som finns i filmen. Det är rätt naturligt eftersom de primära källorna oftast är filmdatabaser, men det gör samtidigt att artiklarna är av föga encyklopediskt värde. När jag skapade många skådespelarartiklar kunde jag dock ofta hitta liten annan information i Svensk filmdatabas med information om priser som olika filmer hade fått också vidare, men den typen av information i Svensk filmdatabas är minimal. Jag vill "köra ett race" och ta itu med filmartiklarna, men skulle vilja höra öppet om tips på bra källor om filmer med lite mer information om priser och uppmärksammanden. Åtminstone vill inte jag läsa hela filmens handling i detalj innan jag sett en film och efter man ett en film känns informationen meningslös. Vad tycker gemenskapen? Håller ni med eller är jag ute och snurrar ute i det blå?

Det enda jag spontant kan komma på är mediernas kultursidor där aktuella filmer recenseras med omdömen, men är platsar det på Wikipedia vad enskilda tidningsarbetare ger filmer för omdöme? Vad tycker ni? Och vad har ni för tips på andra hemsidor där man kan hitta lite annan information som är av värde för Wikipedia? Obelix (diskussion) 8 november 2014 kl. 13.51 (CET)

Jag tycker det är synd att vi gjorde oss av med spoilervarningen för några år sedan. En idé vore att handlingen låg under en "dölj-funktion" mitt i artikeln som är aktiverad då man kommer in. J 1982 (diskussion) 8 november 2014 kl. 17.58 (CET)
Jag ser ingen anledning att ha med hela handlingen. Jag blir mycket irriterad när anmälningar är alltför explicita på den punkten. Däremot anser jag att recensenternas omdömen är av stort encyklopediskt intresse. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.19 (CET)
Att handlingen läggs dit är en naturlig del av artikelutvecklingen, och inget som kan stoppas. J 1982 (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.21 (CET)
Handlingen är en naturlig del av artikeln, men den behöver ju inte vara särskilt detaljerad och avslöja för mycket. Thoasp (diskussion) 8 november 2014 kl. 19.46 (CET)
@Obelix: Om du vill "köra ett race", kommer du att få mer hjälp om vi gör det till en Veckans tävling. Nästnästa vecka finns just nu ingen tävling anmäld. Vad gäller artikelstrukturen i filmartiklar… En utförlig handlingsbeskrivning kan vara bra i längre artiklar om filmer som är välkända och gamla. Fast även där bör man vara försiktig med att avslöja viktiga handlingsvändningar i andra halvan av filmen. I korta artiklar drar de ofta till sig onödig uppmärksamhet. Jag själv uppskattade "spoilermallen" och lade in den i många mallar tills någon bestämde att vi inte ska ha sådana mallar. Det går att fixa den här rubriken så här:
--Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 20.42 (CET)
Varför ska man skriva text som inte ska visas? Antingen visar man texten eller också står den inte med alls (om det inte handlar om ohanterligt långa tabeller förstås). Till och med en filmhandling bör man väl kunna skriva utan att avslöja för mycket av "det hemliga". --MagnusA 8 november 2014 kl. 20.45 (CET)
(redigeringskonflikt) Vad gäller de långa handlingsbeskrivningarna tycker jag problemet är att de ofta saknar källa och istället är enskilda wikiförfattares tolkning av handlingen. @Obelix, vad gäller priser så har ju ofta de stora filmpriserna databaser över vinnare/nominerade på sina webbplatser. För äldre filmer är TCM movie database ganska bra. Annars kanske de flitiga filmartikelskaparna Junip, Smetanahue eller Ingman har länktips? /Ariam (diskussion) 8 november 2014 kl. 20.54 (CET)
Utmärkt initiativ. För ett tag sedan arbetade jag om guiden för hur man skriver om litteratur. Den kanske kan vara till hjälp för hur man kan tänka i arbetet med artiklarna. Dessutom vore det bra om motsvarande guide om att skriva om film också blir uppfräschad (den omdirigerar just nu till en allmän guide om att skriva om fiktion).//Hannibal (diskussion) 8 november 2014 kl. 22.24 (CET)
För mig är det en självklarhet att handlingen i sin helhet ska kunna refereras. Denna gäller såväl filmer som litteratur. Man söker sig till en encyklopedi för att få reda på information om ett verks helhet, inte bara ett smakprov. Då kan man lika gärna se en trailer eller läsa baksidan på boken. Engelskspråkiga Wikipedias filmartiklar är väsentligt mycket bättre än den svenskas dito, varför jag alltid konsulterar den wikin för att få reda på information. Att beskriva handlingen i sin helhet är kutym på eng Wiki. Det borde vara det på svenska med, annars blir encyklopedin oanvändbar.
Vad gäller handlingen så har Svensk Filmdatabas utmärkta handlingsreferat av nästan alla äldre svenska filmer. Dock är de väldigt detaljerade och måste kortas ned för att passa wikin. Annars har jag inte så många tips då jag sällan skriver om utländsk film. Junip (diskussion) 8 november 2014 kl. 23.52 (CET)
Läser en hel del Star Trek-romaner. Böckerna ges ut i små upplagor och går ofta inte att få tag på några år efter att det getts ut. Då är det mycket värdefullt att jag kan få bra sammanfattningar av handlingen på Memory Beta, en wiki med fokus på den typen av litteratur. Det kan ibland vara helt nödvändigt att läsa en sådan sammanfattning för att få sammanhang när man läser en uppföljare på en sådan bok. Så, Ja, handlingen får gärna vara med. Och jag tycker väl att det i många fall kan vara tillräckligt med att ha filmen/boken själv som källa för en sådan sak som handlingen. Tolkningar av handlingen är dock helt en annan sak. -- Innocent bystander (diskussion) 9 november 2014 kl. 08.15 (CET)
Att en bok eller film skall kunna fungera som källa även vad gäller sitt innehåll ser jag som självklart. Hur mycket som bör tas med av handlingen får bedömas från fall till fall. Jag ser det inte som utmärkande för en encyklopedi att ha med utförliga artiklar av detta slag. Tostarpadius (diskussion) 9 november 2014 kl. 14.40 (CET)
Engelska WP:Film har en resurssida med en del bra länkar. Det är mest fokus på engelskspråkig film men jag vet inte vad du är intresserad av så det kanske räcker. Annars finns det motsvarigheter till Svensk filmdatabas, Kritiker.se osv i de flesta större filmnationerna. Smetanahue (diskussion) 9 november 2014 kl. 19.48 (CET)
Jag tycker absolut inte det finns något skäl att censurera artiklarna av "spoilerskäl". Däremot finns det ju inte heller som flera andra redan sagt med nödvändighet något skäl att ge detaljerade beskrivningar av handlingen. Om delar av handlingen inspirerat andra verk, eller inspirerats av andra verk, om uppmärksammade eller originella händelser utspelat sig under inspelningen eller liknande finns det ju skäl att återge det, oavsett om det avslöjar viktiga delar av handlingen.--FBQ (diskussion) 12 november 2014 kl. 12.54 (CET)
Som FBQ. Jag tycker till och med det är direkt felaktigt, i encyklopediskt hänseende, att inte ha med avgörande skeenden i handlingar. Det är normalt dessa som gör verken relevanta och driver konsten framåt. Att lämna cliffhangers eller på annat sätt tvinga läsaren att konsumera verket är definitivt oencyklopediskt och enbart i marknadsföringskanalernas intressen. Däremot är det helt OK med en "spoiler alert mall". EMRÅ.--LittleGun (diskussion) 14 november 2014 kl. 10.05 (CET)
Jag både starkt emot censur och en "spoiler"-mall. Se Wikipedia:Förbehåll för innehåll och Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Inte censurerat. Det finns potentiellt en massa andra saker att "varna" för, vilket jag också är emot. Definiendum (?) 14 november 2014 kl. 12.29 (CET)
Spoilermallen ser jag gärna återinförd. Censur är jag inte för, men att mena att handlingen bör beskrivas i korthet och inte onödigt detaljerat ser jag inte som ett exempel på det. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 13.04 (CET)
Varför skulle handlingsbeskrivningen inte få vara lång och detaljerad, om den är skriven ur en neutral synvinkel, använder ett bra språkbruk och är källbelagd? Varför skall "spoiler"-mallen återinföras? Om den skall återinföras kan en lika gärna skapa ett liknande alternativ för bilder som kan anses stötande, vilket i sig är mycket subjektivt och skiljer sig beroende på vem som tar del av informationen. Definiendum (?) 14 november 2014 kl. 13.19 (CET)
Jag skulle i och för sig inte ha något emot bildvarningar i vissa typer av texter, exempelvis av sexuellt innehåll, men det är en helt annan fråga. Vad gäller långa handlingsbeskrivningar ser jag dem inte som encyklopediskt relevanta. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 13.30 (CET)

Skrivstuga om pseudovetenskap idag[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Idag mellan 15-17 (möjligen något längre) kommer jag och Paracel63 hålla en skrivstuga för föreningen Vetenskap och Folkbildning i Göteborg. Vi kommer att utgå ifrån artikeln pseudovetenskap med tillhörande mall. Vi kommer att be dem skapa konton. Vi kommer också att presentera källbeläggning och våra grundprinciper. Givetvis är målet att skapa neutrala artiklar och att göra deltagarna till vana wikipedianer men misstag sker ibland med nybörjare. Om ni upptäcker några konstigheter eller så får ni gärna pinga oss. Ingen särbehandling dock :-) //Hannibal (diskussion) 9 november 2014 kl. 11.24 (CET)

Idag 17-20 kommer vi att ha ytterligare en skrivstuga om pseudovetenskap. Samma grej gäller denna gång.//Hannibal (diskussion) 22 november 2014 kl. 16.11 (CET)

Personliga kommentarer på artiklarnas diskussionssidor[redigera | redigera wikitext]

På engelska WP finns det riktlinjer och konsensus som motverkar möjligheten för användare att gå in på personkritik mot andra användare i stället för att hålla sig till sak och diskutera artikeln. Sådan praxis är mycket hjälpsam, spar en massa tid och leder till ett mycket trevligare och effektivare arbetsklimat. Finns liknande riktlinjer eller konsensus någonstans på svenska WP? Hittar inget och det kanske är därför det är fritt fram. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 00.32 (CET)

En av grundprinciperna är att man ska vara trevlig mot varandra. Vad syftar du på när du skriver att "det är fritt fram", rent specifikt?//Hannibal (diskussion) 10 november 2014 kl. 01.03 (CET)
Se Wikipedia:Inga personangrepp~, ett supplement till Wikipedia:Etikett och som utvecklas i essän Wikipedia:God kommunikation.Yger (diskussion) 10 november 2014 kl. 05.55 (CET)
Fritt fram vill jag absolut inte påstå att det är. När vi frestar varandras tålamod är kanske risken större för att vi utsätts för påhopp. Vi bör nog bli bättre på att ta till oss varandras argument i sakfrågorna, så torde det bli färre diskussioner av detta slag. Det är givetvis olyckligt när användare uppfattar sig som lovligt villebråd. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 06.23 (CET)
Och jag har det bland mina käpphästar och påpekar ofta när det förekommer, vilket dock inte är samma sak som att jag förmår andra sluta med det. Och blockering för detta är komplicerat och det finns inte konsensus för nolltolerans, inte minst då det brukar uppträda i hetsiga diskussioner, där båda uppfattar den andra gått över gränsen.Yger (diskussion) 10 november 2014 kl. 11.15 (CET)
Tack, alla! Kan man tänka sig att gemenskapen skulle kunna enas om en tydlig riktlinje för artikeldiskussionssidor typ som: På artiklarnas diskussionssidor ska diskussionen handla om artikeln inte om användarna. Användare som riktar diskussionerna där mot andra användare agerar inte konstruktivt.
Följdfråga: vad tycker ni är en bra svensk översättning för disruptive editing? --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.27 (CET)
Jag upprepar min fråga till SergeWoodzing: Det låter som att det här har en orsak. Vilken? Annars har jag svårt att se att det skulle bli någon förändring i riktlinjer. Förändringar i etikettskoder kommer till därför att det finns ett återkommande problem. Så om problemet är så stort tycker jag att det vore lätt att ange vad det är.//Hannibal (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.40 (CET)
Störande redigering, förtretlig - , retsam - . Rex Sueciæ (disk) 10 november 2014 kl. 13.42 (CET)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Det finns samtal som urartat den senaste tiden, exempelvis Diskussion:Adel i Sverige. Där har jag själv gjort en tydlig markering. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.44 (CET)
Förlåt Hannibal! Problemet, som jag trodde var välkänt, är att det är normalt i svWP:s artikeldiskussioner att användare angriper varandra i stället för att hålla sig till sak. Om det råder någon tvekan hos er om att det är så, ja då förefaller ju hela min avsikt här som dum. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.47 (CET)
@SergeWoodzing: Har du kollat genom vilka användare som är inne i dessa diskussionssidor och hittat någon gemensam nämnare? -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.58 (CET)
Vi diskuterar uppenbarligen i helt olika diskusioner, för jag kan inte ens minnas när jag senast såg personangrepp. Visst förekomer det ibland missförstånd eller oenigheter, men den här typen av diskussioner var det länge sen jag såg. Med det sagt: det försigår så många diskussioner här på Wikipedia att jag tycker att det tillhör god sed att länka till specifika diskussioner när man vill påkalla andras uppmärksamhet på ett problem. Annars utgår man ifrån att andra ska gå igenom andras bidrag och ifrån att andra hittar samma diskussioner. (Alltså, jag tycker inte att avsikten här förefull dum, utan att metoden var otillräcklig.) Men till sakfrågan: den här diskussionen känns inte för min del som en orsak att ändra riktlinjer. Däremot att riktlinjen används. Jag kan inte uttrycka mig om andra diskussioner, som ingen har länkat till än. LittleGun anklagades värre än vad SergeWoodzing gjorde. Jag känner inte till hela bakgrunden mellan LittleGun och SergeWoodzing, men något mer finns uppenbarligen där som jag missar. Jag har mött sådana långsiktiga konflikter tidigare och till och med varit inblandad i dem, där sätt att argumentera, småord, inbillade saker, att personen över huvud taget ger sig in i diskussionen etc kan göra att man blir mer än proportionerligt arg. Jag försöker att i de lägena stänga ner Wikipedia ett tag, eller redigera i andra artiklar, tills ilskan blivit mer proportionerlig. Andra kan få ha fel eller bete sig dåligt ett tag till. Allting går inte åt skogen för det. Man kan komma tillbaka senare och försöka samarbeta för att se om alla parter kan bli nöjda. Med vänliga hälsningar//Hannibal (diskussion) 10 november 2014 kl. 14.17 (CET)
Den här diskussionen är generell. Det specifika ärendet är irrelevant här, och det diskuteras lämpligast någon annanstans. I övrigt instämmer jag med åsikten av SergeWoodzing – det vill säga att diskussion bör ske i sak och inte i person (om jag nu har förstått det hela rätt). Definiendum (?) 10 november 2014 kl. 15.13 (CET)
Tack för att du uppfattat vad jag menar och försöker förstå! Jag har inte tagit upp "personangrepp" här. Det handlar om den redobogna och lättvindiga benägenheten på svWP att styra in artikeldiskussionerna på andra användare (som ju även sker här nu), oftast men inte alltid meningsmotståndare, och hur vi kan hitta ett sätt att motverka och begränsa den utbredda benägenheten. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 15.27 (CET)
När jag diskuterat med vissa användare har jag ibland råkat ut för högst märkliga saker: Vi har i sak varit helt överens, men bara det faktum att man svarar gör att orden läses som en motreplik. Det har blivit hetsigt, upprört över mjölk som inte ens är spilld. Då är det inte argumentationen som tryter, det är förmågan att läsa! Och har man sådana brister bör man kanske hålla sig med annat. - Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 15.43 (CET)

(utdrag) Jag förstår att det kan behövas sätta fokus på våra regler ibland. Men jag tror inte att vi behöver fler regler utan att vi försöker leva efter dem som vi har. Är det något som saknas i vår nuvarande presentation av wp:ET? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.09 (CET)

Ja, det är därför jag har ställt den här frågan som berör en specifik företeelse som jag inte ser nämnd i någon riktlinje eller konsensus. Om du ser det vore jag tacksam att få veta var. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.13 (CET)
Förslaget är, kort och gott, På artiklarnas diskussionssidor ska diskussionen handla om artikeln inte om användarna. Användare som riktar diskussionerna där mot andra användare agerar inte konstruktivt. eller liknande. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.15 (CET)

Vi kan fortsätta här om ni vill. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.30 (CET)

@SW, jag har precis som de flesta två öron och en mun. Kommunikation är inte bara förmågan att tala. Den är i ännu högre grad också förmågan att lyssna. Koncentrera på det istället för att skriva om sidor ingen bryr sig om! För dylika sidor är här bara något vi kastar åt Newbies. Det faller alltid helt genom stolarna när det kommer till etablerade användare. Kulturen här består inte av tillräckligt mycket användare för att hitta tillräckligt många användare som har tillräckligt mycket distans och integritet för att de ska klara att agera som skällösa byråkratiska robotar. Den byråkratiska kulturen på enwp är en av de saker jag hatar mest med enwp och är inget jag tror kommer utveckla det här projektet till något bättre!
Tycker du inte om vad jag säger, så skiter jag högaktningsfullt i det. Jag är tillräckligt luttrad för att ge fullständigt fan i om jag kommer att bli permabannad för att jag vågar säga rakt ut vad jag ser. -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.54 (CET)
@Innocent bystander: Ja, det är väl en sann beskrivning rent krasst att det ofta blir så. Jag tror och hoppas ingen vill att svwp ska utvecklas till en gemenskap, vars administratörer ivrigt i all glädje letar efter fel för att kunna blockera så mycket och så många som möjligt. Den kulturen har vi inte – tack och lov – och det tror jag alla är glada för. Ibland tycker jag det blockeras i fall som rör personangrepp felaktigt, och ibland att en blockering sitter på sin plats men uteblir. För att hålla diskussionen allmän så tänkte jag avslutningsvis (för min del, ni får diskutera hur länge ni vill) konstatera att jag efter många "om och men" kommit fram till att det bästa är att ignorera alla påhopp och otrevligheter och låta andra agera å sina vägnar. Är det tillräckligt allvarligt så att en tredje part reagerar på påhoppen har det större chans att bli något meningsfullt av det än bara massa tjafs. Men i övrigt tror jag man får hitta andra kanaler än anmälningar, varningar och KAW-diskussioner på wikin när man känner att det blir för mycket som inte går att ignorera och som klart går över gränsen för vad som är lagligt.Obelix (diskussion) 10 november 2014 kl. 18.08 (CET)
Om man är för kär i en ståndpunkt såsom att: "Solen är Gul" så blir det jobbigt när den ståndpunkten angrips. Det blir då omöjligt att acceptera någon källa som säger att "Solen är Blå". Om du inte har några känslor för eller emot dessa ställningstaganden, så kan aldrig en enkel diskussion om saken komma att tas som ett personangrepp. För det är det jag ser i många diskussioner som leder till anklagelser om personangrepp. Mitt ställningstagande i frågan är ifrågasatt, istället för att Det ställningstagandet är ifrågasatt. Det de flesta inblandade då inte inser är att Solens färg aldrig ändras utifrån vad det står på en wiki. -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 18.26 (CET)
Jag har inte läst mig in i de fall som tydligen verkar vara upprinnelsen till den här diskussion, men självfallet är det inget personangrepp att påtala fel i andras redigeringar och det är allas ansvar att hålla sig borta från ämnen som ligger en så pass varmt om hjärtat att det finns risk för att känslorna tar överhanden. Återkommande brist på detta ansvar bör kunna leda till administrativa åtgärder om det upprepas gång på gång och användaren i fråga inte går med att helt lämna ämnet. När det gäller artikeldiskussioner generellt tycker jag dock att det i viss mån måste få vara så att vi får vara människor och inte bara agera byråkratiska domare. Lättsamma inlägg med lite ömsesidig humor ser jag inget fel med, men Wikipedias största problem just nu verkar inte vara återkommande grova personangrepp, utan snarare att det i flera fall är så att användare agerar i ämnen där stor intressekonflikt föreligger och känslorna tar över, men användarna i fråga inser inte detta själva. (Och ett förtydligande till inlägget du svarade på, jag uppmanar inte till okynnesamälningar till polisen, men tror allt mer på att "Take it or teak or leave it" är en bra princip och överlämna till andra att agera on wiki när man blir påhoppad och om så inte sker - får man ignorera det men går det så långt att det är uttryckliga hot får man överväga polisanmälan). Obelix (diskussion) 11 november 2014 kl. 11.33 (CET)
Jag sticker ut hakan här kanske, men personligen anser jag att SergeWoodzing gör rätt som inte tar upp enskilda fall, tvärtemot Hannibals uppmaning (se inlägget 14.17). Att ta upp gamla exempel gör bara stämningen här infekterad och det blir av de iakttagelser jag har gjort aldrig något bra av det. Meningsskiljaktigheter och gammal groll tas upp på nytt helt i onödan. Då är det bättre att ta upp det till allmän diskussion och vara tydlig med att man inte avser att diskutera utifrån enskilda fall. Det går väl i och för sig att ifrågasätta hur meningsfullt det blir, men jag tycker vi kan se det som en blänkare – en slags påminnelse – om att försöka hålla stämningen lugn när meningsskiljaktigheter förekommer. Det tycker jag är positivt. Obelix (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.38 (CET)
Jag delar denna uppfattning. Samtidigt fick jag intrycket att Hannibal verkligen inte förstod vilka tendenser det handlade om och därför gav jag ett exempel, som aldrig var avsedd att vara något annat. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 19.31 (CET)
Inte heller jag tycker att vi här ska ta annat än den allmänna diskussionen och jag ber därför om ursäkt för de korta anmärkningarna om just den frågan. Jag undrade om exemplen för att se varifrån frågan kom och varför det var viktigt att lösa den frågan nu. Särskilt som SergeWoodzing antydde att det fritt att komma med personangrepp. Jag möter det själv väldigt sällan (eller så är jag oerhört naiv.) Min poäng var dock att vi har riktlinjer och andra dokument som reglerar sånt här och att om inte sakfrågan är något som har skett i oerhört stor omfattning på ett nytt sätt så behövs inga nya skrivningar. I övrigt kanske diskussionen ska äga rum på respektive personers diskussionssidor, och gärna då med frivilliga medlare inpingade.//Hannibal (diskussion) 10 november 2014 kl. 21.39 (CET)
Jag tycker vi har relativt tydliga riktlinjer som redan skriver det som SergeWoodzing efterlyser. Dock tror jag vi kan bli duktigare på att vara tredjepart när övertramp skett och påpeka att något specifikt inte ser snyggt ut eller inte var ok. Att göra det själv, om man är den som själv uppfattar sig påhoppad och ofta är part i en diskussion, hjälper sällan utan det uppfattas för ofta endast som ett annat påhopp. Men det är svårt och tar energi och kräver en mycket god självinsikt att vara en sådan tredjepart. Några goda exempel här (fler finns) där jag skulle tänka efter mycket noga om de påpekar något för mig är Hangsna och Ternarius. Vad jag har sett har de alltid skött påpekanden med god ton och jag önskar de orkar fortsätta när det behövs. - Averater (diskussion) 10 november 2014 kl. 22.01 (CET)
Ingen av oss är felfri, inte heller de nämnda användarna. Medling har jag dåliga erfarenheter av, så länge den inte sker på de inblandades initiativ eller som följd av ett KAW-ärende. Spontana inhopp ställer ofta till problem. De finns färska exempel på detta, som jag inte har för avsikt att redovisa här. Däremot kan det vara viktigt att ibland markera att man visserligen inte håller med en annan användare i sakfrågan men att man anser att vederbörande blir orättvist behandlad i samtalet. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 22.15 (CET)
Sådant bör snarare lämnas som respons på användardiskussionen. Att man underkänner vissa argument på grund av att de är osakliga eller ogrundade måste kunna sägas utan att man går in på debattstil i övrigt. Tostarpadius (diskussion) 11 november 2014 kl. 09.04 (CET)
Apropå: en relaterad fråga är om det räknas som personkritik att (försöka) sakligt ge kritik på t ex hur en användare diskuterar, eller tveksamma aspekter av hur denne formulerar sig i artikeltext, eller sättet den redigerar på. Sådant är kritik mot person, men det är normalt inte personangrepp (jag har upplevt att troll alternativt krävande användare avsiktligt eller oavsiktligt inte skilt på dessa saker, inte gjort uppdelningen). Vi måste kunna ge sådan kritik, tänker jag. flinga 10 november 2014 kl. 23.40 (CET)

Men all respekt för en allmän och utbredd och svällande diskussion om påhopp, personangrepp, svar, tredje part, medling etc etc etc, känns det som att jag som upphovsperson vill påminna om vad den här avdelningen egentligen handlar om, en ganska smal sak, men desto viktigare, som jag ser det: att man överhuvudtaget inte behöver nämna en annan användare i en artikeldiskussion och att en sådan införd och någorlunda bönhörd praxis eliminerar samtliga sådana problem som ni tar upp här, när det gäller artikeldiskussion. Man behöver inte hålla med en viss användare, man behöver tala om att man tycker att hen beter sig si eller så, eller kan eller inte kan, eller har fel eller inte, och man behöver inte klanka på hinnum eller berömma hinnum eller nämna hinnum alls.

Kan vi fortsätta konstruktivt och effektivt i det ämnet här? --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 23.46 (CET)

(Medhåll Yger nedan, och förslaget i diskussionen länkad ovan är uppdaterat, så jag tror att sakfrågan om hur det här kan skrivas är klar). Tostarpadius: jag antar att du svarade på mitt inlägg (det hamnade i ett annat inlägg). Jag håller med om det, det är säkert normalt det optimala och vad jag antar att man håller sig till i sådana diskussioner (jag minns inte att det har fallit mig in att ge en sådan kommentar på en användares diskus, möjligen möjligen har det hänt någon gång i en diskussion). Så det kanske räcker som princip. Jag tror ändå att det kanske kan finnas enstaka tillfällen då det är svårt att ta det på användarens diskussionssida (och om det är relevant för andra i en större diskussion). Jag vet något exempel där ett flertal nya användare hade ett på olika sätt ganska manipulativt sätt att diskutera, där jag nog tyckte att det vore bra om de som läser diskussionen är medvetna om det. Det är tänkbara situationer som gör att jag nog inte skulle stödja ett absolut förbud (och ju mer specifika regler, desto lättare att hitta kryphål). Detta egentligen nedskrivet igår, jag tror själva sakfrågan är löst nu. flinga 12 november 2014 kl. 15.52 (CET)
@Flinga: Visst var det Ditt inlägg jag svarade på. Är det flera användare som diskuterar på ett mindre bra sätt påverkar det ju hela samtalet, så då hör påpekandet hemma där. Rör det en enkild kan det med fördel påtalas på vederbörandes diskussionssida och möjligen helt i förbigående vid besvarande av inlägg av den typen. Tostarpadius (diskussion) 12 november 2014 kl. 16.11 (CET)
Jag tror inte det är där diskussionen borde tas. Det är en fördel om alla uppförandekoder med mera samlas i en eller några få riktlinjer. Jag tror den diskussionen du efterlyser kan hållas under några av de existerande som Yger tog upp ovan. Vänligen, dnm (d | b) 11 november 2014 kl. 01.18 (CET)
Nej, det handlar som sagt var (2-3 gånger nu!) inte om personangrepp och det handlar inte om etikett. Det handlar om hur artikeldiskussioner ska föras. --SergeWoodzing (diskussion) 11 november 2014 kl. 01.39 (CET)
Wikipedia:Diskussionssidor#Skriv sakligt och på rätt ställe handlar om att vara saklig (= hålla sig till ämnet) även på artiklarnas diskussionssidor. --MagnusA 11 november 2014 kl. 09.02 (CET)
Samma i God kommunikation Kommunicera trevligt, artigt och håll dig till ämnet. Kommunicera i sak, inte person och För att diskutera artiklarnas innehåll och utformning finns artiklarnas diskussionssidor. Gällande en användares beteende, eller om någon gjort svårbegripliga inlägg, diskuterar man detta lämpligen på personens användardiskussionssida tycker jag är tydligt nog och precis täcker det du efterfrågar.Yger (diskussion) 11 november 2014 kl. 12.19 (CET)
Tack för den konstruktiva hjälpen! Essäer fungerar emellertid inte i sådana här fall, och jag fortsätter att anse att en tydlig riktlinje skulle hjälpa och behövs --SergeWoodzing (diskussion) 11 november 2014 kl. 19.28 (CET)
Policyn och riktlinjen är Wikipedia:Inga personangrepp som inleds med Kommentera innehållet, inte användare. och Det finns aldrig någon ursäkt för personangrepp. Denna riktlinje är sedan utvecklad i essän ovan.Yger (diskussion) 11 november 2014 kl. 19.33 (CET)
Tack! --SergeWoodzing (diskussion) 11 november 2014 kl. 19.40 (CET)

Twitterdiskussion om museer och Wikipedia 14 november[redigera | redigera wikitext]

På fredag kl 13–15 ordnar jag mfl en twitterdiskussion om museer och wikipedia. Delta gärna! Vore intressant att höra från wikicommunityns håll vad som funkar bra och mindre bra när museianställda börjar redigera, eller om ni har idéer på andra insatser än de som görs nu. Mer info: http://www.idek.se/socmus-14-november-museer-och-wikipedia/ mvh Aron Ambrosiani 12 november 2014 kl. 14.15 (CET)

Ett nytt system för uppmärksammande av avstannade, olösta diskussioner[redigera | redigera wikitext]

Som bekant förs det ett antal diskussioner om olika viktiga frågor här på Bybrunnen, vid enskilda artiklar eller på andra specialsidor. Mitt intryck är dock att ofta mest ett mindre antal redigerare deltar i de flesta av dessa (särskilt på specialsidorna, vars existens flertalet nog inte ens är medvetna om eller vet hur man hittar till) och många diskussioner förblir därför hängande i luften utan något riktigt slutresultat. Precis som det finns särskilda administratörer etc skulle det kanske vara välgörande med några speciella diskussionsmoderatorer för att s.a.s. leda och administrera diskussionerna likt "mötesordförande". Jag vet inte huruvida någon i dag på något sätt sköter dylika funktioner? Många diskussionsämnen kan förvissa skapa het och omfattande debatt, men når inte alltid fram till någon konklusion eller handlingsplan (efter ett par veckor arkiveras ju dessutom Bybrunnen-diskussionerna). Ett problem med angivandet av Bybrunnen-inlägg på våra Bevakningslistor är att den inte redovisar ändringar i varje enskilt disussionsämne separat. Jag vet att det högst upp här finns en mallruta för viktiga frågor, men vad jag kan se har den bara två prenumeranter. Vore det inte möjligt att skapa ett tilläggssystem – liknande knapparna för "Tack" – där man kan tända en symbol på allas Bevakningslistor rörande viktiga diskussioner (inom olika ämnesområden), som inte längre har någon aktivitet och vars frågor ännu inte fått någon reell konklusion? Det är ju ganska bortkastat med olika åsiktsyttringar i ett viktigt ämne, om det inte leder till en handlingsplan och uppföljning om vad som görs och av vem (och inte bara för Bybrunnen-ämnen). Därför kunde kanske en kombination av "moderator" och påminnelsesignal vara en god grund?--Bemland (diskussion) 13 november 2014 kl. 00.47 (CET)

Det du efterlyser är kanske Aktuella diskussioner? Den sidan har åtminstone 49 prenumeranter och är till för att önska fler synpunkter till särskilda diskussioner. //Vätte (diskussion) 13 november 2014 kl. 01.49 (CET)

Nej, det är den sidan som också finns som en "mall" här högst upp och som jag också nämner i mitt inlägg. Jag såg bara under "Prenumerera" på undre ramen. Jag ser dock inte att den sidan helt kan lösa de problemen jag nämner, utan de tillskott jag föreslår tror jag kunde vara goda tillskott. Tack för upplysningen dock!--Bemland (diskussion) 13 november 2014 kl. 02.23 (CET)

Jag upplever Aktuella diskussioner som problematisk: dels är det är inte uppenbart hur man skall bevaka sidan (ändringarna görs i mallen, inte på sidan), dels, och det är det väsentliga, är de diskussioner som läggs till där väl i allmänhet precis de diskussioner som man borde uppmärksamgöra här på Bybrunnen. Sidan blir ett till forum som man skall bevaka och förstå att använda. Det är för mig oklart hurudana beslut som kan fattas på basen av en diskussion som länkats där men inte uppmärksammats på Bybrunnen.
Vad gäller de föreslagna moderatorerna är jag skeptisk. Vem som vill kan gärna ta den rollen redan nu (och skilda val är knappast ändamålsenliga). Jag tror att det är viktigare att analysera varför diskussioner "misslyckas". Bra diskussioner ger i allmänhet deltagare (och åskådare) en rätt bra bild av konsensus och vid behov brukar riktlinjer ändras på basen av sådana diskussioner.
En kategori misslyckade diskussioner är den som aldrig engagerar mer än enstaka personer. Ibland är konsensus klar och någon egentlig diskussion behövs inte. Ibland är frågeställningen felformulerad, så att en produktiv diskussion har svårt att växa fram (ett specialfall är evighetsdiskussioner, där en fräsch infallsvinkel skulle behövas).
En annan kategori är kilometerdiskussionerna. Det räcker att en användare skriver många långa inlägg (och att andra svarar, men det brukar folk göra) för att diskussionen skall bli jobbig att följa (vilket minskar förutsättningarna för goda resultat). Om det hettat till brukar folk dra sig för att sammanfatta, eftersom man borde analysera hela textmassan. Ett inlägg om dagen, och bara om man verkligen har något att tillföra, vore en bra regel för envar i dessa fall.
Ibland är det tydligt att konsensus saknas också utan längre diskussion. Detta kunde förstås konstateras explicit efter att nya synpunkter lyst med sin frånvaro ett tag.
Påminnelsesignalen är antagligen på sin plats i många fall, men en påminnelse på Bybrunnen kunde fungera – och i många fall finns det en inneboende orsak till att diskussionen avstannat, som inte hänger samman med att folk inte skulle ha upptäckt den. Att hitta den orsaken, förstå när diskussionen borde fortsätta, när en annan åtgärd behövs och när diskussionen kan få ligga, och att klara att föra en avstannad diskussion framåt är det som behövs. En sida med råd kanske vore på sin plats.
--LPfi (diskussion) 13 november 2014 kl. 09.14 (CET)

Ja, jag kan hålla med om en hel del ovan. Det jag dock är ute efter är att tydligare samla Wikipedias användare liknande en förenings medlemmar, där man anför olika viktiga frågor som på en dagordning och får tydligare klarhet i vad frågorna mynnar ut i, vilka ev. handlingsbeslut som fattas/konkret åtgärdas och att alla gärna också får information om vad som beslutats/ändrats (likt protokoll från sammanträde). Har man någon/några som likt en moderator håller i diskussionerna och ser till att leda fram frågorna till konkreta resultat kan vi också undvika mycket av nämnda "kilometerdiskussionerna" eller avsomnade frågor. Ibland blir det som en tävling i retorik, där många till sist inte vet vad de ska tycka i frågan eller ens orkar/hinner sätta sig in i det hela. En påminnelsesignal kan liknas vid dito i Riksdagen, där alla kammarens ledamöter uppmärksammas på att det är dags för votering i vissa frågor, där argumenten tydliggjorts och man kan komma till konkret avslut med påföljande handling. Som det nu är, kan vissa diskussionsämnen säkert väckas gång på gång genom åren, då man inte vet vad som tidigare diskuterats/beslutats/ändrats i frågan och det är inte särskilt effektivt eller meningsfullt. Därför borde man även ha en "protokollsida", där beslut i olika konkreta frågor kortfattat redovisas för alla att lätt ska kunna se vad som gjorts genom åren. (Ett aktuellt konkret exempel på en oklar diskussion är Om årliga prisutdelningars uppdateringar ovan.)--Bemland (diskussion) 13 november 2014 kl. 15.59 (CET)

Jag vet inte om jag vill tro att det här är en lösning. Att diskussioner på artikelsidor dör ut beror enligt min uppfattning att det finns för få aktiva med tid över att ta tag i artiklarna om de inte uppfattar frågan som viktig. Ibland är det inte ens någon annan som ser frågan. En lösning har varit att ta upp trådar på bybrunnen, men det leder ju ofta till en konkurrens om utrymmet och att trådarna snart glöms bort för nya frågor som dyker upp. Aktuella frågor har varit ett sett att komma tillrätta med det. Att skapa ytterligare ett forum som måste underhållas kommer att dränera ytterligare tid och energi från någon eller några aktiva användare är nog inte lyckat. Dessutom har tanken hittils varit att i möjligaste mån undvika omröstningar som lätt kan manipuleras och i stället använda argumentation för att uppnå konsensus.FBQ (diskussion) 13 november 2014 kl. 18.56 (CET)
Frågan om Om årliga prisutdelningars uppdateringar ser jag som ett tydligt exempel på att det snarare är tids-, intresse- och/eller kunskapsbrist snarare än konsensus som saknas, alla som uttalade sig var positiva. Ytterligare ett forum som kräver tid och energi för att underhållas kan jag inte se som någon lösning på det problemet.FBQ (diskussion) 13 november 2014 kl. 20.50 (CET)

@FBQ: Det är precis det jag också skriver om, att det finns mycket som pockar på uppmärksamhet och att diskussioner därför ofta inte egentligen leder någon vart. Det är därför jag ser möjligheter till att kunna förenkla och effektivisera processen. Att bedöma vad som ska anses vara "konsensus" i en fråga är ju alltför ofta mycket vanskligt, för det beror ofta på vem man frågar. Det finns väl tre grundläggande sorters diskussioner här: De som mest syftar till att informera om något eller mer lättsamma kommunikationer + de som tar upp ett klagomål/ett specifikt problem att ventilera olika redigerares åsikter och principdiskussioner + de som syftar till att finna större, mer övergripande lösningar/systemförändringar/visioner (som denna artikel). Den förstnämnda sorten behöver inte så mycket ansträngningar, den andra sorten kan behöva mer klargöranden och uppmärksammanden från flera skribenter och skulle – liksom den tredje sorten – ibland kanske behöva en mer konkret vägledande votering el dyl från majoriteten anslutna samt en konkret beslutsprocess/handlingsplan för att komma till något resultat. Kanske skulle man samla ett antal sådana relevanta "motioner" till någon sorts "stämma" några gånger om året för att göra det tydligare och rättvist för alla anslutna att kunna ta ställning i viktiga frågor? Vad jag vet, så minskar antalet aktiva skribenter med åren och därmed kan även engagemanget och delaktigheten efterhand minska, vilket inte lär vara så bra.--Bemland (diskussion) 13 november 2014 kl. 23.38 (CET)

Jag vet inte, befarar att det skulle innebära de som inte har möjligt att delta i "stämman" blir helt utan röst. Och med tanke på alla frågor som skulle behöva behandlas skulle den bli väldigt lång - med dagens kommunikationssystem skulle var och en tvingas invänta varje färdigskrivet inlägg i frågan. Däremot vore det ju önskvärt att diskussioner kunde "märkas" eller kategoriseras på något sätt. Jag har emellan åt sett att en fråga debatteras på bybrunnen och ett beslut fattas. 3 månader sedan dyker ämnet upp igen, och motsatt beslut fattas, 3 månader senare dyker frågan upp på bybrunnen igen, och de som fattade beslutet för sex månader sedan undrar varför deras beslut inte följs. Tre månader senare dyker plötsligt åter en diskussion om frågan upp då personerna som fattade beslutet för ett halvår sedan undrar varför beslutet de fattade för sex månader sedan plötsligt rivits upp osv. Det vore ju en fördel att då enkelt kunna hitta alla gamla trådar där frågan förts upp och koppla ihop diskussionerna. Sedan kanske det vore värt att särskilt i wikipedias riktlinjer ange hur och när man fattat beslut om olika formuleringar så att man slipper riva upp ett beslut bara för att alla glömt bort varför det fattades för att senare tvingas återinföra beslutet sedan man upptäckt problemen. --FBQ (diskussion) 13 november 2014 kl. 23.57 (CET)
Jag håller med om att det finns ett problem med diskussioner som aldrig kommer till en slutsats. Att det alltför ofta aldrig går att få fram någon konsensus. Idén med stämmor har vi provat förr i olika former. Vi hade något som kallades tinget (se Wikipedia:Tinget) men beslutades avskaffa (se Wikipediadiskussion:Tinget). Vi har sedan haft ett system med olika omröstningar/enkäter för att lösa diskussioner. Resultatet av dessa omröstningar samlades på Wikipedia:Aktuella omröstningar och enkäter. Jag skulle gärna se att den sidan återuppväcktes i någon form. Se även regler om omröstningar på Wikipedia:Omröstningar och enkäter. AlphaZeta (diskussion) 14 november 2014 kl. 00.29 (CET)

Med "stämma" menar jag inte nödvändigtvis att det måste vara en omröstning en särskild dag, utan det kan vara under ett tidsintervall av ex en/två veckor och alla registrerade användare får då även en påminnelseinbjudan till sitt e-postkonto, om så är. Övriga praktiska hanteringsfrågor kring processerna får då lösas som en helhet. Jag förstår att det tidigare "Tinget" var användbart i Wikipedias uppstarttid för att formera det hela, men en ny form av det kombinerat med en ny form av "Enkät"-processer med en dylik "Protokollsida" (liknande "Aktuella omröstningar och enkäter") är ungefär det jag efterlyser. Som FBQ också skriver ovan, så är det ett problem att det är svårt att veta vad som diskuterats/beslutats tidigare – dessutom av vem och utifrån vilka grunder. Nya användare tillkommer ju också varje år. Det är därför det vore idealiskt att samla allt detta med ämnesvis loggföring likt en "Protokollsida". Kanske skulle det snart behövas någon avlönad person till sådana tjänster (likt en förlängning av Wikimedia)? Wikipedia verkar ju ofta få in mycket donationer och vet knappt vad alla pengar bäst bör användas till, så det kanske skulle vara möjligt?--Bemland (diskussion) 14 november 2014 kl. 03.10 (CET)

"Ingen användare har plikter". Det uppstår mängder av diskussioner hela tiden. Visst är det frustrerande att inte få svar när man ställer en fråga, men vi behöver definitivt inte mer byråkrati här på Wkipedia. Avlönat arbete av detta slag strider mot allt vad jag anser att detta uppslagsverk står för. Låt oss prioritera att producera artiklar och fortsätta att göra det ideellt. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 03.56 (CET)

@Bemland. jag vet inte av att jag sett dig på någon wikifika? De frågor du tar upp berör det mesta av grunderna i vår verksamhet, vad är WMSEs roll, varför är vi här, varför har vi relevans, varför ser våra rutiner ut som de gör. Min eferfarenhet säger mig att detta är för stora frågor för att tillfredsställande kunna lösa upp i denna typ av "bybrunn"diskussioner, och där IRL diskussioner fungerar bättre. Själv har jag mycket god koll på olika diskussioner och går någon gång in med ett kort inlägg för att bryta upp låsta diskussioner. Men mitt intresse är att åstadkomma artiklar, och allt annat (som detta inlägg) stjäl av detta mitt intresse. Och jag ser inte behov av att nuvarande modell, som i botten bygger på att vi som är inne ofta har bättre koll än tillfälliga besökare, bytts ut mot nya byråkratiska modeller. Dock om någon vill ta på sig att sammanfatta diskussioner så är det OK, vill du själv ta den rollen är du välkommen, men att du vill att "någon" gör det brukar inte vara en framgångsrik formel. Yger (diskussion) 14 november 2014 kl. 06.13 (CET)
Nå. för det första, detta är alls inte tänkt som någon "plikt" att delta i, utan som en möjlighet för den som skulle vilja medverka i en tydligare diskussions- och beslutsprocess enligt ovan. Just för att "någon" sällan gör det som inte är tydligt bestämt skulle det behövas en tydligare process. Det handlar inte om mer byråkrati utan om att förenkla och förtydliga de processer som ständigt pågår på olika utspridda ställen, att bjuda in till större möjlig delaktighet även de som inte är så insatta i hela systemet. Och just för att det innebär ett åtagande med en hel del arbete, som stjäl tid från annat, så skulle möjligheten kanske finnas att i någon mån avlöna "någon" för detta sammanställande specialarbete. (Vad gäller wikifika har jag inget emot det, det är bra att träffas och samtala och jag bor i Malmö granne med en skribent som emellanåt medverkar i att arrangera sådant här i syd.)--Bemland (diskussion) 14 november 2014 kl. 16.34 (CET)
För det första ser jag inte behovet. När diskussioner avstannar beror det som regel på att gemenskapen är nöjd med hur det fungerar och att den som lagt fram ett förslag inte får stöd för det. För det andra är det ju inte så enkelt att den som vill kan avstå från delta om det genomförs. Den som gör det valet förlorar ju därmed sitt inflytande i beslutsprocessen. Därför ett klart avslag från min sida. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 17.48 (CET)
Det stora arbetet är i allmänhet att sammanfatta, dra slutsatser och ändra riktlinjer i enlighet med vad som överenskommits (och hantera protester från dem som tycker att man tolkat diskussionen fel). Den som har möjlighet att syssla med sådant på heltid, och dessutom kan upplevas ha en fullmakt att tolka diskussionerna, har definitivt en maktposition om han eller hon sköter sina kort rätt. Och vad gör personen efter att eventuellt ha förverkar sitt förtroende? Som Tostarpadius upplever jag att systemet redan nu fungerar tillfredsställande (om också inte optimalt) och inte något man skall satsa extra resurser på.
Systemets funktion kan förbättras främst genom bättre diskussionskultur (ju hetsigare diskussion, desto kortare, färre och mer välgenomtänka bör ens inlägg vara), men det finns säkert annat envar kunde göra. Den som vill dra sitt strå till stacken kunde (utom att ta itu med enstaka bortglömda beslut) börja med att söka rätt på situationer där systemet inte fungerar, hitta likheter i dem och skriva ihop rekommendationer på hur situationerna kunde hanteras. Jag tror att det finns situationer där vi lyckas undvika rätt uppenbart önskvärda åtgärder (såsom att dokumentera slutsatserna av kategoridiskussioner på kategorisidorna).
--LPfi (diskussion) 15 november 2014 kl. 13.33 (CET)

Vad jag lärt mig om våra ortsartiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu gått igenom drygt hälften av alla, cirka 4500, för att putsa och lägga in standardiserade rubriker mm. Det jag lärt mig om detta sortiment kan kanske kan vara intresse för flera?

STYRKOR

  • basstadgan som nu finns. Med kompletta infoboxar koordinater och källor samt befolkningsuppgifter så känns huvuddelen av dessa artiklar ha en mycket god bas. man kan lita på den och hitta den grundläggande informationen som finns i våra myndigheters register
  • Substansen. för mellanstora och stora orter tycker jag substansen är bra eller mycket bra. För gruppen mindre (150-3000 invånare) är substansen ojämnare men jag tycker den ändå visar på engagerade redigeringar.
  • avsakanden av "hårt" klotter. Jag har hittills bara träffat på en med hårt klotter (xxxyzx, bajs) däremot många med fluff och oencyklopedisk text, ("i den natursköna sjön nära orten badade Victoria vid ett stopp 2009"). Och ingen med så allvarligt klotter som i den nu i media omskrivna artikeln Halmstad (huvudstad i Sverige-låg där i tre dagar)

SVAGHETER

  • artiklar om byar som inte är kyrkbyar, småorter eller tätorter. Några av dessa är OK, men vad är det för vits med en artikel jj är en by i kk kommun där det finns ett hus. Och vi kan aldrig få en komplett uppsäötning artiklar om byar då de i mycket inte är definierade nog att vara identifierbara. Jag har låtit dem ligga kvar
  • Externa länkar. Oj vad många döda länkar och oj vad många som är av reklamkaraktär. Och det är bara 5-7 år sedan de las in. Jag har rensat hårt
  • textuppgifter utan källa om antalet bosatta. Är alltid överdrivna och i stort sett alltid fel (jämfört med SCB). Jag tar konsekvent bort all sådan info

HUVDUBRY

  • kyrkbyar, är lite oklart vilka som är det och om de angivna verkligen är det, och vad definierar en kyrkby (förutom att där finns en kyrka)
  • Orter som uppgått i tätorter. anses dess fortfararande av lokalbefolkningen som en separat ort eller som en ortdel, det är nästan omöjligt som utomstående veta för en utomstående.
  • namn på bebyggelseenheter som inte har ett etablerat namn. Här ha SCB "hittat på" namn, som vi många här försökt ge ett någorlunda rimligt namn, istället för et helt konstgjort. Jag tror vi har gjort bästa möjliga men det finns forfarande många med tokiga namn

totalt tycker jag nog ändå det är imponerande hur dessa artiklar utvecklats i ett samspel mellan mer erfarna Wikipedianer och lokalpatrioter som jobbat med "sina" orter.Yger (diskussion) 14 november 2014 kl. 16.29 (CET)

Tack Yger för den redovisningen, men framför allt för ditt arbete med att gå igenom alla artiklarna. Intressant att substansen i artiklarna är såpass bra – ibland har jag kunnat uppleva att det blir lite mycket om lokala pizzerian och den numera nedlagda affären, men det har tydligen inte varit ett genomgående problem. Att låta artiklar om riktigt små byar ligga kvar tycker jag är riktigt, men det kan vara svårt att finna källor till artiklarna, och de blir lätt mycket korta stubbar.--Historiker (diskussion) 14 november 2014 kl. 19.28 (CET)
Imponerande jobb, Yger! Det kan jag verkligen inte framhålla nog. Och jag håller med Historiker om slutsatserna. Det jag funderar över är Wikipedia-arbetet. Du skrev att det är ca 4500 artiklar. Hur lång tid tog det för dig att gå igenom dem? Hur mycket tid uppskattar du att arbetet komer att ta i sin helhet? Har du jämfört med några ortsartiklar på andra språkversioner för att se hur vi ligger till? Jag tänker på andra liknande storprojekt. Om någon exempelvis skulle få för sig att kika på en serie med låt säga 1000 artiklar inom ett område, vad kan man då förvänta sig för arbetsinsats, om det mestadels är liknande kvalitet på artiklarna? Tack, Yger!//Hannibal (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.18 (CET)
@Historiker. Du har rätt att små orter (typ färre än 150 invånare) oftast är mycket torftiga, men det kanske inte är så mycket att skriva om dem? Du har nog också rätt om småbyarna, men de blir ett än mer markerat B-sortiment när de andra blir mer gedigna. Jag har reflekterat över möjligheten göra något med dem också, men utan att kunna luta sig på bra källor, känns det ogörligt - det krävs lokalkännedom för att "våga" ge sig på dem och nyttan är ytterst tveksam
@Hannibal, jag lägger ner 1,5 - 2,5 timmar om dagen för att fixa omkring 50 orter/dag, vilket bör kunna avslutas under februari. Och även om jag tar emot tacket, så bör de stora tacket gå till dem som gjort basarbetet med artiklarna. Gänget som fixat SCB kopplingar (Lavallen, Hangsna Jochr mfl) de lokala krafter som petat in info om "sin" ort (även efter fluffrensning är det som är kvar bra info), de många fixarna här som lagt in koordinater, fixat förgreningar mm och naturligtvis Nasko som med sina insjöar och kopplingar koordinater-socknar lagt en inspirerande grund. Oerhört imponerande att se att det ligger rätt länkar till sjöar i stort sett i alla ortsartiklar. För orter i Sverige är vi "bättre" än andra språkversioner medan om vi är bättre än de med "sina" orter är jag osäker på, det kan nog vara beroende på hur myndigheter i landet registrerar fakta om orter. Men jag vet att i helheten är vi outstanding: 100% av alla sjöar OK, snart 100% om alla orter av värde, allt, inklusive full historik, om alla kommuner, landskommuner, socknar, församlingar, pastorat, kontrakt, tingslag, tingsrätter, härader, och även om vi är svaga på vattendrag (som är svåra), havsvikar och öar. Sedan återstår arbete i områdena anmärkningsvärda byggnader, inklusive kyrkor, fornminnen, typ runstenar, och saker som naturreservat, men här pågår olika initiativ.Yger (diskussion) 15 november 2014 kl. 08.20 (CET)

Månadens uppdrag – förslag[redigera | redigera wikitext]

Great minds think alike (Emoji u1f609.svg), och i spåren efter Veckans tävling: Uppdrag 2 har Paracel63 och Averater arbetat med och diskuterat Averaters idé om Månadens uppdrag, en slags projekt med ungefär samma upplägg som tävlingen (vilket jag också hade suttit och funderat på och därför tyckte var ett utmärkt initiativ). Diskussion har tidigare förts på Paracel63s användardiskussion (och här). Vad har ni för tankar kring förslaget? Låter det bra (eller är det rentav dumt)? Vad tror ni om upplägget? Vänligen, flinga 14 november 2014 kl. 17.50 (CET)

Jag tyckte de första meningarna verkade lovande. Samarbete i stället för tävling lät konstruktivt. Sedan visade det sig att samarbetet ändå skulle utmynna i en prisutdelning till individer som gjorde bättre ifrån sig än andra enligt någon kriterieuppsättning. Därmed föll mitt intresse för idén. Jörgen B (diskussion) 14 november 2014 kl. 23.06 (CET)
Jag är också lite trött på det här med "vinna" och "bäst" och "flest" (som förekommer rätt mycket här på wp, och som tilltalar en typ av användare). Däremot så gillar jag verkligen uppdragsidén. Varför inte en bockestjärna till alla som bidrar till samarbetet? Det är väl ändå det vi egentligen vill premiera? (Eventuellt med en tröskel/nivå att komma upp till, så att det inte blir allt för plottrigt.) Låt det bli mer av ett "achievement" och mindre "bräcka alla andra", det är vad jag önskar. :) //Vätte (diskussion) 15 november 2014 kl. 01.39 (CET)
Vätte, Jöergen B: eftersom jag presenterade förslaget så kan jag säga att jag är inte heller den som brukar gilla tävlingskoncepten. I detta fallet har Paracel och Averater minskat ner och förenklat tävlingsdelen gentemot den ordinarie tävlingen (att man vinner tänkte inte jag så mycket på, mer på att man får poäng vid deltagare). Man kan ge samtliga deltagare poäng som de kan visa upp, utan att någon utses till vinnare för den delen - analogt med stjärnutdelningar. I detta fallet har jag för min del upplevt tävlingsinslaget som inte så besvärande jämfört med i andra fall, men det är helt subjektivt. Innan tävlingen gick jag och värkte på en idé om en samarbetes-sida där man kan kan lista fritt formulerade uppdrag/åtgärder som man kan samarbeta kring, då tänkte jag mig heller inte något tävlingsmoment (och det är en annan variant). flinga 15 november 2014 kl. 20.24 (CET)
Intressant. Ja, om det kan locka fler användare och leda till mer samarbete och verkstad, så gärna för mig. Däremot tror jag inte att det vore bra med att folk helt fritt får lista uppdrag, för det kan lätt bli plottrigt om man försöker länka typ någon miljon saknade artiklar på en och samma sida. :-) Fler åsikter?--Paracel63 (diskussion) 15 november 2014 kl. 03.11 (CET)
Förhoppningsvis kan "Månadens uppdrag" också sätta ljus under skäppan på en del relaterade samarbetsprojekt med mer eller mindre damm på sig. wp:Projektkontoret har inget som helst tävlingssyfte, så ni som inte tycker om tävlingar kanske har lust att ta en titt även där. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 15 november 2014 kl. 03.16 (CET)
Jag uppfattar förslaget som ett mellanting mellan projektarbete och veckans tävling och gillar verkligen idén. Vättes och Jörgen Bs tankar om "achievement" passar bra in i ett sådant upplägg; en uppmuntran till den som bidrar med arbete, men inte i konkurrens med andra och heller inte med inflation. Jag föreslår en provmånad i januari, när julen är "undanstökad". Deryni (diskussion) 15 november 2014 kl. 09.42 (CET)
Jag ser Månadens uppdrag som ett bra initiativ! Även prisutdelningen är jag positivt inställd till, då min teori är att fler användare motiveras att delta – och därmed gynnas uppslagsverket – om det finns någon form av belöning som väntar. Definiendum (?) 15 november 2014 kl. 09.59 (CET)
Fast även achiements/poängräkning eller liknande, utan vinnare är ju en belöning. Jag tror kanske det hade kunnat vara en bra sporre för många, utan att avskräcka oss som ogillar tävlingar, eventuellt? (Averater: apropå nedanstående, då kan de som är tävlingsinriktade fortfarande tävla "subjektivt" i placering gentemot andra, så det blir lite som ett mellanting, kanske win-win? ;) Som du säger, även bara att hjälpa till (utan att behöva uppfattas som att man gör det för att tävla ;)) är en sporre för många.) Bara en tanke, har ingen jättestark åsikt om lösningen. flinga 15 november 2014 kl. 20.42 (CET)

@JoergenB, Vätte: Tack för synpunkter. Ni är ju båda aktiva användare som hjälper till med mycket så era åsikter vill jag (som initiativtagare) gärna ta hänsyn till. Förslaget är ett stort steg ifrån tävlingsmomentet jämfört med när det låg som Veckans tävling. Jag önskar att detta ska vara ett mer personligt uppdragsgivande så att man känner att man hjälper någon. Annars tror jag det lätt blir som Önskelistorna eller Projektkontoret där det finns många utmärkta områden att hjälpa till med men där motivationen (i alla fall för mig) är lägre. Om man känner att man gör någon specifik person en tjänst hoppas jag den ska öka. Det kanske fungerar med utmärkelser till alla som hjälper till. Man skulle kunna ha olika beroende på insats för de som gillar att tävla eller bara en typ för alla som hjälper till. Eller så är det nog att bara få hjälpa till så som frågesidorna (Wikipediafrågor, Faktafrågor, Anmäl ett fel m.fl.) fungerar. Vad tror ni skulle locka er att hjälpa till mest? - Averater (diskussion) 15 november 2014 kl. 10.58 (CET)

Personligen är mina insatser ojämnt fördelade, bland annat beroende på hur mycket undervisning jag har olika perioder. Jag skall dock hålla ögonen på Projektkontoret, vilket jag inte har gjort tidigare, och se var det kan vara väårt att engagera sig.
Jag tror att tidsbegränsade insatser, där många samarbetar under en kort tid (men utan tävlingsinslag) skulle kännas mer inspirerande i vissa avseenden; särskilt om ett trevligt ämne dyker upp samtidigt som jag råkar ha litet tid för det. Belöningen är dock för min del snarast att se statistiken över hur problemen åtgärdas.
Om wikipediatävlingar: Mitt känslomässiga motstånd mot tävlingsbidrag är nog delvis en läggningssak; men det är också betingat av att jag ibland tyckt mig se några mindre inspirerande effekter av tävlandet. Jag har ibland tyckt mig märka att vissa tävlingsdeltagare verkar att ha försökt hitta grunder för att underkänna andra deltagares bidrag, vilket (förutom allt annat) kan leda till att i sig värdefulla bidrag till wp inte får vara kvar.
Jag tänker också på hur en (i övrigt mycket vettig och positivt bidragande) wikipedian kom med det destruktiva förslaget att man skulle radera en del hänvisningssidor, bara därför att man annars inte skulle kunna få poäng för "nyskrivna artiklar" när man skriver riktiga dito om samma ämne.
I något fall har också en tidsbegränsad tävling haft regler som uppmuntrat till att litet för hastigt ta bort robotmärkning av artiklar - alltså innan man har åtgärdat alla de saker man egentligen skulle åtgärda innan märkningen tas bort, trots att vissa av dem tar litet tid.
Antagligen har ändå nyttan av tävlandet (för dem som är roade) på det hela taget klart övervägt, jämfört med skadan. Jörgen B (diskussion) 15 november 2014 kl. 22.17 (CET)
Tack för idéerna, JoergenB och flinga! Blandade kommentarer: – På wp:MNA och de tävlingar där jag deltagit har en omdirigeringssida inte räknats som påbörjad artikel (vilket är rimligt). De veckotävlingar jag deltagit i har inte känts felsökande. Andra som minns något annat får gärna rätta mig. – Folk ser olika saker som belöning. Att uppmärksamma insatsen (engelska: achievement) tror jag att de flesta kan acceptera. Själv tycker jag att en artikel-/uppdragslistning som växer fram under ens namn ofta kan vara nog så motiverande. Det är bland annat därför jag deltar på wp:MNA. – En "win-win-"-situation vore definitivt trevligt. Och med så enkla regler i projektet som möjligt, tror/hoppas jag att både tävlingsmänniskor och icke-tävlingsmänniskor kan lockas av det potentiella "smörgåsbordet" av hanterbara uppdrag.--Paracel63 (diskussion) 16 november 2014 kl. 14.32 (CET)
Någon form av uppdrag/samarbete är positivt, tveksam till priser. En sak som saknas när det gäller projektkontoret och veckans tävling är en tydlig länk på huvudsidan, det finns säkert många som inte känner till dessa eftersom de inte är så lätta att hitta. En tydlig länk på huvudsidan är ett måste även för detta förslag om det införs.--212.181.63.190 (diskussion) 17 november 2014 kl. 11.23‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Som jag ser det finns det fyra alternativ:

  1. Inga utmärkelser, att hjälpa till är nog. (som frågesidorna)
  2. Utmärkelser till alla som hjälper till.
  3. Utmärkelser beroende på hur mycket man hjälper till. (till exempel: ett uppdrag en liten stjärna, fem en stor och 25 en superstor)
  4. Pris till vinnaren och eventuellt andra utmärkelser för andra bra insatser. (som tävlingarna, wp:mna och wp:mnb)

Jag ser dels en möjlighet i att hjälpen blir personlig vilket ökar motivation och lust att göra nytta men också en risk att en del känns som att de bara lämpar över uppgifter på andra vilket gör att någon annan form av uppskattning kan krävas. Men allt ovan är ju bara gissningar. I vilken grad tävlingsmänniskor lockas eller andra skräms bort är svårt eller omöjligt att veta. Jag tror vi kan köra en mjukstart i december med något av förslagen ovan och om det senare behövs så byter vi då. - Averater (diskussion) 17 november 2014 kl. 15.55 (CET)

Nu kör vi[redigera | redigera wikitext]

Jag ändrade så det inte blir en vinnare utan man får utmärkelser beroende på bidrag oavsett vad andra får. Jag har tänkt lägga upp sidan inför månadsskiftet om det inte blir några protester innan så kan december bli en testmånad. Småputs och andra kommentarer mottages tacksamt (här eller på diskussionssidan). - Averater (diskussion) 20 november 2014 kl. 20.58 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar //Vätte (diskussion) 22 november 2014 kl. 16.47 (CET)
WP:MUPP Fixat Fixat - Averater (diskussion) 23 november 2014 kl. 15.54 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.49 (CET)

Standardsortering och isländska namn[redigera | redigera wikitext]

Jag har den uppfattningen att isländska namn ska sorteras på förnamn och att STANDARDSORTERING-parametern ska fyllas i med förnamnet först, följt av personens patronymikon. Exempel: {{STANDARDSORTERING:Gunnar Thoroddsen}}. Sedan är det så att det finns ett antal artiklar där man inte följer denna princip, något som jag tänkte börja städa upp. Min fråga är dock hur man ska göra med personer vars efternamn inte är patronymikon, exempelvis Kristján Eldjárn (sorteras idag på K) och Halldór Laxness (sorteras idag på L)? Min uppfattning är att Kristján Eldjárn är korrekt sorterad medan Halldór Laxness är felsorterad men jag vill gärna få in synpunkter på detta innan jag sätter igång. Stigfinnare (diskussion) 16 november 2014 kl. 17.21 (CET)

En titt i is:Flokkur:Íslenskir rithöfundar talar för att de själva enbart sorterar efter förnamn. Edaen (diskussion) 16 november 2014 kl. 17.36 (CET)
Jag delar din uppfattning gällande exemplen. Jag tror att om man kikar i Islands telefonkatalog så skulle man hitta dem sorterade under förnamnet även om de inte har ett patronymikon efter sig. Det enda undantaget som jag ser det är väl om någon "Niklasur Islänningur" blir världskändis som sångaren "Islänningur", då borde han nog sorteras under det istället. /Hangsna (diskussion) 16 november 2014 kl. 17.39 (CET)
Det är dock inte självklart att vi skall använda isländsk sortering för islänningar, annat än i kategorier om islänningar. Det är t.ex. märkligt om Laxness som enda nobelpristagare i litteratur sorteras enligt förnamn – och få skulle omtala honom som Halldór, medan många (också vi då vi följer Wikipedia:Personnamn#Isländska namn) använder Laxness. --LPfi (diskussion) 17 november 2014 kl. 11.20 (CET)
Här håller jag med LPfi. Isländska telefonkataloger är (var? - finns det fortfarande tryckta telefonkataloger på Island) sorterade för en isländsktalande läsarkrets och svwp är avsedd för en svensk läsekrets. Tomas e (diskussion) 17 november 2014 kl. 14.47 (CET)
Men WP är ingen telefonkatalog och isynnerhet inte en isländsk sådan. -- Innocent bystander (diskussion) 18 november 2014 kl. 12.53 (CET)
Det låter som en konstig inställning. Vi gör ju vad vi kan för att sortera japaner, koreaner osv i rätt ordning, varför inte islänningar? /Grillo (diskussion) 17 november 2014 kl. 17.08 (CET)
Nja, vi sorterar och skriver nog vietnameser, koreaner och kineser (= folk med enstaviga släktnamn) enligt lokal namnordning. Japaner gör vi så med endast i undantagsfall och då med tydlig not om när vi gör så. Och exempelvis ungrare stavar/sorterar vi väl enligt västerländsk standard (se denna kategori).--Paracel63 (diskussion) 17 november 2014 kl. 18.17 (CET)
När det gäller exempelvis Laxness menar jag nog att man kan tillämpa POMMF vad gäller standardsorteringen. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2014 kl. 17.17 (CET)
Islänningarna sorterar svenska namn efter förnamn, så då kanske vi kan sortera isländska namn efter efternamn? // jorchr 17 november 2014 kl. 22.53 (CET)
Hur gör NE och motsvarande uppslagsverk i t ex Danmark och Norge? /FredrikT (diskussion) 18 november 2014 kl. 08.08 (CET)
Renodlade patronymika bör inte sorteras som efternamn. Det gäller oavsett om det handlar om svensk medeltid eller isländsk nutid. Det finns gränsfall under tidigmodern tid i Sverige, då vissa -sonnamn övergick till att bli släktnamn, medan andra byttes från generation till generation, ett namnskick som i vissa bygder fortlevt in i våra dagar. Hur skall stamfadern, vars barn behöll hans faders namn i sitt efternamn, behandlas? Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 08.12 (CET)
På svenska brukar jag ta 1901 (namnlagen då alla här fick släktnamn) som gräns för att sluta med att alls sortera på förnamn i Sverige och sortera även patronymikon som släktnamn (som de då blev). Betr isländska namn anser jag nog att vi på modern svenska borde sortera på efternamn, inte förnamn, oavsett hur man gör i Island. --SergeWoodzing (diskussion) 18 november 2014 kl. 08.33 (CET)
Vi har haft uppe frågan tidigare, och olika användare har haft olika åsikter. NE sorterar patronymikon före 1500 på förnamn, Svenskt biografisk lexikon patronymikon före 1600. Sist vi hade upp frågan föreslog en användare att alla med patronymikon + släktnamn i allmogemiljö skulle sorteras på förnamn medan personer med patronymikon + släktnamn i högreståndsmiljö. Det är ju för övrigt lite oklart historiskt vad som skall ses som släktnamn är ett tillnamn, låt säga "Bagge" släktnamn först sedan det burits av minst två generationer? Vad gäller gårdsnamn, skall de påverka sorteringen? Wikipedia:Personnamn anger att alla med patronymikon skall sorteras på personnamn. Det tillämpas dock mycket sparsamt, och jag misstänker att det finns många olika åsikter här.FBQ (diskussion) 18 november 2014 kl. 09.22 (CET)
Vad gäller Sverige delar jag uppfattningen att 1901 bör ses som en milstolpe. Efter det är det inte aktuellt att sortera på förnamn, även om man i vissa bygder fortsatt att byta -sonnamn släktled efter släktled. Jag kan däremot inte ställa mig bakom att samma regel bör gälla för islänningar. Endast de som har verkliga släktnamn bör sorteras på dessa. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 09.29 (CET)
Jag har inte alltför starka åsikter exakt vilka principer vi skall ha, däremot bör det finnas tydliga riktlinjer och konsekvens. Jag har konstaterat att personer flyttats fram och tillbaka i omgångar och att det finns flera grupper här på wikipedia som tillämpar olika principer. Jag antar att latiniserade patronymikon bör behandlas som svenska, så länge de inte är släktnamn. Frågan är hur man gör med latiniserade härkomstnamn. Vissa har antagits som släktnamn men vissa som idag är uppslagsord för personen har enbart brukats av personen då denne skrevs in vid universitetet och sedan inte alls. Bör de fortfarande vara grund för standardsortering? Det finns mängder med frågor som skulle behöva rätas ut.FBQ (diskussion) 18 november 2014 kl. 11.28 (CET)
Alla dessa frågor kan nog inte lösas genom generella bestämmelser, men visst kan dessa göras tydligare än idag. Att det ibland måste göras specialbedömningar i enskilda fall är ofrånkomligt, annars blir regelverket oöverskådligt och då blir det ändå fel. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 12.15 (CET)
Jag passade på att titta på personer med patronymikonet Andersson avlidna före 1901, och konstaterade att alla de 10 jag först tittade på är sorterade på efternamn, så uppenbart tillämpas något annat.FBQ (diskussion) 18 november 2014 kl. 13.15 (CET)
Att detta hittills hanterats felaktigt är inte ett argument för att vi skall göra så även i fortsättningen. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 23.57 (CET)
"Felaktigt" är som sagt en definitionsfråga, det är inte den åsikt NE eller Svenskt biografiskt lexikon har. Men det spelar egentligen inte mig någon roll, det var det sätt jag lärde mig att göra då jag började skriva här - däremot borde de ju om det anses felaktigt korrigeras, och jag för något år sedan mött argument för att vi inte borde sortera dessa personer patronymikon. Då kan det vara vettigt att bestämma hur vi skall göra framöver.--FBQ (diskussion) 19 november 2014 kl. 00.17 (CET)
Se praktiskt på det hela: vad har standardsorteringen för funktion? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 19 november 2014 kl. 00.20 (CET)
Att placera artiklar i bokstavsordning givetvis. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2014 kl. 01.47 (CET)
Vad som är bokstavsordning är som sagt en definitionsfråga, standardsorteringen är till för att hjälpa till att hitta artiklar i en kategori genom att placera dem i en given ordning. --FBQ (diskussion) 19 november 2014 kl. 10.37 (CET)
Min åsikt är att eftersom sorteringen är till för att hjälpa till att hitta i kategorier, så bör den utgå från dessa. Laxness är ett utmärkt exempel: om vi väljer att använda förnamn som nyckel för islänningar med patronymikon, så bör vi göra det för Laxness också, i alla fall i kategorier för islänningar. I andra kategorier (t.ex. nobelpristagare), så kan man välja efternamn istället. (Så görs redan i viss mån för kategorier där många eller alla delar efternamn, eftersom det då är poänglöst att sortera på det.) Det går utmärkt att ange en standardsortering och sedan använda en annan nyckel för enskilda kategorier.
andejons (diskussion) 19 november 2014 kl. 07.41 (CET)
Svwp är avsedd för en svenskspråkig läsekrets. Instämmer därför med SergeWoodzing att i modern svenska borde man sortera på efternamn, inte förnamn, oavsett hur man gör på Island. --Allexim (diskussion) 22 november 2014 kl. 21.42 (CET)
Ja, om de har efternamn. Grejen med islänningar är ju att de inte alltid har det. -- Innocent bystander (diskussion) 23 november 2014 kl. 09.29 (CET)

Bild av Gullan Bornemark[redigera | redigera wikitext]

Sven Bornemark har på Wikimedia Commons laddat upp ett par bilder föreställande Gullan Bornemark, en artist vi inte tidigare hade några bilder av.

Det verkar inte som om licensfrågan är helt utredd då det inte är Sven själv som tagit bilderna. Har någon ork, tid, lust och juridisk kompetens att hjälpa Sven så det blir rätt med licenserna om det alls låter sig göras? Det vore lite synd om bilderna raderades i onödan. - Tournesol (diskussion) 18 november 2014 kl. 17.56 (CET)

Pingar Riggwelter. --MagnusA 18 november 2014 kl. 18.50 (CET)
Svarat Sven! Riggwelter (diskussion) 22 november 2014 kl. 12.03 (CET)

Tackfunktionen[redigera | redigera wikitext]

Varför går ett tack inte att återkalla? Jag lade nyss in ett felaktigt sådant på grund av ouppmärksamhet. Det känns onödigt att behöva gå till användardiskussionen för att ta tillbaka uttrycket för uppskattning. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 23.49 (CET)

Alla loggåtgärder är oåterkallningsbara. Inte ens en radering eller en blockering är återkallningsbar, även om det går att återställa dessa åtgärder. Undantagen är när det plockas bort ur databasen. Det är dock en extremt ovanlig åtgärd. -- Innocent bystander (diskussion) 19 november 2014 kl. 08.23 (CET)
Ja, de andra åtgärderna går att återställa. Det var snarast det jag efterfrågade. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2014 kl. 08.25 (CET)
Motsvarigheten skulle då vara att skicka ett "otack"? -- Innocent bystander (diskussion) 19 november 2014 kl. 08.31 (CET)
Ja, att meddela att man inte tackar för redigeringen utan att det var ett misstag. Det får dock inte bli en allmän funktion för att uttrycka sitt missnöje. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2014 kl. 10.06 (CET)
Jag brukar få upp en fråga "Vill du tacka ...?" (eller hur den nu är formulerad). Då får man en chans att hejda sig innan man "trycker iväg" tacket. --MagnusA 19 november 2014 kl. 10.19 (CET)
Jag fick frågan, men var som sagt ouppmärksam. Jag trodde tacket gällde föregående post i historiken. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2014 kl. 23.04 (CET)
Under denna rubrik kan jag fråga om det stämmer att bara en person kan tacka för en och samma sak, så om man inte kan tacka någon så beror det på att någon annan redan har tackat för just den saken. --SergeWoodzing (diskussion) 20 november 2014 kl. 04.56 (CET)
Jag tackade dig för ditt inlägg, låt oss se om fler kan tacka? Dan Koehl (diskussion) 20 november 2014 kl. 05.19 (CET)
Även jag lyckades med den saken. Kom tacket fram? Tostarpadius (diskussion) 20 november 2014 kl. 05.22 (CET)
JAg har blivit tackad flera gånger för samma redigering, så det kan vi nog anta! -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2014 kl. 11.39 (CET)
Kan väl säga att mitt inlägg ovan om "otack" gav en hel kör av "tack". Smiley.svg -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2014 kl. 11.42 (CET)
Om man inte kan tacka någon så beror det nog på att man själv redan har tackat för den redigeringen. Vad står det där det borde stå "tacka" när det inte fungerar? Om en robot eller du själv gjort en redigering så finns det inte någon tack-knapp där. Ett IP-nummer kan inte heller få ett tack. /Hangsna (diskussion) 20 november 2014 kl. 06.31 (CET)
Hur länge är det omöjligt att tacka ännu en gång för samma redigering? Tostarpadius (diskussion) 20 november 2014 kl. 10.01 (CET)
Tills "cachen" rensas eller beroende på dina minnesinställningar i webläsaren (typ "rensa webbhistorik efter xx dagar" eller annan inställnig).--LittleGun (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.57 (CET)

Förlåt sent svar (dubbel motsats till nykter höna idag) och tack för era! Jag blev dubbeltackad. Bra att veta detta. Nästa gång jag inte kan tacka återkommer jag med detaljer. --SergeWoodzing (diskussion) 20 november 2014 kl. 23.19 (CET)

Meddelanden[redigera | redigera wikitext]

När en öppnar sina meddelanden (det vill säga klickar på talet till höger om användarnamnet) kommer det upp en ruta med de senaste meddelandena. Överst på denna ruta står det "Alerts", men det borde ersättas med ett mer svenskt alternativ (förslagsvis "Meddelanden"). Definiendum (?) 19 november 2014 kl. 15.36 (CET)

Fixat, tar väl ett tag innan det slår igenom, valde "Notifieringar" som översättning. Dock stör jag mig på att texten är "länkblå" men inte klickbar. /Hangsna (diskussion) 20 november 2014 kl. 06.28 (CET)
Detta meddelandet har varit liggande en längre tid i väntan på att utvecklarna skulle förklara hur "messages", "notifications" och "alerts" skiljer sig åt (bugzilla:70255). Förklaringen till att texten är länkblå är att det egentligen är en flik där man kan växla mellan "alerts" och "messages" på en wiki med Flow installerat. Se exempelvis http://mediawiki.org. Dock kan jag hålal med om att den "aktiva fliken" inte bör ha länkblå text. /André Costa (WMSE) (diskussion) 20 november 2014 kl. 10.15 (CET)

Ett ord att använda kan vara "aviseringar" (bättre svenska än "notifiering" IMHO) --90.236.66.202 20 november 2014 kl. 11.26 (CET)

Man får gärna ändra min ändring. Jag tänkte bara att ordet meddelande inte blev så bra, vill skilja det från meddelanden på diskussionssidan. /Hangsna (diskussion) 20 november 2014 kl. 11.54 (CET)
Fixat Fixat--Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 14.16 (CET)
"Aviseringar" var ett bra alternativ. Jag anser också att textfärgen inte bör vara blå likt en wikilänk. Definiendum (?) 21 november 2014 kl. 15.41 (CET)

Nu står det återigen "Alerts" men det är fortfarande samma MediaWiki-meddelande som det hämtas från. Märkligt. /Hangsna (diskussion) 21 november 2014 kl. 21.22 (CET)

Definiendum, man skulle kunna lägga in något i stil med
.mw-echo-overlay-title ul li a {
	color: black;
}
MediaWiki:Common.css om man vill ta bort den blå färgen. Jag är dock inte övertygad om att det är en så bra idé. Flow är på väg, och i och med det kommer det vara två klickbara länkar högst upp. Ett annat sätt att se på saken är att det faktiskt är ett länkelement, och att lösningen därför inte har med css att göra. "Rätt" lösning är troligtvis att skapa en bugg på Phabricator för att ändra html-koden på de projekt där Flow inte är aktiverat. Just nu verkar det dock inte gå att skicka in buggar över huvud taget i och med att de flyttar Bugzilla till Phabricator.
Hangsna, för mig står det "Aviseringar". Nirmos (diskussion) 23 november 2014 kl. 13.30 (CET)
Nu gör det det även för mig. Slutet gott allting gott, (till en annan onsdag då det uppdateras igen...) /Hangsna (diskussion) 23 november 2014 kl. 15.42 (CET)

Community Liaison job openings at WMF[redigera | redigera wikitext]

Hello! There are currently 2 job openings, and I thought someone here might be interested. Please pass it along, if you know someone who might be interested or a good fit for the Community Engagement team.

Specifically:

  • Community Liaison - this position will initially focus on working with the Flow team and also with the Editing (VisualEditor) team, mostly at non-English wikis; however, a lot of smaller or short-term tasks continually come up, so the WMF is particularly looking for someone who is adaptable, and with several diverse interests.
  • Community Liaison (Part time contract) - this part-time position will primarily focus on working with the Mobile teams, as the link explains.

If you need further information, feel free to send an email to cep@lists.wikimedia.org, but do *not* use this address to apply. Thanks! m:User:Elitre (WMF) 20 november 2014 kl. 12.45 (CET)

Intervjupersoner till kanditatuppsats[redigera | redigera wikitext]

Hej! Mitt namn är Jakob och jag läser Medievetarprogrammet på Södertörns högskola. Jag skriver min kandidatuppsats på ämnet Wikipedia. Jag skulle behöva komma i kontakt med några aktiva användare, GÄRNA administratörer, för personintervjuer (fac2face). Intervjun tar ca 30-40 min och jag kan träffas i Stockholm med omnejd.

Är oerhört tacksam för hälp! Vill du ställa upp? Skicka ett mail till: jakobreinhard@hotmail.com

/Jakob--195.67.32.98 (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.32‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Tips: Kolla in wikiträffarna där det är lätt att få tag i folk. Det finns regelbundndna träffar åtminstone i Göteborg och Stockholm med flera användare och administratörer. - Averater (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.49 (CET)
Dessutom finns det flera faddrar som är bosatta i Stockholmsområdet.--Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 02.04 (CET)
Användare:Sniper Zeta är Wikipedias presskontakt och brukar finnas i Stockholmsområdet. Han är bra på att svara på frågor om Wikipedia. /ℇsquilo 21 november 2014 kl. 11.23 (CET)
Jakob och PK har haft lite kontakt redan. Jakob behöver väl ett urval respondenter, så ställ gärna upp, du som har 40 minuter till övers. /Sniper Zeta (diskussion) 21 november 2014 kl. 22.40 (CET)