Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till: navigering, sök
FAQ
Svar på de vanligaste redan ställda frågorna.		 Faktafrågor
Allmänna faktafrågor.
T.ex: Vem var den första påven?		 Wikipediafrågor
Frågor som rör själva Wikipedia.
T.ex: Hur gör jag en tabell?
Bybrunnen
Central plats att diskutera och hålla sig uppdaterad på Wikipedia.		 Bildfrågor
Frågor som rör bilder och upphovsrätt.
T.ex: Vilka bilder är fria?		 Kontakt / Pressfrågor
Adresser och telefonnummer.
Anmäl fel i Wikipedias artiklar här.
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
visa • diskussion • redigera
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias diskussions- och nyhetssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen; sidan där vi sprider nyheter om och kring Wikipedia samt diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare. Det kan gälla hur Wikipedia fungerar, dess riktlinjer eller policy. Diskussioner som inte har varit aktiva på två veckor flyttas till undersidor av roboten EnBotEn.

Arkivet finns här.

För mer info, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Om en diskussion passar in på en specifik wikipedia-sida så starta den helst på den sidan, men lämna gärna en "blänkare" här på Bybrunnen. Om man efter ett tag upptäcker att en diskussion egentligen skulle ha passat bättre på på en annan sida, flytta gärna diskussionen dit när den har avtagit här men lämna en hänvisning kvar här.

För diskussioner kring andras uppmärksammande av Wikipedia, se Wikipedia:Wikipedia i media.

Welcome to Bybrunnen, the Swedish Wikipedia Village Pump. Feel free to write in English here. If you want to ask for permission to run a bot on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan. Requests relating to unified logins should be made at Wikipedia:Byte av användarnamn.

Jag vill …

Innehåll

[redigera] Pågående diskussioner

[redigera] Substubbar om orter med ett hundratal invånare - vill vi ha dem och hur bör de då skapas?

De senaste dygnen har Maidenhall 1 skapat ett stort antal substubbar om byar i Storbritannien. Är det önskvärt att stora mängder stubbar skapas om den som skapar dem inte verkar ha några som helst ambitioner att fylla på med någon som helst substans, och om så är fallet - vore det inte ännu mer önskvärt med något slags robotskript som genererar dessa artiklar automatiskt (förslagsvis genom att process mallargument från ENWP) och med minimal risk för manuella tangentbordsfel och liknande? - Tournesol 9 januari 2012 kl. 21.03 (CET)

Hämta mallar från enwp och översätta dem med bot går att göra, jag har gjort ngt liknande för biografier. För min del har jag dock inte tid för ögonblicket att utveckla ngt. -- Lavallen 9 januari 2012 kl. 21.07 (CET)
Mitt svar på första frågan: Ja, självklart, så länge vi betraktar motsvarande artiklar om svenska orter som relevanta. (Begreppet substub håller jag iofs inte med om. De exempel jag kollade hade flera informationsbitar, inklusive geografiskt läge och folkmängd.) /Dcastor 9 januari 2012 kl. 21.27 (CET)
Det finns en existerande bot som gjort det på något wp-version, har för mig att det var på enwp när det var nytt (och att det var amerikanska städer som skapades). Jag ställer mig rätt positiv till att skapa artiklar med den grundläggande informationen av den här typen med bot (komplett med en faktabox). Då slipper vi slösa värdefulla volontärtimmar som skulle kunna användas till vettigare saker. Om någon skulle vilja skapa boten skulle det förstås behöva föregås av en större diskussion om vad som skall inkluderas, hur informationen skall struktureras, vilka källor som ska användas etc. Men det bör ju förstås vänta till dess att ett färdigt förslag ligger på bordet. Därtill skulle ju alla redigeringar behöva kontrolleras. Det finns för övrigt ett projektförslag om något liknande på meta (meta:Wikimedia Fellowships/Project Ideas/Tools for stub creation), men riktigt vad användare:Jeblad har tänkt att göra under projektet (om det blir av) går iaf mig över huvudet. Jopparn 10 januari 2012 kl. 01.32 (CET)
Jag är inte helt övertygad. Om vi lyckas skapa stubbar om orter i ett större antal länder, varav en del mer exotiska, hur klarar vi av att säkra artiklarnas kvalitet?
Det är fullt möjligt att vi för något exotiskt land hittar en källa som ger basinformation i ett format vi klarar av att behandla med bot, med hjälp av en användare som hjälpligt behärskar språket eller med hjälp av kortfattad engelskspråkig info om statistiken. Samtidigt är det fullt möjligt att vi fått något om bakfoten när vi tolkat datat, till exempel att det gäller orterna så som de definierats före en kommunreform (eller församlingsmedlemmar och inte kommuninvånare). Då har vi helt missvisande data om hundratals orter som ingen av oss känner, med stor risk att felet finns kvar länge. Det finns också uppenbar potential för vandalism.
Det här är en orsak till att jag uppfattar Wikipedia:Globalt perspektiv till denna del som olycklig. För kvalitetsarbetet behöver vi folk som känner ämnet och därför borde vi få sätta ribban högre där vi inte har personresurser.
--LPfi 10 januari 2012 kl. 09.54 (CET)
Jag ser inte globalt perspektiv som alls förhandlingsbart. Vi kommer hur som helst alltid att ha faktafel i våra artiklar, det har NE och alla andra uppslagsverk med. Rädslan för att ibland ha fel bör inte överdrivas och hindra oss från att skapa ett mer komplett uppslagsverk. Det går också att göra stickprov om man känner särskild oro vad gäller specifika större bidrag. Njaelkies Lea (d) 10 januari 2012 kl. 16.34 (CET)
Du vet lika väl som vem som helst att ingen som kan svenska men inte engelska någonsin kommer att bry sig om dessa byar. Jag tycker att artiklarna borde göras till omdirigeringar till engelska wikipedia. 85.229.218.162 10 januari 2012 kl. 17.26 (CET)
Med den inställningen kan vi lika gärna lägga ned svenskspråkiga Wikipedia direkt! Fernbom2 11 januari 2012 kl. 06.56 (CET)
Inställningen torde vara vanlig bland den som tror att alla kan engelska. Jag vill ta tillfället i akt att påminna om att vi har en generation som inte gått grundskolan och därmed inte behövt studera främmande språk (och om de gjort det i första hand läst tyska) och en generation som inte ännu läst särskilt mycket engelska (i Finland är engelska inte obligatoriskt nationellt och också i praktiken kan språket ibland vänta till sjunde klass).
Dessutom är det mycket svårare att ta till sig information på ett främmande språk, också om man behärskar det rätt bra vad gäller vissa områden (t.ex. jag har inga större problem med engelskspråkig facklitteratur, men nog med engelskspråkig skönlitteratur; geografiska artiklar kan innehålla ett främmande ordförråd).
--LPfi 11 januari 2012 kl. 20.16 (CET)
Jag har sett ganska många märkliga översättningar i artiklar översatta från engelska. Paradoxalt nog har det gjort att jag stärkts i min uppfattning att svwp behöver översättningar från engelska – det är uppenbarligen vanligt att folk överskattar sin förmåga att förstå engelsk text. Däremot är det förstås önskvärt att översättningarna görs med mer eftertanke. //Essin 11 januari 2012 kl. 20.57 (CET)
Artikeln Carrera (by) har varit uppe i SFFR. Läs gärna den diskussionen. Den är ju ett prejudikat som rimligen säger att alla dessa artiklar om engelska byar är relevanta. Stigfinnare 10 januari 2012 kl. 16.14 (CET)
Vi skriver inte för idag, utan för i morgon. Dessa artiklar är korta nu, men personer som har varit där kanske kan tillföra något och sedan utvecklas det. Jag har själv sett till att min (svenska) by Ebbalycke har utvecklats så att turister kan få något i behåll att stanna till där. Förhoppningsvis kan samma sak ske med de engelska byarna (och förövrigt andra byar i andra länder med). Behåller vi det nu så är chansen större att det utvecklas till något bra. Orter som fins i enwp och eswp är nog lättast att göra detta med eftersom det är språk som fler kan än exotiska ställen. Viss begränsning gör inget, tills någon frivillig har kunskapen att gå vidare. Adville 11 januari 2012 kl. 02.19 (CET)
Lite märkligt att Carrera (by) bedöms vara relevant på svwp, men inte på dewp, frwp eller itwp. Dessutom tycker jag att alla raderade och i kommuner infogade stubbar om finska platser väger tyngre som prejudikat betraktat. /ℇsquilo 11 januari 2012 kl. 16.28 (CET)
De finska orterna som infogats har infogats eftersom de bedömts vara substubbar. De innehöll endast namn, kommun och typ av ort (by, egendom, ö, ...). De har inte raderats som icke-relevanta och hör därför egentligen inte till den här diskussionen - utom i respons till Advilles inlägg.
William's Green är inte heller något annat än en substub. Jag kan inte förstå på vilka grunder du så lättvindigt avfärdar dem ur diskussionen. Jag anser att de prejudikaten är mer relevanta i sammanhanget än Carrera (by). /ℇsquilo 11 januari 2012 kl. 22.26 (CET)
Men jag tycker nog vi skall vara försiktig med stubbgenerering för artikelämnen som inte är klart relevanta. Orter av stadsstorlek i ett land som åtminstone någon aktiv användare intresserar sig för tycker jag är oproblematiska, åtminstone om någon tänker ta som projekt att utvidga ett större antal av dem. Byar tycker jag man skall skriva om endast i den mån man klarar av att skapa intressanta artiklar om enskilda sådana utgående från hyggliga källor.
--LPfi 11 januari 2012 kl. 20.16 (CET)
Att skapa artiklar med bot om små orter ser jag nog inte som något önskvärt idag. Att uppdatera och utvidga är en helt annan sak. -- Lavallen 11 januari 2012 kl. 20.51 (CET)
För att inte tala om att det blir helt absurt om man börjar skapa substubbar om byar när det fortfarande saknas artiklar om större orter. Jag skapade med hjälp av många andra användare för några år sedan Användare:Grillo/städer a-b, Användare:Grillo/städer g-k och Användare:Grillo/städer t-w, och jag har för mig att det även har funnits någon liknande lista med de 15 största städerna i varje land skapad av Tanzania. Innan alla dessa artiklar finns känns det rätt meningslöst att skapa artiklar om mikroskopiska byar, speciellt om de ligger i länder där vi fortfarande inte har någon grundläggande täckning. /Grillo 12 januari 2012 kl. 18.50 (CET)
Jag inser med det meningslösa att skapa för skapandets skull, Grillo. Därför håller jag med dig att det är viktigare att fixa alla större orter innan man tar de små byarna (om inte någon eldsjäl vill skapa artiklar om de mindre byarna ifrån sin hemtrakt i ett avlägset land...). Wikipedia måste växa uppifrån och ner. Adville 12 januari 2012 kl. 18.58 (CET)
Man kan inte tvinga användare att skriva artiklar om det de inte vill. Hur skulle det gå till? Blockera alla sportartiklar och hänvisa till Grillos stadslistor? --NERIUM 12 januari 2012 kl. 22.24 (CET)
Nej, man kan inte tvinga folk att skapa artiklar och man bör inte hindra folk från att skapa artiklar (annat än i särskilda fall). Självklart att den som läst en roman eller drömmer om en resa skall få skapa artiklar om de berörda områdena (förutsatt att artiklarna bygger på acceptabla källor o.s.v.) Däremot kan vi mycket väl styra vissa insatser, bland annat genom att här, på olika projekt och på folks diskussionssidor notera områden där insatserna gör stor nytta.
Då det är frågan om att systematiskt skapa mängder av artiklar bör vi däremot kunna diskutera det ändamålsenliga i projektet. Vi kan säga nej tack till stubbar som ingen kommer att utveckla vidare under överskådligt tid och som har för låg relevans i förhållande till det städarbete som kan antas behövas. En resonlig användare kan antagligen justera sina planer så att de bättre gagnar projektet, i synnerhet om man närmar sig användaren på ett riktigt sätt (framförallt måste man lyssna på användaren ifråga).
--LPfi 13 januari 2012 kl. 09.47 (CET)
Jag tycker inte artiklar ska skapas med bot, det tar kanske bort det roligaste arbetet, däremot håller jag med om att det vore mycket intressant om det skulle finnas möjlighet att uppdatera vissa uppgifter som det finns goda källor till med bot, exempelvis befolkningssiffror, gemensamt på flera språkversioner. Höstblomma 12 januari 2012 kl. 22.46 (CET)
Det som Användare:Jopparn viser til og som jeg har skrevet om er verktøy for å gjenbruke felles data og for å transformere disse felles dataene til en løpende tekst. Dette er noe av det samme som gjøres med boter idag, men vil bli mer fleksibelt og gir ikke en frossen/fiksert tekst. Den viktigste forskjellen mellom dette og botprodusert innhold er at innholdet vil være levende og bli vedlikeholdt. Selv om innholdet vises frem på svensk Wikipedia er det ikke gitt at det vil bli vedlikeholdt på dette prosjektet, og motsatt så kan innhold vedlikeholdes fordi det brukes på svensk Wikipedia og samtidig vedlikeholdes på et stort antall andre Wikipedia-prosjekter.
Det vil i løpet av ettervinteren bli startet et prosjekt for å lage et rammeverk for det som er omtalt som Wikidata. Prosjektet vil gjøre det mulig å gjøre felles oppdatering av gjenbrukbare data i Wikipedia, for eksempel data i infobokser. Typisk er dette data for innbyggertall (befolkningssiffror) i steder (orter), men det kan også være slikt som nåværende og tidligere ordførere. Det vil være valgfritt om de enkelte prosjektene vil bruke underlagsdata fra Wikidata-prosjektet, men jeg mener at det prosjektet vil bli like viktig for Wikipedia som Wikimedia Commons er idag. Prosjektet for Wikidata er vedtatt gjennomført og har et nokså stort budsjett.
Jeg har beskrevet noen løsninger på m:Wikimedia Fellowships/Project Ideas/Tools for stub creation som kan brukes sammen med underlagsdata fra Wikidata-prosjektet slik at det kan lages levende tekst om emner som normalt ikke vil bli omtalt, blant annet fordi de enkelte prosjektene mangler nødvendige ressurser. Ved å bruke disse metodene så kan et prosjekt ha artikler om Brasils kommuner selv om ingen på prosjektet kan noe om emnet, for artiklene produseres utfra underlagsdata som vedlikeholdes av lokale i Brasil. Det eneste verktøyene gjør er å omforme dataene som publiseres i Wikidata til en lesbar tekst. Prosjektet for stubbverktøyene er mitt forslag og har ingen offisiell status.
Det er viktig å være klar over at hvis et prosjekt ønsker å vedlikeholde infobokser manuelt så er det ikke noe problem, det er bare å la være å importere data fra Wikidata-prosjektet når det er klart. Hvis prosjektet har nødvendige ressurser for å skrive samtlige artikler selv så er heller ikke det noe problem, de vil kunne la være å bruke både verktøyene jeg foreslår og eventuelt verktøy fra Wikidata for kun å lage infobokser. For små prosjekter som trenger ekstra starthjelp kan imidlertid slike artikler være viktige, det vil gi de et solid grunnlag å bygge videre på. Også for større prosjekter som synes det er viktig å ha beskrivelse av alle kommuner i Brasil vil verktøyene være viktige, men da for vedlikehold av spesifikke data og infobokser. Jeblad 13 januari 2012 kl. 15.39 (CET)
Kul och tack för intressant information. Detta att utnyttja att Wikipedia är globalt låter mycket lovande och kan ge stora värden. Håll oss gärna informerade om dessa insatser, och när det blir moget att pröva/provanvända.Yger 13 januari 2012 kl. 15.55 (CET)
Orter platsar alltid. Precis som andra artiklar kan de alltid förbättras (källor och liknande). Jag tycker vi skall vara glada över artiklarna om orter i Storbritannien vi fått. J 1982 17 januari 2012 kl. 13.38 (CET)
Väldigt intressant Jeblad. Tycker det låter som ett helt fantastiskt projekt. --flinga 24 januari 2012 kl. 18.29 (CET)
Jag vill uttala min positiva syn på att lägga till relevant encyklopedisk information, om t ex geografiska orter, med välgjorda botskript som producerar vettig text. Målsättningen med svenska Wikipedia är väl att tillgängliggöra encyklopedisk information på svenska, och då är det ju jättebra om man kan öka den informationen, även om det sker med halvautomatiska skript. Tänk vilken resurs inom geografi svenska Wikipedia kunde bli, exempelvis. Sedan behöver man förstås inte börja tillämpa detta på de mest perifera orterna, det borde finnas gott om medelstora orter i flera länder som kan läggas till med botar i de fall tillförlitlig data finns. --flinga 24 januari 2012 kl. 18.29 (CET)

[redigera] Tre interwikilösa artiklar

Högtid, märkesdag och signaturläran är inte tre saker i "En ska bort", utan tre artiklar som saknar interwikilänkar och där det borde gå att hitta bra motsvarigheter på engelska - eller annan - Wikipedia. Ord.se föreslår engelska översättningen "red letter day" för märkesdag, och även i andrahand för högtid, men jag är osäker på om det verkligen är i rätt betydelse. För högtidsdag föreslås också festival (day), vilket dock handlar om något helt annat. Det finns kanhända någon annan sida för att be om insatser och input såhär (?), men det känns som Bybrunnen är effektivt (och så kunde jag ju ta upp alla på en gång). --flinga 15 januari 2012 kl. 02.26 (CET)

wp:översättningsfrågor finns som möjlig sida att ta upp sånt här, men man kan få vänta ett tag på svar där. /Dcastor 15 januari 2012 kl. 02.33 (CET)
Här är en kategori på en:wp som har koppling till högtid: http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Public_holidays_by_country --Larske 15 januari 2012 kl. 02.56 (CET)
Vad gäller högtid finns da:Højtid, nn:Høgtid och de:Feiertag som har likartade betydelser (jag har lagt till de två förstnämnda). Däremot är det ju inte säkert att alla språk har ord med tillräckligt likartad innebörd (dvs det är inte säkert att det går att hitta bra interwikilänkar). Engelskan verkar ju t ex inte ha det. Lästips: Mikael Parkvall. Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk. /NH 15 januari 2012 kl. 14.41 (CET)
Ja, visst är väl den senare frågan intressant? I och med att olika fenomen existerar utifrån olika språk, vilka fenomen bör vi beskriva? Utgår vi (bara) från språkets indelning blir uppslagsverket på så sätt jävigt i sitt urval av artikelämnen. --flinga 18 januari 2012 kl. 14.56 (CET)
I sakfrågan: det är märkligt tycker jag ändå om inte ordet signaturlära har någon utländsk motsvarighet. --flinga 18 januari 2012 kl. 14.56 (CET)
Jag råkade läsa om signaturläran i en av Pratchetts skivvärldsböcker (på engelska) för inte så länge sedan. Skall försöka lista ut vilken det var, och vilken termen var.
Jag sökte också på några iwsystrar till kategorin fo:Bólkur:Merkisdagar. Enwp är f. n. rent ut sagt SOPigt svårläst:-); men av htmlkällfilerna att döma är systerkategorin en:Category:Observances "på toppen" av trädet för olika slags märkes- och höktidsdagar; den ligger direkt under en:Category:Days. Sidan en:Obervance är en hänvisningssida till en:Holiday, som faktiskt verkar att kunna vara "rätt" syster till Märkesdag. Det blir dock betydligt lättare att undersöka detta, när enwp gått upp igen i morgon bitti. Jörgen B 18 januari 2012 kl. 23.15 (CET)
Pratchett tar upp signaturläran under namnet "the Doctrine of Signatures i boken A hat full of sky (en av hans skivvärldsbarnböcker om den mycket unga häxan Tiffany Archer). Höstblomma hittade den iwsystern och lade in dess iwlänkning i vår artikel redan för 4 dagar sedan. Jörgen B 19 januari 2012 kl. 13.51 (CET)
Här händer det saker, så bra! :) Ser att du också lade till motsvarande länk till svwp i engelska artikeln, vilket jag förstås rekommenderar att man gör generellt. --flinga 19 januari 2012 kl. 16.02 (CET)
En inkonsekvens som återstår är att både helgdag och högtid länkar till holiday på engelska Wikipedia (samt även feast day i högtid). Jag brukar i alla fall tänka att principiellt borde inte fler än en artikel på endera språkversionen peka på en och samma artikel på annan språkversion, men det kanske är onödigt strikt, eller inte alltid tillämpbart? --flinga 24 januari 2012 kl. 18.17 (CET)

[redigera] Upphovsrätten och lagförslaget

[rubrik inlagd i efterhand --LPfi 19 januari 2012 kl. 08.25 (CET)]
Hur det skall gå till vet jag inte, men personligen ser jag det som viktigt att vi markerar att det inte är upphovsrättsskyddet som sådant Wikipedia motarbetar, utan de långtgående konsekvenserna av lagförslaget. Fernbom2 18 januari 2012 kl. 15.39 (CET)

Det är viktigt att tänka på den biten av budskapet varje gång man skriver en artikel eller ger en intervju med anknytning till upphovsrätt. Jag tror inte det finns något bättre sätt. Att varje gång betona att man är för och respekterar upphovsrätten så som den ser ut idag ser jag inte som önskvärt.
Själv tycker jag det är absurt att jag till 60 års ålder skall ha möjlighet att förvalta och tjäna på mina mor- och farföräldrars föräldrars (som jag aldrig träffat) kreativa verk, på något sätt koordinerat med mina tiotals småkusiner, spridda över världen, och möjligen okända arvingar och affärskumpaner till en del av dem.
Det ekonomiska värdet av upphovsrätten minskar i de flesta fall mycket snabbt efter att ett verk skapats och publicerats, samtidigt som svårigheten att utreda vem som egentligen besitter rätten ökar stort efter att upphovsmannens barn dött. Jag är övertygad om att balansen mellan det samhälleliga intresset att överhuvudtaget få använda vårt kulturarv och det privata intresset att låta sina efterkommande tjäna på och förvalta ens eget arv skulle vara mycket bättre med en mycket kortare skyddstid (och radikala ändringar också i vissa detaljer).
--LPfi 18 januari 2012 kl. 20.44 (CET)
(Vilket förstås inte betyder att jag i mitt arbete inom Wikipedia och Wikimedia Commons skulle bryta mot upphovsrätten. Här håller vi oss till de lagstiftningen som den ser ut. --LPfi 18 januari 2012 kl. 20.46 (CET))
Jag menade inte att det finns en konsensus bland Wikipedias användare om hur upphovsrätten skall se ut (personligen skulle jag gärna se en utvidgning, men det är en politisk fråga - jag ser inte det absurda i den situation LPfi beskriver, för mig hör arvsrätten till de viktigaste mänskliga rättigheterna). Det jag syftar på är själva protestaktionen. Att den kan göras någorlunda samfällt beror inte på att alla här är anhängare till Piratpartiet, utan på att lagförslagen får orimliga effekter på ett uppslagsverk av det slag Wikipedia är. Det kan vara viktigt att få fram, även om det inte behöver komma med i varje mening. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 07.58 (CET)
Jag håller med helt och hållet (utom att jag vidhåller absurditeten). Mitt motstånd mot de långa skyddstiderna beror i första hand på praktiska problem, som blir uppenbara då någon frågar om det är möjligt att ladda upp bilder hittade i familjealbumet. Upphovsrätten hindrar i många fall ättlingar från att använda sitt arv.
Det mest problematiska för oss på Wikipedia är att vi genom lagar som den föreslagna kan tvingas ta bort länkar till trovärdiga källor och i värsta fall måste ta bort text för att den inte kan bekräftas med källor vi tillåts hänvisa till.
Att en domstol kunde avgöra vilka källor ett uppslagsverk får hänvisa till visar hur radikalt lagförslaget kunde påverka det fria ordet. I praktiken kunde enskilda rättsinnehavare utan domstolsbeslut på samma sätt förhindra användande av källor. Det är naturligt att vi kan enas om att sådant inte är acceptabelt.
--LPfi 19 januari 2012 kl. 08.22 (CET)
Jo, visst finns det komplikationer med de långa skyddstiderna, som bland annat handlar om att det blir många rättighetsinnehavare, varav en del kan vara oanträffbara. Det kan också finnas skäl att fundera över vad som verkligen bör räknas in, som i de exempel Du nämner. Det finns alltid en gråzon, men att blotta misstanken om överträdelse skall kunna leda till stängning av den fria redigeringsmöjligheten skulle bli en dödsstöt för hela internet. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 10.52 (CET)

Nu har det här blivit diskussion om upphovsrättens utformande. Det är politik som jag förstått ska hanteras utanför wikipediagemenskapen. Som ni båda är överrens om så är det lagförslaget och inte upphovsrätten per se som wikipediagemenskapen vände sig emot.--LittleGun 19 januari 2012 kl. 10.56 (CET)

Poängen var att markera just detta, ingenting annat. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 22.29 (CET)
Och min poäng (utöver det) är att det inte finns konsensus om att upphovsrätten skulle vara oproblematisk.
Upphovsrättsfrågor är viktiga för Wikipedia och relaterade projekt. Därför tycker jag att det är naturligt och till och med viktigt att diskutera dem, men jag är överens om att Bybrunnen inte är ett bra ställe annat än då det handlar om aktuella väl avgränsade frågor. Det kanske skulle behövas ett ställe där man kunde diskutera filosofin bakom våra grundprinciper och relaterade frågor, utan att störa det dagliga arbetet med uppslagsverket.
--LPfi 22 januari 2012 kl. 17.50 (CET)
Det jag ville understryka var dels att det inte råder konsensus om att upphovsrätten är problematisk, dels det Du själv uttrycker med orden: "Här håller vi oss till de lagstiftningen som den ser ut". Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.17 (CET)

[redigera] "Vårt land"

Jag vill uppmärksamma på Användare:Grillo/vårt_land, som är en lista över alla artiklar som innehåller textsnuttarna "vårt land" eller "här i Sverige". Det finns ett par falska alarm, som 11 september-attackerna, men i de allra flesta fall handlar det om artiklar som är skrivna med Sverige som utgångspunkt. Vissa är redan märkta som globalt perspektiv, men det kanske är dags att göra en "drive" här, kanske med månadens kvalitetsprojekt? /Grillo 19 januari 2012 kl. 07.38 (CET)

Det låter som ett utmärkt förslag! Jag brukar vara noggrann med att ändra sådana formuleringar när jag bearbetar exempalvis Ugglantext, om jag inte lägger dem i direkta citat, men kan säkert ha missat något. Det är av flera skäl synnerligen olyckligt om sådant får passera. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 07.50 (CET)
Av de 17 artiklarna under "A" var alla utom 3 falskt alarm. Ändrade de tre till "Sverige". Edaen 19 januari 2012 kl. 08.01 (CET)
Jag förmodar att de som är genomgångna bör strykas. Kan detta åtgärdas innan det blivit ett projekt är det givetvis allra bäst. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 08.04 (CET)
Listan borde för övrigt sparas även när den har gåtts igenom, eftersom man skulle kunna vilja göra samma sak i framtiden. Då är det bra att ha en förteckning över de artiklar där man har kontrollerat fraserna, så att vi inte behöver göra allt igen. /Julle 19 januari 2012 kl. 08.28 (CET)
Jag kontrollerade I–M. Strök alla artiklar som kontrollerats och skrev "(åtgärdat)" vid de som inte hade varit falsklarm, utan där jag också ändrat den aktuella formuleringen. De kan ju plockas bort ur listan sedan. /Julle 19 januari 2012 kl. 08.52 (CET)
Jag antecknade tvärtom orsaken till de falska larmen då jag åtgärdade H (läste det här först nu). Skildringar af vårt land och Vårt land ger visst ganska många falsklarm. --LPfi 19 januari 2012 kl. 10.10 (CET)
Jättekul att det händer saker så fort! Eftersom jag skapar de här listorna genom att söka ur databasdumpar är det lite svårt att på något smidigt sätt exkludera falska alarm vid uppdateringar, men om så pass många inte ska ändras kanske det inte är så många att ändra som jag fruktade. /Grillo 19 januari 2012 kl. 10.41 (CET)
(Man ska ju inte bara gnälla) Bra idé! Marfuas 19 januari 2012 kl. 10.45 (CET)
Vårt land var det första jag tänkte på när jag såg listan, men Vårt Land (norsk tidning) och (ofta översatta) citat står ju för en ganska stor del av dem också. /Julle 19 januari 2012 kl. 10.53 (CET)
Väldigt bra att dessa gås igenom! Skulle vi kanske kunna flytta sidan till typ: Wikipedia:Projekt globalt perspektiv/vårt land? Tror att det finns en del bra sidor som ligger på undersidor till användarsidor, men som man inte hittar eller inte vill eller vågar redigera just för att de ligger på i användarnamnrymden. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 14.19 (CET)
Grillo: kanske kan du samköra med en sökning på "Vårt land" och diffa listorna med varandra? Plrk 19 januari 2012 kl. 21.00 (CET)
Jo, det hade gått. Jag hade helt missat att man kan aktivera versalkänslighet (vad heter case sensitivity på svenska?). /Grillo 20 januari 2012 kl. 02.14 (CET)
Skiftlägesavkänning? Tomas e 20 januari 2012 kl. 21.11 (CET)
Skiftlägeskänslighet? (Referenser?) Ambulerande besserwisser: --flinga 21 januari 2012 kl. 02.57 (CET)

Nu är alla artiklar på listan kontrollerade och strukna. Utfallet av alla kontroller är inte angivna men 40 artiklar är markerade som åtgärdade. Ugglan hoar lite tystare i artikelsamlingen (obearbetade texter från Nordisk familjebok var orsaken i många fall). Luttrad 31 januari 2012 kl. 22.52 (CET)

[redigera] URAA höll i högsta domstolen - tusentals europeiska bilder kommer att raderas

URAA (en:URAA) är en upphovsrättslag i USA som (till vissa delar) jämställer utländska verk med sådana först publicerade i USA. Samspelet mellan olika lagstiftning betyder att en stor mängd bilder och andra verk som redan blivit fria i Europa och andra länder plötsligt får retroaktivt upphovsrättsskydd i USA, där våra servrar finns, och alltså måste raderas från Commons.

Detta berör verk som blivit fria efter "URAA-datumet", det vill säga med upphovsmän som dött mellan 1926 (?) och 1941, och som inte publicerats före 1923. De kommer att raderas. Inga av de verk som blir fria de närmaste decennierna kommer heller att kunna laddas upp på Commons. Vi kommer att gå miste om nästan alla våra bilder från mellankrigstiden. För Wikisource torde bakslaget vara ännu större - bör verken flyttas till Projekt Runeberg?

Vi kan inte göra så mycket åt den amerikanska lagstiftningen. Några saker kan vi göra:

  • rädda bilder som blivit felaktigt märkta
  • försäkra oss om att bilderna tas tillvara utanför USA (Användare:Dcoetzee har lovat ladda upp bilderna, men det är möjligt att det behövs hjälp)
  • överväga om vi vill ha lokal filuppladdning för bilder fria i Sverige men inte i USA (under amerikansk "fair use")
  • överväga om detta är skäl nog att försöka åstadkomma ett europeiskt parallellprojekt

Raderingen diskuteras på Commons:Deletion requests/All files copyrighted in the US under the URAA. Lagen förklaras på Commons:Licensing#Uruguay Round Agreements Act.

--LPfi 19 januari 2012 kl. 11.26 (CET)

Jag menar faktiskt att vi bör överväga om vi inte skall återinföra en lokal uppladdning och överge principen att endast använda bilder från Commons. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 11.29 (CET)
(redigeringskonflikt)Går det att ordna så commons har sin server i Sverige? På samma sätt som facebook skaffar server här? Vad säger wikimedia? Adville 19 januari 2012 kl. 11.32 (CET)
Så länge wikipediorna finns i USA kan vi använda endast sådana bilder som lagligt kan användas i USA. Om vi tillåter lokal uppladdning kommer det alltså ändå att krävas en "fair use"-deklaration för varje bild. Bilder som inte används kan inte hållas för eventuella kommande behov. En skild bildbank måste alltså upprätthållas utanför USA (Wikilivres i Kanada har föreslagits). Jag har inte kollat möjligheten att behålla metadata i Commons-format.
Sverige fungerar dåligt, bland annat för att nya bilder av gammal konst inte är fria. Och man kan inte länka till vad som måste betraktas som upphovsrättsbrott i USA.
--LPfi 19 januari 2012 kl. 11.41 (CET)
Wikimedia har servrar i Europa (Amsterdam?). Nu fungerar de vad jag har förstått bara som mellanlagring för europeiska användare. Men det kanske vore idé att använda servrar där som "huvudlagringsställe" för Commons, om det skulle vara bättre ur juridisk synpunkt. ⬤Bοⅳⅰе 19 januari 2012 kl. 11.55 (CET)
För lokal uppladdning på svwp borde väl {{PD-Sweden-photo}} och {{PD-Sweden-old}} räcka som "non-free use rationale"? /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 13.34 (CET)
Ett annat alternativ kan väl vara att ha ett lokalt bildarkiv med bilder importerade från commons, men att inte tillåta lokal uppladdning. På så vis räddar vi i alla fall de bilder som redan finns. /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 13.36 (CET)
Nej, en mallarna berättar att bilderna är fria i Sverige. Det räcker inte om någon väcker sak i USA. Ett lokalt bildarkiv är möjligt, men man kan inte länka till det. Wikilivre i Kanada kommer att användas för att rädda bilderna (jag känner inte projektet). --LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)
Varför skulle det inte gå att länka till lokalt lagrade bilder på svwp när det går på enwp och dewp? /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 16.25 (CET)
Det går naturligtvis. Men Wikipedia kan inte länka till bilder som bryter mot upphovsrätten i USA. Vi kan alltså bara länka till URAA-bilderna på basen av "fair use", vilket framförallt innebär att en bild måste raderas om den inte finns i någon artikel. --LPfi 20 januari 2012 kl. 09.41 (CET)
Som jag förstår det, kan svenska foton från innan 1969 vara kvar. Deras skydd hade gått ut 1994 (då en längre skyddstid infördes för ljusbilder), och de vara alltså fria 1996, som är URAA-datumet. Men de amerikanska reglerna är absurda, det ligger nog några konstiga kompromisser bekom dessa gränser. Också tillämpningen på Commons är lite absrt. Admins kräver inte sällan bevis för att något har publicerats imnan ett visst år. /Pieter Kuiper 19 januari 2012 kl. 16.35 (CET)
Väldigt tråkigt, men om det enda sättet att ha dem lokalt uppladdade här är under fair use så låter det som en väldigt dålig idé att tillåta lokal uppladdning igen. Vad som krävs för att fair use ska vara applicerbart är bra mycket mer komplicerat än vad åtminstone jag är villig att lägga min tid på, för att kolla igenom nyuppladdade bilder. Fair use-deklarationerna struntade vi helt i när vi tillät lokal uppladdning för många år sedan, och då laddades alltså i princip vad som helst upp. Ska vi på något sätt behålla de här bilderna får det bli något parallellprojekt till Commons och svwp. Annars får vi helt enkelt leva med även korkade lagar. /Grillo 19 januari 2012 kl. 12.52 (CET)
Som nämns i diskussionen finns väldigt många bilder lokalt uppladdade på dewp under tysk/österrikisk/schweizisk lag. Det finns ingen möjlighet att på något sätt "koppla" bildnamnrymden till dewp som andraalternativ om bilderna inte finns på Commons? Detta om nu dewp på något sätt kommer undan med att ha kvar bilderna. /Grillo 19 januari 2012 kl. 12.54 (CET)
Detta är en bra idé, som verkligen borde undersökas. Som sista utväg tycker jag att vi borde återinföra lokal uppladdning. Så här kan vi inte ha det. --Petter 19 januari 2012 kl. 14.00
Tyska Wikipedia har ganska långt struntat i USA-lag, men frågan är om de kan fortsätta med det i större skala. Det är ju WMF som står för servrarna och att stå för servrar för material som man vet att strider mot upphovsrättslagen låter inte som något WMF vill göra (tidigare har man kunnat tolka de-wp:s policy som liberalare tolkning av oklara fall).
Lokal uppladdning betyder förstås att vi måste ta hand om den juridiska prövningen och vi borde inte gå tillbaka till den slappare attityden före Commons. Om vi reder ut några typfall där vi har klar nytta av bilderna och där lagligheten inte är komplicerad och gör mallar för de fallen tror jag inte det blir för svårt att hålla efter missbruk. Sådana fall kunde vara tavlor i samband med konstverket och konstnären, porträtt i samband med en person, bilder av händelser i samband med artikeln om händelsen etc. Vilka av de här fallen som är tillåtna måste i så fall redas ut (i svensk och finsk lag har vi "dagshändelser", "kritiska framställningar" m.m.).
--LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)
Kanske en "europeisk" commons bildserver vore vettigt? Schh 19 januari 2012 kl. 14.23 (CET)
Eventuellt, men bilderna kan inte länkas från USA (sv-wp) och servern kan inte underhållas av WMF. --LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)
Tyskarna (.de) har väl redan en server för bilder?, skulle man inte kunna slå samman ett antal Europeiska länder till en gemensam platform? I övrigt så kan referenser fungera så att först kollas commons, därefter den Europeiska bilddatabasen. Schh 19 januari 2012 kl. 16.21 (CET)
LPfi förklarade ju precis varför det inte är så enkelt? Dewp har ingen egen databas mer än att de tillåter lokal uppladdning. Även dewp ligger på amerikansk server. Poängen med mitt inlägg var att dewp isf även skulle flyttas till en server i Europa.
Jag är emot att tillåta lokal uppladdning, men om vi ändå gör detta, anser jag verkligen inte att vi ska släppa fritt för "allmän" fair use, utan i så fall enbart tillåta bilder som tidigare hade varit tillåtna att ladda upp på Commons, men som inte längre är det pga URAA, med en vettig fair use-förklaring. Jag är dock extremt skeptisk till även detta, eftersom hela begreppet fair use går emot tanken på ett fritt uppslagsverk. Det bästa förslaget hittills är att skapa en "Eurocommons" baserad i något europeiskt land, men hur praktiskt det vore vet jag inte. I annat fall får vi helt enkelt leva med korkade lagar, det ingår liksom i att Wikipedia ska hålla sig fritt. Vi kan inte strunta i lagar bara för att de är idiotiska. /Grillo 19 januari 2012 kl. 17.15 (CET)
I Grillos sista mening instämmer jag fullständigt. När jag öppnade för lokal uppladdning var det just de bilder som överensstämmer med europeiska regler men inte med de nya amerikanska jag tänkte på. Det borde gå att hitta någon formulering som räddar dem, under förutsättning att de lagras utanför USA. Men jag är ingen expert på området, så jag kommer givetvis att böja mig för sakkunskapen. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 17.46 (CET)
Om svenska Wikipedia ska tillåta lokal uppladdning bör vi se till att alla bilder som laddas upp följer både svensk och amerikansk lag. Tanken är att man ska kunna kopiera från Wikipedia till andra ställen och då är det dumt om bildanvändandet utformas så att det är olagligt att kopiera från svenska Wikipedia i Sverige. Sverige tillåter ingen citaträtt av bilder så vitt jag vet, men dessa bilder går bra eftersom upphovsrätten gått ut i Sverige. Diverse andra sorters bilder, som finns på t.ex. engelska Wikipedia, går dock inte bra. I USA tillåts de bara om de godtas som amerikansk fair use, så det är ändå inte säkert att alla bilder kan laddas upp här även om de skulle vara användbara här. Wikisource drabbas väl allra värst, men de drabbade texterna borde kunna flyttas till wikilivres: eller Projekt Runeberg. Det kanske är mer praktiskt med wikilivres: eftersom wikikod funkar där och eftersom man enkelt kan importera texterna på Wikisource igen när den amerikanska upphovsrätten går ut. Men kan man inte testa att lägga in tyska Wikipedia som en extra depå att leta efter bilder på om en bild inte finns på Commons? Det kanske hjälper lite i alla fall. --Stefan2 19 januari 2012 kl. 18.02 (CET)
Hade vi haft bilderna på dewp att tillgå hade minst hälften av de artiklar jag bidrar med och som nu saknar illustration fått en sådan. Det hade jag välkomnat, men det finns kanske problem som jag inte känner till med det. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 18.05 (CET)
Problemen med att radera befintligt material på Wikisource är inte jättestort, även om det finns. Detta eftersom vi kännt till URAA ett tag. Dessutom, raderat material finns kvar i databasen, så det är bara att återställa när tiden har hunnit ifatt. Vi kategoriserar raderade sidor diskar för att lätt veta när de kan återställas. -- Lavallen 20 januari 2012 kl. 15.29 (CET)

[redigera] Hur använder vi mallen relevanskontroll?

Under december månad mer eller mindre skepnaden relevanskontrollerna. I flera fall måste/har artiklar ha mallats slentrianmässig. Har vi utarbetat en ny policy som innebär att relevansen för en nyskapar artikel automatiskt ska ifrågasättas. Trots att jag med flera avmallat ett stort antal artiklar ligger hela 155 stycken ickeåtgärdade i december månads kategori. Denna månad har det inte blivit lika många artiklar, men fortsätter det i nuvarande takt kommer vi passera över 100 stycken i januari månads kategori. Personligen om jag möter på en tveksam artikel gör jag en enklare efterforskning och upptäcker då för det mesta att min farhåga om bristande relevans inte stämde, varför en mallning undveks. Denna rutin verkar dock inte vara etablerad. Kanske vi borde diskutera frågan för vilka rutiner som vi ska använda vid mallning av relevanskontroll? Jag upplever också att vi är oerhört snabba med att malla når vi kanske borde vänta ett par minuter. Vänligen, dnm (d | b) 19 januari 2012 kl. 13.32 (CET)

Det kanske är är någon enskild användare som mallar mycket numera? Behöver förstås inte "outa" den här på Bybrunnen, men om så är fallet kanske man kan börja i den änden, hos den användaren, om det är någon speciell tanke bakom? --MagnusA 19 januari 2012 kl. 13.46 (CET)
<spekulation>Eller också är det en reaktion på tidigare diskussioner om "Hey! Det snabbraderas för mycket. Sätt en relkoll så andra får en chans att titta på den.".</spekulation> --MagnusA 19 januari 2012 kl. 13.50 (CET)
Jag är nog bitvis skyldig till ökningen. Jag började i november-december gå igenom och källbelägga våra allra kortaste skådespelarartiklar, och hittade då en hop folk som spelat typ "besättningsman" i en enda film på 1940-talet, och som jag inte hittade något om när jag googlade. Eftersom man kan misstänka att flera av dem har haft teaterkarriärer lade jag in relkoll på skådespelare av den digniteten, och de flesta mallarna har nog blivit kvar. Att döma av en del diskussionssidor verkar vi vara lite smått oense om vad som är relevant, så en principdiskussion i den frågan skulle vara bra, kanske i samband med en SFFR. /jssfrk (d|b) 19 januari 2012 kl. 14.01 (CET)
Det mesta av ökningen i december verkar faktiskt vara äldre artiklar, så om nyskapade artiklar relevanskontrollmärks mer slentrianmässigt känns osäkert att säga. Höstblomma 19 januari 2012 kl. 14.14 (CET)
För skådespelare aktiva på 1940-talet är det knappast stor chans att hitta något på Google, så att radera dem som icke-relevanta på den grunden är olämpligt. Jag vet inte vad man borde göra åt dem. Det är rätt missvisande att ha en artikel där endast en mindre roll i en film nämns om de haft huvudroller på stora scener, men för att hitta teaterrollerna borde man väl kolla pappersarkiv teater för teater? --LPfi 19 januari 2012 kl. 20.50 (CET)
En viktig grundregel är att relevanskontroll bara ska användas vid nya artiklar. Ta alla äldre artiklar till SFFR istället. Obelix 19 januari 2012 kl. 20.53 (CET)
Nej, det är ju ingen grundregel. Relevanskontroll ska användas för alla artiklar där relevansen inte framgår. Jag tycker att man bör ge artiklarna en chans innan man raderingsanmäler dem till sffr, tiden artikeln ligger på relevanskontroll bör användas till att leta efter källor som påvisar relevansen, kommer sådana fram så behöver man ju inte ta upp artikeln för radering. Man bör inte ta artiklar till sffr direkt när man upptäcker dem, ge dem en chans först oavsett om de är nya eller gamla. När det gäller skådespelare som bara spelat nån statistlikande biroll i en film så tycker jag inte att vi bör ha artiklar om dem bara för att de kanske möjligtvis har gjort nån teaterroll också. Jag tycker att det är upp till den som skapat artikeln att visa det då och hitta källor till det, annars blir det oerhört konstigt om bevisbördan är omvänd, om det är upp till alla andra att bevisa att person inte haft det, eller hur? Antingen framgår relevansen i artikeln, eller så gör den inte det. Gör den inte det så bör man ge artikeln lite tid så att det kan läggas till, men har inget tillkommit efter rimlig tid så bör artikeln raderas. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 23.06 (CET)
För äldre artiklar bör man ge mycket mera tid, eftersom man inte kan utgå från att den som skapat artikeln längre bevakar den eller har källorna till hands. I övrigt måste man väl följa normal praxis.
De artiklar jag avsåg var de som handlar om en på sin tid mycket känd skådespelare som dock aldrig fick någon större roll på film. Att ha kvar artikeln i det skicket är väldigt problematiskt (radera alltså hellre), men en raderingsmotivering som antyder att skådespelaren inte är tillräckligt betydande vore också väldigt besvärande.
Gå gärna genom de artiklarna snarast, men se till att ha till hands någon källa där åtminstone de största skådespelarna kan antas vara omnämnda, så att man kan nämna någon av de viktigare scenerna där personen verkat och stubbmarkera istället för att radera som "icke-relevant".
--LPfi 20 januari 2012 kl. 09.48 (CET)


I mitt inledningsanförande syftade jag på nya artiklar. Det förekommer att man mallar för "brister" och då sätter många Ja på allt, när det kanske inte är frågan om mer än att källor saknas och det finns en POV-tendens i texten eller kanske bara källor och wikifiering som saknas. Att man gör som Jssfrk gjort är inget jag finner problematiskt. Jag är lite kluven till hur vi borde göra detta. I många fall är det bra att vi inte raderar för snabbt och då är relevankontrollen en bra väg ut, däremot kan jag uppleva det som lite avskräckande/läskigt att se dessa stora blaffor varför ajg tror nya bidragsgivare reagerar än starkare. Det borde finnas en mall som är "osynlig" som hamnar i en kategori många av oss bevakar. Det skulle sannolikt göra den nya bidragsgivaren mer motiverad. dnm (d | b) 23 januari 2012 kl. 17.39 (CET)
Osynliga mallar och annan "magi" kan höja ribban för att känna sig som en fullvärdig medlem i gemenskapen, varför osynliga mallar och osynliga kategorier måste införas med eftertanke. Däremot borde man säkert än en gång gå igenom de hjälptexter mallarna länkar till (eller borde länka till) och försöka se dem med den oerfarna artikelskaparens ögon. --LPfi 24 januari 2012 kl. 13.10 (CET)

[redigera] Helomvändning i relevanstänket

Jag har en längre tid funderat kring våra relevanskriterier och bedömningen av dessa. Ju mer jag funderar desto mer tycker jag att vårt uppslagsverk skulle bli bättre utan dem. Jag har formulerat mina tankar och avgett några ganska omvälvande konkreta förslag på annan plats för att göra det mer lättöverskådligt. nu har jag kommit dithän i mina tankar att jag efterfrågar respons. Jag vill dock vädja till er att hellre tänka efter lite djupare innan ni svarar än att avfyra ryggradssvaret direkt; själv har jag alltså ägnat uppemot ett år åt att fundera innan jag skrev. Jag tror att mina förslag i huvudsak skulle förbättra Wikipedia, men inser att inte alla kommer att tycka så. Kanske framkommer argument som får mig att ändra mig (även om jag inte tror det). Jag tror dock att en så här omfattande diskussion mår bra av mer långsamhet än vad Wikipediadiskussioner ibland präglas av. Själv kommer jag därför inte att göra mer än högst ett inlägg om dagen i den här tråden; mer bråttom än så är det inte. /Dcastor 19 januari 2012 kl. 14.30 (CET)

Du får en snabb kommentar ändå trots att du undanbett dig det... Jag gillar synpunkten att kvalitetsaspekter ibland blir mindre avgörande än relevansaspekter när artiklar raderas helt. Jag tycker dock att något slags relevanskriterium krävs. Man kan föra en diskussion om att flytta gränserna men tycker att vi ska stanna hitom skapandet av en databas för "allt". Utan någon som helst relevanskriterium skulle vi kunna flytta ut användarpresentationerna i artikelrymden. Artiklar om "allt" gör inte wikipedia bättre. Artiklar om "mer" kan absolut göra det. Luttrad 19 januari 2012 kl. 14.54 (CET)
Jag ser problemet i (den skenbara) motsättningen mellan å ena sidan WMF:s vision och WP:INTE. Det bör dock noteras att visionen gäller alla Wikimedias projekt, inte bara Wikipedia. Dvs att summan av all mänsklig kunskap ska kunna nås på Wikipedia, Wikitionary, Wikinews eller Wikibooks. Det betyder inte att allt platsar på Wikipedia.
Dcastors förslag går ut på att relevanskriterierna inte behövs om man tillämpar kvalitetskriterierna striktare. Tanken är god, men jag är inte övertygad. Jag skulle t.ex. kunna skriva en artikel om mig själv och få den att hålla ganska god kvalitet om jag anstränger mig, men jag tror inte att Wikipedia skulle bli bättre av en sådan artikel. Däremot så håller jag med om att bristande kvalitet borde bli raderingsgrundande och att relevanskraven kanske borde bli generösare, men inte tas bort helt. /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 14.55 (CET)
Jag håller med till fullo att vi bör bli noggrannare i hanteringen av verifierbarhet och grundläggande kvalitet men inte att det ska ställas mot relevans-begreppet. Det vinner vi inget på då båda sidor är viktiga delar av samma mynt. Vi bör börja i den änden att vi blir mycket hårdare när det gäller verifiering och raderar uppgifter som inte är verifierbara i trovärdiga källor. Erfarenhet på sffr visar att folk lägger inte någon stor vikt vid källor, utan det finns många, även mycket erfarna användare som på sffr röstar för behåll, trots att de relevansgrundande uppgifterna inte är källbelagda och resonerar i ordalag som "men om det står i artikeln att x är spelare i det långtbortistanska landslaget så finns det väl ingen anledning att tro att den som skrivit ljuger, eller hur?". Jag tror att det finns en extremt stor risk med detta förslag, att det kommer förstöra Wikipedia fullständigt när folk börjar ösa in skräpartiklar om sina företag, sina garageband och förskolor. Jag tycker att punkt 2 är bra. Det är något som vi bör satsa på, visar det sig fungera så bra att relevanskriterierna inte behövs är det ju en sak, men att börja med att att avskaffa relevanskriterierna och till och med förbjuda att artiklar om obetydliga ämnen ifrågasätts på sffr vore oerhört skadligt för Wikipedias betydelse som ett trovärdigt uppslagsverk. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 15.09 (CET)
Jag ger återkoppling utifrån tre exempel från tre ämnesområden (ibland ser jag wp som inte en encyklopedi, utan 150 för olika ämnesgrupper)
  • geografi/orter - här är idag relevanskriterierna ungefär detsamma som ett källkrav nämligen att den skall finns med i lantmäteriets register som bebyggelse. Att sänka ytterligare tror jag inte på - att ha en artiklar om ett enstaka småhus är vanskligt, det kan ju vara rivet när informationen läses, även om uppgifterna stämde när artikeln skrevs
  • personer/sedan flera år döda personer - här tror jag mycket på ditt synsätt, fastställ källkriterier på samma sätt som för geografi.
  • företag/Butiker - här är jag inte överens med dig, en artikel om Osby pizzeria ser jag inte platsar, den är mycket obeständig och blir bara en plats där ägaren kämpar att få in reklam (Osby bästa pizzor enligt Osbybladet) och det orimligt vi skall kämpa med att neutralisera artiklar av denna dignitet.
Yger 19 januari 2012 kl. 15.49 (CET)
(redigeringskonflikt - Yger tog upp sakerna från ett annat förhållningssätt som jag inte bektade, få se om jag gör det i ett senare inlägg) Jag tror att ett stort problem med ett sådant tänk är att wikipedia tyvärr kommer att bli väldigt vinklat. Jag tycker att det redan idag är ett problem att innehållet på svenskspråkiga wikipedia i mångt och mycket är styrt av intressena hos de som är aktiva här. Detta regler kommer ytterligare att förstärka detta.
Att man skulle radera alla äldre artiklar som saknar källor inom sex månader om de inte fått källor tills dess ser jag som något som ytterligare skulle bidra till en sådan vinkling. Jag har försökt arbeta mig bakåt genom svensk uppslagsbok och skriva saknade artiklar från A till Ö. På tre år har jag tagit mig fram till G. Jag har främst jobbat med biografier. När det gällt artiklar som saknat källor har jag i många fall skrivit om dem så att de gått att källbeläggas, om det varit möjligt. I vissa fall när interwikilänkar redan funnits till andra större språkversioner och inte hittat några direkta konstigheter jag endast kunnat källbelägga en del har jag struntat i det i förhoppning att någon annan med bättre källor, eller om ingen annan gör det kanske jag själv om tjugo eller trettio år kan ta mig an jobbet.
Om det handlade om att någon annan går igenom artiklarna innan raderingen, kontrollerar innehållet mot alla fall några större källor så visst - men är det troligt att detta kommer att klaras av på ett halvår? Det tror inte jag. Om förslaget dyker upp på nytt sedan alla befintliga artiklar väl är kontrollerade så är det möjligt att jag kommer att ställa mig mer positiv. Att kräva källor för nyskrivna artiklar ser jag inget problem i, det har väl egentligen varit principen sedan länge? Där tycker jag som jag tidigare varit inne på att privata hemsidor och liknande borde räknas som inga källor alls, eftersom de är minst lika svåra att kontrollera som en enskild wikipedians påstående utan några källor. Vet inte riktigt om det är läge att vara så radikal, att börja med att få bort sådana källor ur utvalda artiklar tycker jag kunde vara en början.
Kan tillägga att jag aldrig trott på tanken att wikipedia kommer att fungera och utvecklas till ett utmärkt uppslagsverk bara genom att alla skriver vad de vill så kommer automatiskt ett fantastiskt uppslagsverk utvecklas. Och för att förtydliga - jag skriver inte heller mina artiklar utifrån ett objektivt utvalskriterium, utan de också av mina intressen och värderingar (samt vilka källor jag råkar ha för handen) Jag tror dock att diskussioner om vad som behövs på wikipedia, vilka ämnen som saknas, var behöver vi förbättra, hur skall strukturerna organiseras, hur vill vi att wikipedia ser ut om tjugo år osv är jätteviktiga och behöver fler som engagerar sig. --FBQ 19 januari 2012 kl. 15.53 (CET)
Jag gör ett tillfällig avbrott i min wikipaus, för Dcastors frågeställning berör på många sätt kärnan i det som engagerar (och stör) mig mest här. Å ena sidan är relevanskriterierna enligt min mening en källa till många av SvWP:s delvis allvarliga problem med spretighet, inkonsekvens, oförmågan att skilja på viktigt och oviktigt, nutidsfokuseringen och en mängd andra mer eller mindre allvarliga kvalitetsbrister. De bygger på illusionen att det är möjligt att bedöma ett ämnes viktighetsgrad ("relevans") med hjälp av mät- eller kvantifieringsbara faktorer som storlek, formell samhällsposition, antal utgivna böcker, omsättning, titel o s v. Bedömningarna, både för inkludering och exkludering av ett ämne, tar i alldeles för hög grad stöd i denna mekaniska och binära (stor/liten, titel/inte titel, publicerad/inte publicerad o s v) syn på den värld som vi ska beskriva. Speciellt allvarligt blir den synen när relevanskriteriena används i ett exkluderande syfte.
Men å andra sidan - relevanskriterierna är i alla fall ett försök att sätta ramarna för vad Wikipedia inte är. Och så länge som det inte finns en samsyn om vad Wikipedia är, så krävs det nog någon form av relevanskriterier. För uppslagsverket är inte bara en samling enskilda artiklar om vitt skilda ämnen. Trovärdigheten och den praktiska nyttan för den som söker information påverkas även av den samlade bilden av dels vilka ämnen som finns med, dels vilka ämnen som inte finns med. Ett i den meningen "obalanserat" uppslagsverk (som fylls med trivialiteter, småsaker och dagsländor, men använder relevansmotiven för att sätta upp högra trösklar för mer traditionella samhällsanknutna ämnen, folkrörelser, näringsliv, politiker m m, tappar förtroendet.
Dock - sammantaget är ändå kvalitén på artikeln och relevansen i den information som presenteras under artikelrubriken viktigare än vilka artiklar och ämnen som klarar nålsögat. Här borde vi börja tillämpa betydligt tydligare (och snabbare) regler som helt enkelt lyfter bort artiklar som inte håller måttet (även om de skulle kunna ses som relevanta enligt kriterier eller praxis). För vi ska aldrig, aldrig, utsätta den som söker information för risken att läsa en artikel som inte klararar att leva upp till en basal standard. Janders 19 januari 2012 kl. 16.21 (CET)
Jag betraktar mig själv som inklusionist men har ändå allt oftare uttalat mig för radering på SFFR. Jag kan själv se paradoxen i det och har börjat fundera över vad det handlar om. Jag har kommit fram till att jag inte anser att något/n behöver utmärka sig speciellt om det rör ett ämne som är encyklopediskt relevant. Det behöver inte handla om något utöver det vanliga. Men om vi skall avskaffa relevanskriterierna i nuvarande form måste vi ändå ha kvalitetskrav som rör mer än hur artikeln är skriven eller verifierbarheten. Skydd mot reklam och andra former av propagande vad gäller dagsaktuella företeelser är livsviktigt. Likaså är jag tveksam till om vissa ting hör hemma i ett uppslagsverk. Det vore inte bra om vi svämmar av över av icke offentliga personer (trots Jimbos ord), rent lokala fenomen med mera. Men förslaget tål att tänka på. Det är alltid stimulerande när någon tänker annorlunda - även om det blir som att "svära i kyrkan", som det heter. Med tanke på skribentens yrke är kanske bilden anstötlig för någon, men i skrivande stund betraktar jag den som synnerligen välvald. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 17.00 (CET)
Långsamt är bra! --NERIUM 19 januari 2012 kl. 21.10 (CET)

Punkt 2.2 ("En artikel som inte är källbelagd eller som har direkt dåliga källor får raderas") kan ju faktiskt genomföras oberoende av resten, alltså även om relevansbegreppet kvarstår som idag. Men är det någon som tror att det kommer att ske? När såg vi en artikel raderas på grund av bristande källor? --LA2 19 januari 2012 kl. 20.34 (CET)

Jag gillar förslaget skarpt. Luttrad nämnde ovan att "utan någon som helst relevanskriterium skulle vi kunna flytta ut användarpresentationerna i artikelrymden", men det är förstås fel då oberoende tredjepartskällor inte skulle finnas för flertalet användarsidor och därmed inte uppnå käll- och verifierbarhetskravet. Inte heller kvalitetskraven hade uppnåtts, inte ens idag, och jag uppfattar Dcastor som så att han kraftigt vill höja kvalitetskraven istället för att behålla relevanskriterierna. Obelix 19 januari 2012 kl. 20.48 (CET)


Roligt att se att fler vill slå ihop Wikipedia och Wiktionary! Det var också enligt min åsikt en olycklig uppdelning. Jag ställer mig också bakom de andra två punkterna. Argumentet att det inte sänker trovärdigheten är starkt. --Petter 20 januari 2012 kl. 00.11

Om Wikipedia och Wiktionary borde slås ihop är väl i så fall en diskussion som man får föra på meta eller liknande? Det är ju inget som vi kan bestämma här. Eller menar ni att bara just de svenskspråkiga Wikipedia och Wiktionary skulle vara ihopslagna medan de inte är det på nån annan språkversion. Går det ens, skulle det inte bli jätterörigt? Det är ju helt olika system, t.ex om jag är inne på sidan barn på svenskspråkiga Wikipedia så leder ju den t.ex den engelskspråkiga iw-länken till en:child medan barn på svenskspråkiga Wiktionary leder till engelskspråkiga barn, och det står på olika språk vad det betyder t.ex lada på svenska. Jag tror att det skulle bli extremgyttrigt. / Elinnea 20 januari 2012 kl. 02.06 (CET)
Det finns jättemånga ord som borde finnas både i en ordbok och i en encyklopedi, och som bör behandlas helt olika. För att inte tala om att Wiktionary tar upp saker på alla språk vilket betyder att uppslagsordet barn om man slog ihop nuvarande system skulle behöva behandla a) det svenska uppslagsordet barn i encyklopedin, b) samt uppslagsordet barn på svenska, isländska, danska, norska och engelska, för att ta de exempel jag kommer på så på rak arm, där betydelse och böjning varierar. Jag vet inte om det skulle vara en fördel att behöva slå upp barn (norska), barn (engelska) et cetera heller. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.42 (CET)
Eller för att ta ett annat exempel: en:wiktionary:mat (för vi vill ju att Wiktionary skall ta upp fler språk på svenska också) och mat. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.46 (CET)
Ja visst. Orboksartiklarna på Wikipedia skulle då så klart få en egen namnrymd, dvs. både mat och Ordbok:mat skulle finnas. Det skulle vara bättre än den nuvarande uppdelningen på olika domäner. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.34
Jag känner stor sympati för det här förslaget. Detta är första gången sedan jag började fundera kring de här frågorna som jag tycker mig kunna förstå hur ett inklusionistiskt Wikipedia skulle kunna fungera. Jag är positivt inställd till höjda källkrav, och särskilt en livligare diskussion kring källkritik samt en mer genomtänkt linje vad gäller primär-, sekundär- och tertiärkällor (heter det så?). Å andra sidan...
  • Det finns en poäng i att en informationskälla som Wikipedia sållar informationen. Vi gör ett urval av vilken information som skall stå med i en artikel, och vi gör ett annat urval när vi bedömer om en artikel behövs eller ej. Om vi tar bort relevanskriterierna delegerar vi i princip det sistnämnda urvalet till de vi väljer att betrakta som trovärdiga källor. Jag är inte säker på om jag vill göra det med tanke på vilka källor vi nöjer oss med idag. Är gemenskapen redo för att ta detta utökade ansvar för källkontroll och källkvalitet? Här tror jag det krävs en bred förankring och samsyn kring hur vi bedömer källors trovärdighet och oberoende som jag inte riktigt kan se i dagsläget. Annars riskerar vi att hamna i ett system där varken verifierbarhet eller relevans räknas. Som LA2 påpekar: När såg vi en artikel raderas på grund av bristande källor? Tills det finns en bred uppslutning i gemenskapen bakom att ta konsekvenserna av verifierbarhetsprincipen (d.v.s. radera artiklar som ingen vill/kan källbelägga) så är jag rädd att Dcastors förslag är ohållbart. Jag har själv ett antal gånger funderat på att ta artiklar som legat länge utan källor till SFFR, men avstått för att jag trott det skulle betraktas som demonstrativt.
  • Om någonting i den här stilen skall genomföras blir det viktigt att inte bara kolla om det finns en oberoende källa som visar att X existerar. Det bör vara ett grundläggande krav finns tillräckligt många och/eller heltäckande oberoende källor för att källbelägga en rimligt fyllig artikel. Jag skulle kunna skriva en artikel om mig själv, den skulle ha oberoende källor som visadar att jag existerar och att jag har gjort en del saker som orsakat att oberoende källor skrivit om mig. Däremot skulle det vara knepigt att källbelägga andra grundläggande saker som borde vara med i en biografisk artikel, t.ex. min utbildning, var jag har arbetat, hur jag formades av att uppfostras av en ensamstående förälder etc.
Niklas R (D#) 20 januari 2012 kl. 02.46 (CET)
Det kan ju tilläggas att högre verifierbarhetskrav, där verifierbarheten var det centrala, rimligvis skulle innebära att vi var tvungna att sluta att använda oss av media. Jag har gjort kanske ett tiotal intervjuer i radio och tidningar (där några sedan blivit artiklar där det inte alltid framkommit att det bara är jag som står för informationen om mig själv) som handlat tillräckligt mycket om mig för att de, med nuvarande system, skulle ha gått att använda för att källbelägga en artikel om mig utan att särskilt många ifrågasatt det. Jag hade kunnat hitta på precis nästan vad som helst i dessa intervjuer, och om det inte hade varit fullständigt osannolikt hade ändå ingen bakgrundskoll gjorts. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.56 (CET)
... så, ja, det tycker jag väl kanske att vi skall göra ändå. Och det är lite ett annat ämne. Min poäng försvann, kände jag: den var lite att ju mindre bekant ett ämne är, desto färre ifrågasätter informationen, vilket betyder att en tidningsartikel eller två som sprider helt vansinniga uppgifter kan stå oemotsagda om de handlar om en tämligen okänd person, som mig. /Julle 20 januari 2012 kl. 03.00 (CET)
Julle har en bra poäng här. Artikelämnen som är så små att bara de närmast sörjande bryr sig skulle vara hopplösa både att källbelägga och att bevaka kvalitet och NPOV på. Detta skulle bli ett stort problem inom alla de områden där det finns wp:IK, mängder av wannabes skulle skriva reklamartiklar om sig själva eller sitt band eller sitt företag. Det skulle vara helt ogörligt att hålla dessa på mattan utan relevanskriterier som stöd. Precis som Julle skulle jag mycket väl kunna skriva en artikel om mig själv med synbarligen trovärdiga källor, där informationen ändå i grunden kom från mig själv. T.ex. när jag fyllde jämnt för ett tag sedan så gjorde lokaltidningen ett reportage där de fyllde en helsida med text som okritiskt upprepade vad jag själv berättat för dem. Därför bör wp hålla sig till artikelämnen som är stora nog att ha fått utstå ett litet mått av oberoende kritisk granskning, åtminstone inom områden med potentiell intressekonflikt. Lsj 20 januari 2012 kl. 08.18 (CET)
Det är inte så lätt att definiera vad som är trovärdiga källor när det gäller lokala företeelser och mikrohistoria. Där saknas ju ofta information i mer kvalificerade verk. Är man inte van vid att skriva och inte tror sig kunna prestera en "riktig" artikel i en större publikation blir det lätt en kortare artikel i en liten lokal, fotostatkopierad skrift eller annonsblad. Det kan handla om allt från "min farmors farmors uppväxt i ett statarhem" till "mat man brukade äta här för hundra år sedan". De som skriver kan vara experter på just det begränsade området, som i övrigt kan vara omöjligt att verifiera i andra källor. Man har inte råd att vara alltför kräsen i sådana fall. / --Minor 22 januari 2012 kl. 11.42 (CET)

Allmänna reflektioner: det är mycket välbehövligt, tycker jag, att vi koncentrerar oss mer på verifierbarhet och mindre på relevans. Skulle man se till hur folk brukar ställa sig i SFFR-diskussioner verkar jag framstå som en tämligen övertygad inklusionist, men ändå händer det att jag närmast vill slita mitt hår i lägen vi behåller artiklar vi helt enkelt inte kan stötta med hjälp av (bra) källor – ämnena är relevanta, men ingen har skrivit om dem på ett sätt vi borde använda. För det andra: verifierbarhet innebär inte att någonting är verifierat. Verifierbarhet innebär att någonting går att verifiera. Att det enkla sättet att påvisa veriferbarheten är att verifiera betyder inte att det är samma sak. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.01 (CET)

Några kommentarer på kommentarerna:
  • Esquilo invänder att det inte bara är Wikipedia utan alla projekten tillsammans som skall leva upp till målskrivningen. Det må så vara, men artiklar om lokalkändisar, grundskolor, småförfattare, restauranger eller halvgamla byggnader gör sig knappast på de andra projekten.
Nja, det var snarare en observation än en invändning, men låt gå för det. /ℇsquilo 23 januari 2012 kl. 22.01 (CET)
  • Esquilo tror inte heller att uppslagsverket skulle bli bättre av en artikel om honom. Eftersom jag inte vet vem som döljer sig bakom pseudonymen kan jag inte uttala mig om det, men skulle kunna räkna upp hundra personer som inte är särskilt kända, men som det ändå för en del skulle vara intressant att få läsa en artikel om. Att det finns välskrivna artiklar om ämnen som folk vill läsa om gör uppslagsverket bättre. En artikel om en nobelpristagare, världsmästare eller president höjer förstås värdet mer än en artikel om en lokal revyartist eller kyrkoherde eller ett kommunalråd, men ingendera sänker värdet.
  • Elinnea skriver att hon "tror att det finns en extremt stor risk med detta förslag, att det kommer förstöra Wikipedia fullständigt när folk börjar ösa in skräpartiklar om sina företag, sina garageband och förskolor." Luttrad skriver om att vi skulle kunna flytta ut användarsidorna i artikelnamnrymden. Det är just därför jag kopplar åtgärden med borttagandet av relevanskriterierna till höjda kvalitetskrav. Det skall alltså fortfarande inte släppas igenom skräpartiklar om företag och garageband. Däremot kan en och annan välskriven, väl underbyggd artikel om garageband eller förskolor komma med – och skräpartiklar om miljonstäder eller nobelpristagare raderas på studs.
  • Yger skriver om företag att "en artikel om Osby pizzeria ser jag inte platsar, den är mycket obeständig och blir bara en plats där ägaren kämpar att få in reklam (Osby bästa pizzor enligt Osbybladet) och det orimligt vi skall kämpa med att neutralisera artiklar av denna dignitet." Jag instämmer i att just näringsverksamhet kan vara ett problem. Men om vi är hårda med källkraven här så faller många av dem direkt. Som jag skrev tror jag att mina förslag kräver en genomgående källdiskussion.
  • FBQ invänder mot rimligheten i att använda sex månader som tidsfrist från källbehovsmärkning till radering av äldre artiklar. Det är möjligt att det är så och att tiden behöver vara längre. Poängen är dock att vi i längden inte bör ha kvar artiklar som saknar presenterat källstöd.
  • Janders och Niklas R resonerar båda om uppslagsverket som något mer än de enskilda artiklarna. Niklas R skriver att "det finns en poäng i att en informationskälla som Wikipedia sållar informationen". Jag håller inte riktigt med. Om visionen är att samla all världens kunskap så är vår uppgift inte att välja bort, utan att försöka belägga. Som ovan nämnts håller jag dock med om att det kräver att gemenskapen bearbetar synen på källor.
  • Niklas R tar i sin andra punkt upp en svårighet. Om många personer skulle vi kunna få fram specifika detaljuppgifter från trovärdiga källor, men kanske inte grundläggande basuppgifter. Det problemet har vi i och för sig redan idag när uppgifter som födelsedata, uppväxtort och utbildning ibland hämtas direkt från databaser eller mindre vederhäftiga källor.
  • Julles poäng att mindre bemärkta personer tenderar att presenteras med mindre granskning än de mer prominenta är en viktig invändning. Å andra sidan är det endast vår uppgift att förmedla den offentliga kunskapen om ett artikelämne.
/Dcastor 20 januari 2012 kl. 19.33 (CET)
Men vi måste fortfarande ta ställning till om den kunskap vi presenterar är trovärdig, så att säga om den offentliga kunskapen faktiskt är att bedöma som offentlig kunskap. Om ingen form av granskning av ämnet har gjorts är jag skeptisk till om jag tycker att så är fallet. /Julle 21 januari 2012 kl. 04.18 (CET)
Min reflektioner:
  • Vi bör mer resonera kring källkrav/källäge för att avgöra om artiklar/artikelgrupper bör vara med än i subjektiva termer av passar i en encyklopedi
  • Vi har en tendens i dess diskussioner få fokus på gruppen, nu levande personer, detta är en viktigt grupp men bara en av många, och vi komemr nog mer framåt genom att inledningsmässigt lägga denna åt sidan
  • Jag tror personligen det vore en bra utveckling om vi satsade energi på att skapa fler metasidor om artikelämnen, typ Wikipedia:Att skriva om musik och då i dessa metasidor tydligt fokusera på källkrav. Och sedan för dessa artikelämnen minska texten om relevanskriterier i WP:REL. Det vill säga jag tror inte på att ändra vår huvudrutiner eller huvuddokument utan fasa ut dessa ämne för ämne. Och SFFR ser jag fortsatt plats för för att trimma skrivningar om källkrav för de olika ämnen
vilket allt är lättare sagt än gjort.Yger 21 januari 2012 kl. 11.14 (CET)
Ett problem är att om man vill tillåta artiklar om Tomas Nilsson på ICA i Hampetorp måste se till att skapa förgreningar som visar att det finns 17.891 andra Tomas Nilsson i olika stavningsvaranter och ganska många är mer relevanta än just denne; eller att om man skriver en artikel om Torpet Lund att det finns 2.218 olika torp med namnet Lund, ibland flera i samma socken, och de flesta både med äldre längre och mer betydelsefull historia än det någon artikelförfattare valt att skriva om. Annars kommer inte wikipedia att kunna fungera som uppslagsverk.
Jag tror att det finns en underskattning hur mycket litteratur som faktiskt finns. Jag hoppas att alla vet att det, förutom Elgenstierna och andra fullständiga förteckningar över alla adliga personer och alla präster, finns fullständiga matriklar på alla studenter som tillhört en studentnation vid något universitet alla fall fram till 1960. Fullständiga förteckningar på tenngjutare och silversmeder före 1850. Dessutom matriklar över frikyrkopastorer, skollärare, underofficerare. Det finns matriklar över alla företagare i Sverige som man för en rimlig summa kunde bli medtagen i, ett eller flera band för varje län, i Svenska gods och gårdar med flera band för varje län finns alla gårdar som tecknade för en mindre summa med.
Sedan kan jag i princip hålla med om att våra nobelpristagarartiklar varken blir bättre eller sämre över att alla Sveriges skomakare får egna artikar. Eftersom tillförlitliga källor inte fungerar för existerande artiklar inte fungerar idag tycker jag att det är bättre att börja med att försöka göra något av situationen där, så kan man ta upp frågan om en eventuell breddning av relevanskriterierna senare - om det verkligen går att få en sådan skärpning till stånd kan vi fundera vidare sedan.--FBQ 21 januari 2012 kl. 14.19 (CET)
Jag har ofta använt mig av diverse gamla skrifter, även sådana som inte finns på runeberg.org, då jag skapat biografiska artiklar. Jag har därvid ofta ställt mig frågan var gränsen för relevans egentligen skall dras och även om jag vid ett flertal tillfällen själv ansett mig ha tangerat denna gräns har aldrig någon av dessa artiklar blivit anmäld till relevanskontroll eftersom jag refererat till seriösa källor.
Jag har till exempel ett porträttgalleri med järnvägspersonal från 1948 vilket är försett med biografiska uppgifter. Hur blir det om det skall anses vara OK att skapa artiklar om alla gamla stationskarlar, trafikbiträden, postbiträden, vagnsstäderskor m.fl. eftersom det faktiskt finns källor som håller tillräckligt hög klass om dessa personer? /Annika 21 januari 2012 kl. 15.24 (CET)

(Hoppar ut i kanten) En tendens jag tycker mig se i många inlägg är att man hellre vill ha gradvisa reformer än revolution, istället för en helomvändning, en u-sväng, verkar de flesta förespråka att vi börjar med att lägga oss i rätt fil, så vi kan ta nästa avfart och såsmåningom vända vi macken därborta (kanske ska vi passa på att slå en drill och ta en liten bensträckare också...). Jag tillhör de som förespråkar denna, lite mer försiktiga taktik (jag köper gärna en kopp kaffe på macken också). Vi bör se till att ha ett striktare, mer välfungerande kvalitetskontrollsystem, särkilt vad gäller verifierbarhet och verifikation, på plats innan vi börjar fasa ut relevanskriterierna. En sådan utfasning bör bestå i att relevanskriterierna, gradvis och i den mån de börjar kännas oanvända, mer formuleras om i termer av att heltäckande, trovärdiga källor bör ha tagit upp ämnet. För att Dcastors goda initiativ inte skall rinna ut i sanden vore det bra om vi kunde arbeta fram en plan för hur vi kan implementera höjda kvalitetskrav, och påbörja den (säkert långdragna) konsensusprocess som skulle tillåta oss att börja arbeta i rätt riktning. Niklas R (D#) 21 januari 2012 kl. 23.45 (CET)

Dcastor: Visionen är att samla all världens kunskap och göra den tillgänglig för alla är en gemensam vision för Wikimedias alla olika projekt (ordboken, uppslagsverket, mediedatabasen etc). Är det verkligen en relevant invändning mot Wikipedia att det i sin nuvarande form inte samlar all världens kunskap eller ens gör anspråk på att försöka förverkliga visionen helt på egen hand?
Wikimedias olika projekt är svaret på frågan hur förverkliga vi visionen? Ett fritt uppslagsverk var ett av svaret. En planlös samling informationen har hitintills inte bedömts vara det. Det senare kan förstås vara en missbedömning av Wikimediavärlden, men löser vi det misstaget genom att göra om Wikipedia eller genom att arbeta för ett nytt kompletterande projekt?
I mitt tycke, och det är utgångspunkten för hur jag ser på din vision och mina invändningar mot den, upphör Wikipedia att vara ett uppslagsverk om vi genomföra de förändringar du föreslår.
Jag ser ett stort behov av ett fritt uppslagsverk, och jag ser att vi kan göra en stor insats där. Jag har mycket svårare att se ett behov av ytterligare en plats där vem som helst kan presentera vad som helst utan urval, det finns redan på internet (och Internet i sig kan sägas vara just ett sådant forum). --Ankara 22 januari 2012 kl. 12.37 (CET)
Jag instämmer – det förvånar mig faktiskt att inte fler har reagerat negativt på förslaget. Med de förslagna ändringarna kan jag inte se annat än att vi måste acceptera artiklar om exempelvis raskatter/-hundar eller lokala affärer, förutsatt att de är belagda med källor (typ företagsregister resp. offentliga tävlingsprotokoll, egna webbsidor, ev. tidningsartiklar), och det kommer emm att sänka svwp till en kuriosasajt av en typ som det finns 13 på dussinet av på Internet. Dessutom tror jag inte alls vi kommer att minska konflikterna. För att inte släppa igenom rena hitte-på-artiklar kommer vi att tvingas granska källorna extra noga (vilket kommer att öka belastningen på administratörerna. Och vi ska bara inte tala om papperskällor...) I stället för konflikter kring relevanskriterierna kommer vi att få ändlösa konflikter om vilka källor som ska accepteras. Och det till priset till ett Wikipedia som avlägsnat sig från ambitionen att vara ett webbaserat uppslagsverk, något som det faktiskt betraktas som i vida kretsar idag. / TernariusD 23 januari 2012 kl. 09.28 (CET)
För att få någonting i den här stilen att fungera måste vi vara hårdare med att underkänna artiklar som främst är baserade på primärkällor (t.ex. tävlingsprotokoll, egna webbsidor, mycket av informationen i tidningsartiklar). Sådana källor bör endast användas för att komplettera, de bör aldrig utgöra grundstommen för en artikel. Niklas R (D#) 23 januari 2012 kl. 17.28 (CET)
Jag tror inte det räcker. För att överhuvud taget hinna med att kontrollera källorna till nya artiklar av s.a.s. mer perifert intresse fruktar jag att vi tvingas underkänna artiklar som främst baserar sig på papperskällor. Det kommer i mycket att bli ett annorlunda Wikipedia. Vill vi verkligen ha det så? / TernariusD 23 januari 2012 kl. 18.40 (CET)
Nej, definitivt inte! Om någon tolkar mitt inlägg ovan som ett stöd till förslaget är den läsningen felaktig. Jag försökte ta Dcastors uppmaning att inte reagera med en ryggradsreflex på allvar och såg då en möjlighet att å ena sidan ta bort själva relevansbegreppet men å andra sidan bibehålla delar av dess innehåll genom att ställa krav på kvalitet som även innefattade artikelämnet. Det är dock inte en lösning som jag vid närmare eftertanke förespråkar (även om jag alltjämt kan se det som en tänkbar kompromiss). Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.07 (CET)
Jag hoppas mina inlägg inte heller tolkades så. Jag tror att relevanskriterierna kommer att behöva formuleras om, bli generösare på en del områden men i andra fall betydligt skärpas. Men jag tror svenskspråkiga wikipedia behöver utvecklas först. Jag har tidigare gissat att vi kommer att ha omkring 1,5 miljoner artiklar innan de viktigaste artikelområdena är täckta, kanske lite mer. Troligen 1,5-2 miljoner innan arbetet med att källbelägga alla äldre artiklar som skapats utan källor men som hör till de viktigare. Vid det laget kanske möjligheten att få tag på tryckt material över nätet förbättrats, och relevansbedömningen går lite lättare. Jag tror att om man inte reagerar med ryggmärgen kommer det med tiden visa sig att det är omöjligt att skrota relevanskriterierna, men vill gärna ge alla som tror annorlunda en chans att upptäcka det själva. Sedan har jag inte heller förstått om det handlar om det faktiskt handlar om en annan syn på vad wikipedia är och skall vara.
När jag hörde läste om en ganska bokstavlig tolkning av "all världens samlade kunskap" tänkte jag snabbt på personer som puclicerats med över 50 olika födsloår. Är tanken att vi då skall redovisa alla? Ange hur många källor som uppger vilka (kanske några tusen sammanlagt), vilka som antas vara feltryck, somliga bygger på antaganden som redovisats, andra på oredovisade gissningar, utan "ingen egen forskning" kommer kunskapen på wikipedia snart att bli helt omöjlig att tillgodogöra sig för någon oinsatt. Fakta är inte samma sak som kunskap, och om artiklarna skall vara läsbara krävs gallring och värdering av information. Men jag antar att det inte var så bokstavligt som "all världens samlade kunskap" var menat att tolkas?
Jag tror inte heller, även om det är en helt annan och större fråga att avsaknad av regelverk underlättar för nybörjare. Tvärtom leder det till godtycke och informella regelverk. Där är ett område som wikipedia skulle behöva förbättras, men det är som sagt en annan fråga.
Men det hindrar ju inte att vi börjar med att titta över och försöker källbelägga så mycket som möjligt, oavsett åsikter i relevanskriteriefrågan.--FBQ 24 januari 2012 kl. 13.44 (CET)
Kloka kommentarer. Även jag tror att ett bra system av relevanskriterier (på flera punkter kan de behöva att förbättras) kan vara ett klart stöd för nybörjare. Och givetvis är en flitig användning av källor bara av godo, det är något jag gärna skulle vilja se mer av. / TernariusD 24 januari 2012 kl. 13.53 (CET)
Jag tycker i alla fall att kvalitet är viktigare än relevans. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 14.58 (CET)
Tack för alla reaktioner så här långt. Jag tycker att vi har ett spännande samtal och gläds över tonen. Jag hade, när jag inledde diskussionen, inga illusioner om att det hela genast skulle antas. Jag har hittills inte läst några argument som övertygar mig om att jag är fel ute, men inser självfallet att en stor skuta inte vänder på en femöring. Jag ser till exempel fortfarande inte varför en välskriven och källbelagd artikel om en raskatt skulle göra Wikipedia till mindre av en encyklopedi. Ett uppslagsverk blir inte mindre uppslagsverk för att det innehåller fler uppslagsord. Jämför med nischade uppslagsverk; ett uppslagsverk i litteratur i 20 band ses knappast per definition som mindre trovärdigt än ett dito i ett band. Om endera av uppslagsverken däremot framstår som slarvigt skrivet och dåligt belagt faller anseendet snabbt. Med detta skrivet inser jag dock som sagt att skutan får segla vidare mot macken och ämnar att ta upp ärendet igen när vi närmar oss. Trots att jag den här vändan mest hoppades på att få ventilera frågan och väcka tanken hos gemenskapen så verkar det som att jag redan fått stöd i att vi skall kunna direktradera artiklar med undermåliga källor och hantera artiklar med tvivelaktigt källstöd på SFFR. Hur vi går vidare i den frågan lyfter jag under ny rubrik nedan. /Dcastor 24 januari 2012 kl. 15.20 (CET)
Mitt stöd för att verkar det som att jag redan fått stöd i att vi skall kunna direktradera artiklar med undermåliga källor har du inte. Artiklar skall källbeläggas inte raderas. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 15.28 (CET)
Där håller jag däremot med Dcastor. Givetvis ska inte artiklar som enkelt kan källbeläggas raderas (det tror jag inte Dcastor heller menar) men ofta har vi artiklar om litet kända ämnen som legat länge utan acceptabla källor, och sådana tycker jag faktiskt är till mera skada än nytta. Risken är ju faktiskt att de är felaktiga, och sådant är till stor skada för vår trovärdighet. / TernariusD 24 januari 2012 kl. 18.31 (CET)

[redigera] Kristna författare och "kristna"

Jag satt och jämförde kategorimärkningen när det gäller Tolkien och C.S. Lewis. Ingen tvekan om att de är fantasyförfattare, brittiska författare, engelskspråkiga författare. Men vilken definition lägger vi i kategorin "Kristna författare"? För mig förefaller det logiskt att författaren bör ha skrivit något kristet – en kristen roman, novell eller dikt eller kanske filmmanus – men det räcker inte med att författaren är kristen, anses vara kristen eller har uttalat sig i någon tidning som vi inte kan bedöma trovärdighetsstatus på. Hur ska vi veta vilka författare som är kristna om de inte skrivit något kristet verk? Tolkien är alltså en kristen författare, men jag hittar ingen kristen roman eller novell av Tolkien (men jag kan för all del ha missat det). Tolkien är däremot "kristen och författare, om den saken är det ingen tvekan.

Lewis har ju skrivit dels uttalat kristen allegori (Narnia). Lewis har också skrivit Den djupa glädjen, med kristna små texter för var och en av årets 365 dagar. Bland annat. Han kan kategorimärkas som kristen författare.

Så går vi vidare till författaren Kahlil Gibran, som har skrivit Jesus, människoson och en rad andra kristna verk plus Profeten som väl är mer allmänreligiös. Visst bör jag kategorimärka honom som "kristen författare" redan efter att jag skrivit klart detta, för han har nämligen inte kategorimärkts. Men han är ju även en "religiös författare" eller "troende författare". Ska han ha ytterligare en kategorimärkning?

Vi måste ha någon vetenskaplighet eller någon form av metakriterier för detta. Vilka då? Bör vi avstå med tanke på att det finns andra kategorier av människor som skapar annat än litteratur och som också kan knytas till religion. Jag tycker att betoningen bör ligga på författare, dvs kristna författare, inte kristna författare.

När det gäller t.ex. skådespelare står ingenting. David Duchovny (Fox Mulder) finns på s.k. "listor över ateistiska skådespelare", och han säger själv att hans släkt inte varit troende (judar) i generationer. Här är det inget problem, för skådespelares tro kategorimärks inte (tror jag, hoppas jag). Inte regissörer heller. Hur är det med journalister på kristna (eller för den delen muslimska eller judiska eller hinduiska eller buddhistiska eller bahá'íska) tidningar och tidskrifter? Tonsättare? Vivaldi komponerade The Faithful Shepherd.

Detta tål att diskuteras. --Caspiax 20 januari 2012 kl. 10.17 (CET)

Just författare känns som att det kan vara relevant att sortear efter religion förutsatt att religiösa teman och frågor utgör en betydande del av deras författarskap. Att kategorisera skådespelare på detta sätt är jag dock mycket tveksam till eftersom detta är en yrkesgrupp som sällan framträder yrkesmässigt med sina egna värderingar utan i regel framför sådant som andra har skrivit åt dem. Tom Cruise är ju t ex scientolog, men mig veterligen har han aldrig spelat scientolog på film. Detsamma gäller litet grand för kompositörer som endast har tonsatt religiösa texter på uppdrag - vi kan inte veta om de verkligen trodde på det de gjorde eller bara komponerade för brödfödan. /FredrikT 20 januari 2012 kl. 10.29 (CET)
Jag instämmer med FredrikT! Jag anser egentligen att vi bör undvika själva begreppet "Kristna", eftersom det är omöjligt att definiera klart. I en mening är alla som är döpta och/eller medlemmar i ett trossamfund, typ Svenska kyrkan, innefattade. Syftar det i stället på personlig tro är den omöjlig att bedöma objektivt. Fernbom2 20 januari 2012 kl. 10.34 (CET)
Se även Kategoridiskussion:Ateister. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.44 (CET)
Och, ja, jag håller med: trosuppfattningar, politiska uppfattningar et cetera bör endast vara en del av kategoriseringen av personer om det har varit en (central) del av deras offentliga gärning. Nu spelade förvisso det faktum att Tolkien var kristen mycket stor roll för de verk han skrev, men de är inte uttalat kristna. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.47 (CET)
Jag sällar mig till skaran och håller med om principen att det är författarskapet som skall bedömas (och att kategorier för kristna, ateistiska eller muslimska skådespelare eller uppfinnare verkar meningslösa) men menar att Tolkiens verk är just så starkt formade av hans tro att kategorin i det fallet är befogad. (Själv menade han att en någorlunda insatt läsare som läser trilogin om ringen kommer att se inte bara hans kristna tro utan till och med hans katolska tillhörighet.) /Dcastor 20 januari 2012 kl. 11.34 (CET)
Ahaa, lite off topic, men det tycker jag var lite belysande. Jag tänker på saker som synd och börda och begrepp om ondska och liknande i SoR verkar vara ett spår som man kan ana katolicism i (och Frodo som för alltid blir "förstörd" av ringen?). Intressant. :) --flinga 21 januari 2012 kl. 02.47 (CET)
Men vi är ju alla formade av den världsbild och kultur vi har. Jag tycker att vi får en väldigt knepig gräns att dra om vi skall prata influenser snarare än uttalade mål, så att säga. /Julle 20 januari 2012 kl. 12.08 (CET)
Jag håller med om att det är verken och inte personen som skall bedömas. Det kan dock finnas undantag. Dcastor skriver att Tolkien själv sa att man skall kunna läsa sig till om hans kristna tro i sagan om ringen. Då bör även han kategoriseras dit (om det finns källa på det uttalandet), eftersom man då kan med lite utbildning se det. Adville 20 januari 2012 kl. 14.10 (CET)
Problematiken har tidigare diskuterats här. Jag instämmer i att bara författare vars författarskap är uttalat kristet bör kategoriseras. För mig betyder det C.S. Lewis men inte Tolkien. Lsj 20 januari 2012 kl. 16.56 (CET)
Men du kan läsa dig till kristen tro i majoriteten av alla verk som skrevs i Europa under flera hundra år, eftersom en kristen världssyn var norm, till exempel. Det syns i verken. Jag tycker inte att de per definition hör hemma i kategorin för det. /Julle 20 januari 2012 kl. 18.20 (CET)
Nu var ju Tolkien verksam på 1900-talet, då långt ifrån all europeisk litteratur speglar en kristen världsbild. Tolkiens verk är dock mättade med teman från hans trostillhörighet. /Dcastor 20 januari 2012 kl. 18.28 (CET)
Julles kommentar fick mig att byta åsikt till som Lsj skrev. I ärlighetens namn så ser jag inte Sagan om ringen som något kristet (har bara sett filmerna), utan jag ser massa symboler från ex asatron och väldigt mycket runor. (Har läst en del kristendomens historia, men har svårt att koppla den till Tolkien) Adville 21 januari 2012 kl. 01.20 (CET)
Dcastor, vi är helt överens om kristendomens betydelse för Tolkiens verk: den har spelat en central roll och om man vet vad man letar efter är det tydligt. Men, det är fortfarande inte uttalat kristen litteratur på samma sätt som till exempel C.S. Lewis böcker är det, och jag tycker inte att vi skall ha olika kriterier för vilket fokus man måste ha beroende på vilken tid man verkade i. /Julle 21 januari 2012 kl. 04.14 (CET)
Tolkiens verk har inte den starka kristna temaanknytningen utifrån att han levde i en av kristendomen formad kultur utan utifrån att han var aktivt bekännande kristen. Jag skulle inte placera till exempel Vilhelm Moberg i samma kategori trots att hans verk tydligt skildrar ett kristet kultursamhälle. Poängen är att Tolkiens verk inte skildrar kristen kultur utan bygger på grundläggande kristna tankesätt. Tolkiens värld, Arda, skapas av en enda gud, Ilúvatar, ur hans tankar och genom hans sång, liksom de abrahamitiska religionerna talar om en gud som skapade allt ur intet genom sitt ord. I denna värld uppstår goda och onda varelser. De onda är förvrängningar av de goda utförda av Melkor, en fallen vala (jfr. fallen ängel), och i viss utsträckning hans underhuggare Sauron. Kopplingen av det onda till påverkan från en fallen ängel är som bekant ett starkt drag i kristen teologi. I berättelsen om ringen ser vi kristna teman bland annat i ringens förföriska makt som bäst motstås av den sant ödmjuke. Tolkien i ett brev 1965: "Jag känner mig inte förpliktad att anpassa min berättelse till systematisk kristen teologi, även om jag faktiskt haft för avsikt att stå i samklang med kristet tänkande och kristen tro." Adville: Det är vanskligt att bedöma en författares idéinnehåll utifrån en actioninriktad filmatisering av hans verk. Mycket riktigt har dock tolkien hämtat mycket inspiration i fornnordisk kultur, men de kulturella dragen är lagda i en kristen idé-ram. /Dcastor 21 januari 2012 kl. 13.24 (CET)
Jag har hela tiden sagt att kristendomen varit helt central för Tolkiens författarskap. Det är inte det som vi invänder mot. /Julle 21 januari 2012 kl. 13.31 (CET)
Nja, du jämställde den kristna påverkan på Tolkiens verk med den på de flesta västerländska författare. Jag menar att jag visat på att påverkan varit betydligt större och att det varit en uttrycklig önskan från Tolkien att hans tro skall genomsyra hans verk. /Dcastor 21 januari 2012 kl. 13.46 (CET)
Det var otydligt sagt av mig i så fall. Vad jag menar är att det under perioder av vår historia för många författare har varit självklart att tron skall genomsyra ett verk, så att det knappt ens behöver uttalas. Jag jämför inte Tolkien med Strindberg, om vi säger så. /Julle 21 januari 2012 kl. 15.15 (CET)
Men bortse för all del från den historiska jämförelsen om den förvirrar, eller om du har invädningar mot den. Poängen är att många av oss vill att själva verket skall vara uttalat kristet på ett sätt som Tolkiens inte är hur annorlunda det än hade sett ut utan hans tro. /Julle 21 januari 2012 kl. 15.23 (CET)
Jag skulle föredra att Tolkien rent faktiskt lades i en kategori med "Romersk-katolska författare". Denna skall givetvis inte omfatta alla som hört till den konfessionen, utan endast dem som låtit den prägla sitt författarskap - även om de inte skrivit uppbyggelseböcker. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 16.30 (CET)
Jag tycker som många andra i diskussionen, att det är författarskapets innehåll och inte personens övertygelse i sig som gör att de ska kategoriseras i en sådan kategori. Och det bör inte vara en godtycklig tolkningsfråga utan uppenbart. C.S. Lewis är en uppenbart kristen författare som i flera böcker uttryckligen propagerar för kristendomen, och det är det som bör ligga till grund för kategoriseringen. Nu är jag okunnig när det gäller Tolkien, men mig veterligen har han inte skrivit något verk i stil med Mere Christianity, dvs. kristen litteratur. Det bör alltså vara författare av kristen/ateistisk/muslimsk/whatever litteratur som ska kategoriseras i sådana kategorier, inte författare som råkar vara kristna/ateister/muslimer. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.07 (CET)
Det är skillnad på att råka vara (ett uttryck som torde syfta på kulturell tillhörighet) och låta konfessionen genomsyra författarskapet. Lewis skrev även han skönlitteratur som inte är uttalat kristen (även om budskapet nog inte undgår någon). Fernbom2 21 januari 2012 kl. 22.26 (CET)
Ja, men hade han inte skrivit sina explicit kristna böcker utan bara sådant som Narnia som kan tolkas som kristet, tycker jag inte han hade hört hemma i den kategorin, eftersom det är en tolkningsfråga. Det bör vara uttalat i författarens verk att de tillhör en tro/världsbild. Ingen kan bestrida att Lewis, Lee Strobel eller Tim LaHaye är kristna författare, eller att Richard Dawkins eller Sam Harris är ateistiska författare. Vad gäller Tolkien verkar det vara en tolkningsfråga och därför enligt mig alltför godtyckligt att kategorisera honom som en "kristen författare". Visst kan man tolka "kristna författare" som att personerna är kristna och författare men det bör ligga ett tyligt, uttalat samband mellan de två, dvs författare av kristen litteratur. Annars kan vi lika gärna också kategorisera "kristna tennisspelare" och liknande som inte är relevant. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.49 (CET)
Vi borde kanske byta namn på Kategori:Kristna författare till Kategori:Författare av kristen litteratur? / Elinnea 21 januari 2012 kl. 22.52 (CET)
Ja, det vore en bättre beskrivning av vad iallafall jag anser att kategorin är relevant för. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.55 (CET)
Låter som en bra idé. Passar också bättre ihop med övriga kategorier i Kategori:Författare efter genre. De kategorierna handlar överlag om "Författare av X-litteratur" snarare än "Författare som är X", även om namngivningen varierar. Lsj 21 januari 2012 kl. 23.12 (CET)
Entheta: Ingen i diskussionen har menat att alla som är kristna och är författare skall finnas i kategorin. Givetvis blir det i viss utsträckning subjektiva gränsdragningar, men det blir det oavsett var gränsen dras. Var går gränsen mellan fiction och uppbyggelse? Poängen här är ju att till exempel Tolkien skrivit böcker som han själv menar bär starka spår av hans tron, vilket han dessutom haft för avsikt även om han inte gjort det lika allegoriskt tydligt som Lewis, och som varje någorlunda noggrann läsare insatt i den kristna idébanken tydligt ser. Kategoriträdets syfte är att underlätta sökning av artiklar och om jag söker på kristna författare är jag faktiskt intresserad av att hitta dem som låter sin tro tydligt speglas i det de skriver, oavsett genre. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 00.00 (CET)
Som jämförelse skulle jag tro att Tolkiens verk är mer "aktivt kristna" än Viktor Rydbergs är "aktivt småländska"; ändå finner vi den sistnämnde i kategori:småländska författare. Ännu mindre med författarskapet att göra har det faktum att fyra personer placerats i kategori:mördade författare. Vi har vidare en artikel, arbetarlitteratur som listar svenska arbetarförfattare (vilka också gärna kunde få en kategori). En sådan lista tar självklart inte enbart med författare som blivit kända på att skriva partiprogram och politiska manifest utan även dem som speglar arbetarrörelsens ideal och arbetarklassens villkor, ofta i skönlitterär form. Det intressanta för sådana här bedömningar är idéinnehållet. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 00.19 (CET)
Jag kan ibland ha en förmåga att bli lite väl ivrig i diskussioner... Jag förstår att det kan vara intressant att på något sätt kategorisera författare med t.ex. kristna influenser, men hur gör man den bedömningen? Kristna influenser enligt vem? Författaren eller litteraturvetare? och hur avgränsar man kategorin? Jag tycker det känns som det skulle bli godtyckligt och väldigt svårdefinierbart vem som ska och inte ska vara med i en sådan kategori. Entheta 22 januari 2012 kl. 00.26 (CET)
DCastors exempel ovan visar på problemet med den här typen av kategorier. Är arbetarlitteratur a) Litteratur skriven av industriarbetare? b) Litteraturen skriven av någon som delar arbetarrörelsens värderingar?, c) Litteratur vars idéinnehåll i någon mån färgas av arbetarrörelsevärderingar, eller d) Litteratur som aktivt driver arbetarrörelsefrågor? EMRÅ är både a), b) och c) alldeles för luddiga, bara d) är tillräckligt tydlig för att ligga till grund för kategorisering. Lsj 22 januari 2012 kl. 11.19 (CET)
Vi bör inte undvika kategorier som inte är knivskarpa i sin avgränsning. Inte minst indelningen av kulturartiklar skulle förlora mycket om vi inte kan kategorisera filmer som thrillers för att avgränsningen mot drama eller action är luddig. Det finns massor av sökkriterier som är värdefulla utan att vara binära till sin karaktär. En viss luddighet är inte skadlig. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 12.33 (CET)
Nej, så är det förvisso, men på vad sätt är Elinneas förslag problematiskt? Själv ser jag det som utmärkt, om man nu inte väljer att dela upp i två enligt förslag på kategorins diskussionssidan. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.13 (CET)
Inte följt disken ovan helt, men jag har i hela min läsning av Tolkiens litteratur, (Vilket skedde första gången för trettio år sedan.) alltid förbryllats över det universum han skapat. Männen från Väster (och i viss mån Norr) är ljusa, upplysta och ädla vilket är starkt kopplat till deras ursprung. (Folket hade haft ett nära umgänge med alverna.) Däremot är svartmuskiga män från Söder och Öster lätta att leda för mörkrets makter. Dessa folk klarar inte att leda sig själva och behöver vägledning och styras av männen från Väster.
Tolkar jag det här rätt så är det en människosyn som jag personligen är mycket främmande för. Ja, det finns starka band till katolicismen och kristendom generellt, men i mina ögon även till en ganska förvrängd människosyn. -- Lavallen 22 januari 2012 kl. 12.48 (CET)
Jag tror att personer som var vuxna före andra världskriget i det här avseendet skall förlåtas för en hel del av denna syn, eftersom den var så vanlig att man knappast kan förutsätta att någon enskild skulle ta avstånd från den. Om man fördömer någon på grund av en sådan människosyn så bör peka på något som borde ha fått personen att ifrågasätta synen, eller något där personen avvek från det gängse. Diskussionen passar dock inte under denna rubrik.
Frågan anknyter dock till det flera skriver ovan, om huruvida man skall kategorisera folk enligt en åskådning de delade med de flesta i sin omgivning. Jag tror annat är omöjligt att göra om man vill behålla det globala perspektivet: givetvis måste en islamist räknas som islamist också om alla i hans omgivning varit det, och på samma sätt bör en nordisk 1800-talsförfattare som försökt uppfostra sina läsare i uttryckligen kristen anda betraktas som en kristen författare. Vilka kategorier vi överhuvudtaget vill ha och var vi lägger ribban är förstås något som bör diskuteras.
Ifråga om ribbans höjd, Lewis och Tolkien vill jag kraftigt protestera mot att "sådant som Narnia som kan tolkas som kristet" inte skulle räknas som kristen litteratur: böckerna handlar om barn som förs till en främmande värld uttryckligen för att lära känna Kristus. Böckerna hade knappast varit mindre kristen litteratur fastän Aslan inte berättat det. Vad gäller Tolkien tycker jag det räcker att avsikten är källbelagd och källbelagt kan utläsas ur resultatet.
--LPfi 23 januari 2012 kl. 09.40 (CET)
andra världskriget? - Det här är inte Nazism, det är något mycket äldre och som fortfarande är spritt på sina håll. -- Lavallen 24 januari 2012 kl. 16.17 (CET)
Jag tror LPfi menar att det var ett allmänt perspektiv fram tills någon gång under perioden efter andra världskriget. --flinga 24 januari 2012 kl. 17.51 (CET)

Svar till Fernbom2 kl 13.13: Mitt svar var inte riktat till Elinnea utan till Lsj, men jag ser problem med Elinneas förslag. En kategori "författare av kristen litteratur" tycker jag inte skulle ge utrymme för sådana som Tolkien. Jag skulle inte kalla hans verk för explicit kristen litteratur. Däremot är dess kristna teman tillräckligt tydliga och bärande för att det är rimligt att hitta Tolkien bland kristna författare. /Dcastor 24 januari 2012 kl. 15.57 (CET)

Frågan är komplicerad. Som jag skrivit ovan kan jag tänka mig en kategori "Romersk-katolska författare", men samtidigt ser jag det som olyckligt att till synes kategorisera personer efter trostillhörighet. Vad gäller "Sagan om ringen" (jag vägrar att se det som en felöversättning - anser tvärtom att det är genialt - men vill helst inte ha en diskussion om det här och nu) håller jag med LPfi att det mycket väl kan betraktas som "kristen litteratur". Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.08 (CET)
Skulle man kanske kunna skapa kategorin Kategori:Författare av litteratur med kristna teman? Det viktigaste, tycker jag, är att man aldrig kategoriserar nåt utifrån sitt eget tyckande (oavsett när det gäller detta eller nåt annat), utan att 1) det kategoriserade omnämns i artikeln 2) och att detta stöds av trovärdiga källor. Har man en källa som visar att författare X skrev kristen litteratur kan man lägga in detta i artikeln och därefter lägga in artikeln i t.ex Kategori:Författare av kristen litteratur och om man har en källa som visar att det finns kristna teman i X:s verk så kan man lägga in författaren i kategorin Kategori:Författare av litteratur med kristna teman? Huvudsaken är att kategoriseringen matchar artikeln och dess källor. / Elinnea 24 januari 2012 kl. 16.22 (CET)
Det Elinnea påpekar är viktigt. Det kan också vara angeläget att understryka att det inte räcker med en eller ett par källor för att karakterisera ett författarskap som "kristet". Trots att det går att belägga detta beträffande exempelvis Astrid Lindgren är det alldeles för omstritt för att det skall kunna anses lämpligt med en sådan kategorisering (oavsett hur den exakt formuleras) i ett encyklopediskt sammanhang. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.35 (CET)
Tolkien råkar tillhöra mina favoritförfattare. Det råkar också vara så att jag delar både DCastors och Lavallens synpunkter på hur viktiga och grundläggande delar av hans verk påverkas av hans kristna och hans rasistiska grundsyn. I det senare fallet är jag också beredd att gå längre än Lavallen gjorde i sitt inlägg. Det har gjorts genomgångar av Tolkiens sätt att hantera "mörker", "svart" och liknande termer, och de är genomgående förknippade med ondska och förfall.
Det finns ingen orsak att släta över Tolkiens rasism med hänvisning till att den var vanlig i hans generation - vilket den förvisso var. Det är en grundläggande skillnad mellan Tolkiens rasism å ena sidan, och exempelvis Astrid Lindgrens skildring av Efraim Långstrumps ämbete som "negerkung" och av relationen mellan honom och hans undersåtar å den andra. Hos Tolkien är vissa grundläggande idéer rasistiska: Ondska som ärvs; de ondas högre fortplantningstakt (detta gäller orker mer än specifikt mörkhyade människor; men det framställs också som ett av skälen till numenorianernas minskande inflytande i Gondor), en "kulturskymning" som samtidigt leder till ett "genetiskt" förfall. Hos Lindgren verkar det mest att vara en fråga om obetänksamhet; och bortsett från boken Pippi i Söderhavet går det utmärkt att ta bort de bitar vi i dag identifierar som rasistiska, utan att något väsentligt idémässigt innehåll ändras. (Lindgren har f. ö. senare försvarat sig med att det var så alla behandlade detta på den tiden, och att hon aldrig skulle skriva så "i dag", d. v. s. när intervjun gjordes. Tolkien lär däremot aldrig ha bett om ursäkt för sitt sätt att skildra sambandet mellan ondska och mörk hy.)
Låt mig tillägga att det varken är den grundläggande kristna eller den grundläggande rasistiska grundsynen i sig som gör att jag uppskattar Tolkiens verk så mycket. Däremot ingår de som väsentlig bakgrund till en helhet, som jag (trots rasismen, sexismen och en del annat) uppskattar kraftigt. Jag skulle inte göra detta, om inte Tolkien alls hade problematiserat sina gestalter och skeenden, och bland annat på det sättet givit ett djup åt skildringen, som är svåröverträffad - även om nog andra senare har nått upp till den. Han har inte bara konstruerat språk och en allmän bakgrundsberättelse, utan också noga en historik (både språkligt, "religiöst", och "världsligt"), så att man verkligen upplever Ringarnas herre som ett skeende placerat i en verklig värld. (Exempelvis koncentrerade jag mig en av gångerna jag läste om verket på att hitta alla referenser till Beren den enhänte och silmarillen.) Det är litteratur jag verkligen rekommenderar; men jag tycker också att man skall känna till det klara sambandet mellan Tolkiens syn på hur undermåliga individer medelst högre fortplantning tränger ut de ädelsinnade, den rätt allmänna europeiska 1800-talssynen på faran från "de underlägsna raserna", och nutida åsiktsfränder, ända fram till exempelvis mustafabrevet.
Så vad är min slutsats? Tolkiens verk bör varken kategoriseras som Kristen litteratur eller som Rasistisk litteratur. Det skulle däremot vara korrekt att kategorisera det under Litteratur som i väsentliga avseenden påverkats av kristna idéer eller Litteratur av kristna författare, där författarens kristna världsbild väsentligt påverkat innehållet, och på samma sätt kunde litteraturen kategoriseras under Litteratur som i väsentliga avseenden påverkats av rasistiska idéer eller Litteratur av rasistiska författare, där författarens rasistiska världsbild väsentligt påverkat innehållet.
De precisare beskrivningarna ovan är förstås fullkomligt orimliga som kategorinamn. Det borde gå att formulera detta rimligt kort, utan att helt förlora distinktionen mot sådan litteratur som många av narniaböckerna eller t. ex. Kristens resa, som på ett helt annat sätt är direkta kristendomsallegorier. Jörgen B 30 januari 2012 kl. 18.27 (CET)

[redigera] Fotbollslagsartiklar

Varje fotbollslag, nästan, på wikipedia har en rubrik "spelartruppen" där det står vilka spelare som finns i laget. På de flesta av dessa artiklar är de bara uppräknade, som i Mjällby AIF, men jag såg idag på Rayo Vallecano att någon hade skrivit "Uppdaterat 17 januari 2012" över tabellen. Det tycker jag var ett väldigt bra initiativ, för då blir det tydligare. Jag undrar därför om man kan sätta det som en riktlinje, eller rekomendation framöver för de som redigerar lagen i olika lagsporter att skriva vilken datum tabellen skrevs. Adville 20 januari 2012 kl. 13.58 (CET)

Rekommenderar användning av {{uppdaterad}}. --Fredde✔ 20 januari 2012 kl. 14.48 (CET)
Det var så jag menade. Om den skrevs in (med instruktiooner inom<nowiki></nowiki> som förklarar hur man gör ovanför tabellen) på alla sådana sidor skulle det vara jättebra. Orkar någon? Adville 20 januari 2012 kl. 16.06 (CET)
Jag tycker man hellre skall skriva "Spelartruppen som den såg ut då och då". Stämmer bättre med stilen i resten av uppslagsverket.
andejons 20 januari 2012 kl. 16.54 (CET)
->Andejon: Det var en ny intressant tanke. Du har helt rätt, fast tillsammans med mitt förslag för mindre ändringar på årets trupp... Om några år blir artiklarna långa, men det kanske finns intresse att se vilka spelar som spelade i ett visst lag ett visst år. Vad tycker ni om det? Vart år, efter silly season, börja ny rubrik med ny spelartrupp. Adville 21 januari 2012 kl. 01.12 (CET)
Mycket bra förslag! Just så borde det fungera. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 16.25 (CET)
Liten fråga. Skulle det inte bli en massa tabeller? Som tar en hel del plats? När artiklar byggs ut, är det väl lämpligt att knoppa av dem när de blir över en viss storlek. På de stora wikipediorna har ofta europeiska storlag egna säsongsartiklar, där det finns plats för spelartrupper. Annars är idén trevlig och informativ.--Paracel63 21 januari 2012 kl. 22.25 (CET)
->Paracel63:det låter ju vettigt, eller att man har en sida, och sedan har sidan undersidor med de gamla spelartrupperna med länk till dem från lagets huvudsida. Annars blir det för lågnt efter ett par år. Adville 22 januari 2012 kl. 23.55 (CET)

[redigera] Listor över avlidna

Från 2006 och framåt finns listor i kronologisk ordning över personer som avlidit under året, t.ex. avlidna 2011. Listan för innevarande år länkas från huvudsidan. Dessa listor har fyllts på under året allteftersom kända personers död rapporterats i nyheterna. Inget fel i det; jag tycker listorna kan vara mycket användbara för att se vilka personer som dött ungefär samtidigt. Men borde de inte vara sorterade "åt andra hållet", med avlidna den 1 januari överst, i stället för som nu, med 31 december överst? Stigande ordning används alltid annars för kronologiska listor, oavsett om det är påvar eller Nobelpristagare det rör sig om. Tanken med den "omvända" ordningen har (gissar jag) varit att de mest aktuella dödsfallen ska ligga överst – men Wikipedia är ett uppslagsverk och inte en nyhetstjänst, vilket gång efter annan påpekats i diskussioner kring skildringar av aktuella händelser på Wikipedia. Mitt förslag är alltså att en bot sätts till att "vända" på listorna över avlidna. Wolfgangus Mozart 20 januari 2012 kl. 16.09 (CET)

Utmärkt förslag! Fernbom2 20 januari 2012 kl. 23.04 (CET)
Förstår tanken bakom förslaget och i princip borde det väl vara som du säger om man ska vara konsekvent. I praktiken, måste jag ändå säga, tycker jag att det är mer praktiskt som det är. Jag gissar att även andra än jag regelbundet kollar listan och då är det smidigt att ha de nya överst istället för längst ner på sidan. Entheta 20 januari 2012 kl. 23.23 (CET)
Håller med, listorna bör egentligen börja med början och sluta med slutet. Jag förstår inte riktigt varför listor så ofta sorteras baklänges här, även i andra sammanhang... (sedan får jag väl gratulera trådskaparen för de omfattande framgångarna som kompositör ;)). --flinga 24 januari 2012 kl. 17.45 (CET)

[redigera] Sandlåderegler?

Flyttar fråga och svar till Wikipediadiskussion:Sandlådan#Sandlåderegler?. --MagnusA 23 januari 2012 kl. 21.27 (CET)

[redigera] Vandaler

Begäran om åtgärd flyttad till Wikipedia:Begäran om åtgärder#21 januari. --MagnusA 21 januari 2012 kl. 07.47 (CET)

[redigera] Vad kan man göra mer för att protestera mot PIPA inför USA-senatens beslut den 24 januari 2012?

Calandrella skrev här ovan om Avaazkampanjen mot SOPA/PIPA. Jag har tidigare också uppmanat alla att skriva under namninsamlingen. Namninsamlingen hittar ni här., men frågan är vad kan man göra mer inför USA-senatens beslut om PIPA den 24 januari 2012. Har någon en ide´ om vad som man borde göra? Har någon en ide´ om vad som man kan göra för att väcka massmedial uppmärksamhet? --Allexim 21 januari 2012 kl. 10.35 (CET)

Det är lite kört att väcka massmedial uppmärksamhet i Sverige kring SOPA/PIPA nu, skulle jag tro. Det har redan varit nyheter, vilket betyder att så länge som ingenting nytt händer i processen så är det inte aktuellt, ingenting en redaktion tycker är särskilt värt att ta upp igen. Det är nog att envist fortsätta att påminna sin omgivning om att frågan inte är död bara för att den för tillfället dragits tillbaka som är det rimliga målet. /Julle 21 januari 2012 kl. 10.49 (CET)
Det bästa är kanske att hålla copyright-lobbyisterna under uppsikt, för att vara beredd att göra något kraftfullt nästa gång politiker är på väg att besluta om något dåligt lagförslag som de har fört fram. ⬤Bοⅰⅵе 21 januari 2012 kl. 11.25 (CET)
Stalka/punktmarkera lobbyisterna? :-) Protestplakat utanför USA ambassaden och nyhetsbyråer? Schh 21 januari 2012 kl. 12.03 (CET)

Blackouten verkar i alla fall ha gjort en del nytta: [1] Lsj 21 januari 2012 kl. 23.19 (CET)

Är det någon som har e-postadresser till/namn på copyright-lobbyisterna? --Allexim 22 januari 2012 kl. 15.45 (CET)
Det finns länkar till några av dem på namninsamlingssidan. Lsj 22 januari 2012 kl. 16.37 (CET)

Man kan också kontakta europeiska politiker angående ACTA. Kritikt debattinlägg. ⬤Bοⅳⅰе 31 januari 2012 kl. 23.18 (CET)

[redigera] Fotbollsmallar

Hej! Till er som är inne och redigerar i fotbollsartiklar (jag tror ni är några stycken). Nu finns det en ny mall som heter Mall:Infobox fotbollsspelare2. Orsaken till mallens tillkomst förklaras även här Malldiskussion:Infobox fotbollsspelare. Alla synpunkter tas emot med tacksamhet. :-)--Paracel63 21 januari 2012 kl. 21.00 (CET)

Till er, se även den andre diskussionen om fotbollslag här ovanför. Adville 21 januari 2012 kl. 21.38 (CET)

[redigera] Antal bevakare/artikel

Jag hade en diskussion med en medstudent på KTH nyligen. Han tyckte det var svårt att veta hur relevant det är, det som står på wikipedia, eftersom vem som helst kan redigera. Jag förklarade då att det finns bevakningslistor, och hur det fungerade. Det hade han ingen aning om. Skulle det inte gå att göra en liten ruta överst på alla artiklar där det står "Denna artikel bevakas av XXX skribenter, varav XX är administratörer" (kanske med "som har varit aktiva det sista året" i rutan). Det skulle göra att fler förstår hur systemet fungerar. Samtidigt skulle det bli ett bra verktyg för oss som redigerar att kunna se om en artikel har väldigt få "övervakare", för då kan vi lägga till dem på vår lista och förbättra säkerheten. Adville 23 januari 2012 kl. 00.01 (CET)

Administratörer kan se Special:Obevakade_sidor. Den är dold för övriga just eftersom det skulle vara extra eftertraktat att vandalisera sidor som ingen har på sin bevakningslista. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.28
Tack, den har jag inte sett innan... Då ändrar jag mitt förslag lite: Rutan kan synas om det finns fler än 10 bevakare till en sida. Då blir inte de andra obevakade sidorna lika utpekade, men det ger ändå lite tyngd åt de bevakade sidorna. Adville 23 januari 2012 kl. 00.36 (CET)
Ojj, den hade inte jag heller sett innan. Det är ju en sjuhelsikes massa artiklar. Jag klickade på "visa 500" och då gick den ner till "4 Wheel Drive", m.a.o. inte ens kommit fram till A i alfabetisk ordning! Ska kolla hur många det är totalt. Entheta 23 januari 2012 kl. 00.42 (CET)
Fick det inte att funka riktigt, den verkade ge upp efter 5000 träffar och då hade den kommit till Andreas Söderlund‏‎. Hmm. Kan det här verkligen stämma? Utan att ha räknat noga på det känns det som att det skulle innebära att mellan en tredjedel och hälften av alla artiklar är helt obevakade. Entheta 23 januari 2012 kl. 00.48 (CET)
Jag rensade nyligen i min bevakningslista. Då hade det varit bra om jag på min Special:EditWatchlist hade kunnat se hur många som totalt bevakade en artikel. Artiklar jag ensam bevakade borde jag då ha behållit. --Bensin 23 januari 2012 kl. 01.52 (CET)
Allmänt kan jag säga att vi kan nog inte införa detta på egna händer, ens om vi skulle vilja. Variablen wgAllowPageInfo måste slås på, tror jag. Infon finns inte heller i databasdumparna vad jag har sett, troligen av anledningen jag gav ovan. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.51
Såg det med, Entheta. Då blev jag glad att "senaste ändringar" finns!!! Petter: Jag tror inte heller vi kan införa detta själva så, det var därför jag lyfte det är för att få de välbevakade artiklarna att bli lite mer uppmärksammade (även om alla inte är värda att bli "bra artiklar") Adville 23 januari 2012 kl. 00.57 (CET)
Petter:Sista raden på den länken du gav säger exakt det du nämner. Om det gick att sålla bort alla under 10 bevakare så skulle det göra att vandalerna inte har så mycket hjälp av det, men det skulle kanske kunna bli bra? De som kan detta tekniskt (dvs inte jag) får svara:-) Adville 23 januari 2012 kl. 01.00 (CET)
Jag tror att det är en väldigt försumbar del av artiklarna som bevakas av tio användare eller mer. Troligen högst ett tiotal... Jag tror inte vi har speciellt stor hjälp av ett sådant verktyg. Jag tror heller inte att bevakningslistan i allmänhet har så stor betydelse vad gäller artikelkvalité. Då är senaste ändringar ett viktigare verktyg. /Grillo 23 januari 2012 kl. 05.50 (CET)
Mhm, jag klotterbevakar i princip aldrig genom bevakningslistan – då missar man för mycket. Det är att patrullera senaste ändringar som hjälper. /Julle 23 januari 2012 kl. 06.08 (CET)

Genom att lägga till

addOnloadHook(function(){ addPortletLink('p-cactions', 'http://toolserver.org/~mzmcbride/cgi-bin/watcher.py?db=svwiki_p&titles='+wgPageName, "Ö", "Ö", "Se hur många som bevakar denna artikel");});

i Special:Mypage/common.js ska man på varje sida få en flik med namnet "Ö". MAn länkas då vidare till Toolservern som håller reda på folks bevakningslistor. Dock, jag är inte bekant med om det här alls håller reda på hur många av de 53 som bevakar min användarsida är aktiva eller inte, men sannolikt är inte alla det. Och sidor med färre än 30 bevakare, ger ingen siffra alls. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 09.35 (CET)

Trettio är sannolikt ett bättre värde än tio. Dels är många av användarna inaktiva, dels kollar inte alla allt som händer på bevakade sidor. Jag brukar automatiskt bevaka sidor jag redigerat för att se om någon har något att invända, men att jag gjort något på sidan betyder inte att jag kvalitetskontrollerat den eller kontrollerar mer än enstaka senare redigeringar.
Finns det något sätt att markera artiklar som tillfälligt bevakade? Som det nu är blir min bevakningslista snabbt ohanterlig, inte för ändringarnas del, men att gallra i den är helt omöjligt för att den är för lång. Hm. Det bästa är väl att ladda ner listan i råformat, underhålla listan på den egna datorn och regelbundet ladda upp en gallrad version.
--LPfi 23 januari 2012 kl. 09.53 (CET)
Jag är skeptisk till om vi över huvud taget har 30 personer totalt som använder sin bevakningslista... /Grillo 23 januari 2012 kl. 11.19 (CET)
Jag har tömt den nu från allt i ns-0, men jag använder den, dock klotterjagar jag ganska sällan. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 11.39 (CET)
Jag utgår i princip alltid ifrån bevakningslistan när jag är på Wikipedia. Det innebär dock att jag nästan aldrig klottersanerar. För det är SenasteÄndringar ett mycket bättre verktyg. ⬤Bοⅳⅰе 23 januari 2012 kl. 12.14 (CET)
Jag har alltid trott att i princip alla användare använde övervakningslistan och blev väldigt förvånad när jag först hörde att du Grillo inte gjorde det. --Petter 23 januari 2012 kl. 12.34
Ja, det är kanske jag som är konstig där. Men jag är fortfarande skeptisk till att det är ett bra verktyg att kunna se hur många som bevakar en viss sida. För klottersanering är det uppenbarligen ineffektivt eftersom vi har senaste ändringar. Allt jag kan se att det kan göra är att ge en falsk bild av säkerhet, någon sorts auktoritetstro ("så många användare bevakar den här artikeln, då måste den vara korrekt"), och det tror jag inte är någon bra idé att förmedla. /Grillo 23 januari 2012 kl. 13.52 (CET)
Jag är i så fall lika konstig som du, Grillo. Om man (som undertecknad) är intresserad av och redigerar i fler än några hundra artiklar i olika ämnen årligen, blir en bevakningslista snabbt oöverskådlig. Det är nog bra att mina skapade artiklar genom förvalet läggs till min bevakningslista, av den händelse att jag skulle ha lust att se vad som hänt sedan sist. Det händer dock ganska sällan. Där har jag bättre nytta av kategorilistor.--Paracel63 23 januari 2012 kl. 15.06 (CET)
Jag bekänner också! Jag har knappt tittat på min bevakningslista på ett par år. Sist jag kollade hade den 800 artiklar eller något sådant, tror jag (kollade: 941). Kanske dags att rensa. Vi har väl helt enkelt individuellt ganska olika sätt att arbeta här; såpass olika att jag har lite svårt att föreställa mig hur man på ett praktiskt sätt använder bevakningslistan. Jag klottersanerar nästan intet, men gör ströredigeringar som i mycket är städinriktade (både estetiskt och i övrig kvalitet), och när jag skriver på diskussionssidor kan det dröja ett par år innan någon ser mitt inlägg igen. --flinga 24 januari 2012 kl. 14.11 (CET)
Sidenote: Jag är visserligen ingen aktiv klottersanerare, men det klotter jag hittar hittar jag nästan oftare med syntaxverktyget än på senaste ändringar. Var och en får använda det verktyg som de tycker passar dem bäst. /ℇsquilo 23 januari 2012 kl. 14.07 (CET)
Jag änvänder Huggle. Det är ett anti-klotter-program. Det behövs bara ca 2 personer som kör programmet samtidigt, så försvinner klottret. -Josve05a (d) 23 januari 2012 kl. 18.09 (CET)
Jag bevakar nästan alla artiklar som jag ändrar mer än ett stavfel i. Så kan jag se om någon rättar mig sen :) Moberg 23 januari 2012 kl. 18.41 (CET)
Jag har tagit bort Lägg till sidor jag redigerar i min bevakningslista i mina inställningar så jag har inte en aning om vad som händer artiklar efter jag har varit där. Däremot har jag favoritartiklar, wikipediasidor och artiklar jag gjort i bevakningslistan. Det blir väldigt överskådligt. --NERIUM 23 januari 2012 kl. 21.54 (CET)
Det finns mycket effektivare sätt att bevaka sidor på än med "Min bevakningslista". Jag gör dagligen sökningar på alla ändringar som gjorts i några kategoriträd med hjälp av CatScan. Genom att söka i en kategori med djup 3 på ändringar de senaste 28 timmarna fångar jag alla ändringar i några tusen artiklar som jag är intresserad av. Det är mycket enkelt att göra genom att spara sökningen som ett bokmärke i webbläsaren. T.ex Kategorin Västergötland. Men det syns inte i någon bevakningslista. --// jorchr 24 januari 2012 kl. 00.34 (CET)
Många bra tips här på hur man kan hitta klotter och hålla koll på artiklar. Det tackar jag för.
men "problemet" kvarstår: Jag ville ha något enkelt sett som kan göra att läsarna (ej de som brukar hålla koll och förstår tekniken hjälpligt) faktiskt kan få en ungefärlig uppfattning vilka artiklar som är ok (även om de aldrig kommer att bli "bra artikel", eftersom de handlar om en för snäv sak). Bevakningslistan är inget bra mått, visar Jorchr tydligt, samtidigt som den infon han gav visar att det inte är så allvarligt som det verkade först när jag såg antalet obevakade artiklar. Någon som har något förslag för att förbättra förtroendet på wikipedia? (kanske ha ett månadens kvalitetsprojekt att källbelägga artiklar som saknar källor?) Adville 24 januari 2012 kl. 02.13 (CET)
Trovärdigheten i en artikel bygger inte på hur ofta den blivit nerklottrad, utan på hur väl källbelagd den är. Det kan även vara en bra idé att tipsa om diskussionssidan, speciellt för kontroversiella ämnen. Det är bättre att folk använder sig av normal källkritik istället för att försöka hitta på artificiella sätt att påskina trovärdighet. /Grillo 24 januari 2012 kl. 05.58 (CET)
Det finns väl inget kriterium för bra artiklar som säger att de inte får handla om en för snäv sak? Inte för rekommenderade heller väl? Att starta ett projekt kring källor och köra det som Månadens kvalitetsprojekt låter bra. Senast vi körde ett projekt rörande källor som Månadens, i maj förra året, var dock uppslutningen ganska liten, och minskningen var bara på 54 artiklar. Det behövs fler som driver kvalitetsfrågor, så det är väldigt bra om nån skulle vilja starta och driva ett sånt projekt! / Elinnea 24 januari 2012 kl. 14.17 (CET)

Det finns många sätt att använda bevakningslistor. Jag - som för tillfället inte är superaktiv - håller koll på mina hjärtebarn via min watchlist via RSS. Men dessutom håller jag koll på samtliga ändringar i kategorin Gotländska kyrkor, också det via RSS. Detta märks inte i någon databas, trots att det fungerar precis som bevakningslistan. Plrk 24 januari 2012 kl. 17.36 (CET)

[redigera] Svenska myndigheter

Jag har uppdaterat mallen {{Myndighet}} och hjälpmallen {{Myndighet/Regleringsbrev}}, så att faktarutorna numera länkar till regleringsbreven för 2012, som nyligen har publicerats i Statsliggaren hos Ekonomistyrningsverket. Ett exempel där detta fått genomslag är artikeln om SMHI. Men det finns också myndigheter som Patent- och registreringsverket, där mallen Myndighet ännu inte används. En nyhet för 2012 är att de enskilda högskolorna numera har varsitt regleringsbrev, så det kan bli meningsfullt att även använda mallen/faktarutan {{Myndighet}} i deras artiklar. Nytillkomna myndigheter i årets Statsliggare är: Blekinge tekniska högskola, Dans- och cirkushögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Högskolan på Gotland, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Operahögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Svenska Unescorådet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Örebro universitet --LA2 23 januari 2012 kl. 11.08 (CET)

[redigera] Mallen för artikelbedömning på enwp

Jag vet inte om det egentligen är hit jag ska vända mig, men jag vet inte var annars, och jag vet inte heller var jag själv ändrar det.

När man går in på någon engelsk artikel och kollar på bedömningsmallen längst ner, så är alternativen för betygsättning av objektivitet "Starkt ensidig", "Måttligt ens.", "Minimalt ens.", "Inte märkbart ens." och det bästa alternativet "Helt ensidig". Någonting är fel här, och det är framförallt det bästa alternativet, "Helt ensidig", som naturligtvis borde vara något helt annat. Sen tycker jag att "minimalt" är mindre=bättre än "inte märkbart", eftersom det i mina ögon låter som att om man kan sätta "Minimalt", då vet man vad man pratar om, och inte bara att man inte märkte något. Men det sista är en smaksak. dSAKARIEb 23 januari 2012 kl. 15.36 (CET)

Detta gäller alltså om man ställer in "svenska" som språk på en.wikipedia. Det är förresten inte bara den skylten som fungerar dåligt då... Oinloggade användare får den engelska texten (där alternativen är rättskrivna). /NH 23 januari 2012 kl. 16.24 (CET)
Extension:ArticleFeedback ser det ut som ni talar om. Översättningen görs sannolikt någonstans på translatewiki:. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 16.57 (CET)
Nu ändrat på translatewiki (av Boivie) till en fallande skala av partiskhet. (Stark, måttlig, minimal, ingen uppenbar respektive helt opartisk). Jag tror att det tar upp till några dygn för det hela att slå igenom till de olika wikimediasajterna. --MagnusA 23 januari 2012 kl. 17.51 (CET)

[redigera] Kvalitet som raderingsgrund – konkret

Utifrån diskussionen #Helomvändning i relevanstänket startad av undertecknad ovan skulle jag vilja konkretisera hur vi kan eller bör bli strängare med kvalitetsbedömningar. Jag tänker mig att vi skulle kunna lista ett mindre antal kriterier som utgör en miniminivå för att garantera att en artikel, ur kvalitetshänseende, skall få finnas kvar. En enkel punktlista kan läggas på en introduktionssida som kan länkas till i raderingskommentarer och eventuellt i en mall som kan läggas på berörd användares diskussionssida. Jag börjar med att föreslå några punkter:

  • I artikeln måste anges källa till innehållet.
  • Angivna källor måste tämligen otvetydigt stödja sakinnehållet i artikeln.
  • Artikeln måste vara skriven på tillräckligt god svenska för att inte på viktiga punkter vara tvetydig eller på grund av ovårdat språk vara svårförståelig eller ge ett oseriöst intryck. Enstaka mindre språkfel, såsom felstavningar, versalisering eller meningsbyggnad, utgör inte tillräckligt skäl för radering. (Min tänkta måttstock är att om språkfelen är tillräckligt begränsade för att det skall innebära mindre arbete att korrigera än att radera och lämna kommentar på användares diskussionssida, så är korrigering att föredra.)
  • Artikeln måste inledas med någon form av tydlig presentation av ämnet, vanligen i formen "Sven Svensson är en ...".

Kategorier, (iw-)länkar, faktarutor och liknande tycker jag däremot inte bör ingå i en miniminivå, vilken bör vara tillräckligt enkel för att en nybörjare skall kunna klara av formalian ganska lätt. /Dcastor 24 januari 2012 kl. 15.39 (CET)

Artiklar skall fixas inte raderas. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 15.41 (CET)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Stöder i princip idén.
Tillägg till förslaget:
  • Uppgifter om artikelsubjektets betydelse ska stödjas med oberoende källor. Källor som enbart bygger av artikelsubjektets egna uppgifter (egen sajt, egen blogg etc.) räknas inte.
Lsj 24 januari 2012 kl. 15.46 (CET)
Jag tror att det kommer leda till att många nybörjarartiklar kommer att raderas, vilket i sin tur leder till färre nya skribenter. För att motverka det tror jag att det skulle kunna vara en bra idé om någonting som motsvarar {{brister}} på artikelskaparens diskussionssida för att förtydliga varför artikeln raderades. /ℇsquilo 24 januari 2012 kl. 16.16 (CET)
Lsj:s tillägg blir jag alltmer tveksam till som princip. Även om jag inser att det är problematiskt om det saknas oberoende källor menar jag att det finns artikelämnen där den egna hemsidan bör vara tillräcklig, i varje fall i ett tidigt skede, på samma sätt som en tryckt publikation kan vara det. En nättidskrift med bidrag från etablerade vetenskapsmän skall inte behöva recenseras någon annanstans för att vara relevant. Men generellt är jag som bekant ingen vän av att bereda plats för internetfenomen. Jag stöder inte heller Dcastors förslag att vi skall radera alla källösa artiklar. Vad gäller nyskrivna bidrag, utan interwiki eller externa länkar, kan de snabbraderas. Äldre av samma slag kan märkas för relevanskontroll och efter en tid föras till SFFR. Men detta måste få vara en proecess som tar tid. Annars riskerar vi att kasta ut barnet med badvattnet. Antalet sidor är alldeles för många för att det skall kunna genomföras i en handvändning. ℇsquilos farhågor delar jag däremot inte. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.22 (CET)
Det stora flertalet artiklar där mitt tillägg skulle bli aktuellt att tillämpa är inte vittra tidskrifter, utan det är demoband med sin myspacesida som enda källa och småföretag med sin hemsida som enda källa. Där ser jag kravet på oberoende källor, eller någon annan princip med samma effekt, som oundgängligt. Lsj 24 januari 2012 kl. 16.33 (CET)
Nej, oberoende källor är superviktigt och ingenting vi bör göra avkall på. --Petter 24 januari 2012 kl. 16.37
I de fall Lsj beskriver instämmer jag fullständigt. Varför detta skall vara en så helig ko att den inte alls kan ifrågasättas förstår jag dock inte. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.38 (CET)
Jag gillar principen, och önskar att det var genomförbart, men jag tror dessvärre att det är orealistiskt. Vi har helt enkelt inte de resurser som krävs för att klara av detta. I nuläget har vi över 5000 artiklar som märkts med {{källor}} och över 15 000 som är märkt med någon form av mall som anger att källor saknas. Men något måste göras, den äldsta har blivit liggande märkt i tre år. Vi måste hitta nån rimlig och vettig mellanväg mellan att snabbradera/radera efter en månad och att låta det bli liggande i tre år utan att något görs. Alltså som inte bara överensstämmer med vad vi faktiskt orkar göra i praktiken, sånt som är genomförbart och som inte bara funkar i tanken. Jag önskar att det funkade att man märker en artikel som källös och så kommer de som vill behålla artikeln och lägger dit källorna, eller så raderas den. Man kan få god tid på sig, det ska alltså inte behöva brådskas, men det ska inte heller behöva ta tre år utan att nåt händer så som det är nu. Men jag tror att det bara är en önskedröm, tyvärr. / Elinnea 24 januari 2012 kl. 16.44 (CET)
Visst borde det gå fortare än det gör nu, men vi bör inte gå lika hårt fram som engelska Wikipedia. Någon slags automatik kan jag tänka mig att införa. Jag skulle gärna se att källösa artiklar verkligen flitigare även märktes för relevanskontroll. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.54 (CET)
Jag har svårt att det skulle kunna gå fortare än det gör nu om någon drastisk inte sker. Jag jobbar systematiskt med svensk uppslagsbok, skriver artiklar som saknas och källbelägger artiklarna om det är möjligt. Eftersom jag tittat på hur många av de källösa artiklarna som är uppmärkta skulle jag säga att det handar om maximalt en tredjedel, kanske ytterligare minst dubbelt så många som bara har källor för delar av texten, så några 15.000 artiklar handar det inte om, snarare över 100.000. Har i några fall hoppat över att källbelägga i de fall jag endast kan källbelägga en liten del av det som står i artikeln. Det har tagit mig nästan tre år att ta mig till G, och då har jag bara jobbat med biografier och hoppat över en del antika personer samt en del araber och kineser där det varit med transkriberingen av deras namn. Att ta mig till Ö kommer troligen att ta minst 10 år. Att tro på 6 månader eller ens 3 år till för icke källbelagda artiklar är givetvis helt orealistiskt. Vad jag "vill behålla" artiklar som gör wikipedia till ett fungerande uppslagsverk, jag struntar egentligen i vem som skapat artikeln. I de flesta fall är det ju sådana som inte längre är aktiva på wikipedia. Om man vill införa det här källkravet på nyskapade artiklar - visst, men det är orealistiskt vad gäller äldre. De största problemen finns med konstiga uppgifter finns inte heller nödvändigtvis i dessa artiklar, utan sådana där tvivelaktiga källor användts. Men låt oss gemensamt försöka korta denna lista. Som jag nu upplever det är till skillnad från när jag började här materal från äldre uppslagsverk som Nordisk familjebok och Svensk uppslagsbok bättre täckta än personer verksamma på 1940- 50- 60- 70- 80- och 90-talen, även sådana som återfinns i NE. Att gå igenom NE:s artiklar och jämföra med våra källösa vore ju ett utmärkt arbete för någon som känner sig hågad och har gott om tid över:-) --FBQ 24 januari 2012 kl. 18.35 (CET)
Jag har väl missat hela debatten, men saknas det källor till fakta i artiklar är väl den sista/enklaste utvägen väl att bara radera dessa fakta? Varför radera hela artiklar? Jag tänker att det är väl sällan som hela ämnets existens inte går att påvisa (då håller jag med om att det är skäl att radera, detta också utifrån konventionellt relevanstänk). --flinga 24 januari 2012 kl. 17.35 (CET)
Långa artiklar med interwikilänk till källbelagd artikel på annat språk kan ha hyfsad kvalitet, även om fotnoter saknas.
Vår vanligaste kritik av läsare är alla korta artiklar. I november 2011 var 6,9 % av våra artiklar substubbar, dvs kortare än 256 tecken, och 23% kortare än 512 tecken! Korta artiklar som saknar förutsättningar att växa bör raderas.
Jag föreslår därför att en artikel som varit substub eller stub en viss tid, t.ex. 6 månader, och saknar källor såväl som interwikilänk (t.ex. till enwp), kan raderas eller sammanslås. Har den en interwikilänk till en källbelagd artikel kan tidskravet vara längre, t.ex. två år. En kvalitetsmall bör säga att "denna artikel kan komma att raderas om x dagar om den inte utökas och källbeläggs". Nybörjare förstår villkor som uttryckes i siffror, t.ex. antal tecken, antal källor och antal dagar, men uppfattar nog ofta våra raderingsdiskussioner och relevanskriterier som subjektiva och elitistiska. Mange01 24 januari 2012 kl. 17.53 (CET)
Här är de kortaste artiklarna som behöver källor, 314 st just nu. Hoppas att någon kan förlänga dem och hitta källor till dem. / Elinnea 24 januari 2012 kl. 19.38 (CET)
Håller med Användare:flinga. (...) men saknas det källor till fakta i artiklar är väl den sista/enklaste utvägen väl att bara radera dessa fakta? Varför radera hela artiklar?. Dessutom är det utsagor som skall källbeläggas inte artiklar. Dessutom (II) är felaktiga källor ett betydligt större problem än avsaknaden av källor. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 19.45 (CET)
Jag tycker att det är viktigt att vi börjar bli tydligare med att skilja på de relevansgrundande källorna och källor i största allmänhet. Tar man bort den mening som är relevansgrundande på grund av att det inte finns någon källa till den så försvinner det som artikeln vilar på. T.ex "Kalle Karlsson, född 1900 i Astad, död 1990 i Bstad, var en svensk kulstötare som deltog i VM i friidrott 1925. Hans pappa var från Cstad och hans mamma från Dstad. Karlsson växte upp i Estad och tävlade för Estad IF. etc". I den meningen är det ju "deltog i VM 1925" som relevansen vilar på, och därmed är det dessa uppgifter som man ska fokusera på att hitta en källa till. Det är givetvis bra om man hittar källor till allt det andra också, men hittar man inget som tyder på att Karlsson deltog i VM 1925 så bör ju artikeln raderas. (Samlade friidrotts-VM hölls första gången -83) / Elinnea 24 januari 2012 kl. 20.04 (CET)
Mange01 har ett bra förslag, enligt min mening. Mätbara »incitament» motiverar dem som bidrar mer, antingen på så sätt att de försöker att åtgärda bristerna eller motivera på diskussionssidan varför det vore fel att radera artikeln. Hela skrivandet är ju en process. I varje dokumentationsprocess där det saknas tydliga mått och mål – som här på Wikipedia – kommer skribenterna att lägga sig på vad de uppfattar som en lägsta rimliga nivå, vilket är en nivå som inte håller för en encyklopedi. Upplever vi att en artikel inte håller måttet (och då talar jag inte om att en enstaka perifer uppgift saknar källa, som Elinnea påpekar) utan att fördenskull vara skräp, lägg in en mall om att artikeln kommer att raderas inom 30 dagar. Det är ett konkret mått och ger som sådant en mer "objektiv" känsla och mindre en känsla av att drabbas av ett övertramp om artikeln sedan tas bort. Det finns kanske över 400.000 artiklar på svenska Wikipedia, men det vore kanske bättre att rensa ut det som bör rensas ut, av resursskäl och också för Wikipedias anseende. (Mitt impressionistiskt formade intryck efter att ha ögnat igenom en hög person- och släktartiklar rörande medeltid och äldre Vasatid på Wikipedia att de mer är felkällor än till hjälp, källkritiskt sett.) / --Minor 24 januari 2012 kl. 21.02 (CET)
Jag tycker också Mange01 har ett bra förslag, har själv funderat i liknande banor i åratal utan att ha kommit fram till något särskilt :-) Och jag menar att det är ingen katastrof om en relevant/undermålig artikel raderas, det går ju alltid att skapa en ny artikel med bättre relevans/kvalitet. Och artiklar utan länkar bryter ju faktiskt mot en riktlinje, WP:Bygg ett nät. Marfuas 24 januari 2012 kl. 21.07 (CET)


Jag kan inte alls förstå det här resonemanget. Det viktiga med wikipedia är väl att här finns korrekt och relevant information. Att det saknas källhänvisningar är enligt min mening mindre viktigt. Skulle man följa resonemangen ovan kunde det leda till att hälften av alla artiklar raderas. Visst är det bra med källhänvisningar, men är det inte bättre att ha mycket och relevant information, som faktiskt i mycket stor omfattning är korrekt, än att radera massor av information på grund av att källhänvisningar saknas? Många av de källhänvisningar som finns går till borttagna sidor på nätet, och länkrötan ökar hela tiden. Skall även dessa artiklar radas om ingen lägger dit nya källhänvisningar? Jag skulle vilja se en undersökning som visar att artiklar med många källhänvisningar är mer korrekta än artiklar som saknar hänvisningar. Min teori är att det inte alls behöver vara så. Källhänvisningar ökar kanske känslan av att informationen är vederhäftig, men har vi några fakta som visar att så är fallet? --// jorchr 24 januari 2012 kl. 21.47 (CET)
Mange01 har skrivit artikeln Internationell student som helt saknar källor vilket jag tycker är helt ok. Tycker att artikeln inte alls sänker wikipedias trovärdighet och en radering vore direkt fånig. För övrigt håller jag nu med både Jorchr och Flinga. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 22.01 (CET)
Internationell student var inte något lysande exempel, eftersom artikeln innehöll ett centralt sakfel i sina tre rader brödtext. Radering vore förvisso fånigt, men bra för trovärdigheten var artikeln inte. Jag har fixat den nu, dock fortfarande utan källa. Annars håller jag med om att Mange01:s förslag om en nådaperiod med varningsmall är vettigt, och även om att rik iw minskar källbehovet. Elinnea har också en poäng i distinktionen mellan centralt och perifert innehåll, som kan ha olika hårda källkrav.Lsj 24 januari 2012 kl. 22.31 (CET)
Texten i artikeln var inte felaktig utan snarar inte precis nog. Se din egen artikel Lydkonung som saknar både iw-länar och källor är ännu ett exempel på artikel som jag inte tycker skall raderas. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 22.51 (CET)
Örke kan jag ordna så snart jag får hit DMS 1:3 det lär dröja några veckor men jag skrev alla fall om runstenarna i byn så länge. Om jag hittar Svenska flottans historia som jag nu av något skäl inte hittar kan jag bygga på och källbelägga artiklarna om de båda af Chapman. Kan inte förstå var den ligger...
Det Minor tar upp tangerar ju ett annat problem, eftersom detta medeltida person- och släktartiklar ofta är källbelagda, men med föråldrade och felaktiga källor. En annan problematik förvisso, men det visar på att det är mer komplext än att tro att bara för att vi får källor löser sig alla problem. Någon som har tillgång till ÄSF, om så bara några delar fick gärna se över en del av artiklarna.--FBQ 24 januari 2012 kl. 23.17 (CET)
FBQ: Jag har de biografiska standardverken i mitt bibliotek och jag har tänkt att allteftersom gå in och detaljgranska dessa artiklar just för medeltiden och 1500-talet som terapipyssel. Började nyss med korreringar av släktartikeln Björnram och har börjat revidera artikeln Gustav Vasa så smått (den senare är en artikel med ett mycket högt antal träffar varje månad) genom att lägga in uppdaterade referenser. Så att det finns källhänvisningar i artiklarna löser förstås inte alla problem – men de är en jättebra indikation på hur pass uppdaterad artikeln är! /--Minor 24 januari 2012 kl. 23.45 (CET)
Det står att en av Wikipedias fem grundpelare är att ge »information som kan verifieras i trovärdiga publicerade källor». Syftet är inte att alltid ge en träff på alla sökningar i Google. Finns ingen artikel som håller måttet i Wikipedia får man ju vanligen ändå träffar fast på annat håll som Google Books och många andra nätresurser. Jag tror inte att det skulle bli någon större katastrof om så en fjärdedel av svenska Wikipedias artiklar togs bort därför att de inte håller de minimala kvalitetskraven; snarare skulle det väl höja Wikipedias anseende och kanske till och med göra underhållet mindre krävande? Man behöver inte sätta ribban så högt att kortare artiklar som innehåller lättverifierad information som lydkonung nödvändigtvis måste ha källreferenser. Man får sätta samman några praktiskt tillämpbara riktlinjer för vad som ska gälla eller inte och vilka ämneskategorier som ska hårdgranskas; sedan att de aldrig kommer att passa i alla lägen ligger i sakens natur. Förvarnas man enligt Mange01:s förslag om att den artikel man i hastigt uppflammande (men kanske snabbt utdöende) entusiasm lägger (eller lagt) upp på Wikipedia riskerar att tas bort inom en viss tidsgräns om man inte uppfyller vissa minimikrav tror jag att det sporrar till mer eftertanke – det man vill ha är ju inte allt vad användaren råkar ha (eller tror sig råka ha) i sitt huvud om ett ämne utan vad som är intressant för andra. Som med alla stora dokumentationsprojekt lär man i så fall behöva tillämpa olika ambitionsnivåer på befintliga respektive ny artiklar. / --Minor 24 januari 2012 kl. 23.31 (CET)
Jag tror att det skulle bli en katastrof om 100 000 artiklar skulle raderas. De två artiklar du skrivit sedan du skaffade inloggning 2007 har källor så de ligger inte i riskzonen åtminstone inte för källkraven skulll. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 00.15 (CET)
Jag satt just och väntade hur länge det skulle dröja innan någon skulle dra upp mina egna ringa bidrag till Wikipedia :-) (Fast jag har skrivit om några befintliga artiklar helt, dessutom, så lite mer produktiv än så har jag varit, tror jag.) Jag har en annan uppfattning där, NERIUM. Det är katastrof om tusentals artiklar på Wikipedia inte ens motsvarar minimikraven på vad som bör ingå i en fri encyklopedi. Om det inte blir någon träff på en sökning i Wikipedia är det inte en katastrof; min erfarenhet är i alla fall när jag söker att även om det inte blir någon träff här så får man ju som oftast en mängd andra träffar på lämpliga sajter. Det vill säga, jag klarar mig rätt bra ändå, även om det tar lite tid eller om jag faktiskt måste öppna ett uppslagsverk för att lära mig. Det förrädiska är att Wikipedia upplevs som en encyklopedi och att felaktiga uppgifter därigenom får en mer absolut tyngd än de förtjänar. / --Minor 25 januari 2012 kl. 00.45 (CET)
Visst, men flertalet av artiklar som sakar källhänvisningar kan förmodligen verifieras i trovärdiga publicerade källor, men det har bara inte gjorts. Om någon gör ordentlig sökning och misslyckas med att hitta källor tycker jag att det kan vara på sin plats att överväga om en artikel, eller delar därav, skall tas bort. Men jag tycker inte man skall påbörja en raderingsprocess bara för att någon av en slump råkar hitta en av alla sidor som saknar källhänvisningar och klämmer dit mallen "källa behövs". --// jorchr 25 januari 2012 kl. 00.23 (CET)
Men vad gör man då om det inte finns resurser att kolla 50.000 artiklar och komplettera dem med referenser? Ni som jobbar dagligen med underhållet vet ju hur svårt det är. Det finns ju statistik tillgänglig, så jag antar att det går att rätt väl att bestämma vilka artiklar som är viktigast att underhålla, liksom dem som bara får ett dussin träffar i månaden. Att bara lägga in åtgärdsmallar utan större urskiljning blir ju bara destruktivt (och jag vet inte heller om någon förespråkat ett sådant förfarande). / --Minor 25 januari 2012 kl. 00.45 (CET)
Tillägg: Är det Användare:Hannibal och hans 10 tankar som spökar igen? --NERIUM 25 januari 2012 kl. 00.30 (CET)
Inte för min del, i alla fall. Mina kommentarer bygger på min erfarenhet som dokumentationschef på en större IT-koncern i flera år innan min kropp började ge upp. Där är ju den konstanta frågan hur man ska klara av att hantera stora dokumentmassor med begränsade resurser. Hur det borde vara och vad som faktiskt är möjligt att realisera är skilda saker, tyvärr. Man har också goodwill-frågan. Hur länge ska folk vända sig till Wikipedia för information när det man börjar uppleva att materialet där är opålitligt? / --Minor 25 januari 2012 kl. 00.53 (CET)
Som jag ser det är wikipedias problem främst inte att vi uppfattas som mindre trovärdiga, utan att många som jag upplever det redan långt innan jag började skriva här 2009 uppfattade wikipedia som mer tillförlitligt än NE, vilket jag känner är en stark överdrift. Jag upplever ju trots allt att wikipedia faktiskt sakta men säkert blir bättre. Visserligen går det som sagt väldigt sakta, men faktiskt framåt. Och trots allt handlar det om enskilda individer som oavlönat lägger ned sin tid här, det är fantastisk att det lyckats bli som bra som det blivit, även om jag ibland kunde önska att arbetet framåt gick fortare än det gör. Som jag ser det är den främsta utmaningen se till att artiklar av oförstånd (eller möjligen illvilja eller en egen agenda) inte försämras snarare än förbättras.
Tycker annars Mange01:s förslag innehåller många poänger, men varför inte utvärdera? Jag tycker vi kunde ta och titta på ellineas 314 artikar om 30 dagar, vad har hänt och vilka är fortfarande så dåliga att de förtjänar radering? Kanske är ämnena egentligen inte så viktiga? Jag tycker att det kan vara värt att vara lite försiktig med massmallning.--FBQ 25 januari 2012 kl. 09.51 (CET)
Jag tycker att du har helt rätt, FBQ. Vid större kursändringar är det bäst att köra ett pilotprojekt. Ingen lösning kommer att vara optimal till alla delar och alla riktlinjer är trubbiga i vissa situationer. Som jag sade ovan så blir det antagligen nödvändigt att ha olika ambitionsnivå för artiklarna. Översvämmas man får man i första hand strama åt inflödet, d.v.s. ställa de högre kvalitetskraven på nytillkomna artiklar – och med högre kvalitetskrav menar vi egentligen vad som faktiskt är en miniminivå för en resurs som gör anspråk på att vara en encyklopedi och inga orimliga anspråk att ställa på bidragslämnarna.
För vad det kan vara värt kan jag illustrera hur det funkar i kommersiella företag. Stora tillverkande koncerner kan ha en heterogen textmassa på många miljoner ord, texter som är uppdaterade i olika grad och som lider av att principerna för vad som är acceptabel dokumentation och hur den ska struktureras brukar ändras av och till. Samtidigt kan antalet tekniska skribenter som dels ska producera nya texter, dels hantera och uppdatera de gamla uppgå till några ynka få. För att klara av situationen kan man ha (alternativt måste man ha) olika approach för nya dokument respektive gammal, befintlig dokumentation: ny standard med högre ambitioner tillämpas i första hand på nyskapade texter och gamla texter som av olika skäl måste arbetas om. Håller en text inte måttet, trots att man har tydliga regler om vad som krävs för att den ska accepteras, då tas den bort. Det är en strategi. En kompletterande strategi är att befintliga texter klassificeras enligt någon form av prioritetsskala. Man identifierar de dokument man vet efterfrågas mest och som orsakar flest problem om de inte hålls uppdaterade. Man identifierar också de texter som har lite mervärde utöver en minimal sörjande krets och ger dem lägsta prioritet.
På Wikipedia överstiger antalet artiklar vad de frivilliga resurserna kan hantera och att lägga bördan av att rätta och komplettera nyinkomna bidrag på dessa personer är orimligt; det har inget med lathet att göra; detta sagt med tanke på vad som sades i ett inlägg längre ner i diskussionen. Brinner man för sitt ämne och vill ha med det som en egen artikel på Wikipedia lär det inte vara svårt att hitta åtminstone en referens som man kan lägga in. / --Minor 25 januari 2012 kl. 16.23 (CET)

"Artiklar skall fixas inte raderas", skriver Nerium. "Men vad gör man då om det inte finns resurser", skriver Minor. "om någon drastisk inte sker", skriver FBQ. Jag tror vi tänker alldeles för smått. Tänk i stället om något drastiskt sker! Nyligen fick Wikimedia Sverige anslag från Wikimedia Foundation, och kunde inrätta ett litet kontor. Tänk om det i nästa steg vore en mycket större verksamhet. Tänk om det dök upp 20 MSEK per år (en liten bråkdel av den välmående svenska statsbudgeten), så att vi kunde anställa bibliotekarier/akademiker som satt hela dagen och utökade artiklar med sakliga och neutrala källhänvisningar, och bara väntade på att få nya listor över artiklar med kvalitetsbrister, med FBQ och Elinnea som arbetsledare. Vore det i så fall den bästa användningen vi kunde få för en sådan summa? --LA2 25 januari 2012 kl. 02.16 (CET)

Det är förvånande många som tycks anse att det är helt okej att inte källbelägga artiklar (och iw-länkar är inte källor). Att radera artiklar för att de saknar någorlunda vederhäftiga källor är ett mycket mer objektivt och mindre kontroversiellt agerande än att radera artiklar för att man inte tycker att de är intressanta (läs: "relevanta"). Med mitt förslag ovan menade jag inte i första hand att genast radera alla existerande källösa artiklar, utan att skapa ett godkännande för att sluta acceptera nya artiklar som saknar källor (eller är riktigt dåligt skrivna). Poängen med att radera i stället för att komplettera är att det ofta är mer arbete att leta upp källor till och komplettera en artikel som någon annan skrivit än att faktiskt börja från noll. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 07.33 (CET)
Bara så att jag inte missuppfattat något, det finns väl alltid möjligheten att börja från "noll" med en artikel även utan att radera den? Jag är ofta lite försiktig med att radera information som verkar trovärdig och pålitlig men som saknar källor i dagsläget, men det händer att jag när jag kan skapa en helt källbelagd artikel genom att radera några perifera påståenden i artikeln gör det. Det är ju annars generellt sätt ett problem att det alltid är enklare att skriva en bra artikel om man får skriva all text själv än om flera kockar är med i soppan. Samtidigt är ju artiklar man bygger tillsammans en av grundidéerna på wikipedia. Jag vet inte vad som är lämplig praxis här.
Angående frågan om att inte acceptera nya källösa artiklar så har du mitt stöd. Trodde faktiskt att det beslutades här på bybrunnen redan för två år sedan, även om jag förstått att det förekommit vissa undantag.--FBQ 25 januari 2012 kl. 10.00 (CET)
Skriver man om artikeln med källor istället för att radera den först finns historik kvar. Tycker man det är jobbigt att leta fram källor och mer bekvämt att radera skall man se sig efter någon annan fritidsakrivitet. Man behöver inte förstöra för andra bara för att man är lat. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 11.12 (CET)
Jag tycker nog att det är den som överhuvudtaget skriver en artikel utan att bemöda sig om att ange sina källor som är lat. Jag vill faktiskt hävda att det är att fylla Wikipedia med sådana artiklar som är att förstöra för andra, för alla dem som vill att Wikipedia skall uppnå en viss kvalitet. Självklart kan den som vill skriva om en artikel i stället för att radera den, men jag tycker att det är orimligt att jag skall få kräva vilka artikelämnen andra användare skall lägga sin tid på genom att starta en undermålig artikel om ämnet i fråga. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 11.45 (CET)
Artiklar som saknar källor är till största delen antingen från tiden före källkravet eller skrivna av nya användare och inte på grund av lathet. Det saknas källor i artiklar från precis alla artikelämnen och är det inte ett enda artikelämne här på wikipedia som passar så vet jag inte vad man gör här. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 11.59 (CET)
Jag förtydligade i det inlägg du besvarade med uttryck om lättja att jag i första skedet avser nyskapade artiklar. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 12.14 (CET)
Det är knappast lättja som nya användare inte lägger in källor utan okunskap. Det är betydligt bättre att informera nya användare att de skall lägga in källor än att radera deras artiklar. Bit inte... --NERIUM 25 januari 2012 kl. 12.22 (CET)
Jag raderade nyss en artikel vars fullständiga innehåll var "Daniel Karhunen Bernau, född 1995 i Örebro men bor nu i Motala. Han är världens bästa spelare på Runescape, där han nickar Cortaquesos." Menar du, Nerium, att sådana artiklar borde ligga kvar tills någon ids leta efter eventuella källor? /Dcastor 25 januari 2012 kl. 12.30 (CET)
Har du funderat ett helt år för att sedan dra igång den här diskussionen bara för att du tycker, som alla andra, att klotter skall raderas? --NERIUM 25 januari 2012 kl. 12.50 (CET)
Jag noterar att du inte besvarade frågan. Artikeln jag raderade framstår som klotter för att den höll låg språklig nivå och för att den saknade källor på att personen ifråga faktiskt är utsedd till världens bästa inom sitt område. Just de kriterier för snabbradering som du vänder dig emot. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 13.17 (CET)
Du menar att du sitter inne med information om en artikel men istället för att fylla på artikeln väljer du att radera den? Underligt. Jag förutsatte att eftersom du raderat artikeln visste att informationen i den var felaktig. Jag opponerar mig mot att korekt information raderas på grund av att artikeln inte motsvara dina krav på skönhet. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 13.30 (CET)
Kanske misstolkar jag dig Nerium, men din kommentar ovan framstår för mig som sarkastisk och det är väldigt tråkigt. Det tillför inget konstruktivt till diskussionen, och kommentarer som "tycker man det är jobbigt att leta fram källor och mer bekvämt att radera skall man se sig efter någon annan fritidsakrivitet" får åtminstone mig att dra mig för att delta i diskussionen, för ska jag bli stämplad som "lat" om jag råkar ha en viss åsikt? Den som är lat bekymrar sig nog inte om uppslagsverkets kvalité, och skulle knappast varken starta eller bry sig om att kommentera i en diskussion om hur man kan förbättra kvalitén, tror jag. Alla är medvetna om att det finns olika åsikter om vad som ska inkluderas i uppslagsverket. Bit inte nybörjarna är bra sagt, men man ska helst inte "bita" andra användare heller. Verifierbarhet är en oerhört central riktlinje som inte kan kompromissas med och vid tveksamhet måste den vara överordnad. Med förnuft och god vilja löser vi det mesta tror jag. Det är självklart att vi hjälper nybörjare när de inte vet hur man ska göra. Vi behöver inte radera allt som inte är källbelagt när det går att källbelägga, men att radera det som är tveksamt och inte är verifierat/går att verifiera efter efterforskning borde utifrån våra grundprinciper inte vara något kontroversiellt. Skriver man för ett uppslagsverk är det underförstått att man vänder sig till läsare och det är ansvaret mot läsaren som vi bör sätta främst. Man måste jobba efter principen källor först, något annat är inte gångbart, och det uppfattar jag som en allmängiltig princip för förmedling av kunskap. Det är fantastiskt vad vi åstadkommer här på frivillig basis och ingen utom dem som uppriktigt vill förbättra uppslagsverket är väl beredda att lägga timmar på att skriva artiklar här. Samtidigt måste man tyvärr konstatera att det finns vandaler som inte bara klottrar utan även lägger in falska uppgifter. Jag anser att det är givet att målet med projektet, att skriva ett uppslagsverk, förutsätter att vi strävar efter kvalité. Höstblomma 25 januari 2012 kl. 14.01 (CET)
In all fairness får jag nog säga att jag uppfattade det som att Nerium besvarade en halmdocka med en sarkasm eller en halmdocka. (Eller åtminstone felaktiga premisser hos Dcastor: skälet till att radera exempelartikeln bör emm. vara att innehållet inte är sant; åtminstone kan det raderas på dessa grunder lika väl som för att källor saknas, alltså innebär inte det att man inte vill kräva att källor ska finnas tillhanda att man vill behålla artiklar av exempeltypen.) Om det vore sant att personen var bäst i världen på vad-det-nu-var, borde det lätt gå att konstatera, och därmed också lätt att se om det är möjligt att källbelägga. Jag tycker det är fel om sanningsenliga verifierbara artiklar raderas enkom för att de saknar inlagda källor. Därtill borde inte triviala uppgifter (sådana som förekommer i en uppsjö av källor) i sig behöva källbeläggas. --flinga 2 februari 2012 kl. 23.40 (CET)
[redigeringskonflikt] Hinner inte skriva något längre inlägg här nu men vill bara säga att jag är på samma linje som NERIUM, ℇsquilo, Fernbom m fl här ovan. Dåliga, inkompletta artiklar skall - så länge man på något sätt kan ana att ämnet är relevant - i första hand förbättras, inte raderas. Vi måste acceptera att wp alltid kommer att vara ett "work in progress" och kan inte kräva att allt skall vara perfekt i utgångsläget. /FredrikT 25 januari 2012 kl. 13.32 (CET)
Även om jag instämmer i det mesta FredrikT skriver här - för reservationer se min kommentar i anslutning till Janders inlägg nedan - vill jag understryka att jag inte ställer mig bakom NERIUM:s kategoriska: "Artiklar skall fixas, inte raderas." Allt går helt enkelt inte att källbelägga. Fernbom2 25 januari 2012 kl. 18.38 (CET)

Jag är lite glatt överraskad över att så många är positiva till den här delen av förslaget. På Sffr brukar det inte gå att få gehör för att radera dåliga artiklar om de möjligen skulle kunna tänkas bli bra i framtiden. Men det omvälvande med Dcastors förslag, som diskuteras längre upp på sidan är ju omvändningen – alltså verifierbarhet som behållningsgrund. För min del är jag starkt för ökade kvalitetskrav, men starkt emot slopade relevanskrav. /NH 25 januari 2012 kl. 13.56 (CET)

Att det går åt andra hållet i SSF beror på att de som vill radera artiklar har var sin syn på vilka artiklar det är som skall raderas. Det är alltså den personliga åsikten som styr inte wikipedias bästa. Dessutom skall inte artiklar som är dåliga raderas de skall fixas. Wikipedia är inte en skönhetstävling. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 14.04 (CET)
Varför tror du inte på att andra användare liksom du kan grunda sin åsikt på vad de anser vara "Wikipedias bästa"? Man vara mer eller mindre övertygad om att det är ens egen åsikt som är "Wikipedias bästa", men vem har rätt att avgöra och hur ska det avgöras vilka användares åsikter som är "Wikipedias bästa"? Höstblomma 25 januari 2012 kl. 14.10 (CET)
Kort inhopp i debatten, med ett citat från min egen användarsida: Alla artiklar måste, i alla skeden av sin utveckling, klara grundläggande krav på saklighet, balans och innehållsmässig relevans. Jag är alltså bestämd motståndare till att vi tillåter "beta-versioner" av artiklar. Jag syftar då på texter som innehåller större eller mindre "buggar" i form av faktafel, missuppfattningar och andra direkta felaktigheter som - trots att de är kända - får finnas kvar med motiveringen att "felaktigheter rättas till med tiden". Enligt statuterna för Sidor föreslagna för radering ska man inte anmäla en artikel p g a dess bristfälliga innehåll. Jag anser, för min del, att det är ett kvalitetsmässigt feltänk. Sådana artiklar bör tvärt om kunna få raderas omedelbart, eller läggas i karantän där de inte är tillgängliga för läsare som söker trovärdig information. Det är alltså inte artikelns potential i en oviss framtid som ska avgöra dess position här, utan dess innehåll och utformning i just det ögonblick som någon söker upp den för att få svar på sina frågor. Janders 25 januari 2012 kl. 14.23 (CET)
Bristfälligheten som det talas om där har jag aldrig tolkat som syftande på direkta felaktigheter i sak, utan snarare på dålig språkbehandling, alltför svepande uttryckssätt (som kan missförstås men inte i grunden innehåller något som är faktamässigt problematiskt). Det som är tvivelaktigt på grund av att det är svårt att hitta referenser borde kunna raderas även med nuvarande regelverk. Fernbom2 25 januari 2012 kl. 18.38 (CET)
Jag raderar inte artiklar vilket gör att jag inte använder "Wikipedias bästa" som argument. SFFR får flera tycka till vilket gör det mindre subjektivt än när bara en användare raderar en artikel enligt sina personliga åsikter. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 14.28 (CET) Inlägget var menat till Höstblomma. Till Janders: Det finns inte någon som tycker att att det skall finnas felaktigheter i artiklar. Bristfälligt innehåll betyder inte felaktigheter. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 14.32 (CET)
Om vi vänder på det hela. Vad skall vi säga till de administratörer som inte raderar och de användare som inte mallar och istället fixar artiklar? Har de missuppfattat allt? --NERIUM 25 januari 2012 kl. 15.25 (CET)
Du får ursäkta, Nerium, men det börjar se ut som om du avsiktligt försöker vantolka alla intentioner. Självklart är det bra om man kan fixa en artikel. Men det är bättre att radera sådant som inte är verifierat med trovärdiga källor än att låta det ligga kvar. Det innebär inte att en artikel måste vara färdig eller perfekt, men att åtminstone den påbörjade artikeln skall vara trovärdig i det den förmedlar. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 15.41 (CET)
Tråkig människosyn du har när du förminskar mina åsikter. Dina argument blir inte bättre för det. Ser att du börjat radera artiklar efter ditt förslag och att du inte hittat källor till någon det senaste dygnet. Du har inte heller meddelat de som skrivit artiklarna varför du raderar dem och vad de kan göra för att få behålla dem. Jag tycker inte det är bättre att radera en artikel än att försöka hitta källor till den. Efter som du redan dragit igång ditt förslag på att radera så undrar jag varför det helt plötsligt är bråttom när det inte var det i förra tråden. De flesta användare och administratörer källbelägger och förbättrar artiklar dagligen så inte blir de liggandes. Det enda du kommer att uppnå är att det blir allt färre och färre användare här på Wikipedia det har vi lärt oss från 2008. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 21.15 (CET)
Vad skulle Dcastor ha dragit igång? Han har raderat en artikel med motiveringen overifierbar, alltså inte med motiveringen att källor saknas eller ens att en artikel för tillfället inte är verifierad. Om man kan konstatera att något inte går att verifiera efter en noggrann kontroll och därmed är helt overifierbar är det helt i sin ordning att snabbradera artikeln. Det har varit praxis, även nedskriven på Wikipedia:Snabbradering, sedan åratal tillbaka och det är helt oberoende av den här diskussionen. Obelix 25 januari 2012 kl. 22.15 (CET)
Det finns svart på vitt i Dcastors raderingslogg att användaren raderat flera artiklar med motiveringen overifierbar. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 22.32 (CET)
Det finns förvisso svart på vitt i Dcastors raderingslogg att användaren raderat flera artiklar med motiveringen overifierbar... om man letar tillräckligt långt tillbaka. Jag sökte i hans logg tillbaka till 2008, och hittade totalt tre (3) sådana raderingar, mindre än en per år. Om du tycker det är en överdriven användning av motiveringen så är vi inte överens. Om du försökte ta en retorisk poäng mot Obelix genom att söka i loggar åratal tillbaka för att hitta motexempel, så är det inte ett särskilt konstruktivt agerande. Det klirrar för övrigt rejält av stenar i glashus när du klagar över att andra "förminskar dina åsikter". Den som verkligen ägnar sig åt förminskning av åsikter här är du, när du avfärdar dem som inte delar dina åsikter med "Det är alltså den personliga åsikten som styr inte wikipedias bästa." Både du och jag och andra seriösa debattörer här har säkert wikipedias bästa för ögonen, men radikalt olika uppfattning om vad som är wikipedias bästa. Din förminskande argumentation, tillsammans med sarkasmer och anklagelser om lathet som du ägnat dig åt, är i utkanten av wp:Etikett. Lsj 25 januari 2012 kl. 22.55 (CET)
Jag tolkade NERIUM:s inlägg som så att han antydde att Dcastor hade börjat radera artiklar särskilt efter den här diskussionen. Hänvisningar till åratals gamla snabbraderingar styrker inte den tesen. Obelix 25 januari 2012 kl. 23.05 (CET)
Nerium: du har uppvisat trist attityd i flera av dina inlägg. Nu har du gått över till rena lögner. Jag har idag raderat en artikel som saknade källor, en radering som du här tycktes samtycka med (även om du kryddade med sarkasm). I direkt anslutning till detta fick användaren som skapat artikeln en förklaring på sin användardiskussion. Utöver detta har jag lagt in källmallar på några sidor. Allt detta skedde inom spannet av en halvtimme. Jag har också idag ägnat uppemot två timmar åt att leta fram källor till och skriva om den tidigare källösa artikeln Mariana. Samtliga dina anklagelsepunkter är alltså lögn rakt upp och ner. Därmed avslutar jag all diskussion med dig. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 23.20 (CET)
Jag sökte aldrig så långt tillbaka som 2008. Skriver Obelix en och det är flera korrigerar jag på grund av att det är det rätta och inte på grund av retoriska poäng. Jag har inte förminskat andras åsikter genom att säga att de försöker vantolka mig. Jag tycker att det är fel att radera artiklar utan att först försökt att fixa dem. Att den personliga åsikten styr ser man helt klar genom att många av de artiklar som läggs upp på SFFR med åsikten, från den som lägger upp artikeln, att den bör raderas för att efter behandlingen på SFFr skall få finnas kvar. En diskrepans som visar på att personliga åsikter sällan delas med andra. Gång på gång används argumentet att man måste radera artiklar för Wikipedias bästa. Min åsikt är att man skall utöka artiklar och källbelägga artiklar för wikipedias bästa inte radera dem. Användandet av ordet lathet kom upp som motpol till användandet av ordet jobbigt att korrigera artiklar. --NERIUM 25 januari 2012 kl. 23.24 (CET)
Att vi ska försöka källbelägga artiklar i första hand är nog alla överens om. Det vi talar om är fall när folk faktiskt har försökt och inte hittat goda källor, och innehållet är tveksamt, och den som skrivit inte verkar bry sig om källmallen eller svarar på förfrågan om källor till innehållet. Höstblomma 26 januari 2012 kl. 13.55 (CET)
Jag uppfattar det som här i diskussionens ovan, och har sett i administratörers loggar, att man inte skall försöka källbelägga artiklar. De artiklar som saknar källor skall raderas direkt och det åligger inte på andra användare, och framför allt inte administratörer, att hjälpa till att söka källor. Argumentet i raderingsituationer är ofta Vissst är artikeln relevant men den saknade källor och att relevansen skall framgå av artiklarna. Det raderas ofta artiklar med knappt en minut mellan raderingar och genomläsning och kontroll av källor tar mer tid än så. Så du är nog ganska så unik i den åsikten. --NERIUM 26 januari 2012 kl. 14.26 (CET)
Jag är positiv till Dcastors två första punkter ovan, men tycker punkt tre och fyra är för starkt formulerade. En illa skriven artikel bör inte raderas om den inte är så obegriplig att den inte går att språkputsa. Att en inledning i stil med "Artikelämnet är ..." saknas bör inte vara grund för radering (i det sistnämnda fallet är det väl i 99 fall av 100 lättare att fixa inledningen än att radera?). Till de som invänder mot att radera pga obefintliga källor: Hur länge är det rimligt att vänta på att en artikel verifieras? Visst bör vi inte sätta upp orimliga tidsramar och visst är vissa artiklar viktigare att ta tag i än andra, men om någon har påpekat att en artikel saknar källor och ingenting händer, tar vi verifierbarheten på allvar då? Om det inte går att hitta källor bör artikeln raderas som overifierbar. Om ingen tycker det är viktigt nog att leta upp källor till en artikel kan man fråga sig om någon tycker det är viktigt att över huvud taget granska artikelns innhåll. En sådan artikels kvalitet vill i alla fall inte jag ställa mig bakom, vi gör våra läsare och uppslagsverkets trovärdighet en björntjänst genom att låta den ligga kvar. Niklas R (D#) 25 januari 2012 kl. 23.00 (CET)

Jag måste direkt säga att jag är mycket negativ till LA2:s tänkta projekt. Offentliga medel borde användas till annat och angelägnare - exempelvis digitalisering av kulturarvet. Wikipedia bör även framgent i huvudsak redigeras av medarbetare som har det som hobby alternativt kan göra det inom ramen för sina ordinarie arbeten. Fernbom2 25 januari 2012 kl. 16.16 (CET)

Jag har följt diskussionen med ett halvt öga under veckan men inte haft tid att formulera ett inlägg förrän nu. Det blir därför lite osammanhängande.

Även om jag förstår Minors ansats ovan (25 januari 2012 kl. 16.23) att vi i första hand ska se till att nya artiklar uppfyller grundläggande krav (en:User:Master Thief Garrett/Don't add sewage to the already polluted pond) tror jag också att vi parallellt bör gå igenom gamla artiklar, kanske sådana som togs upp på SFFR för sex-sju år sedan (säg Upplandsmystikerna), för att det inte ska bli alldeles för stor diskrepans mellan vad för sorts ämnen som finns beroende på när artikeln skapades. Vi kan inte hela tiden hänvisa till Wikipedia:Brukar du fiska?

Jag är inte Jimbos bästa barn när det gäller källhänvisningar i nyskapade artiklar – exemplet internationell student som togs upp ovan var nog egentligen mest mitt fel – men på senare år har jag mer och mer ägnat mig åt att åtgärda brister i befintliga artiklar, så jag hoppas att jag i slutändan ändå ligger på plus. Ju mer sannolikt det är att ett påstående kan ifrågasättas, desto viktigare är det med en källa – kanske något paradoxalt är det de artiklar som är svårast att källbelägga som behöver det mest.

Ett stort problem med relevanskriterierna är att de försöker beskriva vilka ämnen Wikipedia (i praktiken ofta en liten grupp redigerare) vill ha artiklar om. Inte vilka ämnen Wikipedia kan ha artiklar om, om artiklarna ska hållas någorlunda uppdaterade, vara möjliga att källbelägga i en inte alltför avlägsen framtid, vara hyfsat kompletta vad gäller basfakta, och innehålla annat än artikelämnets beskrivning av sig självt. Ett exempel: en släkting till mig är adjungerad professor. På hans personalsida på universitetet stod det förut att han var född i Stockholm, när han i själva verket är född i en helt annan stad (både rent fysiskt och i folkbokföringshänseende). Skulle det upptäckas att det stod fel födelseort i en (ickeexisterande, men tänkbar) Wikipediaartikel om honom? Skulle artikeln ändras när han flyttar till en annan högskola? Skulle man kunna ta reda på vilket tilltalsnamn han använder utan att fråga dem som känner honom?

//Essin 28 januari 2012 kl. 02.55 (CET)

[redigera] Att komma igång

Jag uppfattar diskussionen som ett visst intresse att (försiktigt) gå vidare, blir inte då inte de första stegen:

  • Skapa en parallell metasida till WP:Relevans med namn som något som "bristande verifierbar(het)" där det mer konkret beskrivs vad som avses och hur sådan artiklar bör hanteras
  • Skapa en månadsstämplad mall parallell till {{relevanskontroll}} och som ger artiklar kategoriserad per den månad mallen åsatts

och sedan sätta igång och prova. Dessa mallade artiklar bör ju kunna föras till SFFR där kriterierna kan trimmas in som de nu gör beträffande relevanskriterier. Det värsta som kan hända är väl att inga artiklar blir mallade.(för att radera direkt, mer än idag, tycker jag inte vi skall börja med - först nå konensus, via diskssioner på SFFR, i vilka fall det kan vara lämpligt).Yger 25 januari 2012 kl. 17.12 (CET)

Har vi inte redan en sådan mall ({{källor}})? Niklas R (D#) 25 januari 2012 kl. 22.24 (CET)
Mallen används väl i hög grad för artiklar som verkar trovärdiga men saknar källangivelser. Jag tycker det finns en annan kategori artiklar där källorna inte angivits eller är mindre bra och där det kan finnas skäl att tvivla på innehållet.
Inom de områden jag försöker bevaka tycker jag mig i allmänhet kunna avgöra om en kort artikel är skriven av någon som inte alls känner ämnet, någon som eventuellt har goda kunskaper, men bara ur en begränsad synvinkel annan än min, eller om artikeln verkar ge en balanserad och korrekt (om också kanske begränsad) bild av artikelämnet.
I det första fallet är det rimliga att antingen förvandla artikel till en korrekt stubb eller att malla den. I det andra fallet kan artikeln kompletteras något och enskilda uppgifter märkas med {{källa behövs}}. I det tredje fallet behövs inte nödvändigtvis några åtgärder, men {{källor}} kan användas om gemenskapen tycker så.
Det bästa är förstås att söka reda på goda källor och skriva om artikeln utgående från dem, men jag föredrar i allmänhet att göra det arbetet enligt eget val och inte beroende på vilka artiklar jag råkar stöta på. Då tycker jag strategin ovan fungerar tillräckligt bra, för ämnen som ingår i min privata "allmänbildning".
Artiklar om enskilda personer, platser etc. måste hanteras på annat sätt, då också stubbar innehåller detaljuppgifter. Längre källösa artiklar innehåller också för mycket detaljkunskap för att inte grova fel skulle kunna slinka igenom.
Den första frågan är alltså om den ovan beskrivna kvalitetskontrollen, som ju är den Wikipedia ursprungligen byggde på (tillräcklig många ögonpar), är tillfredsställande, eller om källorna är så viktiga att hyggliga stubbar skall raderas om man inte hinner leta rätt på källor (och skriva om, så att formuleringarna följer de nya källorna). Och att man inte får förklara begrepp man behöver men inte har källor till.
Den andra frågan är vilka artiklar som skall mallas för eventuell radering.
--LPfi 26 januari 2012 kl. 09.14 (CET)
Jag tycker att en rätt given kategori som borde få en mall med nedräkning för radering är obelagda artiklar som rör historiska ämnen: en orts, en institutions, en släkts, en persons, ett kulturhistoriskt fenomens historia. Att drottning Kristina abdikerade 1654 är en del av allmänbildningen (eller var förr) och står i vartenda uppslagsverk, men andra påståenden måste kunna källbeläggas. Det finns alltför mycket historiskt bråte som ansamlats av nationalistiska eller självförhöjande skäl och som finns i de äldre historiska och biografiska äldre verken (och som nu görs lättillgängliga och får ny fräschör via Google Books och Projekt Runeberg och diverse genealogiska databaser) för att man ska kunna våga lita på obelagda påståenden. Mitt intryck är att de historiska bidragen på Wikipedia skulle må bra av en uppstramning i kraven på källbeläggande. Källorna må sedan vara opålitliga, men ser man åtminstone varifrån uppgiften är hämtad är det sällan svårt att bedöma dess pålitlighet. / --Minor 26 januari 2012 kl. 15.30 (CET)
Att historiska artiklar bör betas av först har jag ingenting emot. Min erfarenhet är dock att det mest är nutidsfenomen som saknar källangivelser. Vad gäller personer från äldre tid handlar det mest om stubbar, vars uppgifter finns på andra språkversioner. Fernbom2 28 januari 2012 kl. 09.47 (CET)
Jag menade bara att nämna en artikelkategori som man med fördel skulle kunna malla. Du har mycket bättre koll på hur läget är för andra områden på Wikipedia. Jag kan tänka mig att det kunde underlätta att ha några generella kriterier för olika kategorier. För person- och släkthistoriska artiklar kan man sätta rödljus för uppgifter med källhänvisningar till verk som är äldre än hundra år. (Det utesluter bl.a. Nordisk Familjeboks första utgåvor.) Artiklar för svenska personer finns inte alltid i andra språkversioner, men finns de där underlättar det förstås. Personligen skulle jag nog känna mer respekt för Wikipedia och ta min insats på större allvar om det redan från början betonades att jag måste ange mina källor genom att en "nedräkningsraderingsmall" lades in. Om det inte bara var ett fyllebidrag eller "en kul grej" tror jag de flesta är tillräckligt nyfikna för att gå in och kolla hur deras artikel ser ut i efterhand, och har man ett genuint intresse för artikelämnet har man knappast några svårigheter att klämma in en källhänvisning. Ett problem är att tröskeln är rätt hög för att lära sig skapa en notapparat för en nybörjare, men jag antar att ni granskare inte ställer så höga krav på korrekt formatering och liknande bara någon källa anges?
Jag fick intrycket av diskussionen ovan att det inte finns ett samförstånd bland deltagarna om att ett obelagt påstående inte ska få större värde och behandlas med större vördnad bara därför att den råkar skrivas in i en Wikipedia-artikel, och det är i så fall ett problem om det leder till inkonsekvens i bedömningen. Det viktigaste för mig som läsare – och jag använder Wikipedia dagligen i min forskning för uppslag – är att informationen är korrekt, inte att det finns många artiklar. Varje text innebär en bestående resurskostnad i form av övervakning och underhåll så det kan löna sig att vara strikt i bedömningen om underhållsbördan redan nu får de frivilliga att knäa eller om alltför mycket skräp släpps igenom därför att antalet granskande ögon är för få. Detta tillagt utifrån min yrkesmässiga erfarenhet av texthantering, vilket värde det nu hava kan ... / --Minor 28 januari 2012 kl. 21.03 (CET)

[redigera] Förändringar som behöver göras för att minska risken att förlora nya användare

Om vi skulle välja att ställa hårdare krav vid skapandet av artiklar är det ett par punkter som vi måste se till att få på plats:

  1. Vi måste väldigt tydligt påpeka vår förändrade policy redan när redigeringen påbörjas - det bör komma upp en röd ruta eller liknande där användarna förvarnas om detta på ett vänligt och enkelt sätt. Något i stil med:
    Circle-style-warning.svg
    Svenskspråkiga Wikipedia försöker utvecklas till att bli ett än mer tillförlitligt uppslagsverk. Vi ber dig därför att lägga till källor till det du skriver om. Du kan lägga till det antingen i form av fotnoter eller bara lista de källor du använt i slutet av artikeln. Formatet spelar inte så stor roll utan det viktiga är att de läggs till. För att lära dig mer om källhanteringen på Wikipedia, se Wikipedia:Källhänvisningar. Om artikeln saknar källor kan den komma att raderas inom 6 månader.
    För användare som har gjort ett stort antal redigeringar bör den här varningen förstås automatiskt stängas av.
  2. För det andra borde vi ha någon form av hjälpsystem, utöver fadderskapet, för nya användare för att förenkla inträdet hit till Wikipedia och hjälpa nybörjarna att skydda sina artiklar så att de inte blir upprörda över administratörer som skjuter först och frågar sen. Vi måste helt enkelt göra det möjligt för dem att utan allt för mycket ansträngning åtgärda källproblemet och andra problem. Ett projekt på ryskspråkiga Wikipedia beskrivs som rätt lyckat. De har en så kallad "Newcomers Incubator". Där kan nya användare få fortsätta arbeta på sina artiklar i lugn och ro och med stöd från erfarna användare på sidor som inte tillhör artikelnamnrymden (som jag förstått det flyttas alltså den nyskrivna artikeln som inte håller måttet dit). Hur Newcomers Incubator fungerar beskrivs i en fellowship-ansökan från förra året på Meta, se meta:Wikimedia Fellowships/Proposals/Newcomers Incubator.
  3. Vi måste se till att arbeta vidare och uppdatera våra sidor om källhänvisningar och ge tydliga exempel.

Utan dessa förändringar på plats tror jag att ℇsquilos farhågor om minskat antal användare kan komma att besannas. Punkt 2 och 3 vore i mitt tycke värda att arbeta med oavsett om vi ändrar policy om radering eller inte. Jopparn 29 januari 2012 kl. 02.33 (CET)

En annan färg på skylten vore bra, om den överhuvudtaget ska vara färglagd. Svart text på röd botten är mycket svårt att läsa. --MagnusA 29 januari 2012 kl. 13.49 (CET)
Pictogram voting keep-green.svg Fixat Jopparn 29 januari 2012 kl. 14.17 (CET)
Dålig ide med ännu en sur mall. Skriv något på användarens diskussionssida istället. --NERIUM 29 januari 2012 kl. 14.22 (CET)
Håller med Nerium. Finns det några vetenskapliga bevis för att mallar hjälper? Jag kan bevisa att de förfular. --LA2 29 januari 2012 kl. 14.52 (CET)
Poängen är ju att om vi skulle ändra reglerna och börja radera nyskrivna artiklar som inte har källor så måste ju nya bidragsgivare informeras om detta så snart som möjligt och tydliggöra att det är en förändring från hur vi tidigare har arbetat. Att skriva på användarsidor efteråt är förstås inte oviktigt, men det löser knappast problemet med först de som bara bidrar med en enstaka artikel (men skulle bli förbannade och snacka skit om Wikipedia om vi raderar den) och för det andra underlättar det avsevärt om du sitter med en källa framför dig och snabbt lägga till det efter uppmaningen - många uppfattar det nog som jobbigt att hitta igen var det fick informationen ifrån vid ett senare tillfälle när en förfrågan lagts på diskussionssidan. Jag vet att en mall inte kommer att göra förändringen helt smärtfri, men jag behöver knappast referera till någon källa som säger att utan information är det svårt att reagera på en förändring, eller vad säger du LA2? Jopparn 29 januari 2012 kl. 15.41 (CET)
Att visa rutan i redigeringsläget är förstås bara ett alternativ och den skulle lika väl kunna visas som en SiteNotice under några veckor. Jopparn 29 januari 2012 kl. 15.45 (CET)
Hoppas verkligen inte att ni skall börja radera artiklar alla 2008 igen. Artikelsåren är ännu inte läkta sedan förra gången. --NERIUM 29 januari 2012 kl. 16.44 (CET)
Att tydligt visa vad som är Wikipedias minimikrav – det är ju detta det handlar om – i form av en mall i redigeringsläge (för alla eller bara icke-inloggade användare?) tycker jag låter som en bra idé. Jag gillar kommentaren om att formateringen inte är ett hinder, eftersom jag själv upplevde det som en ganska hög tröskel att få till fotnoter och referenser. Jag tror att det är viktigt att mallen är mer inbjudande; nu ser den lite avskräckande ut. Jag menar inte något i stil med 'leende barn på blomsteräng' men något varmt och välkomnande. Också texten kan formuleras så att syftet framgår tydligare: »Tack för att du vill bidra till att förbättra Wikipedia! Wikipedias ambition är att förse läsarna med korrekt och pålitlig information. Det innebär att det måste framgå varifrån uppgifterna är hämtade. Kom därför ihåg att ange källorna för de uppgifter du lämnar» och så vidare.
Eftersom jag har viss erfarenhet från släktforskarvärlden och sedan 1990-talet i tal och skrift har engagerat mig i att propagera för vikten av att ange sina källor vet jag att det inte är lathet eller dumhet som gör att man inte registrerar varifrån man har fått en uppgift; man bara inte tänker på det. Och jag var inte bättre när jag var yngre. Källkritik nämndes inte ens i släktforskarhandböckerna på 90-talet; nu är källkritik och källbelägg i släktforskarsammanhang ett stående inslag som engagerar många, på ett positivt sätt, och mycket tack vare ett målmedvetet påminnande. (I Norrköping höll i augusti på den stora släktforskarmässan en släktforskare ett föredrag som uteslutande handlade om hur man registrerar sina källor. Salen var fullsatt.) Det går att framställa källkravet på ett positivt sätt. (Ett särskilt pris för nya, bra källbelagda artiklar?) Ett vänligt påpekande lär inte någon ta illa upp av, däremot kan ju pekpinnar få folk att resa ragg. — Det Jopparn säger om det ryska faddersystemet för nyregistrerade användare låter intressant, för övrigt. / --Minor 29 januari 2012 kl. 17.34 (CET)
Gcastor-mallen gör inte att vi får flera nya användare snarare tvärt om. Det är sällan nya användare gör rätt. De missar, förutom källor, iw-länkar, kategorier m.m. men de lär sig så småningom utan skrämselmallar som den här. Jag kan inte heller se någon större iver för dcastorförslaget att nya användares artiklar skall raderas så inte heller för den här mallen.
Circle-style-warning.svg
Svenskspråkiga Wikipedia försöker utvecklas till att bli ett än mer tillförlitligt uppslagsverk. Vi ber dig därför att lägga till källor till det du skriver om. Du kan lägga till det antingen i form av fotnoter eller bara lista de källor du använt i slutet av artikeln. Formatet spelar inte så stor roll utan det viktiga är att de läggs till. För att lära dig mer om källhanteringen på Wikipedia, se Wikipedia:Källhänvisningar. Om artikeln saknar källor kan den komma att raderas inom 6 månader.
NERIUM 29 januari 2012 kl. 17.49 (CET)
Det handlar väl om synen på vad Wikipedia är respektive ska vara. Inom de områden där jag har någon fackkunskap ser jag att kvaliteten är låg överlag, ibland rent förfärlig, och jag är inte den enda som har insett det. Den kraft jag kan lägga på att rätta och komplettera är mycket begränsad. Man kan inte begära att de som ställer upp frivilligt och granskar nya artiklar ska ha ingående kännedom om medeltidsfrälse, Norrland under 1500-talet, liturgiska striden, konjunktivens användning i nylatinet och allt vad det kan röra sig om, och att lägga ansvaret på dem och andra läsare att kolla och rätta är orimligt. Det funkade kanske när Wikipedia bestod av några tiotusen artiklar, men jag ser att det inte funkar nu. Genom att kräva källbelägg ger man läsaren möjlighet att själv bedöma tillförlitligheten. Står det att en uppgift är hämtad från Nordisk familjebok 1916 säger det sig själv att man inte kan använda den utan vidare och det säger dessutom en hel del om artikeln i övrigt. Det är kanske roligt för den som skriver en ny artikel att skriva och inte bekymra sig om källhänvisningar, men man ska nog räkna med att det innebär en stor risk för att Wikipedia blir en felkälla under oöverskådlig tid. En artikel som innehåller uppgifter som kräver källhänvisningar men som saknar sådana är en belastning för Wikipedia och det är oschysst mot läsarna att släppa igenom sådant. Vare sig man gillar det eller inte. En vänlig påminnelsemall i redigeringsläge om att bidragande medför ansvar kan förtydliga att det inte handlar om en kul grej för egen del utan att det faktiskt är ett uppslagsverk det handlar om. Och återkommande påminnelser kan ge effekt. / --Minor 29 januari 2012 kl. 20.53 (CET)
För varje ny användare man tappar minskar man bredden som har kännedom om alla de olika ämnen som finns på wp. Jag tro inte på vi och de-filosofin. De nya är också vi och de fixar också med artiklar som vi gör inom de områden de känner för/kan. Desto färre nya vi jagar bort desto fler är vi som korrigerar och lägger till källor men får vi inte in nya så kommer det att att kännas övermäktigt för den tynande skaran som finns kvar. Så enda sättet att få ett korrekt wikipedia är att vi blir så många som möjligt. --NERIUM 29 januari 2012 kl. 21.17 (CET)
Strategin att släppa igenom så gott som allt verkar inte ha hjälpt tillräckligt mycket. Antalet deltagare är inget kvalitetsmått och inget som i sig är kvalitetsförhöjande. Det är inte det förhållandet att någon vill bidra som ska styra om texten ska införlivas i Wikipedia utan om informationen är korrekt och relevant, om man nu ska utgå från Wikipedias grundpelare. Det har inget med »vi och dem» att göra. Det finns flera faktorer som påverkar hur många som bidrar här och som man mer aktivt kan försöka tillämpa: a) Man ökar tilltron till Wikipedia som lexikalisk resurs genom att faktiskt behandla texterna som en del av en encyklopedi. Till att börja med kan man göra användarna uppmärksamma på att det medför ett ansvar att bidra här och se till att man som användare påminns om det. Ofta. b) Man gör det betydligt enklare att skapa och redigera texter, vilket inbegriper möjligheten att enkelt lägga till källreferenser. Det står på huvudsidan att det är enkelt att bidra, men i praktiken är det ett mörker för många. c) Man uppträder varsamt mot andra på diskussionssidorna när det finns delade meningar. Det inbegriper t.ex. att inte bemöta ett inlägg med argument som går ut på att den andre inte deltagit tillräckligt mycket här för att ha rätt att uttrycka sig. Det är okej att både känna sig och låta frustrerad över något men inte acceptabelt att tillgripa personargument i stället för sakargument.
Jopparn har själv tagit initiativet att tänka igenom och komma med ett förslag som skulle kunna realisera Mange01:s förslag och genom att lägga fram sitt förslag har han gjort det lättare att reflektera över konsekvenserna och komma med nya förslag. Det har han all heder av. Utformningen är en annan fråga. --Minor 29 januari 2012 kl. 22.26 (CET)
Jag tycker det är viktigt att vi gör något åt källproblematiken och där man bör börja är där artikeln börjar och det är hos den som skriver artikeln. Den som skriver artikeln har gjort det för att den vill bidra och när man upplyser användaren om vikten av källor - och att man motiverar väl varför icke källbelagda artiklar kan komma att raderas - kanske användaren också kommer lägga till källor direkt. Vi bör därför i mallen länka till olika policydokument och riktlinjer som har med just verifierbarhet, neutralitet, källor och fotnoter att göra. Den röda färgen drar till uppmärksamheten, men texten som står där bör vara pedagogisk och vänligt sinnad. Jag tycker därför tanken med detta är väldigt positiv och ser svårligen hur det skulle skrämma iväg någon som vill bidra. Vänligen, dnm (d | b) 29 januari 2012 kl. 22.05 (CET)
Det här förslaget verkar ju vara en jättebra idé för att avskräcka nybörjare. Varken röda ramar, trafikmärken eller hot om radering lär ju väcka lusten att bidra. Om något ska göras anser jag att det är fullt tillräckligt med en vädjan om att lägga in källhänvisningar på editeringssidan. Det är mängden av intresserade och kunniga deltagare som gör att kvalitén på artiklarna upprätthålls, inte källhänvisningar till källor av oklar sanningshalt. --// jorchr 29 januari 2012 kl. 22.19 (CET)
I praktiken är källhänvisningar ofta den enda möjlighet en läsare har att kunna bedöma trovärdigheten i artikelns uppgifter. Det finns inte tillräckligt många intresserade och kunniga deltagare som kan upprätthålla kvaliteten på Wikipedia; det är väl det som är grundproblemet? Inte ens i akademiska verk accepterar man tanken att det är författarens kunnighet och kännedom om ämnet som avgör tillförlitligheten, vare sig hon/han har professors titel; källreferenser har ett betydande egenvärde – och att skriva in varifrån man hämtat en uppgift kan man knappast tycka är ett orimligt och oöverkomligt krav på den som vill delta i att bygga upp en encyklopedi vars artiklar alltid hamnar överst i Googles träfflistor. --Minor 29 januari 2012 kl. 22.36 (CET)
I teorin är källhänvisningar ett sätt att bedöma trovärdigheten. I praktiken görs det genom att vanliga människor konstaterar att sånt dom känner till stämmer i våra artiklar och drar slutsatsen att annat också stämmer. Wikipedia som idé fungerar inte i teorin utan bara i praktiken. Och för att fortsätta fungera i praktiken måste vi ha många och kunniga deltagare. Därför måste vi se till att folk vill delta. Och genom att tvinga nybörjare att lägga in källhänvisningar och referenser, något som är mer än lovligt krångligt, höjer vi tröskeln för att börja avsevärt. Jag har inget emot att vi försöker få in bra källhänvisningar i artiklarna, men vi skall inte göra det genom att hota nybörjare med att deras insatser kommer att raderas. --// jorchr 29 januari 2012 kl. 22.49 (CET)
Jag ser ingen motsättning mellan att ha krav på källhänvisning och kunniga deltagare. Det borde snarare fungera som hand i skräddarsydd handske. Ifall man skriver en artikel utan källhänvisningar; vart har då personen fått informationen ifrån? Egen forskning? Fantasi? Verklig kunskap? Ja det är svårt att veta. Vill våra kunniga användare inte lämna källhänvisningar finns ju all anledning att ändå vara orolig. För trovärdigheten skull ska vi ha källhänvisningar och det är ingen skada skedd om man med vänligt sinnade ord och med god hjälp om hur man gör också hjälper nya att lära sig detta. dnm (d | b) 29 januari 2012 kl. 23.03 (CET)
Jag tycker att dnm uttrycker mina tankar om detta mycket bra i inlägget ovan. Att källreferenser i praktiken inte har någon betydelse för hur "vanligt folk" upplever trovärdigheten i artikeln känns väldigt främmande för mig. Jopparn framhöll i sitt förslag ovan att det borde räcka med att man skriver in i artikeln var man hämtat uppgifterna från och inte behöver bekymra sig om formateringen. Det viktigaste är ju ändå att informationen finns där. Ett påpekande om att Wikipedias policy är att artiklar som saknar källuppgifter kan komma att raderas inom x antal månader är inget hot mot en specifik användare utan en del av varudeklarationen; det är snarare betryggande att veta än skrämmande. Varje nätforum har regler om att vad och hur man får skriva och att inlägg kan tas bort om reglerna inte följs, och "vanligt folk" (vilka de nu skulle vara) verkar ju inte uppleva det som något som skrämmer bort dem. --Minor 30 januari 2012 kl. 07.00 (CET)
Strategin att släppa igenom så gott som allt verkar inte ha hjälpt tillräckligt mycket. Har inte sett någon sådan strategi. Antalet deltagare är inget kvalitetsmått och inget som i sig är kvalitetsförhöjande. Absolut en nödvändighet med många delatagare för att utveckla och hålla wp uppdaterat. Det är inte det förhållandet att någon vill bidra som ska styra om texten ska införlivas i Wikipedia utan om informationen är korrekt och relevant, om man nu ska utgå från Wikipedias grundpelare. Elaka mallar stjälper mer än de hjälper. Det har inget med »vi och dem» att göra. Det finns flera faktorer som påverkar hur många som bidrar här och som man mer aktivt kan försöka tillämpa: a) Man ökar tilltron till Wikipedia som lexikalisk resurs genom att faktiskt behandla texterna som en del av en encyklopedi. Till att börja med kan man göra användarna uppmärksamma på att det medför ett ansvar att bidra här och se till att man som användare påminns om det. Elaka mallar gör inte wp till en encyklopedi man kan på ett trevligt sätt påpeka vikten av källor utan straffpåföljd. Ofta. b) Man gör det betydligt enklare att skapa och redigera texter, vilket inbegriper möjligheten att enkelt lägga till källreferenser. Det står på huvudsidan att det är enkelt att bidra, men i praktiken är det ett mörker för många. Desto mer komplicerat och anonymt det är i uppstarten desto mörkare är det. c) Man uppträder varsamt mot andra på diskussionssidorna när det finns delade meningar. Det inbegriper t.ex. att inte bemöta ett inlägg med argument som går ut på att den andre inte deltagit tillräckligt mycket här för att ha rätt att uttrycka sig. Det är okej att både känna sig och låta frustrerad över något men inte acceptabelt att tillgripa personargument i stället för sakargument. Få sin artikel är personligt. Jopparn har själv tagit initiativet att tänka igenom och komma med ett förslag som skulle kunna realisera Mange01:s förslag och genom att lägga fram sitt förslag har han gjort det lättare att reflektera över konsekvenserna och komma med nya förslag. Det har han all heder av. Utformningen är en annan fråga. Elaka mallar är inte lösningen på allt. Den strategin har vi sett inte hjälper. --NERIUM 29 januari 2012 kl. 22.58 (CET)
Varför skulle det vara en "elak" mall? Man lockar fler flugor med honung än med ättika. Man kan påminna utan att komma med pekpinnar. Men vi vänder på rollerna i stället. Berätta gärna vilken strategi du skulle tillgripa för att lösa problemet med dålig kvalitet och för få användare. För ett problem är det ju. --Minor 29 januari 2012 kl. 23.03 (CET)
Formuleringar, färger och eventuell bild i rutan kan självklart ändras, det var bara ett första utkast som jag skapade med förhoppningen att ett konkret förslag skulle kunna leda till en mer konstruktiv diskussion.
Av NERIUMs senaste kommentar får jag intrycket att det är varningen för risk med radering som är vad h*n anser gör det till en "elak mall". Jag vet inte om det här på något sätt varit otydligt med tanken på den inledande raden i mitt första inlägg, men den föreslagna rutan vore ju endast aktuell om vi nu skulle komma fram till att radera nyskrivna artiklar som helt saknar alla former av källhänvisningar, annars vore ju ett tillägg av rutan inte ens aktuell!
Slutligen måste jag säga att jag har svårt att förstå om NERIUM försöker vara ironisk eller vad det hela beror på när h*n skriver "[e]laka mallar är inte lösningen på allt" som svar på ett förslag bestående av tre olika åtgärder... Jopparn 30 januari 2012 kl. 00.33 (CET)
Den som klickar på "redigera" för första gången får redan nu väldigt mycket information att ta in. Jag citerar, från redigeringsfönstret:
"Du är inte inloggad. Din IP-adress kommer därför att synas i versionshistoriken om du klickar på "spara" nedan. Om du vill undvika att din IP-adress offentliggörs kan du registrera ett användarkonto." "Observera att du genom att bidra till Wikipedia godkänner att ditt bidrag släpps under licensen Creative Commons erkännande-dela lika 3.0. Det innebär bland annat att du godkänner att din text kan redigeras eller kopieras av vem som helst. Du ansvarar även för att bidraget inte bryter mot upphovsrätten och att all information i bidraget är verifierbar." "Sammanfatta redigeringen." "Om du inte vill att det du skriver ska bli redigerat och återanvänt ska du inte spara det här. Om du inte själv skrev texten, så måste det vara tillgängligt under villkor som är i överensstämmelse med användarvillkoren, du bekräftar att du uppfyller alla relevanta licenskrav."
Många av orden är dessutom länkade till andra sidor. Till detta kommer ett sidofält, länkar till "förbehåll" etc nere på sidan. Ska ytterligare en skylt läggas dit får vi nog offra något annat. /NH 29 januari 2012 kl. 23.27 (CET)
Det är ett synnerligen relevant påpekande. Den sista delen: "Om du inte vill att det du skriver ska bli redigerat och återanvänt ska du inte spara det här. Om du inte själv skrev texten, så måste det vara tillgängligt under villkor som är i överensstämmelse med användarvillkoren, du bekräftar att du uppfyller alla relevanta licenskrav." känns som en ren upprepning av det som står tidigare om licensen, så det borde gå att ta bort i mitt tycke. Jopparn 30 januari 2012 kl. 00.33 (CET)
Varför inte lägga in det överst i förhandsvisningen i så fall? --Minor 30 januari 2012 kl. 07.00 (CET)
Alla använder inte förhandsvisningen.
Textmassan som möter redigeraren är ett stort problem. Licens, integritet och källor är alla centrala, men källorna kommer i tredje hand, då avsaknad av sådana är uppenbar och kan skötas i efterhand, i motsats till de två andra. Utom det citerade finns text om att man skall kontrollera att uppslagsordet är rätt stavat och att man gärna skall göra en sökning, och kanske ännu någonting, för att göra det "lätt" för nybörjare.
Är avsaknaden av källor i nya artiklar av nybörjare ett stort problem? Eller gäller källproblemet dels artiklar som har många andra problem, dels gamla artiklar eller artiklar skapade av erfarna användare? Då kanske vi bör fundera på hur vi når just dem som behöver nås.
Senast i fredags ändrade jag en formulering om hur man skapar artiklar, där källorna inte nämndes. Det är bättre att korrigera existerande information än att lägga till ny. Kolla de sidor nya användare stöter på. Och ta en titt på [[MediaWiki:Newarticletext] och relaterade sidor och försök se hur informationen kunde skäras ner.
--LPfi 30 januari 2012 kl. 08.55 (CET)
Som jag ser det är det en strategi av flera för att hantera problemet med undermåliga artiklar. Det löser inte de omedelbara problemen, men att framhålla för nya användare att källreferenser är en Wikipedia-policy och att det faktiskt ställs krav på att informationen är korrekt i ett uppslagsverk är ett billigt sätt att försöka få ner antalet nya artiklar utan källhänvisningar. --Minor 30 januari 2012 kl. 10.13 (CET)

Jag förstår inte det här (och jag inser att jag nu intar rollen som sur gammal gubbe). Det allra viktigaste, om man måste prioritera (och det måste man) är inte att "minska risken att förlora nya användare". Det viktigaste är istället att "minska risken att vilseleda den som söker information". Varför sätts inte informationen och dess kvalitet i centrum? Varför betraktar så många debattörer bidragsgivaren (och dennes rätt att misslyckas) som viktigare än läsaren (och dennes rätt att få god information)?
Uppslagsverket skrivs för att de som söker encyklopedisk information ska kunna få läsa trovärdiga och korrekta artiklar som har skrivits av kunniga och kvalitetsmedvetna bidragsgivare. Varje artikel måste därför signalera varifrån informationen är hämtad, så att den som läser dels ska kunna bedöma dess innehåll, dels ska kunna få tips om var man kan lära sig mer. En artikel som inte klarar dessa krav lever inte upp till sitt primära syfte: Att den som läser ska bli korrekt informerad och känna tilltro till att informationen stämmer. Därmed är den i praktiken helt meningslös eller, ännu värre, rent skadlig.
Wikipedia är ett uppslagsverk som styrs av ett regelverk. Det är ingen rättighet att lämna bidrag och redigera på Wikipedia. De som ändå vill göra det måste acceptera de förutsättningar som gäller. De bidragsgivare som inte klarar av att producera texter som klarar uppslagsverkets kvalitetkrav måste därför antingen lära sig det eller söka andra forum. För mig är det då rimligt att artiklar med lösa påståenden (d v s betydelse- och saklighetsbärande påståenden som saknar källor eller annan verifikation) raderas, samtidigt som det läggs ett vänligt meddelande på användarens diskussionssida (gärna personligt skrivet men med den undersförstådda uppmaningen "gör om, gör rätt") som förklarar varför artikeln inte har klarat sig. Läsaren slipper då en mall som egentligen är riktad till författaren, och riskerar inte att bli vilseledd av information som WP betraktar som osäker/overifierad. Det kan kanske kännas brutalt för nybörjaren, men läsaren är trots allt viktigare. Janders 30 januari 2012 kl. 09.37 (CET)

Väl uttryckt! --Minor 30 januari 2012 kl. 10.13 (CET)
Jag tror inte att strävan efter god kvalité skrämmer bort användare, tvärtom. En person som förstår att Wikipedia är ett uppslagsverk förstår också varför källor är viktigt. Och vet någon rent tekniskt inte hur man lägga in källor än ska man naturligtvis hjälpa till. Det handlar inte om att hota och skrämma eller jaga bort, utan om att efterfråga källor. Varför skulle det skrämma någon att man strävar efter att artiklarna håller god kvalité? Alla är väl medvetna om att nybörjare inte kan allt, och alla vet att man lär sig efterhand, det är generellt för nybörjare inom vad det än må vara. Jag tror det kan vara flytande gränser mellan läsare och bidragsgivare på Wikipedia. Jag bidrar t.ex med artiklar inom ämnen som jag tycker jag har kompetensen att skriva om, och jag läser artiklar av andra inom ämnen som jag inte tycker mig ha kunskap nog att skriva om. När jag läser vill jag naturligtvis att artiklarna är trovärdiga och välskrivna. Många börjar nog som läsare och blir sedan bidragsgivare. När man går över till att bidra ställs man inför dels det tekniska med wikiformatering, dels mot det ansvar mot läsare som ändå måste betraktas som centralt hos skribenterna. Precis som Janders skriver så är det i slutändan för att dela med sig av kunskap till andra man skriver och inte bara för sin egen del (därmed inte sagt att det är oviktig att det är roligt att bidra, för det är väldigt viktigt). Newcomers Incubator eller något liknande låter intressant. Ibland har jag flyttat artiklar som varit bristfälliga från huvudnamnrymden till undersidor för bearbetning och det har varit uppskattat. Höstblomma 30 januari 2012 kl. 10.30 (CET)
Jag håller med om allt Höstblomma skriver ovan. Det jag vänder mig mot är en övertro på att källhänvisningar automatiskt leder till högre kvalitet. I väldigt många av de artiklar som har källhänvisningar är det omöjligt att verifiera sanningshalten utifrån referenserna. Skulle vi ta bort allt som har obefintliga eller dåliga hänvisningar blev det inte mycket kvar av uppslagsverket.
Jag menar istället att det är den ständiga granskningen från våra läsare och wikipedianer som borgar för att kvaliteten upprätthålls. Det är där Wikipedia har sin storhet. Ifrågasatta uppgifter skall naturligtvis styrkas, men vad är nyttan med att lägga in källhänvisningar på uppgifter som är självklara? --// jorchr 30 januari 2012 kl. 11.08 (CET)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Svaret på Janders' fråga är Gnupedia och Nupedia. Orsaken att Wikipedia har lyckats är att vi ställer mindre krav på bidragsgivarna och på enskilda bidrag. Och i gengäld är många. Med många ögon är alla fel lättupptäckta (à la Katedralen och basaren). Jag vill också minnas att svenskspråkiga Wikipedia kallats "uppslagsverket som skrivs av barn".
Vi skall ställa krav på oss själva och på uppslagsverket, men vi måste vara mycket försiktiga så att metoderna inte äventyrar målet. Hittills har vi ansett att det är viktigt att locka nya bidragsgivare och att de kan läras upp här. Nu talar många för att de som inte klarar att använda källor korrekt mer eller mindre är ovälkomna. Åtminstone kan inläggen eller deras möjliga konsekvenser tolkas så.
Jag vill att vi identifierar det konkreta problem som hjälps upp med källkravet, i den form det framställs här.
Som jag tolkat det skulle kraven främst handla om att radera dåliga stubbar utan källor. {{källor}} tycker jag att alldeles tillräckligt tydligt varnar läsaren i dessa fall. Min uppfattning är att de ofta skrivs som de första bidragen av unga personer, som så småningom kan växa in i hur man skriver bra artiklar. Om vi inte har resurser att komplettera artiklarna kommer vi att ha vissa områden med dåliga artiklar istället för inga artiklar. Dessa artiklar, deras läsekrets och deras skapare är värda en helt egen diskussion.
En artikelkategori som nämnts är biografier över mindre kända historiska personer. Jag tror det är en ganska liten grupp redaktörer som skriver sådana artiklar, tillräckligt liten för att en riktad insats skulle bita (eller gäller det helt enkelt gamla artiklar, som inte ännu setts över?).
Fler kategorier? Eller kan någon ge tio exempel på typiska artiklar skapade i 2010-, som man hoppas ändringarna (raderingshotet och den röda rutan?) skulle bita på?
--LPfi 30 januari 2012 kl. 11.14 (CET)
Jag tror att de flesta biografier av vikt går att hitta källor till om det bara ges lite tid. Jag gick dock igenom listan över de kortaste artiklarna utan källor och hittade en hel del skånskt medeltidsfrälse. Där tror jag tyvärr inte att jag kan bidra med särskilt mycket material - kanske någon annan kan hjälpa till?--FBQ 30 januari 2012 kl. 13.43 (CET)

Kan inte den föreslagna texten läggas in utan den röda rutan? Att det då tar något längre tid innan den observeras kan vägas mot det faktum att den egentligen inte uttrycker något nytt - källkravet har funnits länge, i varje fall under hela den tid jag redigerat här (det vill säga nära tre år). Av de fem tusen bidrag jag lämnat är i och för sig troligen ett tiotal stubbar utan hänvisningar, men generellt finns sådana. Att jag, med akademiska fackkunskaper, har större tilltro till Ugglan som källa än en del andra har ser jag inte som något större problem - var och får ju bedöma trovärdigheten utifrån sina referensramar. Att artiklar här skall bestå av obearbetad text från detta hundraåriga klassiska uppslagsverk har jag aldrig hävdat. Tvärtom måste de givetvis uppdateras med hjälp av andra tillgängliga uppgifter. Fernbom2 30 januari 2012 kl. 12.38 (CET)

Risken finns att den jargong, som för stammisar här ses som helt naturlig, av utomstående ses som avsnoppande och otrevlig. Jag misstänker att många mallar och enradare kan räknas in i nämnda jargong. Att gorma "Wikipedia är ingen nyhetstjänst!!!" är ett typexempel på hur vi gång på gång stöter bort användare, och om Du, när Du läser detta, känner att Du vill försvara otrevliga enradare så tycker jag att Du ska fundera på om inte just Du är en del av problemet med det minskande antalet aktiva skribenter på Wikipedia. ;) Jag tycker att vi ska lyssna på NERIUM. --CvB 30 januari 2012 kl. 13.19 (CET)
Två saker är kritiska i sammanhanget; tid och tydlighet. Nej, det kan omöjligt vara negativt att direkt stämma i bäcken när exempelvis källa inte anges. Just den aspekten är direkt avgörande för wikipedias trovärdighet, vilken också, gång på gång, ifrågasätts. Hur ska man annars kunna ta till sig spelreglerna här, om inte direkt vid första besöket? Allt annat är björntjänster för nybörjaren samt en extra börda för "stammisen" som måste bevaka och ställa källkrav. Naturligtvis måste det upplevas positivt för en förstagångsbidragare att få veta om denne gör rätt eller fel, inte efter 25:e bidraget. Om uppgiften stämmer, så finns det f.n cirka 15 000 artiklar som helt eller delvis saknar källor. Skälet till det menar jag är bristen på tydlighet. Fram med stora, feta mallar som vänligt men tydligt signalerar om man är på rätt spår. Ymer 30 januari 2012 kl. 13.33 (CET)
Varifrån kommer uppgiften att det skulle finnas 15 000 artiklar som helt eller delvis saknar källor? Alla artiklar har källor, om än odokumenterade, men jag tror snarast att minst hälften, 200 000 artiklar helt saknar hänvisningar och att nästan alla övriga till del saknar hänvisningar. Försök med att trycka på Slumpartikel några gånger och se hur lite källhänvisningar som finns. --// jorchr 30 januari 2012 kl. 15.06 (CET)
Fångade upp siffran för en tid sedan, men hittar inte just nu. Kanske det rörde sig om uppmärkta med mallar? Själv tror du att "Alla artiklar har källor, om än odokumenterade [vad betyder det, källor utanför wikipedia har väl knappast ett värde här?], men jag tror snarast att minst hälften, 200 000 artiklar helt saknar hänvisningar och att nästan alla övriga till del saknar hänvisningar."? Så bra, då kanske vi står på samma sida i den frågan. Problemet är att detta dryftas med återkommande intervall, utan att vi sätter ned foten. Ymer 30 januari 2012 kl. 19.11 (CET)
Det jag menar är att artiklar inte är fantasifoster utan baserade på författarnas uppfattning av vad som är sanning. I värsta fall är källan hörsägen, men i de flesta fall något som artikelskribenten lär sig i något sammanhang, men inte lagt energi på att dokumentera. Du har förmodligen rätt i att de 15 000 artiklarna är de som är uppmärkta med att källa saknas. Men vad skiljer dem från alla andra artiklar utan källhänvisningar? Det jag menar är att det är wikipedias upplägg med att alla kan rätta felaktigheter som skapar kvalitet och att vi inte skall avskräcka nybörjare med att ovillkorligen kräva källhänvisningar. En vänlig uppmaning att ange källor tror jag är mer konstruktivt när det gäller att attrahera nya deltagare. --// jorchr 30 januari 2012 kl. 19.56 (CET)

@Fernbom: Det som är nytt är just risken för radering och därför tycker jag att det vore bra om den åtminstone i början vore extra tydlig. Mallen kan dock självklart utformas på andra sätt och eftersom flera har uttryckt att rött kan uppfattas som negativt så kanske det här vore en bättre version:

Nuvola apps important blue.svg
Svenskspråkiga Wikipedia försöker utvecklas till att bli ett än mer tillförlitligt uppslagsverk. Vi ber dig därför att lägga till källor till det du skriver om. Du kan lägga till det antingen i form av fotnoter eller bara lista de källor du använt i slutet av artikeln. Formatet spelar inte så stor roll utan det viktiga är att de läggs till. För att lära dig mer om källhanteringen på Wikipedia, se Wikipedia:Källhänvisningar. Om artikeln saknar källor kan den komma att raderas inom 6 månader.

Jopparn 30 januari 2012 kl. 18.50 (CET)

Mitt förslag. Rött är en given färg, med det högsta uppmärksamhetsvärdet. Texten ska vara direkt och konsis:
Circle-style-warning.svg
Svenskspråkiga Wikipedia ska bli ett ännu tillförlitligare uppslagsverk. Vi vill därför att du anger källor till det du skriver om. Det kan ske i form av fotnoter eller bara genom att lista de källor du använt i slutet av artikeln. För att lära dig mer om källhanteringen på Wikipedia, se Wikipedia:Källhänvisningar. En artikel som saknar källor kan komma att raderas inom 1 månad.
Ymer 30 januari 2012 kl. 20.15 (CET)
Röd är definitivt en färg som syns väl medan den blåa tyvärr smälter in för mycket i övriga Wikipedia. Man skulle kunna tänka sig andra färger som är mindre drastiska men ändå syns väl i förhållande till vår övriga layout. Man skulle kunna tänka sig att använda en ganska varm grön färg (grönt med gult inslag i basen) som NPOV-logotypen eller brandgul/orange som våra {{POV}}-mallar.
Sex månader är definitivt en alldeles för lång tid. En månad kanske är för kort, även om jag tilltalas av det. Kanske tre månader skulle kunna vara en bra kompromiss? Jag anser också att texten ska vara kort och inte för pluddrig, däremot får den inte vara för snäv och uppfattas som otrevlig. Med en grön färg skulle nog budskapet kunna vara hårdare och tydligare än budskapet kan vara i en ram som är röd eller brandgul/orange.
Jag ser gärna ett välkomnande i texten och ett tack för bidraget. Vänligen, dnm (d | b) 30 januari 2012 kl. 20.27 (CET)
Jag kan inte instämma i att det är något nytt att artiklar riskerar att raderas om de saknar källor. Tvärtom riskerar de detta öde inom 24 timmar, som det är nu. Om inte annat brukar de märkas för relevanskontroll, vilket leder till att något händer inom tre månader. Det finns många avvägningar att göra här, men jag skulle gärna se att dnm:s kompomissförslag genomförs. Vad gäller äldre artiklar bör de betas av successivt. FBQ gör redan nu en stor insats här i samband med sin inläggning av biografier från Svensk Uppslagsbok. Tveksamma fall bör tas till SFFR. Ett antal utslag där kommer sedan att ge god vägledning inför den fortsatta hanteringen. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 06.45 (CET)
Då det gäller mallen tror jag att det vore bra med en tydligare koppling mellan källangivelser och tillförlitlighet, eftersom den kopplingen inte är uppenbar för alla. Dessutom uppfattar jag texten om att Wikipedia ska bli ett ännu bättre uppslagsverk som att vi säger att det inte håller måttet nu. Skulle en omformulering i stil med följande fungera?
Circle-style-warning.svg
Tack för att du vill bidra till Wikipedia! Wikipedias ambition är att alltid förse läsarna med korrekt information. För att andra läsare ska kunna bedöma tillförlitligheten i artikeln och kunna bygga vidare på den måste de veta varifrån uppgifterna är hämtade. Kom därför ihåg att ange källorna för de uppgifter du lämnar, antingen i form av fotnoter eller bara genom att lista de källor du använt i slutet av artikeln. Nyupplagda artiklar utan källor kan komma att raderas inom en månad.

/--Minor 31 januari 2012 kl. 09.44 (CET)

Kortare tid än tre månader ser jag som kontraproduktivt, i varje fall till att börja med. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 10.29 (CET)
Jag instämmer med Fernbom2 gällande tiden. Därtill tycker jag absolut att det bör framgå att det är ok att lägga in felformaterade källor, det vill säga att "Formatet spelar inte så stor roll utan det viktiga är att källor läggs till" bör stå med i rutan. Det blir inte så skrämmande då och det är rätt lätt att formatera artiklar i efterhand och kan delvis ske med bot (exempelvis lägger botar på enwp automatiskt till titel på url:er). Jopparn 31 januari 2012 kl. 14.45 (CET)

(Fernbom2, min kommentar ovan om Nordisk familjebok och dess otillförlitlighet gäller i första hand biografierna och de genealogiska uppgifterna; i övrigt tycker jag att det innehåller många bra och fortfarande användbara sammanställningar. De flesta biograferade personer i äldre tid tillhörde adeln. Alla utgåvor av uppslagsverk och biografiska verk före omkring 1930 bygger därför nästan uteslutande på Gabriel Anreps utgåva av svenska adelns ättartavlor från omkring 1860. Det verket är ökänt för att det innehåller tusentals felaktiga uppgifter, i synnerhet då det anger härstamning och släktförhållanden. Det är först på 1920-talet som det sker en ordentlig utrensning genom att Svenskt biografiskt lexikon börjar ges ut och vi får Gustaf Elgenstiernas stora utgåva av Riddarhusets stamtavlor.) /--Minor 31 januari 2012 kl. 09.44 (CET)

Det är en grov förenklig att hävda att de flesta biograferade personer tillhör adeln. Vad gäller den gruppen bör man skilja på olika typer av uppgifter. Givetvis bör inte genealogier från 1800-talet och tidigare användas. Det finns alltför mycket fantasifoster och medvetna förfalskningar bland dem. Däremot är de flesta fakta om personernas liv korrekta. De omdömen som ges är präglade av sin tids syn. Jag förvånas över att mallen "Ugglanvärderingar" aldrig har kommit till användning. Själv återger jag ofta dessa uttalanden, men då i citatform med angivande av artikelförfattaren. Ibland kan de dock hellre saklöst strykas. En bearbetad text från Nordisk Familjebok blir, som jag ser det, nästan alltid bättre än en direktöversättning av den engelska versionen. Men jag respekterar att det finns skilda meningar om detta. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 10.10 (CET)
(Mitt kategoriska uttalande ovan ska jag modifiera till att för vissa tider är de flesta biograferade personer adelsmän och -kvinnor. Adelsprivilegierna 1569 och 1611 gav adeln något av ensamrätt till alla högre tjänster in på 1700-talet, som du vet. De flesta högre tjänster inom krigsmakten var ju också besatta av adelsmän ännu in på 1700-talets andra hälft. Skulle man lista vilka personer och släkter som behandlas i uppslagsverken före 1700-talets mitt skulle jag tro att majoriteten tillhör frälset. Därför blev Anreps Ättar-taflor en flitigt använd källa när sådana personer biograferades. De problematiska släktskapsuppgifterna hos Anrep och i Ugglan är ju sällan dem som avser 1800-talet och 1700-talets senare del utan de tidigare perioderna. Dessutom använder Nordisk familjebok och Svensk uppslagsbok en hel del namnformer som hämtats direkt från Anrep, vilket gör att personer står med namn som de aldrig har använt.) --Minor 31 januari 2012 kl. 11.51 (CET)
Normaliseringen av namn är ett problem för sig. Även ett arbete från senare tid som Carlquists herdaminne tillämpar detta för äldre tider. En del av problematiken är att det inte fanns någon enhetlig oh konsekvent stavning. Inte ens personen själv "visste" vad som var korrekt, utan varierade ofta. Förmodligen skrev man i många fall namnet så sällan att man helt enkelt inte kom ihåg hur man gjorde förra gången (en högst spekulativ förklaring, det medges villigt). Det är möjligt att man påverkats av Anrep, men intresset för genealogier är inte särskilt påfallande i Ugglan. Det jag ser som mest föråldrat i arbetet är inte de konkreta uppgifterna utan de tolkningar som görs. Det är alltid slutsatserna som snabbast blir vittnesbörd om sin egen tid - detta kommer också att drabba dagens doktorsavhandlingar (i många fall inom ett årtionde, när teorier och metoder bytts ut). Fernbom2 31 januari 2012 kl. 15.26 (CET)

De flesta av era åsikter är präglade av de artiklar ni skriver/redigerar. För de som håller sig inom områdena historia och biografier krävs extra höga krav på källor. Andra, som jag, håller mig inom andra områden där det naturligtvis finns källkrav men inte av samma vikt. Geografi är ett område jag ofta kommer tillbaka till och jag har gjort tusentals redigeringar och aldrig stött på något fel. Orten ligger i landet och regionen vilket alltid är rätt. Någon enstaka gång kan invånarantalet vara lite föråldrat och nya siffror kommit. Det är bara att uppdatera. Det är bättre att i så fall öka kraven på källor inom de områden som mest behöver det istället för att börja radera större delen av wikipedias artiklar. --NERIUM 31 januari 2012 kl. 10.36 (CET)

Kanske går det att skapa ett filter som identifierar om artikelnamnet består av två ord och att även det andra ordet börjar med en versal (och ja, jag vet att filtret då skulle missa en del namn men det vore ju en start) så skulle vi ju kunna börja visa rutan på de nyskapade biografiska artiklarna istället för på alla nya artiklar. Det vore kanske en bra kompromiss? Jopparn 31 januari 2012 kl. 14.41 (CET)
Jag börjar faktiskt i detta luta åt samma åsikt som Nerium. Vi kanske rusar fram för for och riskerar slänga ut barnet med badvattnet. Jag möter tex många artiklar om kontrakt, se Södertälje kontrakt, eller superkorta som Glanshammars och Edsbergs kontrakt. Dessa sakar "alltid" källor och är extremt korta men väldigt bra som namnhållare. Det är egentligen mallen som "bär" informationen, och det är viktigt kunna länka till detta artikelnamn och kunna hitta det från kategorier. Jag lutar som jag skrivit ovan att det är bättre malla (med en ny mall) de som är för usla ur källsynpunkt. Och lite typsikt är texten i Södertälje kontrakt fel medan mallen är korrekt. (tex antalet församlingar i kontraktet) Yger 31 januari 2012 kl. 15.03 (CET)
@Yger: Du tror inte att ett filter av den typ jag föreslår i mitt inlägg ovan (från 31 januari 2012 kl. 14.41) skulle kunna vara en lösning på det problemet? Med filtret skulle ju geografiartiklar av den typen du tar upp inte påverkas, utan till att börja med endast biografier där ett gott källäge är extra viktigt. Vänligen Jopparn 2 februari 2012 kl. 12.35 (CET)
Ja det kan vara riktigt. Men jag känner att om vi vet det är fall mallen är olämplig och behöver specificera undantagen kan det bli en snårig historia, det är då bättre specificera när det är lämpligt, vilket enklast görs inledningsmässig genom manuell mallning per artikel. OCh först efte att kört mannuelt en tid (6-18 månader) kan det var lämpligt med en generell mall tycker jag. Som jag också skrivit ovan tror jag det behövs en specifik meta sida om vad detta handlar om (mer specifik än WP:V) dit kan kan hänvisa det som undrar.Yger 2 februari 2012 kl. 19.27 (CET)
@NERIUM: Städers och orters placering är väl sällan kontroversiella uppgifter som behöver extra källstöd, det håller jag med om. Däremot vill jag som läsare förstås veta hur gamla de statistiska uppgifterna är (20 år? 10 år? 5 år?) och varifrån de kommer (turistbroschyr? uppslagsverk? motsvarigheten till SCB?).
Jag har uttryckt mig otydligt om jag gett dig uppfattningen att kraven på bidragsgivarna att ange varifrån de hämtat sina uppgifter när de skapar nya artiklar skulle leda till att större delen av Wikipedias artiklar raderas. proveniensen för uppgifterna blir obligatorisk och tydlig. Det gör det lättare att bedöma hur man ska förfara med artikeln vid granskning och det ger läsarna åtminstone en rimlig chans att göra självständiga bedömningar av trovärdigheten./ --Minor 31 januari 2012 kl. 14.55 (CET)
Om källhänvisning saknas måste uppgiftens trovärdighet förstås bygga på att den okända NN visste, antog, utgick från eller påstod att saken förhåller sig på det viset och senare redaktörer inte uppfattat det som uppenbart osant. Alltså att uppgiften är sann om man har tur.
Om källhänvisning finns, men man inte bryr sig om att kontrollera källan eller vem som lagt in källhänvisningen är uppgiftens trovärdighet i dagens läge knappast särskilt mycket större - hur ofta brukar ni kolla att inte redaktören feltolkat källan?
Jag ser alltså inte källhänvisningen som något allena saliggörande. Då en användare lägger in faktauppgifter utan att ange källa är det förstås på sin plats att fråga var uppgifterna kommer ifrån och berätta om källornas betydelse (eller ge en länk till lämplig utredning om saken). Men detta är bara en metod att göra Wikipedia bättre. Jag tror inte att det finns bättre skäl att rama in uppmaningen om källor än vilken som helst annan uppmaning.
Källproblematiken är svår och behöver diskuteras, vilket är svårt att göra med mallar. Förutom problematiken med föråldrade källor, kvällstidningskällor etc. har vi problemet med feltolkade källor, som är betydligt värre, eftersom man måste gräva djupare för att se problemet.
Därför tycker jag fortfarande att det bör finnas ett specifikt problem som de föreslagna mallarna skulle hjälpa upp, innan man inför dem. De har klara negativa effekter, som att de kan kännas ovälkomnande och att de drar uppmärksamhet från andra frågeställningar som kan vara viktigare (t.ex. de ovan nämnda om källkritik och upphovsrätt).
--LPfi 2 februari 2012 kl. 13.03 (CET)

[redigera] Översättning på meta

Jag har gjort en översättning på meta gällande stewardvalet som skulle behöva en korrekturläsning. Jag hoppas därför att någon kan ta en titt och skriva en rad på diskussionssidan där om översättningen duger så att vi kan länka till den istället i vår SiteNotice här ovan. Vänligen Jopparn 24 januari 2012 kl. 21.41 (CET)

Har gjort detta och lämnat en kort kommentar. --Rasmus 28 24 januari 2012 kl. 22.16 (CET)
Tack för det! Kan du eller någon annan uppdatera med en ny länk i rutan. Det verkar ju inte vara en SiteNotice som används. Vänligen Jopparn 24 januari 2012 kl. 23.10 (CET)
Tack även till NH som förbättrade texten. Jopparn 24 januari 2012 kl. 23.40 (CET)

[redigera] SOPA i Europa

En del menade ovan att vi bör protestera för att avskräcka europeiska lagstiftare, andra att vi bör vänta tills hotande lagförslag blir aktuella här. Det senare verkar ha hänt; åtminstone för en del var aktionerna mot SOPA inte tillräckligt.

Enligt FNB (läst i ÅU 25.1.2012, s. 8, "Olagliga webbplatser skall blockeras") anser "den upphovsrättskommision som lyder under undervisningsministeriet" (upphovsrättsrådet?) att "olagliga" webbplatser skall kunna blockeras, så att domstolar kunde förpliktiga operatörerna att blockera "olagligt material".

Jag har svårt att tro att ett sådant förslag, om det förverkligas, skulle begränsa sig till det olagliga materialet, utan blockeringen skulle antagligen liksom enligt SOPA gälla hela webbplatser. Att det krävs domstolsbeslut är ju en enorm fördel, men kanske inte tillräckligt. "IT-aktörernas branschorganisation" Ficom har hunnit protestera och menar att blockering av webbplatser inte alls löser problemet, då det är lätt att kringgå blockeringarna, men att metoden i värsta fall kan leda till censur.

Antagligen är organisationen inte ensam om sitt förslag, utan motsvarande förslag är att vänta också från andra håll.

--LPfi 25 januari 2012 kl. 13.55 (CET)

[redigera] Niclas Lundkvist - Nikanor Teratologen och Flashback - Ezzelino

Flyttat till diskussion:Niclas Lundkvist. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 11.59 (CET)

[redigera] Typsnitt och bokstaven "Å"

Chrome/Firefox/Opera
Internet Explorer

Bokstaven "Å" renderas inte alls bra i nuvarande typsnitt. Jag har testat med senaste Chrome, Firefox, Opera och IE, se bilder från artikeln Åryd. I fetstil finns alltså inte ringen alls med och alla "Å" blir "A". Skall vi inte ta och byta typsnitt på svenska Wikipedia så att svenska tecken visas korrekt? För hur många är detta ett problem? --Petter 25 januari 2012 kl. 16.12

För mig visas Å korrekt. Thoasp 25 januari 2012 kl. 18.25 (CET)
För mig visas också Å korrekt; använder Firefox på Linux. ⬤Bοⅰⅵе 25 januari 2012 kl. 18.28 (CET)
Korrekt i IE9/W7. -- Lavallen 25 januari 2012 kl. 18.38 (CET)
Korrekt: Camino2/iCab4/Safari5/Firefox6/Chrome16, alla under Mac OS X 10.6. För Camino använder jag bara Verdana, i övriga svwp:s förvalda font.--Paracel63 25 januari 2012 kl. 23.42 (CET)
Korrekt i Chrome 16.0.192.75 på Windows för mig. --Ainali 25 januari 2012 kl. 23.58 (CET)
Med Chrome 16.0.912.77 på Windows får jag samma ringsvaga Å som på övre bilden till höger. /Dcastor 26 januari 2012 kl. 00.05 (CET)
Ringsvagt Å med Firefox 8.0.1 på Win7. Lsj 26 januari 2012 kl. 00.11 (CET)
Ringsvagt i Chrome 16.0.912.77 vid 100% zoomläge. Ringstarkt vid 120% zoomläge. Jag har valt Vectorskinn i Wikipediainställningarna. Därmed lika när jag är oinloggad. Mange01 26 januari 2012 kl. 01.15 (CET)
Jag har sedan många år tillbaka bytt typsnitt lokalt till Lucida Grande. Det är otroligt mycket snyggare och vänligare för ögonen än standardtypsnittet som jag knappt kan läsa utan att anstränga ögonen. /Grillo 26 januari 2012 kl. 02.03 (CET)
Vilket typsnitt som används är upp till varje klient att själv välja. Jag kan får Wikipedia i frakturskrift om jag vill. Med andra ord så är det inget som går att byta på Wikipedia. (Eller jo, det går om man verkligen vill, men det vill man inte eftersom det medför stora nackdelar.) Själv föredrar jag att använda typsnittet "Luxi sans". /ℇsquilo 26 januari 2012 kl. 10.13 (CET)
Som Esquilo påpekar är typsnittet inställt till "sans-serif", vilket innebär att webbläsaren väljer sitt default-teckensnitt av den typen, eller möjligtvis operativsystemets default-teckensnitt av den typen. Vill man ha ett annat teckensnitt kan man alltså justera detta i sina webbläsarinställningar, eller om man så vill i sin personliga css-fil. Plrk 26 januari 2012 kl. 11.39 (CET)
... och det är en bra inställning eftersom sans-serifer anses vara det som ger bäst läsbarhet på skärm. (För tryckt text är det däremot annat som gäller.) /NH 26 januari 2012 kl. 12.20 (CET)
Faktafundering: det gäller väl i första hand CRT-skärmar (skärmar med bildrör), eller har jag fått för mig fel? (Dvs skillnaden i läsbarhet är, om någon, inte lika uttalad på t ex LCD-skärmar (plattskärmar).) --flinga 3 februari 2012 kl. 08.54 (CET)

[redigera] 250 000 nya artiklar

nl:wp verkar utökats med 250 000 artiklar sedan början av oktober, med över 120 000 bara i december. De lär vara automatgenererade vet någon av vilka artiklar om resultatet blev Ok eller ej?Yger 25 januari 2012 kl. 21.22 (CET)

Jag hittar en bot på nlwp som skapar stora mängder artiklar om djurarter: [2]. Sannolikt den som ligger bakom. Intressant idé. Lsj 25 januari 2012 kl. 21.39 (CET)
Kul! --NERIUM 25 januari 2012 kl. 21.47 (CET)
Trevlig att NERIUM och jag för en gångs skull är överens om något :) Jag har tittat på ett par av artiklarna och de är helt ok, om än korta och stereotypa. Formellt korrekta, taxobox finns, bra källa finns, relevanskriterierna är uppfyllda. Uppenbarligen är det en bot som läser av en stor biologisk databas och skapar art-artiklar ur den. Är det någon bot-kunnig person som kan tänka sig att göra samma sak på svwp? Eller kunde vi helt enkelt be att få låna den holländska boten? Lsj 25 januari 2012 kl. 23.17 (CET)
GameOn har haft funderingar på att göra ngt dylikt om dataspel. -- Lavallen 26 januari 2012 kl. 10.52 (CET)
Finns det principiella synpunkter på att bot-skapa massor av standardartiklar på det här sättet? Det rent tekniska är lösbart, nlwp har en bra instruktionssida för hur man gör. Lsj 26 januari 2012 kl. 16.25 (CET)
Min enda invändning är att jag oroar mig för att det tar bort det roliga med att skapa nya artiklar. Kanske känner sig skribenter inte lika behövda, om botar skapar alla artiklar. Möjligen passar det inom vissa områden, vilka känner jag mig dock osäker på. För t.ex artiklar om djur som är exempel verkar alla artiklar trots allt bli stubbar, brödtext blir det inte mycket av. Höstblomma 26 januari 2012 kl. 16.36 (CET)
Jag har viss förståelse för den invändningen. Men: Inom de allra flesta ämnesområden är det inte aktuellt med bot-skapande. Det funkar bara inom områden där artiklarna går att göra mycket standardiserade, och där det finns omfattande databaser som grund. Dessutom så är det som går att robotskapa (formalia, taxobox, m.m.) inte den mest stimulerande delen av artikelskapandet. Jag skulle gärna ha en robot som gör det tråkiga grundjobbet, så kan jag bygga på med det roliga sedan. Lsj 26 januari 2012 kl. 16.46 (CET)
Jag tycker att det är bra. Jag skulle gärna se något liknande kopplat till IAAF:s databas över internationellt erkända friidrottare, varifrån botten kunde plocka namn, födelsedata, nationalitet samt framgångar i internationella mästerskap. /Dcastor 26 januari 2012 kl. 19.10 (CET)
Kul idé som sagt, håller med Lsj om att man kan ha robotarna tilla att göra det "tråkiga" jobbet. --Rasmus 28 26 januari 2012 kl. 20.56 (CET)
Kanske vore ett bra första steg att faktaboxar etc. läggs till automatiskt på redan existerande artiklar som saknar det, istället för att nya artiklar med brödtext skapas? Lavallen har gjort en kod som för över informationen som finns i infoboxarna på enwp:s skådespelare. Jag har därefter gott igenom dem och kontrollerat att allting överförts korrekt och lagt till ytterligare information som kan ha saknats. Det sparar en jävla massa tid jämfört med att göra det manuellt. Kategorier och liknande kanske också skulle kunna föra över i vissa fall (när vi har motsvarande här). Åtminstone på nyskapade artiklar vore det en fin grej tänker jag då det skulle räcka att lägga in iw-länkar då. En lista på de artiklar som Lavallens bot gått igenom finns här och diskussionen som föregick det hela finns här och här. (Tyvärr är det ett rätt tråkigt och enahanda arbete att gå igenom dem efteråt och då jag haft rätt lite tid för Wikipedia den senaste tiden har jag inte hunnit så mycket som jag hade velat). Vänligen Jopparn 26 januari 2012 kl. 21.06 (CET)
Ja, jag känner nog spontant så som Höstblomma beskriver. Det skulle lite grann ta bort det roliga i artikelskapandet. Känns också som att risken är att det skulle bli många artiklar av den intetsägande typ som många av skådespelarstubbar vi har från svwikis barndom, vilket vore tråkigt när det nu ofta pratas om att svwiki utvecklats från att fokusera på kvantitet till kvalitet. Och är det inte tråkigt att inse att en artikel man läser är skapad av en bot? Kanske är jag en bakåtsträvare men jag känner mig skeptisk. Entheta 26 januari 2012 kl. 23.41 (CET)
Jag är nog med Entheta här. Det är möjligt att det skulle passa i vissa situationer, men vem som helst som har läst någon av Rambots robotskapade artiklar på enwp om amerikanska orter vet säkert hur blodigt tråkigt det är att gång på gång ta sig igenom ett robotskapat demografistycke, där exakt samma mening går om och om igen i varje artikel. Jag är kanske också bakåtsträvare, men jag anser nog att artiklar bör skrivas av människor och inte av robotar. Robotar kan istället användas exempelvis för att mata in automatiska infoboxar i redan existerande artiklar. Från den som själv la in halvautomatiska artiklar om Sveriges tätorter genererade i xls-format i början av 2005.
Jag tycker nog att vi kan överleva utan en artikel om x tills någon som faktiskt bryr sig skapar den. Vi är trots allt "bara" svenska WIkipedia, ingen väntar sig att allt på enwp även finns här. /Grillo 27 januari 2012 kl. 02.25 (CET)
Min tanke var för övrigt inte att begränsa sig till datorspelen, det går att skapa artiklar om ex. politiker, skådespelare och filmer, fotbollsspelare och jag tror jag har grunden till några till. Jag provkörde i separat program för två år sedan (eller var det ett?) på lite olika varianter. Det måste fixas mer, för det blev mer pet i efterhand än vad jag hade räknat med. Något som skulle minska om jag körde längre tid eftersom det handlade om finjusteringar, men det motstånd som fanns då mot idén gjorde att jag la ner det hela. Alla artiklar skulle dock bli stubbar och precis som Grillo för fram blir de ganska likartade textmässigt eftersom boten inte (på ett rimligt sätt) kan göra samma nyansskillnader i språket som vi människor kan. Min tanke var att kombinera med de (som min bot uppdaterar) listor som vissa projekt har (ex. just datorspel) på mest lästa stubbar för att på så sätt se var intresset finns bland läsarna. Om jag är intresserad att skapa en artikel om C-dogs som är ett spel som når upp till relevanskriterierna och som jag tycker är roligt men som inte är särskilt populärt att läsa om eftersom det är såpass gammalt och kom på en (då) liten spelplattform läggs min tid bättre ner på att skapa en artikel om CivCity: Rome som finns på fler språkversioner (så troligen mer populärt) och som funnits på önskelistan för datorspel sedan mars 2010. Jag slänger upp just CivCity: Rome för att påminna om ungefär hur artiklarna skulle bli om man masskör liknande uppdatering enligt mitt förslag. GameOn 27 januari 2012 kl. 08.01 (CET)
Det ser fint ut men innan man startar boten kan man för säkerhets skull fråga ifall det är någon som håller på att skapa artiklarna manuellt så det inte blir några krockar. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 08.57 (CET)
Man kanske kan ha som redigeringskommenar när sidan skapas "Botskapad sida, ok att skriva över" ? Min egen text ovan behöver nog förtydligas lite, poängen är att skapa alla artiklar i en kategori i taget. Vi har 126 artiklar om datorspel från 2006, det finns 873st i motsvarande kategori på enwp. Skapar boten de som saknas och man sedan kollar av vilka som är mest lästa efter månadsskiftet är de dem som behöver lyftas i första hand från grunddata till att innehålla mer information. GameOn 27 januari 2012 kl. 09.17 (CET)
Jag tycker Jopparns förslag låter bra, är det möjligt att använda bot för att komplettera redan existerande artiklar med faktaboxar där sådana är önskvärda vore det toppen, över 1 500 artiklar i den åtgärdskategorin. Också att överföra kategorier låter intressant om det låter sig göras. En vanlig orsak till att nya artiklar får mallen icke-wiki är just att de inte kategoriserades. Kanske en bot klarar att både interwikilänka och kategorisera? Höstblomma 27 januari 2012 kl. 09.48 (CET)
Det ena utesluter inte det andra. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 10.11 (CET)
Jag har heller inte sagt att det gör det. Mitt inlägg var avsett att visa att jag ser positivt på Jopparns idé om komplettering av artiklar. Höstblomma 27 januari 2012 kl. 10.22 (CET)
Jag uppfattade av nl:wps bot skapade massartiklar för under-underarter till insekter och kanske detsamma för grundläggande kemisubstanser. I båda dessa falla rör det sig om flera tiotusentals artiklar där det knappast finns substans att lägga till bara släktskap som i taxobox eller i koppling till kemiska grundämnen. Idag har vi väl ingen som är road av att skapa denna typ av artiklar men om en sådan dök upp skulle väl en bot för artikelskapande vara ett utmärkt redskap för en sådan entusiast, eller tycker vi sådan elementär artiklar inte platsar? En utvidgning av vad vi menar med en encyklopedi skulle det vara i alla fall.Yger 27 januari 2012 kl. 09.58 (CET)
Låter bra tycker jag. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 10.11 (CET)
Jag tycker själv att det låter utmärkt. Så länge artiklarna får acceptabel utformning går de alltid att bygga ut senare. --FBQ 27 januari 2012 kl. 10.58 (CET)
Detta är ett bra förslag. Artiklarna som skapas (ex GameOn:s) innehåller mer info än många NE-artiklar. Skapandet av artiklar i kategorier som innehåller mycket teknisk information underlättas, sedan får den mänskliga faktorn lägga till mer (ex de kategorier som Yger nämner). Jag skapade en rubrik i GameOn:s botskapade artikels diskussionssida med "tekniska kommentarer" till förbättringar av botens arbete-om vi skall göra såhär.
Kanske prio ett skulle vara att botmässigt införa kompletteringar som Jopparn skrev. Det skulle förbättra många befintliga artiklar som saknar info-boxar. (Fast det är ju frivilligt, så GameOn kan köra sitt projekt och någon annan Jopparns förslag. Adville 27 januari 2012 kl. 11.34 (CET)
Jag tycker nog att det är vettigare att lägga bottiden på artiklar som passar bättre i mekanisk form som just kemiska ämnen och liknande, där "basfaktan" är i siffror och ändå ofta blir likartad när människor skriver den. Då är jag mer negativ till det vad gäller exempelvis datorspel som är mer på humaniorasidan. /Grillo 27 januari 2012 kl. 12.02 (CET)
->Grillo: Det är nog bäst att börja där, eftersom flest tycker det verkar ok, fast Gamla datorspel som annars inte skrivs om tycker jag med är ok. Adville 27 januari 2012 kl. 14.16 (CET)
Jag håller med om det som tidigare sades om att låta bottar göra "det tråkiga" och spara det roliga till skribenterna. Håller dock inte med om att datorspel passar till detta, men just växt- och djurarter passar bra till bot-skapande. Blåmes 27 januari 2012 kl. 17.59 (CET)
Svar till Yger: Jag uppfattar det nog som att det är insektsarter, inte insektsunderunderarter artiklarna handlar om. Det finns ju miljontals beskrivna insektsarter!
De nyskapade artiklarna verkar att betitlas med de vetenskapliga artnamnen. Detta är artiklar vi med nuvarande samsyn väl också borde skaffa, så småningom, om jag har fattat ambitionerna med två parallella tbiologiska träd rätt. Det kan då vara vettigt att göra det botledes också för oss. Det är då viktigt att botarna kategoriserar, samt länkar där det lätt går att hitta länkar. Finns det en artikel med det svenska artnamnet, så bör boten ha hittat användningen av det vetenskapliga namnet där, och även hänvisa dit.
Skrivglädjen återstår för artikeln med det svenska artnamnet... Däremot kan man inte använda dessa artikelnamn för poängplockande i tävlingar om att skapa största möjliga antal nya artiklar. Detta är dock EMRÅ ingen större förlust.
Skall vi gå vidare med detta, så bör vi dels tänka igenom hur vi vill ha det med trivianamn och vetenskapliga namn för arter m. m., och dels börja en bit upp i hierarkierna. Artiklar för en art skall inte skapas innan motsvarande släkte (med kategori) är på plats; släktet inte innan familjen är där, och så vidare. Jörgen B 27 januari 2012 kl. 18.40 (CET)
Håller i allt väsentligt med JörgenB. Vill bara notera att vi inte har dubbla artiklar om arter -- för arter som har svenskt namn så ligger artikeln under det namnet, medan det latinska namnet då är en omdirigering. Däremot kategoriseras de latinska namnen i ett separat träd (det ligger alltså Kategori:Apidae eller vad det nu kan vara i omdirigeringen). Men säkert 99% av alla insektarter saknar svenskt namn, och dessa lämpar sig väl för robotskapande. De databaser som roboten bygger på innehåller såvitt jag kan se även släkten och högre nivåer, så det löser sig. Lsj 27 januari 2012 kl. 20.32 (CET)
Den stora stöttestenen för min del är om man kan skrapa ihop tillräckligt med data från olika källor från olika bra källor för att kunna skapa en bra artikel. Om det är möjligt så tycker jag att det är okej att köra på, så länge som det föregås av någon slags diskussion så att man kan samla ihop vettiga synpunkter. --Ainali 28 januari 2012 kl. 00.23 (CET)
Projektet funkar bara inom områden där stora publika databaser finns tillgängliga och info för varje artikel är i enhetlig form. Djurarter är ett exempel, men det finns säkert fler. Lsj 28 januari 2012 kl. 15.36 (CET)
(unindent) Finns det något exempel på hur nlwps botskapade kemiartiklar ser ut? Jag delar i viss mån Enthetas farhågor, speciellt om roboten nästan inte skriver någon brödtext. Även om artiklarna skapas utifrån bra källor är de inte underhållsfria – mycket underhåll kan nog också det göras med robot, men hur ska det gå med klottersanering om ganska uppenbara saker i relativt centrala kemiartiklar redan nu kan bli liggande en vecka? Någon form av automatiserat verktyg som lägger till eller utvidgar infoboxar i befintliga artiklar tror jag däremot kan vara ett positivt tillskott. //Essin 28 januari 2012 kl. 01.46 (CET)
Ja, jag har funderat lite mer på det här sen jag skrev och håller fast vid vad jag skrev med vissa tillägg: Jag anser inte att svwiki behöver "konstgjord andning" av den här typen. Jag tycker det är mycket intressantare att jämföra olika språkversioner vad gäller storlek, artikelstorleksintervaller och liknande, om man kan utgå från att artiklarna skrivits av människor som varit tillräckligt intresserade av ett ämne för att skriva en artikel om det. Att svenska wikipedia är så stor i förhållande till andra språk med många fler talare, talar för ett stort intresse och engagemang bland svenskspråkiga wikipedianer. Den typen av slutsatser försvåras rejält om man massproducerar artiklar med botar.
Ang. lista över artiklar som skapats av botar, finns de här (samma länk som ovan). Artiklarna ser i pricip identiska ut, med en faktaruta och två rader text. Knappast mycket att hurra för, anser jag. En sak som jag gärna arbetar för är att öka andelen artiklar som har mer än en vissa mängder brödtext, t.ex. 0,5k, 2k, 4k, etc. Den utvecklingen har varit positiv på svwiki. Skulle vi börja massproducera denna typ av artiklar skulle siffrorna gissningsvis gå tillbaka till de nivåer de var flera månader eller år sedan. Entheta 28 januari 2012 kl. 02.00 (CET)
För mig måste grundprincipen ändå vara "Vi skriver ett uppslagsverk". Om nu bottar skulle kunna skapa artiklar med information som kan förväntas vara intressant för läsare, måste väl den fördelen ändå vara viktigare än om svwiki skulle tappa lite i nån brödtext-statistik? Däremot delar jag vissa av de andra farhågorna som tagits upp om att vi får massa artiklar som ingen håller koll på. Därför tror jag det skulle vara bäst om man börjar med sådana artiklar där vi tror läsare skulle vara intresserade av informationen. Finns det dessutom wikiprojekt som är beredda att "ta hand om" de nyskapade artiklarna är det ännu bättre. ⬤Bοⅳⅰе 28 januari 2012 kl. 10.07 (CET)
Underhållsfrågan är ändå värd att tänka på, kommer t.ex artiklarna bevakas mot klotter och vandalism? Och även om det alltid är bra med nya artiklar tycker jag Entheta har en poäng, svwp är trots allt redan en ganska stor språkversion - behöver vi för att ta exemplet på nlwp skapa tusentals stubbar om insekter? För djur finns t.ex Wikispecies som är en förteckning över arter. Jag ser inget fel med att låta det växa i den takt som människor skriver. Att det finns luckor att fylla i är nog en vanlig anledning till att folk engagerar sig mer långvarigt i projektet. När jag hittade till Wikipedia upptäckte jag t.ex ganska snabbt att här saknades artiklar om trollsländor. Hade jag inte tänk att det var synd och därför för första gången börjat skriva med ett mer uttalat mål är jag inte alls säker på att jag hade varit kvar här idag. För under tiden upptäckte jag naturligtvis allt annat som är fantastiskt med Wikipedia, som jag från början inte var speciellt intresserad av. Höstblomma 28 januari 2012 kl. 10.29 (CET)

Jag delar de flesta av de farhågor och reservationer som uttryckts ovan, men skulle ändå kunna tänka mig att ställa mig bakom ett försök. Jag är mest tveksam vad gäller biografier - där ser jag helst att intresserade personer gör en insats. Men om varje enskilt projekt förankras i Wikipediagemenskapen på gängse sätt bör robot kunna användas även för artikelskapande. Fernbom2 28 januari 2012 kl. 09.36 (CET)

*Host*

Så vitt jag kan bedöma så har vi här en handfull aktiva botskötare som har tillräcklig kunskap för att relativt snart kunna starta med något dylikt. Av dessa så kanske det finns en eller två som har tid med ngt dylikt. Av dessa så är jag inte säker på att någon klarar att skapa artiklar om kemiska substanser eller om insekter. Det krävs nemligen lite grundläggande kunskaper för att kunna fylla i en taxobox. (Jag klarar det tex inte.) Så vill man starta ett dylikt projekt så får man nog först söka upp de botägare som har kunskap och tid och se vilka typer av projekt som kan vara möjliga att genomföra. Själv håller jag för ögonblicket på med ett liknande projekt där jag uppdaterar befolkningssiffrorna i befintliga artiklar. (Dock inte här på svwp för ögonblicket.) Tiden räcker inte till för fler projekt. -- Lavallen 28 januari 2012 kl. 10.20 (CET)

Om någon drar igång så informera gärna om detta. Hjälper gärna till om jag åtminstone lite kunskap om ämnet. --NERIUM 28 januari 2012 kl. 10.30 (CET)
Jag har länge tänkt att jag borde lära mig att köra bot. Och det här projektet verkar kul, så det kanske vore rätt tillfälle? Nu återstår bara att finna tid... Lsj 28 januari 2012 kl. 15.14 (CET)
Om de nederländska insektsartiklarna: Brödtexterna innehåller i princip uppgiften om artnamn och släkte (på latin), ordning (på holländska och latin), habitat (mycket odetaljerat, typ "lever i Brasilien och Bolivia"), och auktor (närmare bestämt namn på den som beskrivit och namngett arten, samt när detta gjordes). De av dessa uppgifter som finns som egna artiklar länkar boten till. Sidorna är stubbmärkta. Faktarutornas poster är också länkade. Jag frågade om iwlänkar här, och fick svaret att boten undersöker om arten finns på wikispecies och commons, och i så fall länkar dit. (Dessa länkar återfinnes i faktarutan.) Detta "borde" trigga iwbotarna att lägga till ytterligare iw,om det finns, hoppades nl:Gebruiker:Grashoofd; men i vilket fall skall alla artiklarna gås igenom och kontrolleras vad avser iwlänkar; dock hade de bara hunnit med 100 000 av dem än så länge...
Jag tycker nog att detta innehåll, både de knappa faktauppgifterna, källänkarna och wikilänkarna är tillräckligt mycket för att detta bör ses som ett välkommet och positivt bidrag till nlwp. Gör vi det själva, så kan vi göra det ännu bättre - t. ex. genom att börja högre upp i trädet, och genom att omedelbart iwlänka till de holländska artiklarna. Jag tycker också att när booten noterar att arten finns på commons, så borde ev. illustrationer som finns där komma upp, så att den som kör booten raskt kan välja en av dem som illustration till faktarutan. (Booten borde kunna anpassa bildformatet automatiskt; men även om det bara finns en bildfil, bör denna inte läggas upp utan mänsklig granskning.)
Om bristen på botanikbotare: Lavallens invändning är inte oväsentlig. I det här fallet borde dock inte gemenskapen ha så mycket invändningar mot att vi faktiskt betalar någon (data- och biologikunnig, och inte helt wikipediaokunnig) person för att utforma botförslag och genomföra arbetet med bl. a. inscanning/inläsning av källor och "intelligent" botkörning. (Pengarna är väl inte problemet i ett fall som detta, om jag har förstått det rätt. Kunde vi rekrytera Lsj för detta, vore det idealiskt.) Självklart bör vi i så fall först ha nått en samsyn om vad det är rimligt att göra. Jörgen B 28 januari 2012 kl. 16.52 (CET)
Finns säkert mycket att lära tekniskt från holländarna. De har också lagt upp en bra manual här. Annars kan jag nog det naturvetenskapliga alldeles tillräckligt för att hantera art-artiklar och en del andra ämnen. Istället för den databas som holländarna använder är jag inne på att använda Tree of Life Web, som låter en ladda ner hela databasen och som börjar från högsta taxonomiska nivå. Ett vettigt projekt vore att arbeta sig ner uppifrån och skapa stubbar för de grupper som inte redan finns. Men någonting som borde bot-göras dessförinnan är att gå igenom alla befintliga artiklar om djur och se till att de verkligen har den omdirigering de ska ha från latinskt till svenskt namn, annars blir det lätt dubletter. Borde väl inte vara så svårt för en bot att jobba igenom Kategori:Djur, och för alla artiklar med en taxobox plocka fram det vetenskapliga namnet och kolla så att det finns en omdirigering. Lsj 28 januari 2012 kl. 18.18 (CET)
Som jag skrev om ovan under rubriken #Substubbar om orter med ett hundratal invånare - vill vi ha dem och hur bör de då skapas? så är det en Fellowship-ansökan uppe om detta på Meta. Beslut om vilka Fellowhip-ansökningar som ges stöd kommer i mars, så ett beslut om att betala någon för detta vore kanske värt att vänta med tills vi vet om den ansökningen antas eller inte så att vi kan undvika dubbelarbete. Med det inte sagt att jag vänder mig emot Lsj som lämplig för uppgiften!
Jag skulle vilja uppmuntra er alla att passa på att ta en titt på de projektförslag som finns på Meta och ge kommentarer, ställ frågor eller stöd de projekt du tycker verkar vettigt, se meta:Category:Fellowship project ideas för samtliga förslag. Att ge någon möjlighet att arbeta heltid i upp till ett år med ett projekt kan leda till stora förändringar på Wikipedia. Det kan vara värt att göra era röster hörda! Vänligen, Jopparn 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET)
Vad gäller fåglar finns denna lista med svenska trivialnamn och vetenskapliga namn: Lista över fåglar. --AHA 30 januari 2012 kl. 12.09 (CET)
Jag är som vanligt emot att det skapas tjänster för att skriva artiklar här. Hur framför jag den uppfattningen på bästa sätt? Fernbom2 31 januari 2012 kl. 10.02 (CET)
Som jag har förstått det så handlar Fellowhip-ansökningen inte om att skapa artiklar så du kan vara lugn. Den går ut på att programmera så att det är enklare för volontärer att göra det som Lsj hoppas göra (det är alltså programmeringen som jag åsyftade när jag talade om dubbelarbete). Vänligen Jopparn 31 januari 2012 kl. 14.51 (CET)
Tack för informationen! Det låter som en värdefull insats. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 15.29 (CET)

Jag är igång så smått med en robot, Lsjbot (diskussion • bidrag (raderade) • loggar • loggar om • stats • hantera rättigheter), men jag märker att det är mycket förberedande underhåll som måste göras innan det är meningsfullt att mass-skapa artiklar, så skapandet dröjer ett tag. Vidare diskussion om detaljerna tycker jag hör bättre hemma här än på Bybrunnen. Lsj 30 januari 2012 kl. 21.14 (CET)

[redigera] Tomma årtalskategorier födda och döda

Det här har säkert diskuterats tidigare, men jag hittar inte direkt var.

Hur ska och brukar vi göra med kategorier som Kategori:Födda 123? Den är tom, och märkt för radering. Tomma kategorier brukar raderas; å andra sidan har den interwikilänkar och artiklar finns på andra språk som passar i den. Dessutom fungerar navigationsmallarna inte riktigt om kategorierna är röda. /NH 26 januari 2012 kl. 08.20 (CET)

Jag brukar ganska ofta tömma dessa kategorier när jag går igenom biografier och plockar bort personer födda eller döda omkring, cirka, före eller efter olika årtal som blivit inplacerade som deras födsloår. Även på engelskspråkiga wikipedia verkar man ha samma problem, för den enda i kategorin där Annia Cornificia Faustina anses född 122 eller 123.--FBQ 26 januari 2012 kl. 09.57 (CET)
Låt dem vara... För övrigt brukar jag kategorisera personer som är födda "omkring" på det året, för att man ska ha ett hum om födelseår enligt kategorisystemet. Kategorin behöver inte vara exakt om det av artikeln framgår att det är ungefärligt. Att kategorisera efter århundrade när man känner till rätt födelseår på några år när känns inte meningsfullt. /Grillo 26 januari 2012 kl. 10.00 (CET)
Ok, själv har jag dåliga erfarenheter av att vara otydlig på området, men det kanske är kopplat till genealogi. Ett ungefär eller omkring - årtal blir plötsligt definitivt, och så hittar man belägg på en person som är för gammal eller för ung för att vara född det året, och plötsligt uppstår en pseudoperson med samma namn för att nya författare bara citerar andra författare utan att gå tillbaka till originalkällorna. Ett udda årtal är inte nödvändigtvis detsamma som att personens födsloår är ganska nära insnävat, utan kan vara beräkningar på att personen antas ha varit 35 år då han dokumenteras i ett visst sammanhang, trots att han/hon likaväl kan ha varit 45, 25 eller till och med 20. I det här fallet verkar det dock som födsloåret med ganska stor sannorlikhet är insnävat. Men att gå igenom födslo- och dödsår och kontrollera uppgifterna mot vad originalkällorna egentligen säger är ett gigantiskt arbete, så det här är nog en osäkerhet som vi får leva med en tid.--FBQ 26 januari 2012 kl. 13.37 (CET)
Tack för svaren men frågan var främst: Ska tomma sådana kategorier raderas (som vi brukar göra med tomma kategorier) eller behållas (av skälen som anges ovan)? /NH 26 januari 2012 kl. 13.45 (CET)
"Låt dem vara" syftade på kategorierna, inte på tveksamma födelsedatum. Sådana kan jag ha förståelse för om man tar bort. Det kan vara jag som har varit för ivrig att kategorisera födda-år utan att tänka på eventuella negativa konsekvenser. /Grillo 26 januari 2012 kl. 16.23 (CET)
NH: Låt dem vara ;) Det finns ett antal användare på svwp som älskar att radera kategorier så fort de tömts, helt utan eftertanke. Jag har aldrig förstått varför. Kategorierna tar ingen plats och är bra att ha eftersom man bygger en kronologi av dem. /Grillo 26 januari 2012 kl. 16.28 (CET)
Orsaken kan vara att hålla underhållslistan Special:Oanvända kategorier i schack. Där hamnar ju även kategorier som är tömda men inte raderade trots att de borde bli det, exempelvis vid "flyttning" av kategorier. --MagnusA 26 januari 2012 kl. 17.59 (CET)
Magnus, det måste väl vara viktigare att Wikipedia är funktionell än att en specifik underhållssida hålls tom? När det gäller kategorier som rimligen kommer att användas igen, förstår jag inte varför man måste vara så snabb på raderaknappen. FBQ:s exempel här ovan illustrerar varför. /Grillo 27 januari 2012 kl. 02.18 (CET)
Jag skrev inte heller att den listan ska hållas tom, utan att någon/några troligen försöker hålla den i schack. Vissa typer av tomma kategorier ska ju vara kvar, till exempel dem vi pratar om i den här tråden. Andra exempel är vissa åtgärdskategorier (som ju helst ska vara tomma). Däremot, om man exempelvis har bytt namn på en kategori (typ Sveriges kommunikationer -> Kommunikationer i Sverige) tar man ju bort den gamla, eftersom vi inte omdirigerar mellan kategorier. --MagnusA 27 januari 2012 kl. 08.21 (CET)
Naturligtvis. Själv byter jag ofta namn på kategorier, och lägger då in raderamallar. Det måste alltid ligga eftertanke bakom en radering, vilket av någon anledning ofta saknas vid just hantering av kategorier. /Grillo 27 januari 2012 kl. 11.54 (CET)
Ok förlåt min missuppfattning :) Angående raderingarna har jag ju tidigare reagerat när jag tagit bort en person död 1268 som visat sig ha annat dödsår, skall stoppa en en ny person som verkligen visade sig vara död 1268 och upptäckt att kategorin hunnit raderas under tiden. Numera är jag ju adminstratör, så det gör ju inte så mycket, men innan dess blev det en hel del extraarbete. Jag har utgått ifrån att det har varit en viktig princip att de raderas på en gång även om jag inte funderat närmare över varför.--FBQ 26 januari 2012 kl. 17.47 (CET)
Jag ser inga problem med raderingarna, under förutsättning att de återställs så fort de på nytt fylls med innehåll. Så agerade jag som administratör och det betraktar jag som genomtänkt. Men om gemenskapen anser att de bör ligga kvar är det givetvis det som gäller. Risken finns dock att nitiska användare börjar skapa tomma kategorier. Fernbom2 28 januari 2012 kl. 09.42 (CET)
Jag ser däremot problem med det. Får jag "påminna" om följande "självklarheter" (d. v. s. vanor jag tycker är vettiga och brukar propagera för)?
  • När man skapar en kategori, bör man:
    • Alltid undersöka om det finns lämpliga systerkategorier för andra språk eller på andra projekt, och korslänka dit.
    • Lägga in kategorin i lämpliga överkategorier.
    • Fundera över om det finns någon lämplig huvudartikel, och i så fall lägga in den.
    • Fundera över om kategorin bör ha någon kort inledande text, och i så fall lägga in den.
    • Fundera över om några artiklar i en överkategori snarare borde ligga i den nya kategorin.
  • När man tar bort en kategori, bör man alltid (förutom självklart att "ta hand om" eventuella medlemsartiklar eller underkategorier):
    • Följa minst en iwlänk (företrädesvis till enwp, om sådan länk finns), och där ta bort iwlänken till kategorin man tänker ta bort.
Det "slarvas" en hel del med detta - läs: Alla delar inte mina åsikter om vikten av att så långt som möjligt iwlänka även kategorier och mallar. Poängen är (som jag ser det) att kategoriiwlänkning förstås är till hjälp för läsarna, men också för redaktörerna (d. v. s. oss), därför att den gör det betydligt enklare att exempelvis hitta vettiga iwsystrar till artiklar. Man lägger in den i vettig kategori, går till kategorins iwsystrar och tittar efter - eventuellt med en måttlig klättring uppåt och nedåt i trädet.
Faktum är att inga brukar säga emot när jag tar upp detta - det är vanligare med reaktionen "Det tänkte jag inte på". Emellertid rimmar detta fruktansvärt dåligt med filosofin att så snart en administratör ser att en "naturlig" kategori är tom, så skall denna ta bort kategorin; och så snart vilken användare som helst märker att en artikel naturligen borde ligga i kategorin, så återskapar h*n den helt enkelt.
Jag uppfattar Fernbom2s beskrivning ovan som att detta ungefär var h*ns avsikt. Om jag har fattat dig rätt, så förmodar jag att du absolut inte har tänkt dig att dessa kategorier t. ex. borde vara iwlänkade.
En övergripande fundering: Kunde det vara dags att skaffa en systersida till nl:Wikipedia:Categoriecafé? Eller att tydligt uppgradera någon existerande sida till en dylik syster? Jörgen B 28 januari 2012 kl. 17.31 (CET)
När det gäller raderingar och iw-länkar från enwp, så tar Innocent iwbot hand om dem, samt även: de:, pl:, pt:, fr:, da:, fi:, it:, no: och fr:. Det är information som samlas in av Lavallen2. Det gör dock inget om ni gör boten arbetslös. -- Lavallen 28 januari 2012 kl. 18.29 (CET)
Givetvis skall alla kategorier om möjligt vara iwlänkade! Eventuell radering hanteras som vanligt av bot. Jag talade för övrigt inte om "återskapande" (som vem som helst kan utföra) utan om "återtällning2 (vilket endast administratörer kan utföra). Finns det konsensus om att tomma iwlänkade kategorier i regel skall ligga kvar? Fernbom2 30 januari 2012 kl. 12.21 (CET)
Det är inte närvaron av iw-länkar som bestämmer om en tom kategori ska raderas eller inte. Har du gallrat kategoriträdet, så kan du radera även om det finns iw-länkar. Det handlar här, som jag tolkar det, snarare om att det är onödigt att radera en kategori som sannolikt ganska snart har medlemmar igen. -- Lavallen 30 januari 2012 kl. 13.18 (CET)
Jag uttryckte mig måhända otydligt. Boten plockar förr eller senare bort den svenska kategorin på andra språkversioner. Finns det konsensus om att behålla denna typ av kategorier ställer jag mig bakom det beslutet, men jag vill inte kritisera dem som hittills utfört raderingarna. Fernbom2 30 januari 2012 kl. 13.21 (CET)
Javisst – frågan handlar om precis det som Lavallen skriver: kategorier som ganska snart kan tänkas ha medlemmar igen. Jag håller absolut med Fernbom2 om att det inte är bra om tomma kategorier skapas bara för att de råkar finnas på andra språkupplagor – särskilt inte om det är kategorier som inte har något naturligt sammanhang med resten av kategorisystemet på sv.wikipedia. Jag tolkar svaren ovan som att åtminstone just årtalskategorier för födda och döda kan få finnas även om de är tomma. Jag tror jag ska lägga till lite om detta på Wikipedia:Kategorier eller liknande. /NH 31 januari 2012 kl. 18.12 (CET)
Bra förslag, NH!
@Lavallen, din bot lägger väl knappast tillbaka iwlänkarna, om kategorin nyskapas av en ickeadministratör (t. ex. jag, som faktiskt periodvis ägnar mig åt just kategorier). Jag har inte uppfattat det som att endast administratörer bör skapa kategorier, och att de då bör börja med att kontrollera utseendet på en eventuell raderad äldre upplaga... och jag antar att det inte heller var precis vad du menade, Lavallen.
Nej, en tom kategori bör inte skapas eller lämnas kvar bara därför att det finns iwsystrar. När det gäller kategorier i "naturliga familjer" där de flesta andra kategorierna är icketomma, så kan detta dock vara ett argument att väga in. Om en läsare vant sig vid att leta på årtalskategorier och kommer till en tom sådan, som dock har en iwlänk till en engelsk systerkategori, så kan ju det ge en väg att hitta något av det h*n letade efter. Jörgen B 31 januari 2012 kl. 20.55 (CET)
Givetvis kan vem som helst skapa kategorier, men endast administratörer kan återställa dem med den gamla historiken. Det var detta förfaringssätt jag syftade på. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 21.03 (CET)

[redigera] Diskografier - hur gör man?

Jag tänkte skriva ihop en diskografi för Tribute (musikgrupp), men funderar på hur jag ska göra det på bästa möjliga sätt. Jag har hittat mallen Mall:Infobox artist diskografi, men jag begriper inte hur den ska användas (ens när jag tittar på de som gör det idag) och den saknar anvisningar.

När jag själv försökt hitta svar på frågan hur en diskografi ska de ut hittar jag på WP:MUSIK bara en annan som ställt samma fråga.

Är det så illa?

--Bark 26 januari 2012 kl. 09.46 (CET)

Det bästa sättet är ofta det enkla sättet (KISS-principen). Man måste inte använda mallar, speciellt om de är krångliga att använda. Hur gör man i andra diskografier? Fungerar det inte med en vanlig punktlista som helt enkelt radar upp "diskarna"? --MagnusA 26 januari 2012 kl. 09.56 (CET)
Infoboxen för diskografier är till för diskografi-artiklar (se till exempel Os Mutantes diskografi). Annars rekommenderar jag dig att använda Mall:M. Till exempel {{M|År som skivan gavs ut|Skivans titel}}. På så sätt standardiseras diskografi-listorna. Blåmes 27 januari 2012 kl. 15.35 (CET)

[redigera] Månadens kvalitetsprojekt - slutspurt!

Wikipedia:Projekt uppdatering är månadens kvalitetsprojekt, hitills har vi minskat från över 300 vid månadens början till 246 st (och då har det tillkommit minst 18 under månaden). Nu är det en helg och någon dag eller två kvar, så alla som har en stund över ta gärna och kolla igenom Kategori:Ej uppdaterad-samtliga om det finns någon just du lätt kan åtgärda! Tar vi en artikel var kommer vi långt!

Många av de artiklar som behöver uppdateras rör datorspel, sport och musik, men det finns annat också, tv-program, film m.m. Vill också tipsa om att när man märker upp artiklar är det mycket tacksamt om man skriver något om vad som behöver åtgärdas. Ibland är det inte uppenbart och vill man försöka åtgärda en artikel men inte vet så mycket om ämnet är det ibland svårare att lista ut vad mallen lades in för än att sedan hitta uppgifterna och källor. Höstblomma 27 januari 2012 kl. 14.40 (CET)

[redigera] New photo request: SAS HQ at Arlanda Airport

Article specific request moved to appropriate talk page. --MagnusA 28 januari 2012 kl. 10.05 (CET)

[redigera] Wikipedia:Veckans tävling/Norska kommuner 2

Sillsalladrosetten

Kom igen allihop! Var med och utöka artiklarna om norska kommuner. Norge leder just nu, men vi kan ta hem sillsallatrosetten om fler är med och kämpar! De vann förra året så det är dags för revansch nu! Det är inte särskilt svårt att uttöka dessa artiklar, ta gärna Store norske leksikon till hjälp! / Elinnea 28 januari 2012 kl. 15.21 (CET)

Kan bara instämma med Elinnea, kom igen nu! (Skulle delta själv om jag inte lede tävlingen) --Rasmus 28 28 januari 2012 kl. 15.36 (CET)

[redigera] Kontroversiella artiklar och konsensus

Det finns i många fall ett bekymmer med evighetslånga diskussioner på många diskussionssidor som återkommer gång på gång. Mycket av detta beror delvis på att det konsensus som finns om artiklarnas innehåll är för nykomlingar svåra att hitta i diskussionssidornas historik och i händelse av POV-pushning är det besvärligt för oss som försvarar neutraliteten att ständigt söka och påpeka det konsensus som etablerats. Jag tycker därför att vi borde ha en mall som i likhet med {{Kontroversiell}} och {{NLP}} kan sättas i huvudet på diskussionssidorna. Mallen skulle kunna heta {{Konsensus}} i vilken man ska ange vad konsensus blivit i en specifik fråga som diskuterats, datum samt infoga en länk till diskussionsen. Man skulle kanske även ha med användarnamnen på vilka som deltagit i diskussionen. Det blir mer översiktigt och lättare att ompröva beslut. En annan fördel är att det blir lättare för oss alla att hänvisa till något konkret än bara "konsensus". Det kan få som konsekvens att vi kan slippa onödiga, långdragna och uppslitande diskussioner. I kontroversiella artiklar återkommer i stort sett samma diskussioner ett flertal gånger. I vissa fall blir det så ofta som var och varannan månad en fråga måste dryftas. Vänligen, dnm (d | b) 29 januari 2012 kl. 13.32 (CET)

Du har en bra poäng där, dnm! Jag var involverad i att skriva om en kontroversiell artikel förra året. Diskussionerna blev långa och utdragna och arkiven många och därför återkom samma tvistefrågor. En sådan mall med länk till de aktuella inläggen hade varit bra att ha där. Har du något aktuellt exempel där en sådan konsensusmall skulle kunna användas? --Minor 29 januari 2012 kl. 17.45 (CET)
Jag vill börja med att be om ursäkt för att jag skrivit om mitt initialinlägg (innehållet är dock samma) men ingen hade svarat på inlägget och det var pinsamt uselt formulerat. :) Jag har flera exempel där det skulle vara bra med konsensusmallar: Pär Ström, Sverigedemokraterna, Brottslighet i Sverige, Sveriges invandringspolitik, en rad artiklar om nazistiska organisationer med flera. Egentligen skulle alla artiklar som haft längre diskussioner med konflikter i sig vara lämplig med en sådan mall. Det underlättar för oss när vi bedömer olika tillägg som är tveksamma. I många fall görs tveksamma tillägg i strid mot konsensus, men konsensusets medvetenhet är tyvärr endast levande i oss som varit med i diskussionerna (vilket i sig också skapar diskussioner och konflikter med folk som inte deltagit när frågan diskuterades). Det hänger därför ofta på oss att stå upp för konsensuset, men på det här sättet kan fler bli inblandade och även göra omprövningar. Vänligen, dnm (d | b) 29 januari 2012 kl. 17.49 (CET)
En fråga bara, från en som inte brukar engagera sig i politikartiklar: Vilken sorts konsensus avses? Konsensus bland användarna här på Wikipedia - som kan ändras över tiden beroende på vilka som för tillfället är aktiva - eller "forskarkonsensus" - den bild som av "objektiva experter" anses vara den mest korrekta beskrivningen? Att klämma upp en mall riskerar ju att "mura fast" ett dynamiskt tillstånd som åtminstone gäller den första betydelsen. --MagnusA 29 januari 2012 kl. 18.03 (CET)
Jag både gillar Dnm:s förslag och håller med om MagnusA:s invändning. Det viktiga med en sådan mall skulle väl dock vara att nya skribenter direkt får en översikt över vad som har trätats förr. Det ska givetvis inte förstås som hugget i sten, men kan förhoppningsvis eliminera en del upprepande diskussioner. Popperipopp 29 januari 2012 kl. 19.02 (CET)
Ett problem är att diskussionen kan vara arkiverad sedan länge. Ett annat problem är att nya användare inte läser artiklarnas diskussionssidor. Le Lapin Vert 29 januari 2012 kl. 19.07 (CET)
Idén med mallen vore väl att ge en länk till den viktigaste eller de viktigaste diskussionerna. Om de är kilometerlånga orkar få läsa igenom dem, men åtminstone ser den nya användare som tar en titt på diskussionssidan att saken diskuterats. Problemet är att kärnfullt formulera konsensus, som sällan utkristalliserat sig särskilt klart i diskussionen. --LPfi 29 januari 2012 kl. 20.39 (CET)
Bra förslag (och det gäller inte bara politik, utan även vissa religiösa artiklar och evolutionsartiklar). För att undvika MagnusA:s farhåga kan man skriva i "kunsensusmallen" att "det är vad man har kommit fram till enligt diskussionen, har ni nya infallsvinkar kan detta tas upp på nytt". Då stänger man inte något som kanske kan diskuteras, men man har ändå ett koncensus. Adville 29 januari 2012 kl. 21.06 (CET)
Jag ställer mig bakom Advilles modifikation av det ursprungliga förslaget. Det kan aldrig vara förbjudet att väcka en fråga på nytt, men det måste då ske med nya argument eller med sådana som man ser blivit obeaktade i tidigare diskussioner. Liksom när det gäller SFFR borde det också gå en viss tid mellan samtalen, förslagsvis minst ett halvår. Det största problemet med kontroversiella ämnen är dock när konsensus faktiskt saknas. En uddlös och urvattnad kompromissversion borde då ibland vara bättre än att en sida trumfar igenom sina formuleringar med hänvisning till ifrågasatta auktoriteter. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 09.57 (CET)

[redigera] TÅG om användarsidor

Jag funderar lite kring det valda exemplet som står på undantaget i WP:TÅG#Användarsidor: Undantag från denna tumregel kan uppstå kring användare som av wikipediagemenskapen har bedömt eller efter en utförd ip-koll visat sig vara marionetter, och som vill ta bort eventuella omnämnanden om att att den är en marionett. Då kan TÅG ändå tillämpas..

Vad menas? Marionetter blockeras och kan därmed inte ta bort några omnämnanden på användarsidan eller andra ställen än användardiskussionssidan, om inte diskussionssidan stängdes vid blockeringen. Är det sistnämnde som avses så undrar jag om det inte är bättre att det formuleras eller finns det andra situationer som man vill fånga in i formuleringen? Obelix 29 januari 2012 kl. 13.36 (CET)

En gammal formulering som ligger kvar sedan tiden innan dagens möjligheter fanns? --MagnusA 29 januari 2012 kl. 14.23 (CET)
Jag var tvungen att gå in och kontrollera. Fram till 10 september 2011 stod om marionetter: Somliga ser marionetter som enbart problematiska där andra tycker att deras vara eller inte vara ska bedömas från fall till fall. Ett alternativ om man av någon anledning önskar flera användarnamn är att klart och tydligt delge wikigemenskapen sina förehavanden och Det finns ingen uttalad policy mot det, men det anses fräckt om man inte har särskilda skäl. Enligt min åsikt är flera användarnamn egentligen bara ett problem om dessa används för att ställa till problem, till exempel för att ge intrycket av konsensus, för att rösta fler än en gång eller för att hålla sina förehavanden dolda för andras granskning/Jimmy Wales.
De gamla formuleringarna togs bort av Lpfi, och personligen tycker jag att ändringarna var mycket bra, tidigare formuleringar var aldeles för luddiga och godtyckliga. Känns dock lite underligt att saken aldrig debatterats, jag hade faktiskt ingen aning om att det skett en ändring i texten.--FBQ 29 januari 2012 kl. 14.48 (CET)
Tack för detektivarbetet. Det är alltså en ändring av sidan WP:Marionetter 10.9.2010 (diff). Jag har för mig att den hängde ihop med ett större projekt att förbättra kvaliteten på riktlinje- och hjälpsidorna och jag gjorde stora ändringar på många av sidorna. I redigeringskommentaren angav jag att en av ändringarna möjligen var kontroversiell.
Det hade kanske varit bra att föra en logg över ändringarna på Bybrunnen, men jag litade på att tillräckligt många bevakar riktlinjesidorna och föreslog därför aldrig något sådant. Ändringarna var för många för att diskuteras skilt varje gång, och främst gällde det att ändra föråldrad text till bättre strukturerad text som avspeglar nuvarande syn.
Vad gäller TÅG-formuleringen håller jag med om att den verkar förvirrande och antagligen är en kvarleva som borde städas bort. Den som plockar bort marionettinformation kan tillrättavisas utan någon skild regel.
--LPfi 30 januari 2012 kl. 08.32 (CET)
Vad!!?? Har vi ändrat marionettreglerna (och därmed gått emot den allmänna standarden på wikipedior att tillåta marionetter, såvida de inte fungerar obstruktivt på ett eller annat sätt), utan att jag observerat detta? Detta är ju drastiskt, och om det är samsynen så bör det motiveras noga!
Det finns flera rimliga skäl att ha marionetter. Ett av de vanligaste (och, hoppas jag, av alla accepterade) skälen är att en användare har en bot, och i användarbidragshistoriken vill skilja botkörningar från vanliga bidrag. Ett annat jag har sett (och omedelbart accepterat) gällde en person som ville undvika att använda sitt ordinarie lösenord (och identitet), när h*n tillfälligtvis arbetade på "allmänna" datorer, exempelvis på bibliotek. Jörgen B 30 januari 2012 kl. 21.08 (CET)
Vad jag kan minnas har marionetter alltid varit tillåtet, så länge det inte missbrukas genom att en person röstar i samma omröstning både med sitt ordinariekonto och med (anonymt) marionettkonto liksom om man använder marionettkontot för att backa upp sig själv i diskussioner. Tack förresten för klargörandet FBQ och LPfi. Obelix 30 januari 2012 kl. 21.11 (CET)
I min ordbok är en marionett och en robot inte synonyma. En marionett är avsedd att förvilla och har ingen uppenbar koppling till sin husse/matte. Robotkonton däremot brukar klart och tydligt framstå som robotar. /ℇsquilo 30 januari 2012 kl. 22.07 (CET)
Jag har nu följt LPfis länk, och det var inte så farligt som det lät; men riskerar EMRÅ att sprida viss förvirring. Om jag fattar LPfis ändring rätt (rätta mig annars!), är det mest en fråga om ändrad terminologi. LPfi definierar "marionett" som det som förut hette "otillåten marionett", medan det som hette "tillåten marionett" nu kallas "alternativt konto".
Jag tycker nog att ett samlingsnamn är vettigt. Vidare tycker jag inte att det skall finnas något "bör" vad avser att avge röster. En användare med flera användaridentiteter får aldrig under några som helst omständigheter använda dessa för att avge flera röster i samma omröstning. Inlägg från flera användaridentiteter i samma diskussion kan möjligen tolereras i extrema undantagsfall, men bör då kombineras med en skyldighet om att på något sätt informera exempelvis en ip-kontrollant om vad vederbörande har gjort och varför.
Jag har vid något tillfälle på sistone sett att en användare blockerats omedelbart, när en IP-kontroll uppdagat att vederbörande använt flera användaridentiteter. Jag har varit litet förvånad över att detta har gjorts utan vidare, och utan diskussion av huruvida "marionetterna" missbrukats. Jag kan tänka mig att detta är en förvirringseffekt av LPfis ändring. Jag kan tänka mig ett felslut ungefär som följer:
"IPkontrollen visade att en person använde flera identiteter, och hade alltså (enligt den gamla definitionen) 'marionetter'. En kontroll av vår policy visar att 'marionetter' (enligt den nya definitionen) aldrig är tillåtna. Alltså är det överflödigt att undersöka om alternativanvändaridentiteterna missbrukats eller inte."
Under omständigheterna blir det tveksamt att ta bort fallet med information om marionetter. Det kan möjligen skrivas om som information om användning av "alternativa konton". Bedömer man att användning av "alternativa konton" inte direkt är oacceptabelt i ett visst fall, men att det finns goda skäl att upplysa om existensen av dem på användarens diskussionssida (och inte vägande skäl emot), så har man orsak att lägga in sådan information, även om "de alternativa kontona" inte längre kallas "(ännu) icke förbjudna marionetter". Jörgen B 30 januari 2012 kl. 22.28 (CET)
Jag ändrade nu "bör inte" mot "otillåtet". Förhoppningsvis blev det tillräckligt tydligt (men jag kände mig tvungen att lägga in undantag). Jag ändrade också en inte direkt relaterad formulering om omröstningar (förhoppningsvis förstod jag avsikten rätt).
Att jag ändrade "marionett" mot "alternativt konto" beror på att jag uppfattat att marionett inte alls uppfattas neutralt. Se t.ex. {{marionettanvändare}}. Vad heter mallen för det jag kallar alternativa konton (jag har för mig att en sådan finns, men hittade den inte)?
Information om tveksamma marionetter kan behövas på en användares diskussionssida, men jag tycker inte saken har något med TÅG att göra. Om informationen skall finnas på en användarsida handlar det ju inte om att ta bort den tätt, utan huruvida den får tas bort överhuvudtaget, och mallen får gärna vara borta medan saken diskusteras - förmodligen på tydlig plats just på den sidan, så att någon som vill kolla användaren knappast kan missa den fast mallen är borta.
--LPfi 31 januari 2012 kl. 08.55 (CET)
Jag håller med om att "alternativt konto" är ett bättre begrepp för den legitima marionettanvändningen. Då tydliggörs skillnaden mellan att ha ett speciellt användarnamn för bestämda ändamål som bidrar positivt till uppslagsverkets uppbygnad och att ha det för att ge sig själv understöd i ett sammanhang där det man håller på med ifrågasätts eller för att kringgå permanent blockering. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 09.48 (CET)
Nej, det är inte ok med marionetter/alternativa konton. --NERIUM 31 januari 2012 kl. 10.56 (CET)
Förstår jag rätt, att du anser att de orsaker som anges som legitima i WP:Marionetter inte är ok? Har någon av de typerna av alternativa konton någonsin varit förbjudna eller illa sedda? Eller vill du ha en ändring? --LPfi 31 januari 2012 kl. 14.14 (CET)
Helt rätt. Möjligtvis robotkonton om de inte är med i varken diskussioner eller "röstningar". --NERIUM 31 januari 2012 kl. 14.35 (CET)
Nu sägs det visserligen på sidan, men tycker att det kan vara viktigt att förtydliga att marionettkonto inte bara är att delta i samma diskussioner eller "omröstningar" med olika konton. Om man redigerar i samma artikel med olika konton - annat än bottar skulle jag hävda att det är bedrägligt. Diskussioner förs ofta med redigeringskommentarer eller endast med demonstrativt beteende. Att diskutera samma sakfråga med en och samma användare, även om det skulle vara i artiklar inom olika ämnesområden anser jag också bedrägligt beteende som bör beivras.
Om marionetter är tillåtna blir det också viktigt att om någon efter IP-kontroll blockeras för att ha visat sig vara marionett är det också viktigt att blockeringen tydligt visar vilka redigeringar som renderade blockeringen, eftersom det inte var att personen hade flera konton.--FBQ 31 januari 2012 kl. 14.50 (CET)
När jag talade om att "ge sig själv understöd" syftade jag också på den typ av redigeringar FBQ lyfter fram. Vad gäller IP-kontrollerna är ju förutsättningen för att sådana görs att misstänkt missbruk har skett. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 15.33 (CET)
Att göra kontroversiella ändringar med botkonto är inte tillåtet i sig, varken om man har redigerat där med det vanliga kontot eller inte. -- Lavallen 31 januari 2012 kl. 15.37 (CET)

[redigera] Skall alternativa konton förbjudas?

Det verkar som en del användare helt vill förbjuda alternativa konton. Det vore en drastisk ändring och den diskussionen är därför bäst att föra separat (och inte som ett stickspår för TÅG). Jag lägger in de olika motiveringarna som framförs under WP:Marionetter#Legitima alternativa konton under skilda rubriker, så vi ser om enskilda typer av konton uppfattas som mer eller mindre problematiska. Ordning och beskrivning samma som i riktlinjen, rubrikerna mina. De två sista orsakerna är nyligen inlagda, den sista av mig.

Bedräglig användning avses vara förbjuden oberoende av typ av konto. Den problematiken diskuteras därför säkert bäst skilt från kontotyperna, förslagsvis här.

--LPfi 31 januari 2012 kl. 18.47 (CET)

Ser inte att något av nedanstående exempel ska "förbjudas". Det kan finnas goda skäl att använda ett separat konto för vissa typer av redigeringar, och samtliga nedan är legitima skäl. Att folk sedan använder marionetter för att trolla eller förvränga diskussioner är en annan sak. Som vanligt ska vi inte kasta ut barnet med badvattnet. /Grillo 31 januari 2012 kl. 19.50 (CET)
Medhåll. Det finns ingen anledning att förbjuda alternativa konton som inte ställer till någon skada. Marionetter i diskussioner, trollkonton et cetera påverkas inte av huruvida vi förbjuder folk att ha flera konton: sådana använder folk i tron/förhoppningen/övertygelsen att de kan komma undan med det. Varför skulle de låta bli för att vi förbjöd ett så att säga legitimt användande av flera konton? /Julle 31 januari 2012 kl. 20.01 (CET)
Precis, det är helt ologiskt att dra slutsatsen att marionettkonton ska förbjudas för att ett fåtal förstör på Wikipedia genom att skapa ett stort antal konton. Personer som förstör ska blockeras för att de förstör, inte för att de bryter mot någon dum "regel" som kan skada mer än den hjälper. Nedanstående exempel är egentligen ett typiskt fall av försök till lagskrivande som inte platsar i våra riktlinjer. Istället bör vi på riktlinjesidan om alternativa användarkonton beskriva vad det är samt för- och nackdelar med det. Om man bara skriver ut de fall där det är okej, så faller en massa fall som man inte tänkt på bort. Om man då drar saken till sin spets är dessa fall inte tillåtna, som någon som kan tänkas försöka bokstavstolka riktlinjerna kan använda för att rättshaverera på Wikipedia. Sånt slipper vi gärna. Därför är det bättre att hålla det allmänt och konstatera att folk som förstör och missbrukar sitt/sina användarkonton ska blockeras. Svårare än så behöver det inte vara. /Grillo 1 februari 2012 kl. 05.50 (CET)
Jag instämmer med Grillo! Problemet med "marionetter" löser vi inte genom detaljreglering av detta slag. Allt nedan bör vara tillåtet. Fernbom2 1 februari 2012 kl. 06.09 (CET)
Ett exempel på självklar marionettanvändning är Wikipedia-kursen, för att på något smidigt sätt kunna följa deltagarnas bidrag. Ett annat exempel är att om man av en arbetsgivare får i uppdrag att skriva om vissa saker på Wikipedia, och därför för genomskinlighetens skull väljer att skapa ett nytt konto (med koppling till det vanliga) och en förklaring av syftet med arbetet och vad det ska omfatta. Det blir då lättare för andra att granska så att intressekonflikt inte uppstår. /Grillo 31 januari 2012 kl. 19.57 (CET)
Jag känner mig för dåligt insatt för att svara när och hur ett alternativt konto kan behövas. Som jag nämnde ovan tycker jag som sagt att det finns fler sätt att genom flera konton stödja sina åsikter, och jag tycker inga av dessa är OK. Där behöver wikipedias informationssidor vara tydliga med vad som gäller, och att WP:Marionetter klargöra att det kan rendera en blockering att bryta mot detta. Som exempel skulle vara att i olika artiklar driva samma linje i utformningen av wikipedias policy för artikelutformning, även om man inte deltar i några diskussioner eller redigerar några artiklar med samma konto.--FBQ 31 januari 2012 kl. 22.04 (CET)
God poäng. Men vad vi bör fråga oss är när det inte bör vara tillåtet att använda flera konton, snarare än när det bör vara det, tycker jag. /Julle 1 februari 2012 kl. 01.40 (CET)
Precis! Missbruket skall inte misskreditera bruket. Jag anser dock att vi egentligen vet detta redan och att nya bestämmelser inte behövs. Jag har bara sett en användare som vill förbjuda helt. Fernbom2
Medhåll till Grillo här. Det är ett bra exempel, och som du skrev är amn öppen med att de hänger ihop. Adville 1 februari 2012 kl. 09.37 (CET)

Försöker räkna igenom hur många konton jag har, och tappar nog räkningen. De flesta har jag glömt bort både lösenord och användarnamn på. Förutom mina fem botar, har jag skapat konton där min identitet blivit spårbar genom mina bidrag. (Vi pratar nu inte alls Wikipedia, utan andra WMF-projekt.) Det finns också konton där jag testat olika funktioner, såsom alternativa inställningar. Jag har också skapat konton för att testa blockerings- och namnbytensfunktionerna. Jag har också skapat konton när jag varit på resa, för att inte behöva knappa in lösenord till ett adminkonto på en biblioteksdator eller på andras privata datorer, så att mitt användarnamn blivit känd av dem. Jag har inte talat om för ngn att det är användaren känd som Lavallen bakom kontot (det skulle i vissa fall förstöra vitsen med det nya användarnamnet), men jag har då heller inte sysslat med annat än det tomteri jag annars sysslar med, och det upplever jag inte som kontroversiellt. Sådana konton har övergivits i samma ögonblick jag kommit hem, och idag minns jag inte ens användarnamnen. Jag kan väl säga att jag är ganska less på alla meddelande-mallar pga detta, men annars inte sett några problem. Deltagit i diskussioner (annat än att artigt svarat på meddelandemallar) har jag aldrig gjort annat än med Lavallen/Innocent bystander-kontona, och det är väl ungefär där gränsen går. -- Lavallen 1 februari 2012 kl. 10.26 (CET)

[redigera] Namnfrågan

Jag tog tidigare upp att jag hellre ser ett samlingsnamn för begreppet "person som har registrerat flera användaridentiteter". EMRÅ är det i allmänhet olämpligt att ha två termer för samma begrepp, beroende på om man uppfattar instanser av det som positivt eller negativt. Man bör åtminstone då också ha en övergripande neutral term.

Alltså: Inte bara termerna odör (definitivt negativ) och doft (relativt positiv); utan även lukt (ganska neutral term). Man kan då resonera om odörer som dåliga lukter eller otäcka lukter, och om väldoft som god lukt.

Alltför ofta har jag träffat på två termer för väldigt snarlika begrepp, där huvudskillnaden har varit huruvida man vill ta avstånd från eller bejaka företeelsen just här. (Vad är t. ex. den avgörande skuillnaden mellan att en politiker är "lyhörd" eller "opportunistisk"?) Jag tycker att detta försvårar diskussioner, och är nog även litet allmänt allergisk mot detta sätt att använda språket, Därför vill jag att vi enas om en term för "alternativa användaridentiteter", som vi kan använda vare sig vi anser upprättandet och användandet av sådana vara försvarbart eller klandervärt. Det blir annars svårt att diskutera gränsfall.

Tidigare fungerade "marionett" som en sådan term. Kan vi enas om att återgå till denna neutrala grundinnebörd, eller välja något annat uttryck?

(Inom parentes är jag också litet till termen "konton". Den går tillbaka till en tid när varje åtgärd som gjordes på en dator registrerades och debiterades efter fastställda taxor. Det var då viktigt vem, eller vilken persons arbetsgivare, som skulle betala. Den moderna urholkade användningen av "konto" är dock så etablerad att det lindriga "språkmissbruket" knappast sakligt sett stör diskussionen.) Jörgen B 3 februari 2012 kl. 00.13 (CET)

[redigera] Experter

En expert som lämnar omfattande bidrag inom sitt område kan använda ett annat konto för bidrag inom mer lättsamma områden, som han eller hon inte vill ha sitt namn associerat med.

Det här är väl det enda tveksamma exemplet. Man bör nog kunna stå för både sina expertbidrag och sina mer lättsamma bidrag. Så länge man inte obstruerar omröstningar och diskussioner ser jag dock fortfarande inget problem. /Grillo 31 januari 2012 kl. 19.57 (CET)
Jag ser ingen anledning att lägga mig i mer exakt vilka anledningar folk har att vilja dölja vilka de är, så länge som det inte handlar om att delta i samma diskussioner, beslut, redigeringskrig et cetera under flera olika namn. Är bidraget bra för Wikipedia? Undviker det att bryta mot några av våra riktlinjer? Då så. /Julle 31 januari 2012 kl. 20.04 (CET)
Bör vara tillåtet. Obelix 31 januari 2012 kl. 21.25 (CET)
Min uppfattning är att alla "marionetter"/"alternativanvändare"/... (vad vi nu kallar dem), som inte används till förbjudna ändamål, bör vara tillåtna. Det var den gamla praxisen (som bland annat det borttagna Jimbocitatet refererar till). Detta omfattar även denna användning av "experter".
Att de är tillåtna betyder inte nödvändigtvis att de är rekommenderade. Jag tycker att just den här "expertanvändningen" inte är rekommendabel. Jörgen B 3 februari 2012 kl. 00.25 (CET)

[redigera] Anonymt och mindre anonymt konto

En användare som vill förbli anonym kan använda ett alternativt konto för bidrag som lätt kan avslöja användarens identitet.

Bör vara tillåtet. Obelix 31 januari 2012 kl. 21.25 (CET)

[redigera] Skilda roller (möjlig IK)

En användare som vill spela med öppna kort i sammanhang där intressekonflikter kan föreligga kan i andra sammanhang använda ett annat konto.

Bör vara tillåtet. Obelix 31 januari 2012 kl. 21.25 (CET)

[redigera] Bilder i eget namn, anonym annars

En användare som vill bidra under eget namn i vissa sammanhang, till exempel som illustratör, kan använda ett annat konto i de sammanhang där användaren vill vara anonym.

Bör tillåtas. --LPfi 31 januari 2012 kl. 18.48 (CET)
Bör vara tillåtet. Obelix 31 januari 2012 kl. 21.25 (CET)

[redigera] Nystart

En användare som vill få en ny start kan skapa ett nytt användarnamn. Se Wikipedia:Användarkonto för en diskussion om när sådant byte kan löna sig (diskussionen är ännu mycket bristfällig). Att kringgå en tidsbestämd blockering genom ett alternativt konto är inte tillåtet. En evighetsblockerad användare kan ibland tillåtas återvända under nytt namn (se ovan).

Bör vara tillåtet. Obelix 31 januari 2012 kl. 21.25 (CET)

[redigera] Robotar

Robot-konton: Bidragsgivare som använder så kallade robotar uppmanas att skapa separata användarkonton för sina automatiska bidrag eftersom dessa då enkelt kan filtreras bort från listan över de senaste ändringarna. Robotkonton är alltid explicit kopplade till en viss användare.

Självklart, men restriktionerna kan diskuteras. --LPfi 31 januari 2012 kl. 18.48 (CET)
Givetvis, och inte mer regler än nödvändigt, så länge inte folks åsikter nonchaleras. Obelix 31 januari 2012 kl. 21.25 (CET)

[redigera] Olika inställningar

En användare som ofta växlar mellan olika typer av datorer och därmed ofta måste byta inställningar. Exempelvis liten respektive stor bildskärm. Sambandet mellan kontona bör tydligt anges på användarsidan.

Bör vara tillåtet. Obelix 31 januari 2012 kl. 21.25 (CET)

[redigera] Otrygg förbindelse

En användare som inte vill riskera att kontot kapas kan använda ett parallellt konto vid allmänna datorer och i andra utsatta situationer. Sambandet mellan kontona bör tydligt anges på användarsidan.

Bör tillåtas. --LPfi 31 januari 2012 kl. 18.48 (CET)
Bör vara tillåtet. Obelix 31 januari 2012 kl. 21.25 (CET)
Bör tillåtas. Evalowyn|Säga hej?♣ 31 januari 2012 kl. 21.27 (CET)

[redigera] Sveriges regeringschef (statsminister) väljs inte i riksdagsvalet

Diskussionen flyttad till Malldiskussion:Infobox val#Sveriges regeringschef (statsminister) väljs inte i riksdagsvalet. --MagnusA 2 februari 2012 kl. 12.46 (CET)

[redigera] Inled med uppslagsordet, eller?

Diskussion flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Inledning och sammanhang#Inled med uppslagsordet, eller? (från Bybrunnen). --MagnusA 2 februari 2012 kl. 12.16 (CET)

[redigera] Medling och/eller åsikter från flera behövs

Vore bra om flera tittade till artikeln Gömda. Det finns ett stycke med hänvisning till den mycket obskyra och obehagliga nättidning yakida.se där och den har lagts tillbaka när jag försökt ta bort den. Det krigas lite från oinloggade där just nu. Vore bra om någon/några tittar på stycket och på den hemsida som det hänvisas till. mvh --Spito 31 januari 2012 kl. 14.34 (CET)

Pictogram voting keep-green.svg Fixat hela avsnittet hade svällt ut till saker som inte är relevanta i en artikel om boken.Yger 31 januari 2012 kl. 17.36 (CET)
Det kan vara skäl att ta en titt också på artikeln om författaren. --LPfi 31 januari 2012 kl. 18.50 (CET)
Ja det missade jag, åtgärdat (förkortat) nu.Yger 31 januari 2012 kl. 19.41 (CET)
Bra rensning, tack. Nästa gång ska jag vara lite djärvare själv. mvh --Spito 31 januari 2012 kl. 19.44 (CET)
Observera att ändringarna har "brutit" ankarlänken från Gömda-debatten. Jag hittade länken genom att jag också kikade på vår artikel om Anderssons "motbok".
Se gärna också motiveringarna i historiken för Gömda-debatten, och argumentet för att göra om det till en hänvisningssida. Jag tycker inte att det är helt uppenbart att detta alltjämt är rimligt. Möjligen kunde i stället en del av det nu utklippta materialet läggas in påden sidan, som då åter vore en egen sida, och med en hänvisning från "Gömda".
Att försöka tolka en nedlagd JKutredning som ett domstolsutslag à la skotska Not proven, utan sekundärkällor som gör just detta är dock helt absurt, hur man än gör. Jörgen B 31 januari 2012 kl. 22.22 (CET)

[redigera] Ostracism

Jag har tagit upp en diskussion på WP:KAW#Ostracism som rör en användare som blockerades, efter vad jag kan se, i alla fall delvis för sina åsikters skull. Dessutom har information tagits bort med hänvisning till hans motiv, snarare än dess värde. Den som vill är välkommen med synpunkter på KAW. --Salisbury 31 januari 2012 kl. 18.19 (CET)

[redigera] Källor som SVT tagit bort angående Melodifestivalen 2008, 2009 & 2010!

Har under en tid upptäckt att SVT raderat bort gamla Melodifestivalsajter och därmed har källor som lagts in (av bl.a. mig) då försvunnit. Det rör sig om Melodifestivalen 2008, Melodifestivalen 2009 och Melodifestivalen 2010, dock ej alla källor. Det jag skulle vilja fråga om är om någon kan lägga in en s.k. död-länk och/eller en "källa behövs" på dessa källor som ej finns kvar så att man vet var man kan byta ut källorna. Det rör sig om följande källor (numren följer den ordning i källistorna på respektive artikel:

  • 2008: källa nr 7 och 9.
  • 2009: källa nr 1, 5, 6, 7, 8, 12, 16, 17, 18, 21, 22, 24, 25, 26, 27, 28, 29 och 30.
  • 2010: källa nr 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 18.

Dessa källor fanns på den sajt som fanns kvar hos SVT, men som numera är raderad. All information som stod där kan återfinnas på bl.a. Aftonbladet, Expressen, Poplight, ESCToday etc. men det vore bra att kunna få en död-länk så man slipper kolla i källistan och uppdatera en i taget. Vore schysst om någon/alla kunde hjälpa till. /Hollac16 31 januari 2012 kl. 19.48 (CET)

2008 är nu ersatta, det är mer hopplöst med 2009 & 2010! För en stund finns det stor risk att 2011 måste få utbytta källor med, eventuellt också 2012! /Hollac16 31 januari 2012 kl. 23.21 (CET)
Vissa hittar du nog på http://web.archive.org. T.ex. den första på 2009: [3].
Tack för tipset, riktigt häftigt. Det verkar som att den sparar allting man gjort under exakt det datumet? Går man in är rubrikraden på SVT:s program också ändrade (hittade bl.a. Andra Avenyns raderade hemsida). /Hollac16 1 februari 2012 kl. 11.41 (CET)

[redigera] Norge och Danmark med automatik

Har under se senaste veckorna skapat "två" nya statistik-mallar {{Stat/Danmark/Kommuner/Befolkning}} och {{Stat/Norge/Kommuner/Befolkning}}. Dessa mallar har testats på flera kommun-artiklar för respektive länder. De följer samma tänk som motsvarande mallar som gjordes för Sveriges kommuner, orter och län tidigare. Fördelen är att man med en enkel redigering i mallen kan uppdatera uppgifter i alla artiklar. Det finns två sätt att gå tillväga när det gäller detta. Antingen att det kodas in hårt i mallarna ({{Kommunfakta Norge}} resp {{Dansk kommun}}) och då stänger av möjligheten att redigare värdena i artiklarna eller att vi ber om robothjälp med att byta ut alla siffror i artiklarna mot ett anrop i parametern. Utöver befolkningsmallarna finns även motsvarande för arealerna för respektive land, frågan gäller även byte av dessa. Något som jag noterad när jag testat mallarna är att många artiklar saknar källor och rubrik för detta. Förändringarna rör c:a 429 artiklar för Norska kommuner och 98 artiklar för Danska kommuner. --Civilspanaren 31 januari 2012 kl. 21.13 (CET)

initiativet är jättebra, men just nu finns nåt fel i mallen {{Dansk kommun}} som gör att det blir skräp i början av artikeln. --// jorchr 1 februari 2012 kl. 00.44 (CET)
Tack för den noteringen. Något har blivit fel med en korrigeringskod. Har tillfälligt stängd av den helt. --Civilspanaren 1 februari 2012 kl. 07.44 (CET)
Civilspanaren borde åka till teknikmötet i Berlin (datum ännu obestämt) och berätta om de här mallarna. Många skulle vara intresserade, tror jag. Ämnet är aktuellt nu, när projektet m:WikiData WMDE är igång. --LA2 2 februari 2012 kl. 11.03 (CET)
Borde jag!? Jag har bara tolkat och kopierat Lavallens koder för de svenska kommuner och orter, tror han själv haft en norsk förlaga som grund. --Civilspanaren 2 februari 2012 kl. 23.28 (CET)
Jag gillar de här mallarna och är för en sådan standardisering. Det är nog dock främst i artiklar om svenska kommuner som vi har ett problem i att folk vill föra in egna befolkningssiffror utan källa. Det är bra att det har blivit svårare då de ibland fick ligga kvar väldigt länge innan de upptäcktes. /Grillo 2 februari 2012 kl. 15.29 (CET)
Såg just att det tycks vara en Fransk version på väg också. --Civilspanaren 2 februari 2012 kl. 23.28 (CET)
Jag uppskattar också när det går att länka befolkningssiffror och andra föränderliga siffror från en mall. Nu är många av Frankrikes kommuner inte mycket större än en svensk bostadsrättsförening så mallen innehåller nästan 37000 poster! Den enda nackdelen jag sett med att ha befolkningssiffror i en mall är att det inte går att länka in dem i ett stapeldiagram. Kanske går det att lösa.
Själv tycker jag det skulle vara praktiskt och man kunde lagra all befolkningsstatistik mm på ett gemensamt ställe som alla språkversioner kunde använda. Ett Commons med en databasmotor vore kanske något att satsa pengar på. Det borde inte kosta allt för mycket pengar och alla skulle tjäna på samarbetet. En databas med all världens statistik ryms på ett minneskort och tar inte mer plats än några semesterbilder. Det är ju onödigt att wikipedias 100+ språkversioner alla har egna lösningar som uppdateras vid olika tidpunkt. Vad tror ni på idén? Är den för djärv och global eller är den något att jobba vidare med? Nasko 3 februari 2012 kl. 01.13 (CET)
Tanken har funnits att lägga sådan data på Commons, vilket jag personligen är emot. (Det var en omröstning där för ett tag sedan.) Jag ser hellre att det hamnar på ett särskilt projekt, som slipper de problem som jag idag ser på Commons. -- Lavallen 3 februari 2012 kl. 14.33 (CET)

Åter gill grundfrågan. Robothjälp eller ändra i mallen så ändringsmöjligheter stängs av i artiklarna? --Civilspanaren 3 februari 2012 kl. 08.35 (CET)

Jag är positivt inställd till hårdkodning. Hårdkodning ska bara göras för viktiga uppgifter som enkelt kan uppdateras i ett svep. Lite utanför ämnet. Vad ska vi göra med inaktuella siffror? Flytta mallen till ett arkiv som kan användas för historisk statistik eller ska de gamla uppgifterna sparas över och endast bli åtkomliga i historiken? Nasko 3 februari 2012 kl. 13.54 (CET)
Tanken är väl likande de som idag används för de svenska uppgifterna. Att vart efter att man hittar ny info om respektive statistikmall så flyttas de gamla uppgifterna till ett underliggande arkiv (läst mer på Mall:Stat. --Civilspanaren 3 februari 2012 kl. 13.59 (CET)
Jag hade tanken att gammal data skulle sparas i separata mallar, men det har aldrig blivit riktigt så. -- Lavallen 3 februari 2012 kl. 14.36 (CET)

[redigera] Vad har hänt med iw-länkarna?

Det är något fel på iw-länkarna i alla artiklar. Felet verkar finnas i alla språkversioner på Wikipedia. Någon som vet vad som har hänt?--Bruno Rosta 1 februari 2012 kl. 01.14 (CET)

Nej, men jag tänker förutsätta att det kommer att lösas snart, så vi borde nog kontrollera SÄ så att folk inte tar bort dem. /Julle 1 februari 2012 kl. 01.21 (CET)
Jag tog mig friheten att lägga upp en temporär sitenotice tills vi ("vi") löst problemen, om att de kommer att fungera igen så snart problemen lösts. /Julle 1 februari 2012 kl. 01.31 (CET)
... och nu verkar de se okej ut i artiklarna igen, även om Bybrunnen fortfarande ser konstig ut, så jag tog bort den. /Julle 1 februari 2012 kl. 01.37 (CET)

commons:File:Interwikiproblem20120201Bybrunnen.png ger ett exempel på hur Bybrunnen såg ut, förresten, om någon är nyfiken så i efterhand. /Julle 1 februari 2012 kl. 02.21 (CET)

Det verkar nu se ut som det ska igen – nästan överallt. Hos mig såg den här artikeln fortfarande knäpp ut, även efter att jag rensat webbläsarcachen. Lösningen: göra minimal ändring (lägga till och dra ifrån mellanslag) och spara ny version. Den artikeln höll jag på att ändra, när serverdatabasen blev knäpp (se info här. Mvh.--Paracel63 1 februari 2012 kl. 13.37 (CET)
Och nu ser det ut att strula igen. - Lavallen 1 februari 2012 kl. 20.34 (CET)
Lägger in SiteNoticen igen tillsvidare. --Rasmus 28 1 februari 2012 kl. 20.37 (CET)

[redigera] ACTA

Jag vet att vi nyligen kommer från en stor protest (mot SOPA). Det var en rätt märklig händelse som orsakade en del mediauppmärksamhet. Jag vet förstås att Wikipedia är neutralt, men jag vill ändå lyfta frågan på bred front, utan att ställa mig på ena eller andra sidan: Tycker ni att vi ska göra någonting för att protestera mot ACTA?.

Jag har försökt att läsa på i den här frågan, och har samlat massor av länkar. Så läs på, och kom med era tankar.//Hannibal 1 februari 2012 kl. 23.53 (CET)

Nej. Jag gör allt jag kan, som privatperson, för att motverka ACTA. Jag uppmanar alla som läser det här att, som privatpersoner, arbeta mot ACTA. Innehållet är idiotiskt och sättet det har förhandlats fram på är en skymf mot demokratin. Det finns poänger med att begränsa allmänhetens insyn i till exempel beslut rörande försvarsunderrättelseverksamhet. Mindre så när det gäller handelsavtal om skydd av upphovsrättsskyddat material. Skriv till era ledamöter i såväl Europaparlamentet som i er riksdag (eller ert parlament, om ni råkar komma från andra länder än Sverige eller Finland). Uppmana era vänner att göra detsamma.
Men för det första: Wikipedia bör inte ta politisk ställning såvida det inte är ett direkt och konkrekt hot mot Wikipedia. För vår neutralitets skull. För att det finns så mycket vi skulle kunna protestera mot. För att vi är ett uppslagsverk, inte en nätpolitisk rörelse. (Jag vet att vissa vill hävda att vi är per definition politiska, i och med viljan att sprida kunskap till alla står emot vad vissa makter vill få till. Jag tycker personligen att det är ett ganska stort steg därifrån till politisk aktivism.) För det andra: vi lyckades nyligen få ett stort genomslag genom att, nota bene, för första gången stänga ned engelskspråkiga Wikipedia. Italienska Wikipedia hade förvisso gått först, men det påverkar ganska få utanför Italien och de små italienskspråkiga minoriteterna i länderna runtomkring. Risken finns att vi, nu, inte uppnår särskilt mycket mer än "men ... igen?" med ytterligare en politisk protest.
Det kommer alltid att finnas lagstiftning som på ett eller annat sätt är i vägen för oss, som vi inte tycker om. Det får vi acceptera. ACTA är inte ett större problem för Wikipedia än att upphovsrätten gäller sjuttio år efter skaparens död, till exempel. Jag tycker inte att Wikipedia, uppslagsverket, skall ta ställning mot det heller. /Julle 2 februari 2012 kl. 02.01 (CET)
ACTA utgör inget hot mot Wikipedias existens på samma sätt som SOPA. Därför ser jag ingen mening med att använda Wikipedia som plattform för att protestera mot ACTA. /ℇsquilo 2 februari 2012 kl. 11.24 (CET)
De som har gjort dessa förslag har varit väldigt duktiga. De släpper ut alla på samma gång, för då döljs alltid någon av alla andra protester så att de lyckas gå igenom (se bara på det som hände med den nya bildlagen). Om Wikipedia gick ut igen i strejk så skulle det bara bli så som Julle säger. Det är för tätt inpå och folk blandar ihop det istället. Skall man agera privat så bör man följa Julles råd, och sedan kan man titta på facebook var det kommer att ske protester mot ACTA nu till helgen. I Stockholm kommer det att ske 12:00 på Sergels Torg, och just nu är 9 500 anmälda att de kommer, men många fler städer skall protestera då. Adville 2 februari 2012 kl. 13.49 (CET)
En planerad protest är att under hela mars undvika köpa några medieprodukter:
--[ jiˈesˌdeːo ] 2 februari 2012 kl. 17.31 (CET)
Håller med Julle. Här finns för övrigt en lista över demonstrationer mot ACTA på lördag (9 svenska städer, däribland Stockholmsdemonstrationen), och det finns även en namninsamling hos Avaaz (nu 1,5 miljoner påskrifter). Calandrella 2 februari 2012 kl. 21.32 (CET)

[redigera] Kvalitetsmätningen - februari

Kvalitetsmätningen det senaste året
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ugglan Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. källor)		 Källor Totalt Andel
2011-01-01 210 151 51 113 72 4 27 335 9 32 158 827 377 200 92 2 638 12 745 15 383 4,03 %
2011-02-01 214 134 51 112 68 0 27 365 6 27 162 857 381 126 82 2 612 12 983 15 595 4,05 %
2011-03-01 221 145 45 108 54 0 39 251 0 31 152 859 392 135 13 2 445 13 423 15 868 4,08 %
2011-04-01 241 146 37 118 29 2 95 281 12 30 174 436 385 144 45 2 175 13 895 16 070 4,10 %
2011-05-01 244 90 45 121 39 3 104 298 7 47 171 431 318 157 52 2 127 14 312 16 439 4,16 %
2011-06-01 244 94 51 119 47 7 100 303 42 38 203 457 311 184 68 2 268 14 520 16 778 4,21 %
2011-07-01 266 100 45 117 57 0 164 270 12 56 74 492 313 226 74 2 266 14 777 17 043 4,24 %
2011-08-01 271 112 49 54 66 0 159 286 12 68 93 520 324 264 77 2 355 15 081 17 436 4,30 %
2011-09-02 192 116 47 54 72 0 198 294 7 60 127 547 353 266 65 2 398 15 478 17 876 4,38 %
2011-10-01 202 123 12 64 76 1 168 312 7 96 136 564 359 278 79 2 477 15 686 18 163 4,42 %
2011-11-01 210 129 22 66 86 7 187 203 4 65 144 596 358 293 109 2 479 14 613 17 092 4,13 %
2011-12-01 215 143 33 73 100 4 234 218 1 85 152 364 354 312 185 2 473 14 920 17 393 4,18 %
2012-01-01 213 151 23 67 69 1 313 215 0 8 54 405 350 307 76 2 252 15 224 17 476 4,17 %
2012-02-01 204 164 40 70 65 4 280 234 3 81 80 430 354 228 121 2 358 15 453 17 811 4,21 %

Har försökt räkna ihop kvalitetsmätningen för månadsskiftet januari/februari, och hoppas det blev rätt. Månadens kvalitetsprojekt var uppdatering och resultatet blev en minskning från 307 till 228, stort tack till alla som hjälpte till! Ge gärna förslag på vad som ska vara kvalitetsprojekt den här månaden, finns det något flera känner för att arbeta med är det roligt! Höstblomma 2 februari 2012 kl. 16.57 (CET)

[redigera] Elitserier o.dyl. efter kön

Diskussion uppfiskad från Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/November#Elitserier o.dyl. efter kön. 2 februari 2012 kl. 18.44 (CET)

Jag lade märke till att en mängd olika artiklar/artikelserier om elitserier, allsvenskor (vad är pluralformen av allsvenska?) etc i diverse sporter är uppdelade i t.ex. Elitserien i bandy respektive Elitserien i bandy för damer. Är detta ok ur jämställdhetssynpunkt? Borde inte t.ex. Elitserien i bandy heta Elitserien i bandy för herrar eller vinner POMMF över eventuella jämställdhetshänsyn? Detta har säkert diskuterats någonstans tidigare men jag har inte lyckats hitta det. Niklas R (D#) 27 oktober 2011 kl. 14.50 (CEST)

Det är inte Wikipedias uppgift att framställa verkligheten som mer "jämlik" än den är. Så länge till exempel SvFF använder beteckningarna Allsvenskan respektive Damallsvenskan så bör det återspeglas i våra artikelnamn. Sedan vore det dessutom formellt fel att kalla flera av serierna för herrserier eftersom sådana saknas i många idrotter. Det vanliga är att det finns ett öppet seriesystem där alla som platsar får vara med (det är ovanligt att damer platsar i dessa serier, men det förekommer) och en del parallella system som inte är öppna för alla som platsar och därmed betecknas som damserier, juniorserier etc. beroende på begränsningskriterierna. /Dcastor 27 oktober 2011 kl. 15.10 (CEST)
Vid just mästerskap tycker jag alltid man kan nämna kön. Däremot behöver man kanske inte ha med "för herrar" i artiklar om till exempel afrikanska mästerskapsturneringarna 1957-1990, utan först 1991 då damturneringen uppstår. Att kalla de öppna serierna för herrserier är dock POMMF. J 1982 28 oktober 2011 kl. 23.44 (CEST)
Nej. POMMF kan bara ha företräde mellan två korrekta beskrivningar, inte när den ena är inkorrekt. Om en serie eller ett mästerskap är öppet för båda könen är det fel att kalla det till exempel "afrikanska mästerskapen för herrar" (om det inte de facto officiellt heter så). /Dcastor 29 oktober 2011 kl. 00.19 (CEST)

Tänkte ta upp en sak angående namngivningen av ligor. Borde det inte vara så att den kändaste ligan har namnet, medans de mindre kända varianterna har särskiljning i namnet. Tex Serie A som jag flyttade från Serie A i fotboll, dock så är säsongsartiklarna fortfarande under namnet "Serie A i fotboll 2008/2009" etc. Tänkte även på Eredivisie i fotboll för herrar som enligt min mening borde ha artikelnamnet Eredivisie och Afrikanska mästerskapet i fotboll för herrar vilket borde vara Afrikanska mästerskapet i fotboll, då det är mer uppmärksammat än damfotbollsturneringen. --Fredde✔ 27 oktober 2011 kl. 15.50 (CEST)

Ett bra exempel på det Dcastor pekar på är Annika Sörenstam plus ett par andra kvinnliga golfare som ställt upp i tävlingar på PGA-touren. Däremot hade inte en man fått ställa upp i LPGA-touren. Det är alltså felaktigt att kalla något för en herrserie, när det egentligen är en serie för alla. Att det ändå oftast inte ställer upp några kvinnor i dessa serier beror säkert i vissa fall på andra skäl än att de inte "platsar", men det är inte något som Wikipedia ska bedöma utan är väl snarare en politisk och kulturell fråga. /Grillo 29 oktober 2011 kl. 21.57 (CEST)
Detta är så vitt jag förstår olika i skilda sporter. Allt är inte öppet för damer. Fernbom2 2 februari 2012 kl. 18.44 (CET)
Minns att en kvinna blev uttagen till ett elitlag i finsk Bandy för ett gäng år sedan. Men förbundet sa stopp, det var inte tillåtet. (Åtminstone inte där och då.) -- Lavallen 2 februari 2012 kl. 19.22 (CET)
Det är inte nödvändigtvis felaktigt. i SvFF:s bestämmelser står "dam- och flickspelare får delta i herr- och pojklag förutsatt att spelarna i övrigt är behöriga att delta i spel". Lagen definieras i detta fall alltså fortfarande som herrlag, trots att damer är tillåtna att delta. Serier som inte har unika namn benäms också som herr- och damserier, t ex Div 1 Norra, herrar (jämför med vår Division 1 i fotboll för herrar).
Det som definitivt bör undvikas är egna konstruktioner som Fotbollsallsvenskan (det officiella namnet är Allsvenskan och behöver man en särskiljning bör detta ske enligt vår vanliga praxis, med en parantes). Samma sak gäller "Eredivisie i fotboll för herrar". Antingen använder man det officiella namnet (med eventuell särskiljning), "Eredivisie (fotboll)", eller en beskrivning i stil med "Nederländernas högsta division i fotboll". Blandningen blir bara konstig. Carnot 3 februari 2012 kl. 01.17 (CET)

[redigera] Wikimania 2012

Gruppbild från Wikimania 2011 i Haifa

Nu är det dags att börja planera din resa till sommarens Wikimania!

Anmälningssidan har öppnat, om du vill presentera nånting skickar du in ditt förslag, om du tycker det är dyrt söker du bidrag och om du undrar när det är kollar du schemat.

Själva Wikimania är 12-14/7 men se till att boka in några dagar före så att du hinner med träffen i NYC 6-9/7 och hackatonet 10-11/7 samt en dag efter så att du inte missar okonferensen 15/7. Förhoppningsvis ses vi i Washington.

/Haxpett 3 februari 2012 kl. 00.19 (CET)

[redigera] Positiv statistik

Januarisiffrorna visar som tidigare månader på en hälsosam ökning av antalet sidvisningar från sv;wp. Högre ökning än för jämförbara länder som fi:wp, de:wp, en:wp och nl:wp. Jag har också roat mig att se på denna på några specifika artiklar på en:wp mot sv:wp. Fredrik Reinfeldt hade fler träffar på en mot sv för två år sedan, ungefär jämnt för ett år sedan, och nu har sv:wp cirka 50% fler visningar, där volymen på en:wp varit ganska konstant. För artikeln Stockholm var antalet visningar 4 ggr fler på en: mot sv:wp för två år sedan och 3,5 för ett år sedan, nu 2,5, även här relativt konstant över tiden på en:wp. För Victoria är skillnaden mindre från faktor 4 till drygt 3 men här har också skett en 50-100% ökning på en:wp. Av annan statistik syns också att antalet nya artiklar/dag är nedåtgående, medan aktivitet i sig, mätt i antalet redigeringar och antalet som redigerar nu verka legat tämligen konstant några månader (kvalitet före kvantitet?). Yger 3 februari 2012 kl. 10.52 (CET)

[redigera] Hjelp Wikipedia med bilder i ditt nærområde

Jeg har den siste tiden jobbet med et prosjekt for å vise artikler som mangler bilder på et kart. Nå er prosjektet såpass klart at jeg har begynt å lansere det litt smått: http://wikiimages.kamfjord-it.no/?wiki=sv.

Teknisk sett er dette en liste over alle artikler som har geotagging, men som ikke har et bilde (SVG og GIF telles ikke som bilde når det sjekkes, siden disse primært brukes som kart og ikoner). Listen oppdateres automatisk flere ganger om dagen.

Håper dere har komme med noen gode tilbakemeldinger på systemet :). Laaknor 3 februari 2012 kl. 12.44 (CET)

Lite som http://perf.ect.nu/coordwithoutpic alltså? --MagnusA 3 februari 2012 kl. 14.41 (CET)
Den kommer jeg ikke inn på, men det høres ut som noe av det samme - dog muligens den forskjellen at jeg prøver å ha alle språkvariantene av Wikipedia dekket (+ at jeg holder på å lage flere kartverktøy på andre ting som ligner, men bruker samme kodebasen). Laaknor 3 februari 2012 kl. 14.45 (CET)
Jag ser två fördelar med kamfjord-it.no. Dels startar den inte i Göteborg varje gång, och dels så verkar den inse att artiklar med bilder i mallar också har bilder. /ℇsquilo 3 februari 2012 kl. 16.15 (CET)
Verktyget tar inte med alla artiklar. Finns det någon anledning till det? (Exempel från mitt närområde: Oderljunga kyrka.) /Dcastor 3 februari 2012 kl. 18.51 (CET)
På grunn av størrelsen på KML-filen med alle koordinatene, så er det begrenset til 7000 artikler. Det er akkurat nå 12000 artikler på sv.wikipedia som vil havne i lista, men de siste 5000 kommer ikke frem før resten av artiklene er fikset. Laaknor 3 februari 2012 kl. 19.09 (CET)
Tack för förklaringen. Görs urvalet slumpmässigt eller finns det någon prioritering? /Dcastor 3 februari 2012 kl. 21.26 (CET)

[redigera] Wikimania 2012 översättning

Har nu översatt huvudsidan för Wikimania 2012 till svenska. Skulle uppskata om någon kunde korrekturläsa det. --Rasmus 28 3 februari 2012 kl. 15.29 (CET)

Hittade några stavfel: "årilga" (ska vara "årliga"), "konferansen" ("konferensen"), "leda" ("ledda") och "uppskata" ("uppskatta"). Jag tycker också att meningen "Ta del av tidig fram registrering till den 23 april!" verkar märklig. Det engelska originalet handlar om att det finns en rabatt för de som registrerar sig tidigt, som gäller till den 23 april. Sen har vi det faktum att på den engelska sidan står Join us, Engage och Relish på ny rad, vilket inte är fallet i den svenska översättningen. Till slut, så har vi den där nedräknaren... Själv så tycker jag att "160 dagar kvar" låter bättre än "160 antal dagar kvar".~In Donaldismo Veritasdisk. 3 februari 2012 kl. 16.26 (CET)
Diskussioner om detaljer i översättningen tas med fördel lokalt. -- Lavallen 3 februari 2012 kl. 16.29 (CET)
Ovannämnda fel är nu åtgärdade, håller med Lavallen om att fortsatt diskussion bör ske lokalt. --Rasmus 28 3 februari 2012 kl. 16.39 (CET)

[redigera] Fullt ös på WP:AN

Flera gånger har högre aktivitet på Wikipedia:Artikelnomineringar efterlysts här på bybrunnen. En längre tid har det utmärkta artiklarnas antal också uppvisat en sjunkande eller åtminstone stagnerande trend. De senaste två-tre månaderna har aktiviteten dock varit hög. Nu vill jag allstå snarast påpeka att alla intresserade borde ta sig en titt för att inte "missa showen". Vi har redan tagit ett rejält hopp uppåt vad gäller antal utvalda artiklar och flera kanske vill vara med och bedöma. Även på Wikipedia:Artiklar i väntan på nominering har aktiviteten varit hög, vilket underlättar nomineringar. --Ace90 3 februari 2012 kl. 20.07 (CET)

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&oldid=15781111"
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk