Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg


Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:



Images for biographies[redigera | redigera wikitext]

Hi all,

excuse my English, feel free to translate this to Swedish. I was thinking about introducing this project to sv.wiki. I would like to know if this is wanted, whether or not you already have a similar project, and any feedback or help is very welcome.

The project adds images to biographical articles (that have no image) by using information from Wikidata. All images come from Commons. No existing images are deleted. So far I have introduced this to 11 Wikipedias and in total 16.700 images have been added to these projects. For example 1.300 images were added to the Danish Wikipedia. See Special:Bidrag/Taketa for examples.

Sincerely, Taketa (diskussion) 29 december 2014 kl. 17.43 (CET)

I have bot code to do something similar. The bot will go through interwiki and commons category for a set of articles and locate potentially suitable images that way. It can either just make a list, or actually add image galleries to the articles. Possibly of interest for your project? Old version of the code at Wikipedia:Projekt DotNetWikiBot Framework/Lsjbot/Lsj-get-images-from-iw - if anybody is interested, I will upload an updated version. Lsj (diskussion) 29 december 2014 kl. 19.42 (CET)
Hi Lsj, I am very interested. I am not technical myself so you would have to give an example. Maybe you could make an example on nl.wiki. There are dozens of people on nl.wikipedia who are interested in adding images, so if you add imagesuggestions to the article talk pages they will take it up from there. Several Wikidata admins and botusers, like Romaine, Sjoerddebruin, Lymantria or Trijnstel can probably make good use of your code. If it works well, I am very willing to expand it to other projects. My talk page is at nl:Overleg gebruiker:Taketa. All the best, Taketa (diskussion) 29 december 2014 kl. 19.58 (CET)
I will make some examples on nlwp in a few days, when I get back from the holidays. Lsj (diskussion) 31 december 2014 kl. 11.49 (CET)
Test in progress -- see here. Lsj (diskussion) 3 januari 2015 kl. 12.15 (CET)
See for extended discussion Användardiskussion:MagnusA. Sincerely, Taketa (diskussion) 29 december 2014 kl. 20.36 (CET)
Update: So far images have been added to 500 articles. Sincerely, Taketa (diskussion) 2 januari 2015 kl. 05.57 (CET)
Update: So far images have been added to 1.000 articles. Sincerely, Taketa (diskussion) 6 januari 2015 kl. 11.12 (CET)

I have done most biographies. I will continue with species. Sincerely, Taketa (diskussion) 6 januari 2015 kl. 12.15 (CET)

And now Lsjbot is generating image suggestions on nlwp at full speed. Lsj (diskussion) 14 januari 2015 kl. 19.36 (CET)
Hmm.. @Taketa:: Lsjbot has already gone through most species articles on svwp and added images where available. Perhaps species is not the optimal category to work on? Lsj (diskussion) 14 januari 2015 kl. 19.39 (CET)
Yes, I came to the same conclusion. I am currently working on the English and Italian Wikipedias with images, but I will come back to here in a while and see where best to take it. All the best, Taketa (diskussion) 16 januari 2015 kl. 01.10 (CET)

Slumpartikel[redigera | redigera wikitext]

Kan ett filter sättas på länken "slumpartikel"? De flesta artiklar som dyker upp nu är helt ointressanta stubbar av Lsjbot... 176.71.252.228 5 januari 2015 kl. 22.55 (CET)

Detta diskuterades redan 2013 men konsensus blev då att låta funktion förbli som den var, detta för att det just ska vara en slumpartikel. Kanske är det läge att återigen diskutera detta? Om du vill så kan du använda Wikipedia:Slumpartiklar, där kan du välja inom vilken kategori du vill slumpa fram artiklar. Vänligen, Hastaro (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.03 (CET)
Du kanske kan skriva ett funktion som slumpar en artikel, kollar i dess historik om den endast redigerats av Lsjbot, och om så är fallet anropar den sig själv, sedan returnerar den resultatet? - Tournesol (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.04 (CET)
Hur många nya "artiklar" har Lsjbot skapat sedan diskussionen 2013? Tusentals. Hur många procent av totala antalet artiklar är boten uppe i nu? Skulle vara kul att veta. --176.71.252.228 5 januari 2015 kl. 23.07 (CET)
Det kan väl inte ta många minuter att ta reda på (åtminstone plus/minus någon procent) om du kollar Lsjbots bidragshistorik och ställer den mot antalet artiklar i svenskspråkiga Wikipedias statistik? - Tournesol (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.13 (CET)
Äe inte tillräckligt hemma här... Hjälp? --176.71.252.228 5 januari 2015 kl. 23.17 (CET)
Vad vill du ha hjälp med? - Tournesol (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.19 (CET)
Med hjälp av denna länk så får du en lista över samtliga artiklar boten har skapat, detta tar dock några minuter. Annars så står det såhär i artikeln om botens grundare, (Sverker Johansson (fysiker)), Han har med sin bot Lsjbot skapat över 1,3 miljoner olika artiklar om växt- och djurarter som dessutom lagts upp på flera olika språkversioner. --Hastaro (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.20 (CET)
Eller så använder ni denna länk som filtrerar bort alla botskapade artiklar (inklusive svenska sjöar och franska kommuner): https://tools.wmflabs.org/slumpartikel/ (Tack till Prolineserver som har byggt funktionen!) Ainali diskussionbidrag 5 januari 2015 kl. 23.31 (CET)
Går det att lägga ett filter som tar bort artiklar som har en robotmall högst upp? Då försvinner bara de som ännu inte har setts över och gjorts presentabla. Smetanahue (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.50 (CET)
@Smetanahue: Jag var otydlig. Länken ovan filtrerar bort de artiklar som har kategorin Robotskapade artiklar eller som har en kategori som är i Robotskapadeartiklar. Dessa fås i allmänhet av en sådan mall högst upp. Så ja, https://tools.wmflabs.org/slumpartikel/ exkluderar inte de artiklar som "har setts över och gjorts presentabla" även om de skapades med bot. Ainali diskussionbidrag 6 januari 2015 kl. 00.36 (CET)
OK. Jag stödjer isåfall att den läggs in som länk för slumpartikelknappen. Smetanahue (diskussion) 6 januari 2015 kl. 22.32 (CET)
Tio snabba slumpartiklar; Smicridea paranensis, Myrcia felisbertii, Hampgöl, Tabanus rubicundus, Larnax nieva, Guldbaggegalan 2014, Delphinium pseudothibeticum, Hadena praecontigua, Thisizima sedilis, Dantona discerpta. Åtta Lsjbot-stubbar... --176.71.252.228 6 januari 2015 kl. 03.57 (CET)
Jag tycker nog inte att skönsvärdesinställningen (= svengelska "defaulten") sör slumpartikeln bör ändras. Det är rimligt att man får en verklig bild av svenska wikipedia när man kör den, om man inte medvetet själv ändrat inställningarna, därför att det inte är just den bilden man vill ha, utan något annat. För närvarande har Lsjbotartiklarna en stor del av utrymmet på svenska wikipedia; och än så länge är flertalet av den ej manuellt genomgångna. Vi har ett gediget arbete framför oss... .
Det är inte heller helt klart att detta arbete bör utföras helt manuellt. Idealet skulle kanske vara en robot, som systematiskt letar upp artiklarna, och som samtidigt tar fram den information från annat håll man ofta behöver för att kunna kontrollera eventuella konstigheter exempelvis i auktorsbeteckningen eller vad gäller utbredning; och som kanske även kommer med förslag om översättning av det senare. Skulle sedan denna robot ha en liten AI-funktion, så att den tar till sig den översättning människan stannar för, och använder den dynamiskt för att förbättra dess egna översättningar, så borde det inte vara omöjligt att med gemensamma ansträngningar fixa 10000 artiklar i veckan i genomsnitt. Detta ger - få se nu - att vi borde kunna klara det på två och ett halvt år:-). JoergenB 7 januari 2015 kl. 14.46‎
Nuvarande funktionen för slumpartikel har ingen större vettig användning för de flesta. Jag stöder att vi pekar om mot https://tools.wmflabs.org/slumpartikel/. Den ursprungliga slumpartikelfunktionen finns ju ändå kvar om någon skulle behöva den, den kan tex hittas under "specialsidor" i vänstermenyn. AlphaZeta (diskussion) 7 januari 2015 kl. 15.20 (CET)
Och den har mer vettig användning? -- Innocent bystander (diskussion) 7 januari 2015 kl. 15.29 (CET)
Jag stödjer AlphaZetas förslag. Förut brukade jag tycka att det var roligt att sitta och slumpa fram artiklar men nu har funktionen blivit obrukbar/Bro 7 januari 2015 kl. 16.58 (CET)
Jag ser det som problematiskt för att den som väljer "slumpartikel" har skäl att tro att han eller hon får en rättvisande bild av Wikipedia. Det är inte en majoritet av användarna som utnyttjar den funktionen, men de skulle bli lurade. Det ser jag som värre än att de som slumpar fram artiklar som tidsfördriv blir uttråkade. En möjlighet skulle vara att presentera slumpartikeln tillsammans med en länk till de viktade eller filtrerade slumpartikelgeneratorerna. Nu får man artikeln som en omdirigering till artikeln ifråga, som inte visar spår av att vara en slumpartikel, men ett skript på wmflabs kunde istället presentera en version av artikeln som har en lämplig topplänk eller liknande. --LPfi (diskussion) 7 januari 2015 kl. 18.28 (CET)
med tanke på hur ofta denna fråga dyker upp så ger jag stöd till AlphaZetas förslag.~Sedan får vi se om klagomålen "åt andra hållet" dyker upp, och hantera den situationen då .Yger (diskussion) 7 januari 2015 kl. 18.33 (CET)
En fråga icke att förglömma är väl den om vi vill att funktionen ska användas eller inte? Personligen har jag inte hört om någon som upptäckt funktionen på senare tid och börjat använda den - men jag har hört flera säga att de slutat (särskilt icke-wikipedianer). Skulle ett alternativ kunna vara att ha två knappar bredvid varandra? En för slumpartiklar som inkluderar botskapade artiklar och en som exkluderar? Så får besökaren själv välja (och vi kan få trevlig statistik över vad som används). //Vätte (diskussion) 7 januari 2015 kl. 19.08 (CET)
I vänsterspalten skulle det kunna stå: Slumpartikel (-bot) Det är kortare än vissa andra länkar så det får plats men den bryter i och för sig mot konventionen med endast en länk per rad. Ainali diskussionbidrag 7 januari 2015 kl. 21.57 (CET)
Jag tillhör de grupp som både gillar de botskapade artiklarna och gärna vill ha en slumpfunktion utan en massiv övervikt för botskapade artiklar. Dessutom förespråkar jag en enkel vänstermeny. Men jag ser också gärna experiment för att avgöra vad allmänheten vill ha. Så mitt stöd går till Prolineservers funktion, och att utvärdera det efter låt säga en månad.//Hannibal (diskussion) 7 januari 2015 kl. 22.16 (CET)
Är inne på LPfi:s linje – ska det bara finnas en slumpfunktion ska den ge ett "rättvisande" urval. (Parentes: Det kan ifrågasättas om slumpfunktionen faktiskt gör det; den ger inte det man skulle tro avses med en slumpmässigt vald sida.) Men att ha två länkar i stil med vad Ainali föreslår låter vettigt. /NH 8 januari 2015 kl. 16.26 (CET)
Jag tror inte att de flesta som använder funktionen är ute efter att studera Wikipedias struktur och artikelutval utan snarare att hitta en intressant artikel att läsa som man inte kände till. Jag förordar följaktligen stöder jag AlphaZetas förslag Rasmus 28 9 januari 2015 kl. 21.07 (CET)
Även jag vill ha en ändring. Men jag stödjer istället Ainalis förslag att ha Slumpartikel (-bot) i vänstra spalten. --Hastaro (diskussion) 9 januari 2015 kl. 21.15 (CET)
Det är ett väldigt, väldigt bra förslag. Jag har försökt använda slumpfunktionen för att hitta artiklar man kan göra mindre förbättringar i, men saknar helt kompetens och böjelse för de flesta botartiklar. Den botsanerade länken i vänsterspalten vore guld värt, särskilt om den andra varianten finns för de som vill studera Wikipedias proportion botartiklar, eller använda den just för att förbättre det boten producerar.Frezno77 (diskussion) 10 januari 2015 kl. 12.16 (CET)

Eftersom jag själv använder funktionen för att hitta någon artikel att förbättra och eventuellt någon rödlänk att lysa blå skulle alla förändringar bli försämringar för min del. Jag förhåller mig dock neutral, eftersom jag inser att funktionen är till för "vanliga" läsare i första hand. Skräms de iväg av robotskapade alster motverkar knappen sitt syfte att göra dem mer intresserade. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2015 kl. 10.59 (CET)

Det verkar som att de flesta inte skulle ha något emot två slumpartikelfunktioner, så vi provar det. Att få till det som i Ainalis förslag verkar kräva Javascript, enbart att ändra i Mediawiki:Sidebar räcker inte. Någon som kan lura ut hur man ska göra? /NH 10 januari 2015 kl. 12.12 (CET)

Det känns som en dålig lösning med två länkar, blir svårt för många vanliga användare att förstå det. Vi bör sträva att göra gränssnittet enklare inte krångligare. Bättre vore det att lägga in det som en finess/gadget så kan var och en välja om de vill slump med eller utan botartiklar. Om vi absolut ska ha dubbla länkar så kan vi lägga det på två rader i menyn, så ser det i alla fall lite mer förståeligt ut "Slumpartikel (alla)" "Slumpartikel (ej bot)". Det skulle inte heller kräva någon avancerad kodning.AlphaZeta (diskussion) 10 januari 2015 kl. 18.18 (CET)

Nu har Nirmos löst det tekniska och dubbla länkar är uppe. Jag såg en kommentar i sociala medier att den inte syns i den mobila versionen dock (som ju har en slumpartikelfunktion, men inte så mycket annat från vänsterspalten). Eftersom att mobilvisningar är ungefär en tredjedel av alla visningar kanske vore det något för denna med? I så fall behöver vi nog begära det från utvecklarna. Ska vi be om det? Min spontana känsla är att det kanske till och med är ännu mer önskvärt där. Ainali diskussionbidrag 12 januari 2015 kl. 23.24 (CET)

Nytt förslag. Ha kvar det som det står idag men om man lägger musen över "-bot" så bör det stå "människoskapade artiklar" eller liknande, alal vet inte vad en robot är Herr X (D) 18 januari 2015 kl. 22.26 (CET)

Slumpad grensida[redigera | redigera wikitext]

@Ainali: Den nya slumpgeneratorn exkluderar inte grensidor. Grensidor är inte artiklar och borde därför exkluderas. Går det att fixa? -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2015 kl. 11.56 (CET)

Grensidor är "artiklar" i den meningen att de tas med när antalet artiklar räknas, med de inställningar av programvaran som gäller för Wikipedia. Däremot är inte omdirigeringar "artiklar". Vad jag begriper använder den vanliga slumpfunktionen samma definition – och jag skulle tro att den nya slumpfunktionen bygger på den gamla. /NH 13 januari 2015 kl. 12.38 (CET)
@Innocent bystander: Ja, det går att fixa (men det exkluderas väl inte i den vanliga slumpgeneratorn heller?). @Prolineserver: kan du i frågan om slumpartikel till databasen joina in page_props och lägga till i WHERE att
AND pp_propname != 'disambiguation'
? Ainali diskussionbidrag 13 januari 2015 kl. 13.29 (CET)
Det går att fixa, men då är det inte längre den som Mediawiki använder. Jag vet dock inte hur snabbt joinen är. --Prolineserver (diskussion) 13 januari 2015 kl. 14.05 (CET)
Men vill man det? Då blir det ju "Slumpartikel (-bot -grensidor)" vilket inte var syftet. /NH 13 januari 2015 kl. 14.11 (CET)
Jag tycker vi låter det vara som det nu blivit några månader för att framåt sommaren utvärdera. Personligen tycker jag det ser ut som en bra lösning även om jag tycker själva texten blev mindre bra.Yger (diskussion) 13 januari 2015 kl. 14.18 (CET)
@NH, Ainali, Prolineserver: Att grensidor "räknas" och att de finns med bland "slumpartiklarna" var inte något jag upplevde när jag kom hit en gång i tiden. Är det något som hänt med programvaran sedan dess? Jag ser nu här att det ser ut som denna sida spelat ut sin roll och vi ska använda ett magiskt ord istället. Innehåller verkligen vår grenmall detta magiska ord på rätt sätt? -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2015 kl. 15.54 (CET)
Vad jag vet har det alltid (i alla fall de senaste 10 åren på dewp) varit så att grensidor kom med medans omdirigeringar kom inte. Och det har ingending med magiska orden att göra eftersom slumpartikelfunktonen i källan använder den inte. --Prolineserver (diskussion) 13 januari 2015 kl. 17.18 (CET)
Jag gjorde en statistisk undersökning för en herrans massa år sedan där jag slumpade fram 1000 sidor för att se vad de innehöll. Jag kan inte minnas att jag den gången fick fram en enda grensida bland dessa 1000. Hur gammalt det magiska ordet är vet jag inte. -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2015 kl. 17.30 (CET)
Antalet förgreningssidor är försvinnande få (< 1 %) och frågan är om det finns anledning att försöka få bort dem. Nu finns det omkring 10 000 förgreningssidor som är robotskapade och som inte blivit robotmallade, och dessa slinker med som "ej robotskapade vanliga artiklar". Ska man vara krass och ha en "seriös" slumpfunktion borde man anpassa den efter Wikipedias 5 grundpelare och sålla bort alla artiklar utan källhänvisningar. Man skulle även kunna sålla bort alla artiklar med allvarliga åtgärdsmallar, alla artiklar med färre än 500 tecken (för korta för att visas upp) och alla med fler än 20 000 tecken (för långa för att orka läsas). Om en allt för effektiv sållning är meningsfull kan man fråga sig. De flesta hittar ändå artiklarna med hjälp av en sökmotor. Något att ta i beaktande är att resultatet från en sökmotor eller ett filter på Wikipedia är ett robotskapat urval. Nasko (diskussion) 13 januari 2015 kl. 19.36 (CET)
Grejen med att sålla bort grensidor, är att de inte är en del av vår "artikelmängd". Rensat för robotmallat material så utgör de ~5 % av alla sidor i ns:0 som inte är omdirigeringar. Var tjugonde klick på "(-bot)" ger alltså en träff på något som inte är en artikel idag. Det ser jag som betydligt mer stötande än att träffa på robotskapade artiklar som kan innehålla "ett märkligt val av bilder". -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2015 kl. 20.25 (CET)
Jag kan se problemet. 20 slumpartiklar borde visa en förgreningssida, en fransk kommun och två (?) amerikanska orter som filtret borde ta bort. Att få bort grensidorna borde vara möjligt (om någon är beredd att göra jobbet), men Frankrikes och USA:s robotskapade indelningar är svårare att bli av med. Dom får nog Wikipedia försöka att liva med. Nasko (diskussion) 14 januari 2015 kl. 00.32 (CET)

Radering av användarsidor? Wikipedias vidare vägval[redigera | redigera wikitext]

På senare tid har jag flera gånger märkt att användare raderar seriöst inriktade nya redigerares personliga användarsidor (under förevändning att de inte var korrekt utformade?). För min del uppfattar jag det som djupt kränkande och knappast acceptabelt i förhållande till de grundläggande riktlinjerna om respekt för andra användare. Jag kan föreställa mig hur Wikipedias rykte bland allmänheten bara måste bli sämre och sämre med tidens gång, då rykten om hur många nya användare behandlas här på olika sätt. Inte minst i fråga om alla dessa ständiga ifrågasättanden av nya användares seriöst menade bidrag, med artiklar som bryskt raderas eller (för dem sannolikt obegripligt) får sin relevans ifrågasatt med hänvisning till olika "lagparagrafer". Jag ser det som att vi är vid en punkt där vi måste besluta oss för syftet med Wikipedia efter 14 års existens. Ska det vara en "exklusiv" encyklopedi som ska försöka likna äldre tryckta dito så mycket som möjligt i formalitet eller ska det vara en mer öppen och gästvänlig plats för allehanda kunskap om ämnen, som kanske inte värderas lika högt av alla, men desto högre av andra grupper i samhället. Diskussioner om relevanskriterier uppstår allt oftare. För är det trots allt inte människorna i samhället vi gör allt detta arbete för? Är det inte de som också betalar för dess existens? Vad händer den dag intresset sjunker? Är det i sin ordning att fortsätta i de spår jag beskriver ovan? Hur ser kollegiet här på det? Det här är allmänt hållna frågor att fundera på. Högaktningsfullt--Bemland (diskussion) 10 januari 2015 kl. 03.33 (CET)

Det är lättare att svara om du ger exempel. Vad menar du exempelvis med "nya redigerares personliga användarsidor"? Om det enbart är reklam eller vandalism eller liknande så tycker jag att det är okej, och jag tror inte att allmänheten skulle reagera negativt på det. Om det är wikiformatering så håller jag med om att vi hellre kan fråga om vi kan hjälpa till.//Hannibal (diskussion) 10 januari 2015 kl. 05.37 (CET)
Frågorna verkar dessvärre ställda i frustration och vara retoriska vilket dessvärre skymmer syftet som säkert är gott. Vill man raljera går det också att fråga: Ska det gå att skriva om precis vad som helst, på vilket sätt som helst och under vilka former som helst eller ska vi ha någon form av kvalitetskontroll på Wikipedia?
Jag tycker ribban för artikelämnen faktiskt är ganska "låg", vilket jag tycker är bra.
Jag tror inte heller att vi blivit sämre eller att diskussioner om relevanskriterier uppstår oftare nu än förut.
Just nu verkat ryktet för Wikipedia bara bli bättre och bättre och Wikipedia tas på större och större allvar, jämför Wikipedia:Wikipedia i media nu och för fem år sedan.
Detta trots att vi fortfarande ofta är hårda mot de som gör sina första stapplande försök, ofta med att lägga upp en artikel om sig själva, sitt företag eller en egen god ide. Jag håller med om att det skulle vara bra om vi blev bättre på att hantera dessa, jag är dessvärre inget gott föredöme, det kräver ganska mycket och det är sällan användare stannar trots mina insatser och ofta är intresset bara att få sitt ego publicerat.
Jag tycker vi ska slopa den stora välkomstmallen: {{nybörjare}}, den tror jag skrämmer och snarast säger: "Kul att du är med och försöker, men innan du fortsätter läs, studera och förstå alla våra riktlinjer som listas här, länkat för din bekvämlighet".
Bättre att bara hälsa välkommen och hänvisa till sig själv och/eller faddrar för flera frågor. Har man hittat användaren för att man raderat något eller justerat något är det toppen att förklara varför.--LittleGun (diskussion) 10 januari 2015 kl. 09.19 (CET)
Vi har varje dag cirka 5 miljoner accesser mot sv:wp. Och dessas främsta synpunkter handlar om tillförlitlighet och kvalitet. "Utmärkt exempel på Wikipedias brister" är en typisk kommentar från våra läsare, och det är vår främsta utmaning leva upp till deras förväntningar genom att hindra dålig och sunkig information komma in som då fungerar som "vatten på deras kvarn". Nybörjares reaktioner känner jag själv väldigt väl till då jag nu i sex år haft fokus att patrullera nya alster och större inlägg från nya. Och jag kan bara konstatera en mycket mycket positiv utveckling. Trots att jag är den som gör överlägset flest raderingar av nya artikelförsök, så får jag numera 2-3 gånger fler Tack från helt nya än ifrågasättande av mina borttag radering (och glöm inte att "hälsan tiger still"). Och diskussioner om relevanskriterier har minskat radikalt generellt. Jag bedömer det är en faktor 2-3 gånger färre sådana än bara för 2-3 år sedan. Dock är det så att det finns en kategori nya som snarast är ökande, nämligen det som aggressivt vill före in PR om sin grej. När de som vill föra in saker om sin grej men är bejakande till Wikipedia går diskussionen bra, men för de som har utgångspunkten wp är "ett hinder man skall bekämpa och vinna över" så blir diskussionerna ofta lite hårdare. Men jag kan i de fallen lugna dig med att vi faktiskt "vet" inga av dessa är potentiella värdefulla framtida bidragsgivare. De aggressiva är enbart ut efter att få in sin grej och är villiga prova de flesta sorter knep och hot för att nå sitt mål (som ofta, men inte alltid står i strid med Wps att vara en neutral och tillförlitlig encyklopedi). Så´,om du vill göra något så förelår jag du sällar mig till mig och andra patrullerare, där vi just gör saker som du efterfrågar, hjälper till med wikifierng, åsättande av kategorier och språklänkar.Yger (diskussion) 10 januari 2015 kl. 10.18 (CET)
Nej, det är inte i upprördhet jag skriver ovan, även om det säkert framstår så, utan det är för att vara tydlig med att jag upplever det som viktiga frågor. Hannibal efterlyser ovan några exempel på nyligen raderade användarsidor; bland dem finns Användare:Thomasuper (se diskussion 21ovan) och Användare:Kulturen i Lund (dvs företrädare för museet i Lund, vars sida jag aldrig hann se). Jag är fullt medveten om att många nya användare är oseriösa eller skriver om ämnen nära dem själv, men om den senare tillåts skriva sina första artiklar (förutsatt att de har någon relevant substans), så är det bättre att tacka för det och göra nödvändiga justeringar/kompletteringar än att radera och skrämma bort dem. Många av riktlinjerna för Wikipedia är ju inga "lagparagrafer" utan mer rekommendationer. Därför tycker jag detta vara en av de viktigaste frågorna att ändra attityd till; det är väl utmärkt att de som har mest kunskap om ett ämne kan hjälpa till med dessa artiklar på ett sakligt balanserat sätt i stället för att jagas bort. Blir de väl mottagna kan de vilja fortsätta att redigera andra artiklar också, det är det som är det viktiga. Och vad gäller att Wikipedias rykte ska ha blivit bättre, så förstår jag att det syftar på tidigare ifrågasättanden om artiklarnas tillförlitlighet, men det jag talar om är andra sidan av "pendeln", att skribenter känner sig bryskt behandlade och jagas bort. Wp har fått en viss auktoritet och central plats i samhället, varför många gärna vill bli inkluderade här, men just därför ställs det också högre krav på att inte omvandla auktoriteten till auktoritära uttryck i allmänhetens medvetande. Att som nykomling sätta sig in i alla Wp:s regelverk är som alla dessa nätplatser där man förväntas ägna några timmar åt att läsa och godkänna alla deras finstilta "användarvillkor"; de flesta orkar inte göra det. För mig är Wp att betrakta likt public service (och finansieras likadant) och bemötandet av nya representanter för "allmänheten" är som att ha väl kompatibla gränssnitt, dvs användarvänligt, annars lär nya ryktesstormar göra sig alltmer hörda framöver.--Bemland (diskussion) 10 januari 2015 kl. 18.21 (CET)
Att undermåliga artiklar raderas som "oartikel" är okej, men att radra en användarsida med motiveringen "oanvändarsida" tycker jag är bedrövligt! Låt folk skriva vad de gitter på sin egen användarsida! Det är bara om det står klotter, förolämpningar och dylikt som en användarsida bör raderas. /ℇsquilo 11 januari 2015 kl. 11.50 (CET)
Rent allmänt är användarnamnrymden till för att en skribent ska kunna presentera sig för andra skribenter, för att innehålla sådant material som behövs för samarbete med andra och deltagande i wikigemenskapen. Den är inte gratis webbutrymme för reklam, publicering av egna verk, släktforskning eller annat. Att erbjuda utrymme för sådant ingår inte i Wikimedia Foundations syfte med Wikipedia. /NH 11 januari 2015 kl. 12.01 (CET)
Ja, alltför ofta har man sett nya användare använda användarsidan för att husera en artikel som de fått raderad. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 11 januari 2015 kl. 12.03 (CET)
De använder den som sandlåda med andra ord. Det tycker jag är ett högsta grad legitimt användningsområde. /ℇsquilo 11 januari 2015 kl. 12.19 (CET)
Att använda användarsidan som sandlåda är inte meningen, det är bättre att använda undersidor i så fall. Thoasp (diskussion) 11 januari 2015 kl. 12.43 (CET)
Bättre, absolut. Men jag tycker inte att det behöver vara något krav. I alla fall inte för nybörjare. /ℇsquilo 11 januari 2015 kl. 15.08 (CET)
De flesta använder den inte som sandlåda, utan som långtidsparkering. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 11 januari 2015 kl. 17.49 (CET)

Jag vet inte riktigt vad som avses med "reklam, publicering av egna verk, släktforskning" (NH ovan). Jag har hittills inte stött på några sådana uppseendeväckande fall. Däremot har jag stött på användare som anger länkar till andra sidor om sig eller anger vissa kortfattade släktbeskrivningar eller mindre egna alster i samband med presentation och det är då ingenting som stör, tvärtom. Det sägs ju att Wp också ska vara en kommunitet. Om beskrivningen syftar på väldigt omfattande publiceringar kan det ju kanske vara malplacerat, beror på vad det rör sig om. Däremot tycker jag vi borde respektera användares användarsidor såsom vi respekterar någons bostad. Vill man publicera någon oförarglig raderad stackars artikel där eller på en sandlådesida, kan jag inte se varför det skulle ge någon rätt att gå in och censurera sådant (om det inte handlar om något oacceptabelt stötande), för det är sannerligen lika kränkande som att få inbrott i sitt hem. Det står som sagt i grundreglerna "Respektera andra användare". Jag kan också nämna att ett av exemplen, Användare:Thomasuper, åter har hörts av efter en bortavaro och anger sig inte vara samma person som i artikelutkastet han skrev (som väckte en hel del uppståndelse i diskussion 21 ovan med radering av användarsida etc) utan en vän till honom. Jag tycker absolut de nämnda raderade användarsidorna ska återställas så snart som möjligt. Önskar man någon särskild viktig ändring av innehållet kan man, som bekant, hjälpsamt ange det på deras diskussionssidor i så fall. Då visar vi bättre respekt för varandra, även för nykomlingar..--Bemland (diskussion) 12 januari 2015 kl. 01.12 (CET)

En del av det du sett raderat, kan vara sådant som klassas som spam. Varje enskild sida gör ingen upprörd, men när hundratals konton skapas på hundratals projekt för att lägga in tiotusentals länkar så ser man ett mönster. Varje enskild länk och tillhörande text kan se oskyldig ut, men är sannolikt en del av ett medvetet marknadsföringstrick med sökmotoroptimering inblandad. Jag har själv fått mejl där jag erbjudits tjänster emot att jag lägger upp fler sådana länkar här på Wikimedia. Vissa projekt har löst detta genom att ha filter som förbjuder icke-bekräftade användare att lägga in några externa länkar alls i användarnamnrymden. Vi har här på svwp istället valt att vara väldigt tillåtande. Jag är tveksam till om det verkligen bidrar till att WP blir fritt från reklam. -- Innocent bystander (diskussion) 12 januari 2015 kl. 07.47 (CET)
Ja, det är jag medveten om att sådant finns, men de ovan nämnda exemplen tillhör definitivt inte de, eftersom de också varit verksamma med redigering och presenterat sig personligen.--Bemland (diskussion) 12 januari 2015 kl. 16.44 (CET)
Men du argumenterar med utgångspunkt i att användarsidorna är något de inte är tänkta att vara. Texten på Användare:Kulturen i Lund var en informationtext av den typ man kunnat förvänta sig att finna i en liten broschyr riktad till tänkbara besökare vid Kulturen (med du-tilltal etc). Inget fel på en sådan broschyr eller hemsida – men Wikimedia Foundations mål med Wikipedia är något annat än att erbjuda gratis och praktiskt webbutrymme. /NH 12 januari 2015 kl. 21.30 (CET)
Ja, men jag kan ändå inte se varför det är så fel, när redigeraren nu företräder ett museum i detta fall, bara man har några rader förklarande text till. Dessutom är det väl inte så särskilt många WP-läsare som skulle råka se denna reklam någonsin, så någon "gratis reklamplats" att tala om kan jag inte se att det är.. Då tycker jag faktiskt att den grundläggande principen om respekt för andra redigerare väger betydligt tyngre, liksom man i samhället talar om yttrandefrihet. Jag menar att detta är viktiga frågor för hur Wikipedia efterhand kommer att bedömas utifrån, när man debatterar "näthat" och angrepp på nätet. Jag säger inte att detta är näthat, men skulle media småningom börja granska och skriva om ett alltmer uppmärksammat Wikipedia, är dessa frågor inte oviktiga, om jag så får säga. Det räcker med en enda missnöjd redigerare/kränkt nykomling.--Bemland (diskussion) 12 januari 2015 kl. 22.08 (CET)
Jo det är mycket fel, för då använder vi Wikipedias servrar till att lagra reklam. Och det är mycket svårt se skillnad på en användarsida och artikelsida för en läsare. Och när allmänheten uppfattar Wikidedia är en annonsplats så tappar de förtroende och slutar donera. Som jag skrev föst har vi flera miljoner läsare varje dag och är de vi skall ha i åtanke. Om du anser agerande mot denna var ickeoptimalt är det bättr du interagerar med denna för att få personen mer positiv än att kräva vi montnrar ner Wikipedia, med för en encyklopedi artsfrämmande material,Yger (diskussion) 12 januari 2015 kl. 22.15 (CET)
Fast det frigörs inte en enda byte på servrarna av att radera en sida utan tvärtom ökar mängden lagrad data då. Vi bör också vara försiktiga med att sia om hur bidragsgivare eller läsare uppfattar saker om de ser något här eller hur svårt de har att skilja på olika sidor. Vad man skulle kunna göra för att ändå slippa oroa sig för att någon användare kan råka tro att en användarsida är en artikel om den klickar på någon direktlänk är att på alla användarsidor ha en (opt-out) banner av något slag som visar att det är en användarsida. - Averater (diskussion) 12 januari 2015 kl. 22.26 (CET)

Jag vet inte hur någon läsare skulle kunna blanda ihop en användarsida med en artikelsida, hur skulle det gå till? Jo, om de förirrar sig in i historik-/diskussionssidor kanske, men varför skulle det i så fall vara en sådan svår chock att se information om t ex Kulturen i Lund där? Det är väl inte så att användarsidorna visas på sökmotorer, vad jag vet. Jag är inte helt klar över vad gode Yger syftar på att det är bättre att jag "interagerar med denna för att få personen mer positiv än att kräva att vi monterar ner Wikipedia"? Menas att man ska ta direktkontakt med en ny användare och beklaga att denne fått sin användarsida raderad men ändå önska vederbörande god fortsättning här (detta har jag faktiskt nödgats göra med Användare:Thomasuper)? Och vad gäller att "montera ner Wikipedia" så kan jag inte se att det skulle ske för att vi avstår från att radera användares personliga sidor, tvärtom. I så fall är det väl bättre att tillskriva användaren på dess diskussionssida, om något så allvarligt skulle bryta på Wps regelverk. Att bara få sin sida raderad utan någon förklaring är inte precis att välkomna nya redigerare – eller i förlängningen donatorer för den delen.--Bemland (diskussion) 12 januari 2015 kl. 23.30 (CET)

Sen, just vad gäller Användare:Thomasuper (som tidigare bar samma användarnamn som idrottaren han skrev om, och vi nog kan gissa är identisk med denne) förstår jag inte riktigt vad som hänt. Målet var antagligen att skriva en artikel om sig själv. För min egen del tycker jag inte man bör göra det – men det är inte förbjudet, många gör det (inklusive flera administratörer), och artikeln ska bedömas på sina egna grunder oavsett vem som skrivit den. Detta är stabil konsensus sedan flera år. Jag tycker vissa av Wikipedias användare är dåliga på att acceptera att konsensus kring intressekonflikter inte är som de (vi) skulle önska. Så för att rätt ska vara rätt har jag återskapat sidan, som artikeln Thomas Göthe Sjöström, för "relevanskontroll". Jag tycker den verkar relevant, men kan nix och noll om sport och idrott och saknar intresse, så tacksam om någon annan kollar. /NH 13 januari 2015 kl. 00.21 (CET)
Nu har några av oss kollat. Det finns åtminstone en ny källa, till Sjöströms 250-kilos knäböjresultat från 1980 (som kan ha varit svenskt rekord när det begav sig).--Paracel63 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 22.12 (CET)
Jag har redan bestämt mig för flera år sedan. Wikipedia skall vara en mycket öppen och gästvänlig plats för allehanda artiklar och kunskap om ämnen (neutralt skriven), utom det mest privata som privatpersoner och deras bil, hund, katt eller hus (om ni inte själva huset är anmäkrningsvärt) och det ser ut som om vi alltmer går mot det faktiskt. Allteftersom de olika språkversionerna av Wikipedia fylls på, och sammanlänkas via Wikidata, blir det allt svårare att argumentera för radering. Vi har nu bidragsgivare som vuxit upp i generationer med Wikipedia som en del av vardagen och tänker sig först och främst uppslagsverk så, och det är fantastiskt! Det hade vi inte 2001-2002. Sedan får man värdera kunskap privat för sig själv om man vill. Vill man ha en klassisk encyklopedi kan man lika gärna springa och köpa en uppslagsbok (eller CD-rom som under 1990-talet-tidigt 2000-tal). Sedan tycker jag också man får ha i princip vad man vill på sin användarsida, så länge man inte hotar, kränker, mobbar eller lämnar ut massa olämpliga uppgifter. J 1982 (diskussion) 18 januari 2015 kl. 22.01 (CET)
I enlighet med vad NH och Yger skrivit tycker jag att vi inte kan släppa igenom vad för reklam som helst på användarsidor. Artiklar som läggs upp i artikelnamnrymden kan dock med fördel flyttas till en användarundersida med artikenamnet som rubrik efter modellen Användare:Exempel/Namn. När det gäller vad J 1982 skriver faller det kanske lite utanför det aktuella ämnet, men med höga käll- och kvalitetskrav skulle relevansbegreppet kunna slopas på Wikipedia. Skräp, reklam, pov och reklam kan raderas av de skälen, på grund av bristande kvalité istället för "relevans", som ger ett godtyckligt bemötande. Svårigheterna med att bedöma argumenten på SFFR och avsluta utifrån argumentstyngd är att alla har olika måttstockar på vad som är relevant, även bland veteranerna här. Jag gör samma bedömning som J 1982 om att det wikikulturen börjar förändras allt mer. Det är långt kvar, framförallt när det gäller radering av artiklar bara för att de har kvalitetsbrister, men även relevanstänket har sina rejäla spår. Dcastor brukar då och då lyfta diskussion om att slopa relevanstänket och istället sätta höga käll- och kvalitetskrav. Min gissning är att vi kommer vara där om några år. Obelix (diskussion) 18 januari 2015 kl. 22.22 (CET)
Men massa kvalitetskrav är jag inte heller för. Om en artikel saknar källor eller är dåligt skriven skall vi sträva efter att förbättra, inte radera. I stället vill jag se Wikipedia mer som det var från början med fritt och öppet (men kanske bättre formulering), fast att det är mer naturligt att man slänger dit en källa också (hade vi arbetat med källor som naturligt redan från början hade vi sluppit massa relevansbråk). J 1982 (diskussion) 18 januari 2015 kl. 22.30 (CET)
Det har tyvärr flera gånger visat sig (inte minst i SFFR-diskussioner) att det kan råda lika mycket olika uppfattningar om vad som ska kallas "kvalitet" innehållsmässigt som vad som ska anses som relevant. För många verkar det närmast vara samma sak. Men talar vi om "kvalitet" i bemärkelsen tillgängliga källor, så är det inte så svårt. Sedan tycker jag att begreppet reklam som hinder lika gärna nästan kunde avskaffas. Jag har i diskussionen om intressekonflikter här längre ned fört fram förslaget om att bjuda in företrädare för olika samhällsparter till ett nytt slags samarbete. Naturligtvis finns det reklamartiklar för helt irrelevanta saker, men om någon skriver en utförlig artikel om en verksamhet naturligt positivt hållen så väcks oftast protester och krav på radering, när det i stället är så enkelt att göra en del smärre justeringar och vara tacksam för bidragen. Att man i en artikel framhåller positiva sidor ser i alla fall inte jag som stötande utan naturligt, så länge det inte är ensidigt överdrivet eller undanhåller ev. kritiska delar. I övrigt håller jag med J 1982 och Obelix om att vi sannolikt går mot en stegvis förändring i synsätten och det har jag inget emot.--Bemland (diskussion) 19 januari 2015 kl. 01.35 (CET)
Jag tror att öppenhet är ett mycket mindre hot mot Wikipedias trovärdighet än anonymitet. När en läsare ser att en artikel är redigerad av till exempel Kulturen i Lund, och på dennes användarsida kan se att Kulturen är ett museum, ger det nog i de flesta fall betydligt högre förtroende än när artikeln redigerats av ett anonymt användarnamn med anonym användarsida (oavsett hur välrenommerad användaren i fråga är internt på Wikipedia). Sedan tror jag fortfarande inte ett ögonblick på att företag värderar användarnamnrymden på Wikipedia som något värdefullt gratis webbhotell. Så dyrt är inte serverutrymme. Kulturen i Lunds användarsida borde inte ha raderats. En vänlig kommentar på diskussionssidan med tips på utformning hade varit bättre. /Dcastor (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.50 (CET)
En flytt till en användarundersida – förslagsvis Användare:Kulturen i Lund/''Artikelns namn'' – hade varit bättre. För visst är det så att användarundersidor och användarsidor öht inte indexeras och går att söka fram med Google och andra sökmotorer? Jag håller med Dcastor om att vi kan vara mycket tillåtande med vad folk publicerar på användarundersidor och istället för radering så flytta som sagt gärna hellre med ovan nämnda modell till en användarundersida utan att lämna omdirigering. Obelix (diskussion) 19 januari 2015 kl. 16.49 (CET)
Tänker inte lägga mig i diskussionen i övrigt, men att "användarundersidor och användarsidor öht inte indexeras" ser inte ut att spela någon roll om man vet hur man ska använda sökmotorerna. Några magiska ord ser inte heller ut att respekteras. -- Innocent bystander (diskussion) 19 januari 2015 kl. 16.53 (CET)
Det blir också allt svårare att argumentera för radering. För några år sedan angreps ofta artiklarna helt enkelt med att ämnet inte ansågs platsa. När vi blev alltmer nogranna med källor började raderingsargumenten alltmer handla om brist på källor och så vidare. J 1982 (diskussion) 25 januari 2015 kl. 15.14 (CET)

Vad är konsensus i Wikipediasammanhang?[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Konsensus. --Allexim (diskussion) 16 januari 2015 kl. 20.57 (CET)

Wikipediaambassadörer vs Campusvolontärer[redigera | redigera wikitext]

Jag föreslår att vi flyttar Special:Campusvolontärer till Special:Wikipediaambassadörer. Tankar? Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 11.40 (CET)

Vad handlar det om? -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2015 kl. 12.02 (CET)
Wikipediaambasadörer (som det heter på svenska WIkipedia) eller Campus Volunteers (på enWP) är volontäranvändare på skolor som kan hjälpa elever med Utbildningsprogram (t.ex. Utbildningsprogram:Nacka gymnasium/Sv3 (Ht2014)). Jag tycker vi borde döpa om alla instanser av Campusvolontär(er) till Wikipediaambassadör(er) på svWP, eftersom det är det namnet det går efter. Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 12.06 (CET)
Stöder Stöd.Yger (diskussion) 14 januari 2015 kl. 12.10 (CET)
Samma sak med Special:Onlinevolontärer till Special:Onlineambassadörer (och ändra headern till Onlineambassadörer från Onlineambassadör).
Stöder Stödjer båda förslagen. Jag är nog skyldig till den taffliga översättningen och minns då att jag inte fick till det bra. Detta är ett mycket bättre förslag. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.04 (CET)
Stöder Bättre svenska. Kör på't. /Julle (diskussion) 14 januari 2015 kl. 21.07 (CET)
Sidan kan inte flyttas då det är en inställning som påverkar alla MediaWiki installationer med detta tillägg aktiverat. Däremot kan man lägga till ett alias så att båda fungerar (med tanke på att tillägget är rätt Wikimedia specifikt borde det inte vara ett problem att ett av aliasen är knutna till ett projektnamn). Har nu lagt in alias (går live om nån dag). /Lokal_Profil 20 januari 2015 kl. 14.22 (CET)

Adoptation av "Revision deletion policies" från engelska WIkipedia[redigera | redigera wikitext]

Jag föreslår att vi adopterar samma regler och "krav" för att radera revisioner som finns på en:WP:CRD. Alltså:

  1. Vid plagiat ska revisioner med plagiat raderas (användarnamn kan behållas för attribution).
    • Detta därför att WMF delar ut dumpar (en:WP:DUMPS) med alla revisioner i artiklarna, vilket betyder att svWP gör så att de bryter mot lagen och sprider plagiat och upphovsrättsskyddat material olovligt.
  2. Grovt förolämpande, förnedrande eller kränkande material.
  3. Rent störande material
    • Den här kan ev. exkluderas enl. mig.
  4. "Oversightable"-information

Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 13.30 (CET)

Punkt 1 är jag beredd att instämma i av juridiska skäl. I övrigt är jag generellt anhängare av absolut minsta möjliga raderingar. /FredrikT (diskussion) 14 januari 2015 kl. 13.54 (CET)
Jag motsätter mig. Vi har en egen kultur och bör skriva våra egna riktlinjer. Ändringar bör motiveras en och en.
Vi bör vara mycket restriktiva med radering, för att vem som helst skall kunna se hur artiklar utvecklats. Det gäller i synnerhet kontroversiella artiklar, varav en del sannolikt drar till sig rätt mycket klotter som kan falla under dessa kriterier. Om flera versioner döljs är det svårt att se om det är frågan om berättigad censur eller försök att bli kvitt någon viss synvinkel.
  1. Plagiat i historiken torde vara oproblematiska. Den är att jämföra med redaktionens arkiv, som i vårt fall råkar vara allmänt tillgängligt, på samma sätt som till exempel otillåtet publicerat material som hamnat i bilagor till domstolshandlingar. Plagiatet kan ofta användas för att förbättra artikeln, efter omskrivning och angivande av källa.
  2. "Alfred är en padda" och liknande (läs: grövre) kan ofta uppfattas grovt förolämpande, men begravet i historiken är det i allmänhet oproblematiskt. Jag har för mig att nuvarande praxis fungerar.
  3. "Rent störande"? På en-wp har man buntat ihop irrelevant material ("no relevance or merit to the project"), som det inte finns någon orsak att dölja, med försök att distribuera sabotageprogram. De senare måste döljas om de annars utgör hot, men formuleringen måste göras bättre än på en-wp (och den raderingsmotivering som syns i historiken måste vara explicit)
  4. "Oversightable"-information, torde ingå i nuvarande riktlinje. På en-wp anger man alltför breda kategorier (inklusive t.ex. "material that looks like it might be allusions to non-public or personal information")
Några av enwp-kriterierna var här bortlämnade.
--LPfi (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.05 (CET)
Punkt 1 håller jag delvis med om och lika med punkt 2 genomförs den väl i stora drag, punkt 2 när det gäller mobbningsklotter mot namngivna. Även i övrigt håller jag med FredrikT. Sista punkten riskerar att göra en av uppslagsverkets centrala funktioner, den som handlar neutrala, självständiga biografier om politiker, högre ämbetsmän författare, konstnärer m.m., svår. Införs den kommer den troligen att användas för att försöka censurera eller styra innehållet. Det finns redan nu ett starkt tryck åt det hållet och alla riktlinje om oversightable information måste vara väldigt tydliga och genomtänkta. Edaen (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.09 (CET)
Plagiat är inte oproblematiska, oavsett om de är gömda från direkt syn i artikeln, då det fortfarande är olagligt att sprida copyvios, vilket det faktiskt leder till. Libel etc. Det finns en anledning WMF Legal valde att ha med detta på enwp's lista av revdels. Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.19 (CET)
Punkt två kanske redan "raderas" men det är bra om vi kan göra en "policy"/regel om det på Wikipedia, och inte bara "praxis". Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.21 (CET)
Plagiat kan Oversightas på WMFs begäran, men jag har inte sett något alls åt det hållet i våra Oversightloggar. Det borde rimligtvis inte vara lokala administratörers ansvar hur dumpar sprids. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.27 (CET)
Det är inte någons ansvar att redigera Wikipedia överhuvudtaget, som t.ex. ta bort vandalism/klotter. Nu är det just så att bara administratörer (+) kan radera plagiat i revisioner, och då faller ansvaret på "administratörerna" att göra det, inte en speciell admin däremot (självklart). Användare taggar dessa plagiat-raderingar på enwp med en:Template:Copyvio-revdel. Ge mig de verktygen så kan jag radera dessa SMirC-tongue.svg Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.45 (CET)a
För mig får du radera vad du finns lämpligt, men problemet med hur dumpar används borde ligga hos den som publicerar dessa. Om det är WMF's systemadministratörer som gör detta, så har dom de verktyg som behövs. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2015 kl. 15.05 (CET)
Det är inte bara dumpar, men det faktum att plagiat fortfarande finns synligt på Wikipedia.Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 16.57 (CET)
Som LPfi. Om något ska dokumenteras här så ska det vara vår egen praxis så som den har utvecklats här. Och som bekant har ingen användare några plikter så vem skall dölja det som enligt enwikis byråkratiska regler skall döljas? Vad är det som gör att just enwikis dokumentation är den som passar alla språkversioner? Möjligen om det hade varit från meta eller WMF, men inte bara en annan språkversion, inte ens den största. --MagnusA 14 januari 2015 kl. 14.48 (CET)
Jag menade inte att enwp's policy var/är den bästa, men den är på just engelska som (de flesta) förstår, och är en av de största Wikipediorna (är det ett ord?)...så it's just as good as any, och är bättre än ingen policy alls. Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 16.57 (CET)
Hur är vår egen praxis på området. Det är den som skall dokumenteras om det inte redan är gjort. Vad andra har för praxis är helt enkelt inte intressant här. Om vi skulle implementera enwikis dokument här ("Adoptation" som du kallar det för (på svenska?)) så riskerar det att bara bli en pappersprodukt som enbart paragrafryttare läser och följer noga. --MagnusA 14 januari 2015 kl. 17.06 (CET)

Lite bakgrundsinformation till denna post: WP:BOÅ (arkiv) (tredje begäran). Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 17.11 (CET)

Jag väntade på att få svar från WMF, men fick aldrig något, och sen glömde jag bort det. Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 17.13 (CET)
Vi kan fråga WMF igen. Bästa stället är nog på Meta, så jag ställer en fråga där. Sen stämmer det du skriver inte riktigt – engelska Wikipedias policy innehåller inget absolut krav på att versioner med upphovsrättsskyddat material (dvs någon annans upphovsrätt) alltid ska raderas, utan säger tvärtom att "Best practices for copyrighted text removal can be found at (en):Wikipedia:Copyright problems and should take precedence over this criterion". /NH 14 januari 2015 kl. 17.51 (CET)
Plagiat i historiken bör raderas. Finns alltid större en risk annars att någon går in och återställer upphovsrättsskyddad text (kanske den som började lägga dit upphovsrättsskyddad text). J 1982 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 19.22 (CET)
Är risken verklig? Ofta handlar plagiaten om att en PR-människa använder sin arbetsgivares material för att berätta om arbetsgivaren på Wikipedia. Det andra typiska fallet är en välvillig nybörjare, som inte är bra på att formulera med egna ord. Ingendera har orsak att återställa när saken förklarats – och det är lättare att klistra in texten på nytt från ursprungskällan eller den egna datorn än att återställa via historiken.
Det är mycket vanligt att den otillåtet publicerade texten används som utgångspunkt för att införa omskriven text (som alltså får publiceras). För det ändamålet är versionen i historiken mycket behändigare än ursprungskällan (som ofta inte angetts tillräckligt noga för att lätt hittas senare). Att versionen inte döljs är alltså redaktionellt viktigt (och i den användningen är det inte juridiskt problematiskt).
I de fall den problematiska texten innehåller hemligheter bör den i många fall döljas. Det vanliga är dock att den är lättare tillgänglig från upphovsrättsinnehavarens webbplats – att den också går att gräva fram ur vår historik är ett icke-problem. Vi bör förstås dölja den om upphovsrättsinnehavaren upplever det som ett problem, men det är ytterst sällsynt.
De juridiskt ansvariga är två: den som ursprungligen lagt in materialet och WMF. Att upphovsrättsinnehavaren skulle trakassera någon för material i en gammal version är i de flesta fall ytterst osannolikt. WMF är ansvarig endast om de är medvetna om ett enskilt fall, varvid de kan be oss agera eller agera själva. Vad jag vet ger svensk eller finsk lag oss administratörer inget ansvar i frågan. Därmed är frågan om hur vi skall ställa oss pragmatisk eller etisk snarare än juridisk.
--LPfi (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.05 (CET)
instämmer med LPfi. det är också så att vi är mycket få som dagligen håller på med sådan här saker. Och tex jag själv känner ingen motivation att utöka mina åtgärder med något som här beskrivs, som jag t.o.m. har svårt att tekniskt greppa.Yger (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.35 (CET)

10-årsjubileum[redigera | redigera wikitext]

Jag tänker uppmärksamma ett 10-årsjubileum. I dag har nämligen Svenskspråkiga Wikipedia varit större än Susning i 10 år (enligt artikeln Susning.nu). J 1982 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 20.04 (CET)

Faktiskt, och man minns det som igår. Tänk att det gått 10 år! Dan Koehl (diskussion) 14 januari 2015 kl. 22.24 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Och apropå jämna tal… Två miljoner är också ett jämnt tal. Jag har nu skapat den här projektsidan. Just nu har vi drygt 1,95 miljoner artiklar. Jag gissar att vi kan få pressen att skriva lite om Wikipedia (om kvantitativa och kvalitativa prestationer) om knappt 50 000 artiklar. När nu det blir. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 22.47 (CET)
Och i dag fyller Wikipedia 14 år! Grattis! J 1982 (diskussion) 15 januari 2015 kl. 19.18 (CET)

Aviseringar eller systemmeddelanden?[redigera | redigera wikitext]

Nu ser det lite annorlunda ut i menyn som fälls ut direkt till höger om användarnamnet. Överst står det "Systemmeddelanden" (en gång i tiden "Notifications" och senare "Aviseringar"). Nederst står det "Alla aviseringar" till vänster och "Inställningar" till höger. Jag retar mig lite på att det inte står samma ord både där uppe och där nere (till vänster). Vad tycker ni?--Paracel63 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 22.57 (CET)

Anledningen till det är att det som är däruppe är en flik med en sorts avisering. Det ser lite konstigt ut idag när det inte finns någon mer flik än systemmeddelanden, men snart kommer Flow och då blir det mindre konstigt (detta kan man tjuvkika på redan nu på mediawiki.org där det är påslaget). Ainali diskussionbidrag 14 januari 2015 kl. 23.17 (CET)
Schysst. Jag har bara sett mockups av det tidigare. Här kan man se tidsplanen.//Hannibal (diskussion) 15 januari 2015 kl. 00.02 (CET)

Förslag till ny policy rörande intressekonflikter[redigera | redigera wikitext]

Det har diskuterats en hel del angående frågor om intressekonflikter och det är som bekant en daglig källa till tråkiga konflikter med många (ofta nya) redigerare. Jag har flera gånger i olika sammanhang skrivit om denna fråga och vill nu vara djärv och föreslå en radikal ny dellösning på problemet (även om jag vet att sådant inte alltid uppskattas..). Varför inte "vända på steken" och aktivt skicka inbjudan till informatörer o dyl vid olika lämpliga organisationer, verksamheter, myndigheter, företag, bildningsverksamheter, kulturverksamheter etc och föreslå dem att skriva/komplettera en eller flera artiklar med anknytning till deras verksamheter? Det saknas fortfarande ett stort antal artiklar/innehåll om dito och skulle underlätta mycket med ett sådant tillskott, liksom löpande aktiv tillsyn/uppdatering av uppgifter. Vi skulle då kunna skapa en ny speciell instruktionssida (komplement till WP:Intressekonflikt) och ev. även en gemensam "sandlådesida", där dessa artiklar ev. kunde publiceras för granskning och justering i dialog med kontaktpersonen, innan de läggs ut färdiga. Kanske kunde man t.o.m. skapa en särskild mall i stil med: "Denna artikel skapas i samverkan med auktoriserad intressent." (Jmf även företeelsen med anlitade Wikipedian in Residence.) Det borde vara bättre att ha ett antal kunniga, betrodda redigerare än ständiga konflikter och misstänkliggöranden av redigerare som måste dölja sig eller sonika skräms bort. WP:s önskan är väl att få fler kunniga redigerare, inte färre? Jag vet det har diskuterats en del med universitetsvärlden etc tidigare, men vet inte vart det lett?--Bemland (diskussion) 15 januari 2015 kl. 02.46 (CET)

Det skulle inte bara ställa krav på andra användare att lägga ner mycket arbete på att ta bort ren reklam, fluff och annat. Det är totalt hopplöst att kontrollera att till synes neutrala uppgifter inte i själva verket är ett PR-mässigt genomtänkt urval av fakta, vilket de normalt är. Edaen (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.03 (CET)
Instämmer med Edaen. Att bjuda in informatörer (marknadsförare) att skriva om det de får betalt för att marknadsföra är högst problematiskt. En annan sak vore att bjuda in sakkunniga att skriva inom sitt sakområde (men inte om sin egen arbetsgivare), det kan vi gott göra. Men i min erfarenhet har många informatörer förskräckligt svårt att skriva npov, det är varken deras uppdrag eller något de tränats i. Lsj (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.24 (CET)
Jag har som ett personligt experiment gjort något sådant där jag fick informatörens text visa mail, för att kunna tvätta den. Och trots detta mycket reglerade och genomdiskuterade interface kom det mest info som var omöjlig acceptera utifrån NPOV och OVIKT. Så jag uppfattar kulturkrocken är för stor att det ens teoretiskt skulle vara genomförbart. Sedan är det den typen info jag själv är tröttast att möta. PR-fluff/ reklam skapad av personer på arbetstid som sedan aggressivt vill övertala/hota mig för att få in den text, de får goda förtjänster för om de lyckas få in texten. Och i motsats till ovana och även partpoushande skapare så blir denna kategori aldrig glade med mitt/wikipedias agerande. Det bästa resultatet som kan uppnås är att de upplever de nått en acceptabel deal i en förhandling med mig, och hoppas nästa gång "vinna" mer. Yger (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.45 (CET)
Det har funnits en del projekt i den riktningen, bland annat i regi av WMF-SE. Någon kan säkert ge länkar till några av dem och till diskussionerna kring dem. Sådana projekt minskar inte nämnvärt mängden andra artiklar skrivna i intressekonflikt, men kan ge ett antal välskrivna artiklar. Projekten har varit mycket kontroversiella. Också då inget projekt varit aktuellt har det funnits klart olika åsikter, vilket kan ses i historiken och på diskussionssidorna för riktlinjen och relaterade sidor (WP:Politikerhjälpen, WP:Att skriva om företag etc.). --LPfi (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.37 (CET)
Ett sätt att närma sig problematiken vore att istället för att be om texter be om källmaterial. Jag har ibland försökt skriva någon om företags historia, men sådana uppgifter är i allmänhet svåra att hitta på deras webbplats, möjligen med undantag från någon viss aspekt (bakgrund i hårt arbete, lokala rötter, lyckad globalisering eller vad företaget råkar vilja identifiera sig med). Om en anställd skulle gå med på att rota upp grejer i arkiven kunde man hitta ett och annat. Men kanske PR-avdelningen är lika historielös som webbplatsen och arkiven kvarlämnade vid flytt och fusioner. --LPfi (diskussion) 15 januari 2015 kl. 11.42 (CET)
Jag har drivit ett par av de där projekten för att få företag att skriva informerat och neutralt på Wikipedia. Det fungerar inte. Jag kommer inte att engagera mig i det mer. Orsakerna?
1) de tror redan att de vet hur Wikipedia fungerar och går inga utbildningar, även om det är gratis
2) de har inget att vinna, tror de, på neutrala artiklar
3) de är, som LPfi skriver, själva historielösa
4) det finns bara ganska allmänna råd om hur man ska skriva (jag putsade upp WP:Att skriva om företag, som innan dess mestadels innehöll varningar)
5) Wikipedias system är ganska svårt att navigera - framför allt skulle företagen vilja ha en person eller en "avdelning" att handskas med, inte (som de upplever det) 10000 småpåvar som när som helst kan ta bort allt gott de har gjort
6) det är få företag som lägger tid och pengar på sånt, när resultatet är så oklart (ökar det vinsten? Får de fler informerade arbetssökande, vilket underlättar rekrytering, vilket sparar pengar? etc)
Jag tror att det kommer ta ett par år till innan företagen inser möjligheterna att göra något av Wikipedia. Visst, några av dem har insett det, men de fokuserar framför allt på engelskspråkiga Wikipedia. Vi får nog, dessvärre, dras med den typen av användare som försöker föra in reklam, ta den otacksamma fajten (tack Yger, Tournesol och alla andra som gör det mesta av det dagliga arbetet med de bitarna!), och långsamt få mer kredd, så att de till slut lyssnar på oss. Och, tror jag, arbeta på att få fler positiva saker i tidningarna, för sånt inspirerar företagen. Mina två ören.//Hannibal (diskussion) 15 januari 2015 kl. 12.52 (CET)
Jag tackar för erfarenhetsbeskrivningarna. Jag har dock emellanåt själv sett ganska positiva exempel på att företrädare för t ex dagstidningar gått in och uppdaterat/tillfört ny tydligare information om deras verksamhet (även om man ofta behöver justera en del upplägg efteråt), men jag förstår verkligen problematiken som anges. Det var därför jag föreslog en helt ny samarbetsform, där man kunde markera överenskomna artiklar med en mall av typen "Denna artikel skapas i samverkan med auktoriserad intressent.", för att de därmed skulle känna ett större förtroende från WP:s sida. Sedan finns det ju ett flertal användargrupper som är specialintresserade anslutna till olika "projekt" (WP:Projekt Göteborg, WP:Projekt kvinnor etc). Kanske kunde ett antal intresserade på samma sätt knytas till dessa olika specialområden med en speciell projekt-benämning och därmed mer medvetet bevaka dessa markerade artiklar, så att inte "10 000 småpåvar" bara går in och ovetande ändrar hur som helst efter eget tycke. Dvs man skapar ett särskilt ramverk omkring dessa. Som LPFi skriver ovan: det "kan ge ett antal välskrivna artiklar". Jag kan för övrigt bara hålla med om denna märklighet att företag, organisationer etc har så innerligt svårt att på sina webbplatser uppge någon som helst relevant information om sin historik, startår, omstruktureringar, firmanamns/förkortningars betydelser, verksamheter etc, nästan som om de verkar skämmas för att de har ett förflutet och inte är "toppmoderna"; en del av den hysteriska ungdomstrendfixeringen, gissar jag.--Bemland (diskussion) 15 januari 2015 kl. 16.13 (CET)
Jag tror att responsen mycket beror på vilket slags företag man vänder sig till. Jag tror att journalister har bättre förståelse för Wikipedias mål och former än vad en marknadsförare på ett industriföretag har. /ℇsquilo 17 januari 2015 kl. 08.59 (CET)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Avsnittet "Se även" finns i många av våra artiklar. Jag kan inte hitta något som definierar vad som bör och inte bör finnas under denna rubrik. Däremot gör jag så att när jag snubblar över dessa avsnitt så tar jag bort länkar som redan finns i texten ovan. Jag ser detta avsnitt som länkar till angränsande ämnen där det inte riktigt passar att länka på något sätt i texten ovan. Ofta används även dessa som lite omvänd "guilt-by-association" eller utfyllnad, exempelvis:

Anton Antonsson, född 2003 är en [[karate]]utövare från Arboga.

== Se även ==

* [[Karate]]

Tänker jag rätt när jag tar bort dessa länkar under se även om de redan finns ovan? (Inte bara exemplet alltså, utan alla länkar som finns tidigare i texten.) /Hangsna (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.14 (CET)

Om artikeln om Anton är kort, säger jag inte emot. Och inte heller när länken står direkt i ingressen som sannolikt alla läser. Är artikeln längre, jag läser tex normalt aldrig en hel 20k-artikel, så får sådana gärna stå kvar. Eller om den första länkförekomsten inte är uppenbar, tex om det istället stått Anton bär till vardags [[Karate|pyjamas]]. så är det inte varit lika uppenbart för läsaren vart länken leder. -- Innocent bystander (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.22 (CET)
I många fall håller jag med dig och jag tar själv bort många länkar. Men i andra fall ser jag det som befogat även om det är dubbel info. I sockenartiklarn har jag tex en länk under se även till församlingen fast den nämns och är länkad i texten (men inte i ingressen). Det beror på att jag fick väldigt många som undrade varför församlingsinfon inte finns med i artikeln.Yger (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.52 (CET)
Okej, då fortsätter jag som förut. Detta eftersom jag inte aktivt letar efter dessa och det därför just är sådana uppenbara länkar som jag råkar se finns på två ställen. /Hangsna (diskussion) 15 januari 2015 kl. 12.05 (CET)
Ofta läser man inte så medvetet alla detaljer i en text utan kanske mest "skummar" den. Då kan det ofta vara bra att förtydliga vissa relevanta sammanhang separat, inte så som karateexemplet ovan, men allmänorientering att t ex begrepp som Länsteatrar, Länsmuseer, Länsmusiken har ett samband. Eller kommuner, socknar, församlingar för den delen.--Bemland (diskussion) 15 januari 2015 kl. 16.25 (CET)
Så där såg artiklarna ut från början, innan det fanns så mycket mallar. Det har levt kvar sedan dess. Det borde skapas mycket mera mallar för alla möjliga ämnen. J 1982 (diskussion) 15 januari 2015 kl. 18.21 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar ovanstående! Se även-länkarna är ofta användbara, tycker jag. De förtydligar en eller flera viktiga relaterade artiklar. Samtidigt är de ofta bara ett steg på vägen i artikelns utveckling. Viktiga relaterade artiklar kan förtydligas på mer systematiserade sätt, bland annat genom att de integreras i artikelinnehållet genom en {{Fördjupning2|Viktig relaterad artikel}}-länkning under en rubrik. Där finns också möjligheten att länka vidare med {{Se även|Viktig relaterad artikel}} efter kapiteltexten. Det bästa (tycker jag) med lite för många se även-länkar i slutet av en artikel är att de tydligt flaggar för att artikeln inte har en navigationsruta. Jag skapar ofta navigationsrutor, eftersom jag tycker att de är ett bra sätt att koppla samman relaterade artiklar och att de stimulerar till att det skrivs mer i ämnet. Och navigationsrutor är mer tillgängliga än vårt kategoriträd. Fast vissa – förstår jag (@Dnm:) – skulle gärna se fler stående navigationsrutor (som vi just nu inte har någon helt färdig basmall för)… Se bland annat den här diskussionen.--Paracel63 (diskussion) 16 januari 2015 kl. 01.37 (CET)
Jag hörde att vi gjorde oss av med en del mallar för några år sedan. Är nog dags att återställa dem nu. J 1982 (diskussion) 16 januari 2015 kl. 20.40 (CET)
Som nämns i den länkade diskussionen finns det en mall:Sidonav (provisoriskt namn, ska syfta på "navigationsruta vid sidan av texten – inte under den"). Den är baserad på den vanligaste enwp-basmallen. Däremot har jag inte hunnit översätta instruktion och parametrar eller testa den. Jag tar gärna emot hjälp där. :-)--Paracel63 (diskussion) 17 januari 2015 kl. 00.05 (CET)
Jag tycket inte särskilt mycket om navigationsmallar. Det är sällan jag använder dem som läsare och de är ofta alldeles för stora (som ihopfällda är de acceptabla, men innehållet laddas ju ner oberoende). Navigationsrutor vid sidan av texten har två ytterligare problem: de tar utrymme där jag skulle vilja ha illustrationer och de minskar spaltbredden (jag har inte lust att göra mitt webbläsarfönster ännu större). --LPfi (diskussion) 19 januari 2015 kl. 12.22 (CET)

Inte så korta basartiklar längre.[redigera | redigera wikitext]

Nu för ett positivt meddelande angående våra basartiklar. Nu har vi nåt ett litet kvantitet mål, att ingen av dem ska vara under 2500 byts. Detta till stor del av de som har varit med i månadens uppdrag. Utav 1000 basartiklar är nu 307 under 10000 byte (eller enligt Mediawiki 289 artiklar). Och jag kommer nu lägga in en uppdaterad version av detta förbättrings projekt i projekt basartikla. --Eriass2 (diskussion) 15 januari 2015 kl. 21.17 (CET)

Jag tror många basartiklar varit korta för att många av dem skapades så tidigt (runt 2001-2002, ibland 2003-2004), när det var mindre noga med källor och så och man knappast börjat bry sig om att förlänga artiklar (jag ser inte korta artiklar som något problem, även om jag förstås blir glad när de utökas) + att många nog tror att basartiklarna redan är långa för att det är så allmänna ämnen, men så går de inte ens in och kollar och då har inte mycket hänt. J 1982 (diskussion) 16 januari 2015 kl. 21.55 (CET)
Jag tror i stället att det handlar om andra saker: 1. Det är svårare att skriva en längre text än en kortare 2. Det är svårare att skriva en text där man måste ta hänsyn till redan existerande text. Särskilt om texten delvis saknar källor och man måste göra en avvägning om delar av den gamla texten skall plockas bort eller sparas. 3. Det är ofta svårare att skriva om ett brett ämne, där man måste välja ut vad som är viktigast att ha med i artikeln, och inte kan ta med allt som man hittar i de källor man har tillgång till. Sedan är det nog så att många användare på wikipedia föredrar att hålla sig till egna, ganska snäva ämnen där de får arbeta ostört.--FBQ (diskussion) 18 januari 2015 kl. 14.07 (CET)
Det var en trevlig nyhet om basartiklarna och roligt att det går bra med Månadens uppdrag! :) Höstblomma (diskussion) 18 januari 2015 kl. 14.22 (CET)
Strålande! Jag minns för några år sedan när jag tittade på detta. Jag konstaterade lite åt det hållet som FBQ säger att det var svårt att förlänga artiklar som saknade källor (för då fick man i regel börja om från början). När uppgifter är fel i artiklar är det lättare att motivera en fullständig omskrivning av artikeln. I dessa fall var det inte alltid frågan om det. Vänligen, dnm (d | b) 18 januari 2015 kl. 14.34 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 18 januari 2015 kl. 17.24 (CET)
Fler är förresten välkomna till Månadens uppdrag, både för att hjälpa till med uppdrag, men också för att lägga uppdrag som man önskar utförda. Upp till fem uppdrag får man lägga in. Välkomna! Deryni (diskussion) 18 januari 2015 kl. 17.24 (CET)

Radera artikle om HDTV-kanaler[redigera | redigera wikitext]

(svorsk) På norsk wikipedia har vi raderad de fleste artikler om HDTV kanaler. Disse er oftest identiske med moderkanalen og jeg ser inte vitsen med at beholda dem. Ta f.eks TV4 HD som virker å være identisk med TV4. Her hadde det kanskje varit betre å skrive eget kapittel i artikkelen til TV4 om nå de startade sina HD-sendinger. Skal man ha egne artikler for Farge-TV, Stereo-TV, Widescreen-TV etc. Hva mener dere på svensk wikipedia.--Ezzex (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.26 (CET)

Jag håller med Ezzex och tycker att TV4 HD borde vara en underrubrik i artikeln om TV4 (och detsamma för andra kanaler). //Vätte (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.58 (CET)
Har infogat TV4 HD i TV4, i enlighet med konsensus. Väsk 17 januari 2015 kl. 14.19 (CET)
Hej igjen. Det er mange flere her[1]. De fleste burde raderas. Kanskje nogon av de mest unika kan sparas. Som til eksempel SVT HD som kanskje var mer av en testkanal--Ezzex (diskussion) 17 januari 2015 kl. 19.30 (CET)
Ingen artikel bör i alla fall raderas. J 1982 (diskussion) 18 januari 2015 kl. 11.17 (CET)
När en artikel flyttas in som underatikel, tycker jag i alla fall att sök-termen skall ompeka till huvudartikeln. Dvs söker man TV4HD så bör man komma till TV4 eller underrubriken TV4HD. Jag har i övrigt inte tittat på artiklarna. F.Ö. anser jag det vore bra att ha (som alternativ sök-funktion kanske) att man kan få _alla_ artiklar (alltså på alla språk) om t.ex. TV4, samt hur långa de är. Skulle spara mycket letande när man vill ha så mycket kött på benen som möjligt --Janwikifoto (diskussion) 21 januari 2015 kl. 18.42 (CET)

Statistik svwp[redigera | redigera wikitext]

Medan 3 kvartalet visade relativt goda siffror så var de sämre i kvartal 4. Helårssiffrorna visar en nedgång av antalet högaktiva användare med 5%, lågaktiva med 10%, och antalet nya redigerare ner 20%. Antalet besökare(accesser) som visade så god utveckling tidigare i år sjönk mot slutet, i november blev det +3% och december +1%.Yger (diskussion) 17 januari 2015 kl. 12.07 (CET)

Tack för information och för dina och många andras goda bidrag. Vi får fortsätta förbättra Wikipedia, inklusive underlätta för nya användares tillkomst och skapa en bra atmosfär för befintliga. När vi som bidrar nu vill prioritera annat, så lämnar vi alla fall ifrån Wikipedia i bättre skick än vad vi fann den. Chicbyaccident (diskussion) 17 januari 2015 kl. 12.42 (CET)
Så summan för året är en nedgång i användare med 5/10%? Annars tänkte jag fråga hur kvartal 4 brukar se ut, det skulle ju kunna vara lågsäsong generellt (även om det är.. det är ändå vinter, sommaren borde vara mesta lågsäsongen för att sitta vid datorn och skriva kan man typ tycka. Även om det är trevligt att vara ute i snön (ymmv), kylan och mörkret också :)). flinga 18 januari 2015 kl. 18.41 (CET)
Siffrorna är relativt 12 månader bakåt. Det är dock möjligt att hur julhelgerna infaller påverkar, för även nowp hade en markerañt nedgång i dec 14 mot dec 13. Sedan i q3 var det en tendens att det dök upp en hel del från skolor och institutioner (direkta och indirekta effekter av WMSE insatser), vilka jag inte sett till q4. Slutligen är det möjligt att siffrorna för antalet accesser påverkas märkbart av LSJbot som var aktiv q4 13 men ej q4 14.Yger (diskussion) 19 januari 2015 kl. 06.45 (CET)
När Lsjbot kör kan den stå för några miljoner accesser på ett kvartal, men inte många miljoner. Enligt Wikipedia Statistics har svwp 100 000 accesser i timmen, vilket blir ett par hundra miljoner per kvartal. Lsjbot står således för 1-2% av alla accesser när den kör för fullt. När det gäller nya artiklar har förstås Lsjbots verksamhet ett något kraftigare genomslag. Lsj (diskussion) 20 januari 2015 kl. 08.49 (CET)
Det går ju dock att konstatera att nedgången även är i förhållande till 2010, 2011 och 2012. Antalet nya artiklar per dag har i december 2014 inte varit så lågt sedan juni 2008, och jag misstänker att det då hade att göra med en omfattande radering av artiklar som minskade totalsumman. --FBQ (diskussion) 19 januari 2015 kl. 12.48 (CET)
Just måttet antal nya per månad är lite svårt mått då det kan variera en hel del för olika månader. Novembers siffra var svag men högre än två år tidigare, och januari har hittills 104/dag vilket står sig bra, jan 14 hade tex 93/dag.Yger (diskussion) 20 januari 2015 kl. 09.14 (CET)
Vintrarna 2009-2010 och 2010-2011 bombarderades Sverige med största mängden snö sedan sent 1980-tal-tidigt 1990-tal och då ökade också aktiviteten. Men man får också tänka på att viss minskning kan bero på övergången till Wikidata, naturligt alltså. J 1982 (diskussion) 20 januari 2015 kl. 13.12 (CET)
(redigeringskonflikt) Nej visst, det finns ju alltid slumpfaktorer, och vad gäller redigeringar per dag toppar augusti 2013 med 7023 artiklar/dag och det är ju garanterat till största delen bot-artiklar. Jag tycker dock att siffrorna pekar nedåt. tolkar jag siffrorna fel, jag tycker novembers siffra ser sämre ut än tidigare år det skall ha varit i snitt 91 artikar/dag 2014, 113 artiklar/dag 2013 och 204 artiklar/dag 2012? - [2]FBQ (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.00 (CET)
12 och 13 var det botar som blåste upp siffran~, 2011 var de 89. Men visst är siffran för nya artiklar/dag nedåtgående, men det kan också vara naturligt att gå från kvantitet till kvalitet. Yger (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.09 (CET)
När kommer nästa omgång robotskapade artiklar? J 1982 (diskussion) 20 januari 2015 kl. 17.06 (CET)

Flytt av diskussioner[redigera | redigera wikitext]

Jag har intrycket att det blir allt vanligare att samtal som påbörjas på en plats efter en tid läggs in på en annan. Det kan definitivt vara motiverat, men det gör historiken svåröverskådlig. Dessutom kan inlägg som passade i sitt ursprungliga sammanhang, exempelvis i anslutning till en användarsida, bli helt malplacerade i det nya. Jag skulle därför vilja få en praxis införd där alla som deltagit får möjlighet att ta ställning till åtgärden. Därefter kan den genomföras om det råder samsyn. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2015 kl. 16.59 (CET)

En kanske lång diskussion där många deltagit skall alltså samtliga tillfrågas om det är okej att flytta den? Och invänta svar hur länge? Skall detta gälla samtliga potentiella diskussionsflyttar? Är inte det ganska tidsödande och kontraproduktivt? När ska vi få tid åt artikelsamlingen? --MagnusA 17 januari 2015 kl. 17.06 (CET)
Som @MagnusA (fast inte riktigt): fler borde fråga sig varför man deltar i projektet. Jag har tidigare efterlyst en funktion som motsvarar en "supervisor", menat en person som fått gemenskapens förtroende att i alla situationer gå in och med hela armen peka: "det räcker nu, detta leder ingenvart och vi har en produktion att tänka på". Tänk så mycket artikelskapande det skulle bli. Ymer (diskussion) 17 januari 2015 kl. 17.30 (CET)
Det är väl bättre att bara flytta, och så får man ta diskussionen efteråt, om någon har synpunkter. Det går ju alltid att flytta tillbaka, om det skulle vara så. Marfuas (diskussion) 17 januari 2015 kl. 17.08 (CET)
Jag tycker inte det är motiverat att flytta alls, förutsatt att diskussionen inte urartar till att diskutera enskilda användare då en flytt till KAW är att föredra. Diskussionerna går trots allt att hitta i respektive arkiv och användare minns nog viktiga diskussioner. Men något tillfrågningssystem blir för tidskrävande. Obelix (diskussion) 17 januari 2015 kl. 17.11 (CET)
Nu är väl KAW inte enda platsen att flytta diskussioner till. Tack-o-lov är det många diskussioner som handlar om ämnen och praxis, inte hur användare bär sig åt mot varandra. Den senaste flytten jag såg var en språkfråga som flyttades från en IP-adress diskussionssida (jag har redan glömt vilkens) till en WP-sida som handlar om just sådant. --MagnusA 17 januari 2015 kl. 17.17 (CET)
@MagnusA: Jo, tack och lov för det – visst är en del av diskussionerna värdefulla och vidarutvecklar praxis, men istället för att flytta diskussioner tror jag det är bättre att länka till förda diskussioner på sidor som anses ha stort principiellt värde. Den som startar en diskussion bör få rätten att välja var, om inte det blir heltokigt, då man kanske kan göra undantag. När det gäller diskussionen på ipts diskussionssida borde diskussionen ha avbrutits där, och förts på annat ställe istället, men att flytta diskussionen var inte helt nödvändigt. När man insåg att det inte fanns konsensus för att ipt agerade fel borde den diskussionen ha avslutats och ämnesdiskussion på lämplig plats startas istället, enligt min mening. Det borde oftast gå lika bra att bara avbryta en diskussion och fortsätta diskussionen på annan plats istället än flytta i de flesta fall. Obelix (diskussion) 17 januari 2015 kl. 19.39 (CET)
Ni har kanske rätt. Jag delar i huvudsak Obelix inställning. Vi bör vara synnerligen restriktiva med att flytta från ett sammanhang till ett annat. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2015 kl. 17.15 (CET)
Jag ser egentligen inte flyttar som ett problem, så länge det finns en vidarelänkning från sidan där den startade. Det är rimligt att flytta artikelinnehållsdiskussioner till aktuell artikels diskussionssida; det är rimligt att flytta faktafrågor/faktadiskussioner till WP:FF, etc. Som sagt, med lite fingerspitzgefühl och en vidarelänkning behöver inte detta vara ett problem. Riggwelter (diskussion) 17 januari 2015 kl. 19.43 (CET)
Jag vet inte vad som föranleder Tostarpadius start av denna diskussion men kan gissa att det var min åtgärd att flytta Wikipedia:Bybrunnen#Vad är konsensus i Wikipediasammanhang? till Wikipediadiskussion:Konsensus. Tostarpadius skriver att "..alla som deltagit får möjlighet att ta ställning till åtgärden." Jag gjorde just detta när jag skrev i mitt inlägg att diskussionen "...bör med fördel flyttas till Wikipediadiskussion:Konsensus" den 13 januari och inväntade till den 16 januari innan jag flyttade diskussionen eftersom ingen protesterade mot det.
Anser det var logiskt att den avslutade diskussionen om konsensus sedan flyttades till Wikipedia:Konsensus. Detta för att personer som vill ta del av diskussioner om konsensus åtminstone lätt skall kunna hitta denna. --Allexim (diskussion) 17 januari 2015 kl. 20.24 (CET)
@Allexim: Jag kan ju bara spekulera i vad som föranledde den här tråden, men den skapades ett par minuter efter att jag flyttat en diskussion om alternativformer i SAOL från en användardiskus till Wikipediadiskussion:Skrivregler. Jag brydde mig inte om att vare sig annonsera eller avvakta med den flytten, och kan väl hålla med om att den kanske var lite hastigt påkommen. Flytten av diskussionen om konsensus känns däremot rätt självklar. Marfuas (diskussion) 18 januari 2015 kl. 11.28 (CET)
Den flytten var helt riktig, och sådana flyttar har gjorts åtminstone 10 år. Jag börjar bli lite trött på signaturen Tostarpadius eviga krånglande. /NH 18 januari 2015 kl. 12.08 (CET)
Måste be om ursäkt för det sista, för jag tror inte Tostarpadius krånglar för krånglandets egen skull. Däremot tycker jag det är opraktiskt att ta upp en principdiskussion om något som är allmänt accepterat sedan länge med utgångspunkt i ett enstaka fall där man själv inte är riktigt nöjd. /NH 18 januari 2015 kl. 13.40 (CET)
@NH: Jag trodde det inte rörde sig om något enstaka fall när jag kommenterade. Sakdiskussioner har nog varit länge accepterat att flytta, men det har varit mycket tjafs genom åren om flytt från användardiskussion till artikeldiskussion, om det berör en artikel mer än användaren i fråga. Obelix (diskussion) 18 januari 2015 kl. 21.50 (CET)

Ja, som bekant försvinner ju Bybrunnen-diskussioner efter en tid till arkiven, varför det kan vara befogat att principiellt relevanta diskussioner kan flyttas till en dito sida för att bibehållas som synlig för ev fortsatta diskussioner eller referenser för framtiden. Det viktiga är att diskussionsrubriken och flyttningsinformationen med länk kvarstår på ursprungliga platsen, som i Allexims exempel här ovan. Att föra principiellt betydelsefulla diskussioner här en kort tid, för att de kort därefter ska "försvinna" in i glömskan är ju ganska bortkastat. Då får någon annan kanske ovetandes ta upp en liknande diskussion senare igen och nytillkomna har ingen aning om vad som tidigare avhandlats. Det är dock inte lätt att känna till alla dessa olika specialsidor med olika diskussioner, om man inte har spårat upp och markerat dem. Egentligen borde alla användare automatiskt till sin Bevakningslista få besked om alla ändringar på alla sådana principiella diskussionssidor + en förteckning över dem alla t ex på startsidan eller högst upp på denna sida. Annars är det svårt att såväl delta som att veta vad som diskuteras/beslutats enligt "konsensus".--Bemland (diskussion) 18 januari 2015 kl. 00.27 (CET)

Nejtack, inga påtvingade notifieringar tack. Låt gärna dem som gillar att diskutera hur det borde vara få göra det, men låt andra som fokuserar på artikelskapande och dito förbättringar göra det utan onödig inblandning från "diskussionsproffsen". De som fokuserar på artiklarna skapar konsensus, ofta utan att behöva evighetsdiskutera på vägen. Alla ska kunna redigera konstruktivt här, utan att bli påtvingade resultat från dem som diskuterar mer än de jobbar med artiklarna. Och förresten, vem gör urvalet vilken diskussion som skall anses gälla? Den urvalsprocessen änns mer som ytterligare något att bli oense om. --MagnusA 18 januari 2015 kl. 10.57 (CET)
Finns det konsensus om att användarna inte bryr sig om att veta vilka principsidor som finns och principdiskussioner som pågår, utan att de överlåter sådana beslutsprocesser till ett fåtal (liksom i samhället)? I linje med flera förslag jag skrivit här finner jag oftast kraftfullt motstånd mot nya "påtvingade" åtgärder, som skulle kunna förbättra överskådligheten och arbetsprocesserna, men jag kan inte se något påtvingat i att envar får tillgång till information om vad som är på gång, lika litet som det är något tvång att ta del av ändringar i Bevakningslistans artiklar eller här. Som ett alternativ kunde mitt förslag ovan – att alla ska få automatisk information om vilka principsidor/-diskussioner som finns – erbjudas envar att kryssa för eller välja bort, det är väl det mest rättvisa, tycker jag. Det är faktiskt en djungel att leta fram alla dessa olika slags sidor, som vuxit fram genom åren.Bemland (diskussion) 18 januari 2015 kl. 19.00 (CET)
Alla intresserar sig inte för diskussioner. Om man verkligen vill ha koll på alla dessa så kan man gå in Kategori:Wikipedia:Administration och lägga till allt på bevakningslistan. Då blir den kanske å andra sidan tyngre att "beta igenom" för att se vad som ändrats. Alla intresserar sig för olika saker så det går inte att tvinga andra att engagera sig. /Hangsna (diskussion) 18 januari 2015 kl. 21.10 (CET)
Återigen, jag är verkligen aldrig ute efter att vilja tvinga någon till någonting, men jag är ute efter att försöka underlätta för (inte minst nytillkomna) användare att lättare orientera sig och förstå hur saker fungerar här. Den som läser i mina slutrader strax ovan här kan se att jag föreslår en frivillig tjänst att kunna ansluta sig till om man vill ha en god överblick över WP-arbetet. Men min erfarenhet av dessa Bybrunnen-diskussioner är att intresse för förbättringar är närmast obefintligt, eller beror det på att många väljer att aldrig delta i diskussioner av nämnda skäl Det kanske inte alltid är för att de inte är intresserade av diskussioner. Jag har läst på vissas (inte minst kvinnliga) användarsidor att de t ex avskyr konfliktfyllda diskussioner och hellre "lägger sig platt" och avstår från att framföra sina synpunkter för att diskussioner ofta kan kännas som alltför negativa upplevelser, men sådant diskuteras ju emellanåt. Det är dock synd att inte fler användare har möjlighet/intresse av att delta i diskussioner, för det är svårt att veta vad envar tycker och tänker om saker som kan vara relevanta.--Bemland (diskussion) 18 januari 2015 kl. 22.09 (CET)
Ping, BemlandPå vilket sätt fungerar inte den befintliga bevakningslistan för det ändamålet?--LittleGun (diskussion) 19 januari 2015 kl. 17.17 (CET)

@NH: Jag godtar ursäkten. Jag kan själv bli litet trött på alla mina inlägg ibland. Min försäkran att jag avskyr diskussioner klingar förmodligen ihåligt. I grunden delar jag dock MagnusA:s inställning att konsensus skapad genom praxis är det bästa. Visst var det Marfuas åtgärd som föranledde att jag påbörjade tråden. Det som är känsligt är, som Obelix så riktigt påpekar, flytt från användardiskussioner. De är av mer tillfällig karaktär. Ord som är avsedda att ge stöd i en konkret situation är inte principiella uttalanden. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2015 kl. 17.33 (CET)

@LittleGun: Våra Bevakningslistor fungerar ju utmärkt, och det är det jag skriver i inläggen ovan, att vi borde ha en enkel valfri tilläggstjänst att kunna kryssa för, om man vill få en visning i Bevakningslistan av förändringar på alla dessa olika sidor för principdiskussioner. Detta för den som vill få veta vad som finns och kunna hänga med i diskussionerna om WP:s frågor/utformning. Hangsna skriver här ovan att envar (som vet om det) kan gå in på Kategori:Wikipedia:Administration och där bläddra igenom alla de enskilda sidorna och klicka för dem, men dels är det ett jättejobb att gå igenom, dels vet väldigt många ingenting om denna väg. Jag vill helt enkelt bara demokratiskt förenkla för alla att lättare veta vad som finns på SWP och vilka principdiskussioner som förs eller har förts genom åren. Det borde vara en väldigt enkel frivillig tillvalstjänst att ordna för den kunnige?--Bemland (diskussion) 20 januari 2015 kl. 06.18 (CET)
Ett lite lättare sätt är att gå till Special:EditWatchlist/raw och där bara klistra in alla artiklar man vill ha. Det är så lite lättare att markera alla i en kategori och klistra in dem i bevakningslista. Då slipper man gå in på varje sida och lägga till. /Hangsna (diskussion) 20 januari 2015 kl. 22.07 (CET)
Jag vet att du är trött på att du stöter på patrull för alla dina välvilliga ideer att förbättra. Jag är ofta en av de skeptiska, eftersom jag tror på "learning by doing" och ett vänligare klimat och att alla bra att ha knappar och genvägar och policys blir träd som skymmer skogen.
Jag har tyvärr inte den tekniska kunskapen, men är en lösning ett javascript som lägger till ett urval av metasidor till den användare som vill använda scriptet? Det tror jag du enkelt kan få hjälp med, jag skulle i så fall kolla med Nirmos, Lokal Profil eller EnDumEn. Blir skriptet en succe skulle det kunna adderas till finessinställningarna.--LittleGun (diskussion) 20 januari 2015 kl. 07.56 (CET)
Tack så mycket för tipsen, jag ska se vad vi kan tänkas göra åt det. Jag är inte helt insatt i de tekniska alternativen, men jag ska förhöra mig. Ett vänligt klimat i samarbetet håller jag helt med om att det är av godo.--Bemland (diskussion) 21 januari 2015 kl. 01.10 (CET)
Några sidor har redan en "sätt upp mig på bevakningslistan"-länk (utöver "bevaka-fliken" högst upp på sidan (Exempel). Jag vet inte om flera länkar som gör samma sak utspridda här och där på sidan är någon bra idé, men många gillar ju att ha länkar-till-allt" överallt så det kanske kan vara en idé? (Inte för att jag supportar den, jag tycker sidorna redan är överbelastade med länkar åt alla håll, lite "allt är viktigast". --MagnusA 21 januari 2015 kl. 17.35 (CET)
Man kan också använda knappen "Relaterade ändringar" som finns i varje kategori. Då får man upp detta. Skulle det kanske vara möjligt att ha en "senaste ändringar för kategori x + y + z" där man kan "klumpa ihop" många kategorier? /Hangsna (diskussion) 22 januari 2015 kl. 18.24 (CET)
Inte nog med det. "Relaterade ändringar" fungerar även för andra sidor, se exempelvis länken Special:Senaste relaterade ändringar/Mall:Riktlinjer. Man ser ändringar på sidor som länkas från sidan ifråga (i det här fallet från Mall:Riktlinjer). Diskussioner syns alltså inte i det här exemplet. --MagnusA 22 januari 2015 kl. 18.32 (CET)

Alternativa former i SAOL[redigera | redigera wikitext]

Apropå ingenting: Det finns många ord som kan skrivas på två sätt som är likvärdiga enligt SAOL. Om det är någon som har synpunkter på om vi ska ändra "ska" till "skall", "fördra" till "fördraga", "balsamet" till "balsamen", etc, etc, så har vi en liten diskussion på gång om den saken. Jag bedömer att den rätta platsen för detta ämne är Wikipediadiskussion:Skrivregler#Alternativa_former_i_SAOL. Alla intresserade är hjärtligt välkomna dit! Tjing! Marfuas (diskussion) 17 januari 2015 kl. 18.10 (CET)

Felaktiga årtalslänkar[redigera | redigera wikitext]

I och med VisualEditor har vi fått några felaktiga årtalslänkar där enbart den synliga texten har ändrats – inte målsidan. Wikitexten kan till exempel se ut så här:

[[1234|1987]]

Jag har därför tagit fram ett reguljärt uttryck (\[\[(\d{4})\|(?!\1)\d{4}\]\]) som hittar den typen av årtalslänkar, kört det mot en databasdump och lagt upp resultatet på Användare:Nirmos/Felaktiga årtalslänkar. Det handlar inte om många länkar (82 st per den 1 januari), men eftersom det inte är klart vilket årtal som gäller kan det krävas en del arbete för att ta reda på det, och det är just därför jag tar upp det på Bybrunnen.

För att göra saken så enkel som möjligt har jag även gjort en finess som hittar dessa felaktiga årtalslänkar. Finessen kan aktiveras på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets där man kan kryssa i "Lägg till en knapp i samma meny som "Flytta" som hittar felaktiga årtalslänkar." under rubriken "Redigeringsfinesser". Knappen syns bara i redigeringsläget. När man trycker på knappen dyker det upp en liten popup-ruta som antingen säger "null" eller rabblar upp de felaktiga årtalslänkarna.

Det skulle vara bra om användare som vill pyssla med detta plockar bort de sidor de har kollat igenom från listan för att undvika onödigt extraarbete. Om någon vill flytta listan till Wikipedianamnrymden (för att uppmuntra samarbete), döpa om den eller liknande så är det helt ok. Jag kan enkelt skapa en färsk lista i början av varje månad. Nirmos (diskussion) 19 januari 2015 kl. 04.17 (CET)

Klarar finessen/körningen även av att hitta "musikåret 1986|1987"? /Hangsna (diskussion) 19 januari 2015 kl. 12.42 (CET)
uttrycket ovan matchar enbart två vänsterhakar följt av fyra siffror som slutligen följs av två högerhakar. Det kanske går att ändra till att matcha om det slutar mellanslag och fyra siffror? Då skulle den matcha alla årsbaserade länkar. /Mikael Lindmark (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.00 (CET)
Kolla gärna årtal med färre än fyra siffror också. /ℇsquilo 19 januari 2015 kl. 18.04 (CET)

Veckans tävling - Vägtransporter[redigera | redigera wikitext]

Nu har veckans tävling startat om vägtransporter! Hoppas att få lära mig mycket nytt under veckan, dessutom utlovas bonuspoäng för utvalda artiklar. //Agatefilm (diskussion) 19 januari 2015 kl. 08.36 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar--Paracel63 (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.07 (CET)

Uppmaning till Wikimedia Sverige![redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om inte Wikimedia Sverige kan starta en dialog med "våra" statliga företag eller med Regeringskansliet, som agerar moderbolag till dessa, om att få använda företagens logotyper i artiklarna som berör det enskilda företaget. Det är verkligen trist att inte se någon logotyp (och bilder...) i de flesta berörda artiklarna och finns det så brukar det vara egna tagna bilder på logotypen om det finns på en flagga, huvudkontoret, sak, fordon som tillhör det enskilda företaget. Det är väl bara Teracom som har "en riktig logotyp" av alla statliga företag som finns på sv.Wiki. Jag tycker det vore bättre om Wikimedia Sverige skulle höra av sig med en förfrågan till dem om att få tillstånd och att de skickar ut högupplösta logotyper till Wikimedia Sverige och som kan ladda upp det till Commons om företagen själva inte kan göra det. Jag tror inte att de är direkt negativa inställda till detta om det framförs på ett seriöst sätt. DIEXEL (diskussion) 19 januari 2015 kl. 14.22 (CET)

Det förutsätter att de släpper dem upphovsrättsligt. Något "enbart för Wikipedia" finns inte. Loggor som inte når upp till verkshöjd kan vi använda som Teracom. Edaen (diskussion) 19 januari 2015 kl. 14.25 (CET)
Med lokal uppladdning skulle det gå att lösa, men nu har vi inte lokal uppladdning, och motståndet mot det verkar vara massivt. /ℇsquilo 20 januari 2015 kl. 08.47 (CET)
Man kan tycka att folk borde ha mer förståelse om självaste Wikimedia Sverige styr detta. Nu är jag ingen expert på copyright men jag kan tycka att eftersom de är statliga företag som ägs av staten och indirekt oss skattebetalare, så skulle man kunna klassa logotyperna att det är till "allas egendom" när det är just statliga. Kör man lokal uppladdning och man har tillstånd från regeringskansliet/den enskilda företaget så borde det kunna fixas och vara ok. Att sv.Wiki skulle ha samtliga statliga företags logotyper i sina artiklar är inte ett tecken på att sv.Wiki har börjat tappa sitt oberoende, som vissa verkar tyckas tro på den här webbplatsen. DIEXEL (diskussion) 20 januari 2015 kl. 12.23 (CET)
Wikimedia Sverige styr inte över vare sig Wikipedia eller bildbanken Commons. --MagnusA 20 januari 2015 kl. 12.31 (CET)
DIEXEL Wikimedia Sverige hjälper gärna gemenskapen när den vill ha hjälp men som påpekats ovan så finns inga möjligheter att göra specialuppladdningar. Gemenskapen på svenskspråkiga Wikipedia har valt att inte ha lokal uppladdning, och gemenskapen på Commons har valt att bara tillåta fria licenser. Det är inget WMSE vill eller kan ändra på.
I WMSE:s verksamhetsplan ingår projekt för att påverka myndigheter, offentliga institutioner och organisationer så att de börjar använda fria licenser. Detta är ett privat svar, och inte från WMSE--ArildV (diskussion) 20 januari 2015 kl. 12.49 (CET)
Ja, det känns bättre att övertyga myndigheter att börja använda fria licenser för statligt (och skattefinansierat) producerade bilder (m.m.) än att börja med undantag som gör det hela mer förvirrande. Det är bra om myndigheter/offentliga instanser och dylikt börjar förstå nyttan med och behovet av fria licenser. //Vätte (diskussion) 20 januari 2015 kl. 14.33 (CET)
Man kan ju tycka det... Här är ju USA lite av ett föredömme. "Copyright protection under this title is not available for any work of the United States Government, but the United States Government is not precluded from receiving and holding copyrights transferred to it by assignment, bequest, or otherwise." Ghostrider ♠ 20 januari 2015 kl. 14.52 (CET)
De statliga bolagen bör vårda sina varumärken. Jag är inte säker på att fria licenser är en lösning som är förenlig med sådan varumärkesvård. -- Innocent bystander (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.05 (CET)
Inte enligt den förra regeringen:
Regeringens bedömning: Namn på statliga myndigheter bör avspegla att de är statliga myndigheter och vilken huvudsaklig verksamhet de bedriver.
Myndigheter som avser att skaffa en symbol, eller förändra en befintlig, bör göra det i samråd med Riksarkivet.[3]
Vilket innebär att myndigheter bör ha heraldiska vapen istället för loggor. Heraldiska vapen kan vi använda. Edaen (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.14 (CET)
@Edaen: Jag talade om statliga bolag, inte verk. -- Innocent bystander (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.17 (CET)
Det finns flera statliga myndigheter som använder loggor. Man kan ju börja någonstans. Bolag är en svårare nöt. Edaen (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.20 (CET)
En logga är ett konstverk. Företagsloggor finns ofta uppsatta på skyltar utanför företagets huvudkontor. Kan man inte använda sig av c:Template:FoP-Sweden genom att helt enkelt ta ett fotografi av skylten utanför huvudkontoret? --Stefan2 (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.29 (CET)
Men borde inte alla rättigheter tillhöra företaget när det är deras logotype och de har givit i uppdrag till en person/ett annat företag att ta fram logotypen? Då borde det väl funka med bara att fråga det enskilda företaget om tillåtelse? DIEXEL (diskussion) 23 januari 2015 kl. 09.06 (CET)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Ovan diskuteras dock statliga företag. Saker som skapats av amerikanska statliga företag är upphovsrättsskyddade även i USA. Se t.ex. w:Template:PD-USGov-pre1978stamp och w:Template:Non-free USGov-USPS stamp, som visar vad som händer när ett före detta statligt verk bolagiseras. USA är även besvärligt av den anledningen att ditt citat endast gäller verk skapade av staten men inte verk skapade av delstater, kommuner eller liknande. --Stefan2 (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.12 (CET)
Jag har pratat med politiker och ministrar om fria(re) bilder. Men de flesta förstår inte riktigt. T.ex. svarade en minister att "bilderna på regeringen.se är fria". Mja, fria för press att användas under regeringstiden. Det är alltså svårt att få ansvariga politiker att förstå begränsningarna. Å andra sidan är det svårt att förstå wikipedias stela ståndpunkt, att bilderna skall kunna användas kommersiellt av vem som helst. Politikerna vill inte att deras ansikten skall användas för reklam typ "Statsministern köper Jannes kattmat". Det har jag viss förståelse för.
Det enklaste vore om WP kunde ändra till "fria för informations-användning" för då blir det enklare att få ett Ja. Statliga bolag är oftast bildade för att minska insynen (jämfört med en myndighet), och då vill man vakta användningen av t.ex. logotyper, för att "hindra dålig reklam". Att jag personligen kanske tycker att skattefinansieringen borde ge befolkningen möjlighet att använda logotyper/bilder som de offentliga skapat, är lika avgörande som vad jag tycker om vädret. Men för den som vill påverka, så föreslår jag att denne tar tag i en ansvarig politiker, och försöker påverka. Berätta gärna när ni tröttnat! --Janwikifoto (diskussion) 21 januari 2015 kl. 18.55 (CET)
Om du hamnar i den typen av diskussion igen så kan du berätta om namn- och bildlagen. Man får inte använda varken "fria" eller andra bilder av en person i reklamsammanhang utan medgivande av honom/henne själv. I Sverige, åtminstone. /NH 21 januari 2015 kl. 19.14 (CET)

ÅAFS och Suomi[redigera | redigera wikitext]

När jag tittar på Wikipedia:Återgivning av främmande språk och stycket om Finska, så funderar jag på om det överensstämmer med vad det senast diskuterades om.

Dessutom står det att finska namn alltid ska anges, men är det självklart för Åland? Vi har haft några krig om saken, utan att jag minns vad vi kom fram till. -- Innocent bystander (diskussion) 20 januari 2015 kl. 20.40 (CET)

Vilken diskussion tänker du på? Den om föråldrade ortnamn, den om alfabetet eller någon annan?
Åländska myndigheter har fört en kamp för att få bort Ahvenanmaa, Maarianhamina etc. från statliga kartor (antagligen för att få dem ur bruk också annars). Vi kunde förstås stöda den linjen, men jag tycker att vad finländska orter heter på finska är av självklart encyklopediskt intresse. Det vore också märkligt om någon som undrar vad Ahvenanmaa är för något inte kunde få hjälp av oss. En konkret situation är den då man använder finsk statistik eller bristfälligt översatta notiser och pressmeddelanden: man bör kunna använda svenskspråkiga Wikipedia till att få veta vilken ort det handlar om.
--LPfi (diskussion) 22 januari 2015 kl. 10.47 (CET)
Det är den om föråldrade ortnamn jag tänkte på. Jag minns att diskussion fördes för inte så länge sedan, men var inte engagerad så jag minns inte var den fördes eller vad vi kom fram till. Min fråga är om WP:ÅAFS#Finska speglar resultatet av den diskussionen.
Finska namn på orter på Åland har jag sett redigeringskrig/intensiva diskussioner om. Det var dock länge sedan senast och jag minns inte om någon "etablerad användare" engagerade sig i ämnet. Med tanke på Ålands enspråkighet känns det inte självklart att Ahvenanmaa ska stå på samma plats i infoboxarna som vi normalt låter "lokala" namn ha. Vi skriver ju inte Tukholma i infoboxen i artikeln om den staden, trots att det kanske finns en större andel finskspråkig befolkning där än i Maarianhamina. -- Innocent bystander (diskussion) 22 januari 2015 kl. 13.44 (CET)
Mariehamn är givetvis stadens lokala namn, men också Åbo är lokalt namn. Jag antar ändå att beteckningen handlar om ett illa valt parameternamn och inte vad som skall skrivas i fältet. Jag har ingen stark åsikt om vad som skall finnas i faktarutorna, men det finska namnet hör nog hemma i första meningen eller åtminstone första stycket i inledningen.
Diskussionen (Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2014/Oktober#Föråldrade svenska namn för finska kommuner) handlade om hur man skall göra med namn som fallit ur bruk, och frågan var närmast när ett namn skall tolkas ha fallit ur bruk. Många finskspråkiga orter har officiella svenska namn, men också en del namn som inte används officiellt används t.ex. i pressen (det är dock vanligt att finska namn används på grund av slarvig översättning eller redaktörers okunskap). Konsensus torde vara att så länge namnet används så bör det användas på Wikipedia. Det är dock svårt att bedöma när namnet fallit ur bruk, om man inte litar på Svenska ortnamn i Finland.
--LPfi (diskussion) 22 januari 2015 kl. 14.54 (CET)
Att de finska namnen kan finnas i de första meningarna är jag helt överens om. Har inget emot det i Tukolmsfallet heller, det är ju trots allt ett finskt förvaltningsområde. -- Innocent bystander (diskussion) 22 januari 2015 kl. 16.16 (CET)

Wallenberg[redigera | redigera wikitext]

I går var 5 600 inne på artikeln Wallenberg, en artikel jag anser bör delas upp i en om Wallenbergsfären och en släktartikel benämnd Wallenberg (släkt), det finns nog anledning att tro att ämnet kommer att generera många läsare även de kommande dagarna. Artikeln är full av anmärkningar om brist på källor. Finns det någon som har lust att ta en titt och kanske åtgärda några av efterlysta åtgärderna? I så fall vore det toppen! Vänliga hälsningar och tack för allt jobb ni lägger ner för denna encyklopedi! Pontuz (diskussion) 20 januari 2015 kl. 21.35 (CET)

Lägg in det på Månadens uppdrag :) //Vätte (diskussion) 21 januari 2015 kl. 00.11 (CET)

Dags att rösta på årets bästa bild![redigera | redigera wikitext]

Vinnarna av "Årets bild" från 2012 och 2013. Vinnarna av "Årets bild" från 2012 och 2013.
Vinnarna av "Årets bild" från 2012 och 2013.

Omröstningen för 2014 års bästa bild eller video är igång på Wikipedia:Årets nyuppladdade bild och alla är välkomna att vara med och rösta till och med 28 februari 2015. Den vinnande bilden kommer att visas som utvald bild på huvudsidan. Passa på att rösta! /Ariam (diskussion) 23 januari 2015 kl. 13.50 (CET)

Skådespelerska, sångerska, författarinna m.m.[redigera | redigera wikitext]

Ovan nämnda ord diskuteras för närvarande på MagnusA:s diskussionssida med anledning av en robotkörning i går vars syfte var att ta bort samtliga förekomster av ordet skådespelerska från svenskspråkiga Wikipedia. Roboten blockerades, men då var större delen av arbetet redan gjort. Detta ämne borde nog diskuteras här i stället för på en användardiskussionssida. Jag tycker det är en ganska stor fråga och det har bl.a. framförts i diskussionen att inte heller ordet sångerska ska förekomma, utan att vi t.ex. ska skriva "sångaren Carola" och "sångaren Birgit Nilsson". Eftersom jag aldrig hört någon säga så, inte heller i tv eller radio, och aldrig läst en bok eller tidning eller webbsida som skriver så, så tycker jag det skulle vara märkligt om vi skrev så här på Wikipedia. Vill man av någon anledning förändra det svenska språket och avskaffa ordet sångerska bör man driva den frågan någon annanstans tycker jag. Här på Wikipedia innebär väl språkvård att vi ser till att artiklarna följer dagens svenska språk, inte det språkbruk vi eventuellt av någon anledning hoppas ska finnas i framtiden. Men mest aktuellt att diskutera är ordet skådespelerska. Är det korrekt att radera samtliga förekomster av ordet? Svensson1 (diskussion) 24 januari 2015 kl. 14.55 (CET)

Jag hör till dem som förordar att man även fortsatt bör få skriva "skådespelerska". För mig - och jag gissar många med mig - låter "hon är skådespelare" lika tokigt som "hon är kung" (eller "han är drottning"). Däremot har jag svårt att tänka mig att någon kan tycka att det känns renodlat språkligt/grammatiskt fel - endast möjligen ålderdomligt - att säga motsatsen. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2015 kl. 15.13 (CET)
Gäller det även sammansättningar?Operasångaren Birgit Nilsson ser verkligen illa ut. Det här måste nog bedömas från fall till fall.Castorp (diskussion) 24 januari 2015 kl. 15.16 (CET)
Så länge SAOL anger orden skådespelerska och skådespelare, sångare och sångerska utan inskränkningar kan vi också använda orden i wikipedia utan invändningar.Wvs (diskussion) 24 januari 2015 kl. 15.26 (CET)
En korrigering angående "samtliga förekomster av ordet skådespelerska": Det roboten faktiskt gjorde var att byta ut länken [[skådespelare|skådespelerska]] mot länken [[skådespelare]], se exempel. Beskriv verkligheten korrekt, tack och skilj på spekulationer om syftet och beskrivning av vad som faktiskt sker. På min diskussionssida finns även en förklaring, vilket Svensson1 inte heller nämner här, nämligen den oinloggade som systematiskt ändrar till femininformen sedan flera månader tillbaka. --MagnusA 24 januari 2015 kl. 16.13 (CET)
Jag har sett både svt, svd, aftonbladet, metro m.fl. använda "skådespelare" om kvinnor det senaste året. Själv känner jag mig lite kluven och tänker att det delvis är en generationsfråga - att framförallt yngre kvinnliga skådespelare kallas just så, medan äldre fortfarande kallas (och vill bli kallade) för "skådespelerska". Ordet "författarinna" verkar vara betydligt mer utdött i samtidsvokabulären. //Vätte (diskussion) 24 januari 2015 kl. 17.16 (CET)
Som @FredrikT & @Vätte: runda av nu. Wp ska inte lösa problem som vår omvärld ännu hanterar på ett praktiskt sätt. Ymer (diskussion) 24 januari 2015 kl. 18.11 (CET)
Om man klickar på Skådespelerska så kommer man till den könsneutrala formen, vi har alltså inte någon skillnad i här i beskriven av de båda, det är samma sak. När då språkrådet säger att det bör vara könsneutralt så tycker jag vi gott kan ändra här så att vi alltid använder den könsneutrala formen skådespelare. /Hangsna (diskussion) 24 januari 2015 kl. 19.18 (CET)
En intressant sak är att på svenska så är den neutrala formen samma som den maskulina formen. Vi brukar inte driva språkliga förändringar (vilket jag tycker är en bra princip), båda formerna förekommer fortfarande (i språket), och vi har inte konsensus för någon förändring åt något enskilt håll. (Det finns ett Mao-citat om tusen blommor som på ytan passar in, men det går nog knappast att egentligen använda i en positiv mening så det ska jag inte dra...). flinga 24 januari 2015 kl. 20.44 (CET)
Kanske även röstskådespelerska borde ändras, det ser lite konstigt ut när det blir så här. Castorp (diskussion) 24 januari 2015 kl. 23.02 (CET)
Det finns många ologiska märkligheter i den svenskspråkiga genusdebatten. Hur länge ska vi t ex hålla på att säga sjuksköterska och "syster" om manliga sjukskötare eller kallskänka om båda kön, samtidigt som vi säger ombudsman, god man, tjänsteman (tjänstekvinna är något helt annat), talman, brandman, nämndeman, ordningsman etc om båda könen? I vissa fall försöker samhället dock justera till idrottsman/-kvinna, polisman/-kvinna m fl. I modern dans säger man dansare, men i balett däremot ofta balettdansör/premiärdansör resp -dansös eller ballerina (jmf prima ballerina) och många säger väl fortfarande servitör resp servitris. Och ska vi säga norrman/dansk/engelsman/fransman om båda könen eller även norska/danska/engelska/fransyska? Ska vi säga kock om båda eller även kokerska? Vissa påstår att det låter nedvärderande att kallas författarinna, konstnärinna, lärarinna etc, jag vet egentligen inte varför; förmodligen för att det förknippas med äldre tider, då kvinnor inte alltid togs på allvar som yrkesutövare utan mer sågs som "hobbyutövare" eller lågavlönade. I den moderna debatten sägs ofta att det "inte finns några kön", utan att var och en ska ha rätten att själv definiera hur de vill bli sedda och det är i vissa fall förståeligt – inte minst i underhållningsvärldens definitioner – men det stör verkligen inte mig att använda både skådespelare och skådespelerska t ex. Ibland tänker jag det måste vara väldigt förvirrande för immigranter att förstå det motsägelsefulla svenska språkets många märkliga uttryck och lika svårt att veta huruvida ett egennamn är en mans eller kvinnas, varför det kan underlätta med sådana könsbeteckningar – även om det för den som söker visserligen finns könskategoriangivelse längst ned; dem har väl ännu ingen ifrågasatt, eller? Så länge språket är så fullt av inkonsekvenser tycker jag väl knappast det finns anledning att principiellt diktera den ena eller andra användningen.--Bemland (diskussion) 25 januari 2015 kl. 04.14 (CET)
Alltså: sjuksköterska, syster, kallskänka och ombudsman, god man, tjänsteman, talman, brandman, nämndeman, ordningsman används om båda könen. Det låter konsekvent för mig, jag ser inte att det finns en motsättning i de orden i sig. En skötare är något annat än en sköterska. Och visst, språket är inte så väldigt logisk-konsekvent.
Jag tror inte det är så att någon grupp i allmänhet påstår att det inte finns några kön (i någon mening alls). Däremot är det så att det finns en liten grupp som psykologiskt har en annan könsupplevelse än den man kan vänta utifrån deras biologiska kön, och också så att en grupp i debatten väl ifrågasätter hur relevanta könen är, som aspekt av någons person, eller kanske också hur den är socialt (det senare är väl en längre diskussion åtminstone, med tanke på sociala roller och normer) (utan att ta ställning till uppfattningen om relevansen).
Könskategoriseringen, då pratar vi alltså specifikt om Wikipedia, det argumenterades förstås kring den åtminstone när den infördes. De här frågorna tycker jag i alla fall i övrigt är off topic. flinga 25 januari 2015 kl. 19.25 (CET)
Att kalla sångerskor i äldre tid "sångare" är anakronistiskt. Jag förespråkar inte systematiska ändringar, men att korrigera den typen av felaktigheter när man ändå är inne och redigerar måste vara tillåtet. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2015 kl. 04.55 (CET)
@Tostarpadius: Direkt förbjuda någonting här (förutom att kalla manliga sjuksköterskor för sjukskötare och kvinnliga tjänstemän för tjänstekvinnor) är nog inte lämpligt. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.37 (CET)
Som jag har skrivit om i diskussionen ovanför underrubriken, så finns det fler könsbundna tituleringar än bara sångare och skådespelare, så det är inte så helt enkelt att definiera rationellt.--Bemland (diskussion) 25 januari 2015 kl. 06.31 (CET)
@Bemland:, det är dock dessa två vi inte har kunnat komma överens om efter flera långa diskussioner. I de andra yrkesfallen är vi (tillräckligt) överens om att vi bör använda samma benämning för män som kvinnor. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.27 (CET)
Jag har full förståelse för att roboten blockerades och att dess ändringar har rullats tillbaka (hoppas jag i alla fall). Att kalla Jenny Lind för "sångare" är anakronistiskt och låter i mina öron fruktansvärt fel. Däremot så ställer jag mig positiv till ett missbruksfilter (eller vad det nu var vi döpte om dem till) som varnar för just sådana redigeringar, oavsett åt vilket håll de görs. När det gäller andra titlar så märker jag nu att jag har kallat Adéle Weman för lärare, trots att det är lika anakronistiskt. Jag kommer dock inte att korrigera det innan den här diskussionen är avslutad. /ℇsquilo 25 januari 2015 kl. 09.15 (CET)
Jag tycker nog att en kvinnlig klassisk "sångare" som sjunger damstämma bör kallas sångerska och inget annat, även om det är modern tid. En popartist eller liknande kan kanske sångare passa bättre.FBQ (diskussion) 25 januari 2015 kl. 13.54 (CET)
Vad är uppfattningen om de 542 redigeringar gällande ordet skådespelerska som MagnusA utan konsensus gjorde med bot häromdagen som ser ut dels så här och dels så här? Bör artiklarna återställas till så de såg ut innan? ℇsquilo skriver ovan att han tycker att de borde rullas tillbaka. Det är även min åsikt. Svensson1 (diskussion) 25 januari 2015 kl. 10.54 (CET)
Jag tror att uppfattningen varierar beroende på vilken åsikt man har gällande vilken form det ska vara, jag tycker det ska vara könsneutralt och tycker därför tvärtom att det kan få vara kvar... Däremot tycker jag att det i det första fallet faktiskt är "rättande för att undvika omdirigering" och därmed kan man "enklare rättfärdiga" den ändringen. I det andra fallet har ju den som skriver i alla fall bemödat sig om att se till att man kommer direkt till artikeluppslaget. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 11.13 (CET)
Om vissa uttryck anses anakronistiska, borde det då inte förhålla sig på liknande sätt om äldre tiders konstnärinnor, författarinnor etc? Och vad gör vi med äldre uttryck (förvisso ej lika ofta använda i dag) som tragöd, komiker, dansör, aktör, servitör resp tragedienn, komedienn, dansös, aktris, servitris eller wagnersångerska (som Birgit Nilsson t ex)? Jag kan inte riktigt se varför vi måste bestämma någonting om detta över huvud (och hur ska dessutom användare sedan veta vad som har "bestämts" – och med vilket mandat?). Varför inte låta det vara olika i olika artiklar, om så är, vad spelar det egentligen för roll? Eller är det någon som av politiskt korrekta skäl tar anstöt av endera? Det går åt mycket mer tid – och otrevliga kommande konfrontationer – till att hålla på att principstyra och ändra dessa saker i all framtid än att bara låta det få vara valfritt från fall till fall.--Bemland (diskussion) 25 januari 2015 kl. 23.10 (CET)
Vi har haft den här diskussionen ganska många gånger och jag trodde faktiskt att vi hade konsensus om att just skådespelerska och sångerska var okey eftersom de är så vanliga i dagligt tal och skriven text. Dessutom att, då det rör yrkesbeteckningar ungefär fram t.o.m. sekelskiftet 1900, författarinna och lärarinna, etc. är ok. Ordet "författarinna" förekommer i huvudnamnrymden 129 ggr t.ex. i Christina Elafsdotter, Heliga Birgitta och Catherine Crowe, men tyvärr även i artiklar om nutida kvinnliga författare (vilket bör ändras). Ordet "lärarinna" förekommer 400 ggr i huvudnamnrymden och då i bland annat bok- och filmtitlar. Det finns också uppslagsord som Högre lärarinneseminariet. Vi ska inte bedriva historierevision och ändra personers titlar som de själva kan antas ha använt. Däremot ska vi om moderna företeelser följa modernt språkbruk, där både "lärare" och "sjuksköterska" är könsneutrala – oavsett om man gillar det eller ej. Men sångerska och skådespelerska har ännu ett starkt stöd och används flitigt, varför de bör accepteras. Rex Sueciæ (disk) 26 januari 2015 kl. 00.45 (CET)
För mig är "sjuksköterska" inte könsneutralt utan syftar på en kvinnlig anställd. En manlig anställd är "sjukskötare". --Allexim (diskussion) 26 januari 2015 kl. 00.57 (CET) 
Men det är inte den officiella hållningen. Rex Sueciæ (disk) 26 januari 2015 kl. 01.17 (CET) 
Jag kan hålla med om att sjuksköterska inte är könsneutralt, men det beror nog på att jag är influerad av den militära terminologin där sjukvårdare är den allmänt använda, könsneutrala benämningen (om sedan sjukvårdaren i fråga faktiskt är utbildad sjuksköterska eller inte påverkar inte benämningen). /ℇsquilo 26 januari 2015 kl. 14.46 (CET)
Se även Språkrådet: [4] och [5]. Rex Sueciæ (disk) 26 januari 2015 kl. 01.23 (CET)
Jag instämmer i att sångerska och skådespelerska fortfarande används allmänt och därför bör accepteras även vad gäller nutida personer, men i moderna texter betecknas även exempelvis Anna Maria Lenngren som författare, och inte som författarinna eller poetissa, se till exempel NE, så även vad gäller personer från äldre tid bör onödiga femininformer undvikas, även om de i vissa fall kan accepteras. /Annika (diskussion) 26 januari 2015 kl. 07.36 (CET)

Det egentliga problemet[redigera | redigera wikitext]

Problemet här är, som sagt, inte om huruvida vi ska skriva skådespelare eller skådespelerska om qwinnor, för det kommer vi inte den här gången heller att komma överens om. Problemet är istället att det finns användare med en agenda att ändra enligt deras tycke, ibland åt ena och ibland åt andra hållet. Det jag föreslog på MagnusA's användardisk var att skapa ett filter för att logga de redigeringar där sådana ändringar görs. Hindra eller märka redigeringarna behövs kanske inte, men det vore kanske hjälpsamt att hålla koll på dessa användare eftersom de inte håller sig till ett enda användarnamn. -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2015 kl. 18.34 (CET)

Jag tror som du att vi inte kommer överens den här gången heller. Filter låter bra, men innan vi skapar ett filter måste vi dock veta vad vi vi vill. Avsaknaden om riktlinjer är ett problem så vi bör nog skriva ner det lilla som vi faktiskt kan komma överens om och förslagsvis lägga in det i Wikipedia:Biografiska artiklar. Vad sägs om detta "Titlar ska vara könsneutrala. Använd alltså inte former som konstnärinna, målarina, lärarinna, författarinna etc. Det finns två undantag till detta där koncensus saknas, "skådespelare/skådespelerska" och "sångare/sångerska". I dessa båda fall kan man välja vilken form man vill. I samma artikel bör dock bara en variant förekomma. När du redigerar en artikel undvik att ändra från den ena formen till den andra, förutom då det är nödvändigt för att få enhetligt språk i artikeln." AlphaZeta (diskussion) 24 januari 2015 kl. 19.04 (CET)
@AlphaZeta: Jag ersatte färgsättningen som gjorde texten nästan osynlig till kursiv. Diskriminerande mot oss med defekt färg- och konstrastseende, en inte så liten grupp. --MagnusA 24 januari 2015 kl. 19.46 (CET)
Håller med IB: problemet är att det finns etablerade användare som konsekvent ändrar vissa ord trots att det saknas konsensus för att de ska ändras. /NH 24 januari 2015 kl. 19.35 (CET)
Även icke-etablerade i detta fallet, eller i alla fall oinloggade. /Hangsna (diskussion) 24 januari 2015 kl. 19.44 (CET)
Special:Bidrag/95.195.205.94 är ett färskt exempel. /Hangsna (diskussion) 24 januari 2015 kl. 22.34 (CET)
Ja, med "etablerade användare" menade jag användare som är såpass etablerade att de borde veta bättre. Att nybörjare kan göra sådana ändringar ibland måste vi ha förståelse för. Andemeningen i Wikipedia:Skrivregler#Olika stavningar och skrivsätt är också precis att man inte ska ändra för sakens skull om det inte finns konsensus för ett visst skrivsätt – vilket gemenskapen otaliga gånger visat att det inte gör vad gäller sångerska/sångare och några till. /NH 24 januari 2015 kl. 22.43 (CET)
Innebär det här att vi ska förbjudas att återändra uppenbart anakronistiska former (som "poetissa" tillbaka till "poet", eller "ryttarinna" tillbaka till "ryttare", något som dessutom är förminskande just genom sin anakronism) med? Var går gränsen? Det måste vi nog trots allt komma överens om innan vi talar om filter. Jag kan iofs förstå de som reagerar för ett enda könsneutralt substantiv för "sångare", eftersom en sångares röstläge är så absolut centralt, mycket mer än en skådespelares könsidentitet, men just "skådespelare" har jag svårt att se någon anledning till att "könsanpassa" – jag ändrade det t.o.m. själv tillbaka tidigare, innan reaktionen slog till, och jag till min förvåning insåg att jag t.o.m. kunde bli blockerad om jag fortsatte. / TernariusD 25 januari 2015 kl. 21.28 (CET)
Instämmer med Ternarius att vi måste nog trots allt bli överens innan vi talar om filter, annars finns risken att det blir rörigt. --Allexim (diskussion) 26 januari 2015 kl. 00.07 (CET)
Vi behöver inte vara överens om vilken form vi föredrar, det räcker att vi är överens om att man inte skall ändra i onödan. Det är väl det denna diskussion handlar om, när vi väl är överens om att vi inte är överens om när könsneutrala former är att föredra (undantaget uppenbara fall). Hur ställer vi oss till att man tillbakarullar onödiga ändringar? --LPfi (diskussion) 26 januari 2015 kl. 09.10 (CET)
Problemet är, att en formulering som "inte ändra i onödan" lämnar fältet fritt för tolkningar. Jag anser att det är självklart att anakronismer i flytande text (alltså inte i specifika namn på litterära verk o.dyl.) som poetissa, lärarinna, ryttarinna ska ändras till en modern, könsneutral form. Jag är inte säker på att alla håller med. Dessutom har både jag och andra deltagare tidigare i debatten kunnat konstatera att "klockan vrids tillbaka" för varje gång debatten väcks upp; fler och fler könsspecifika former anses plötsligt vara OK. Vi kommer inte ett dugg närmare en lösning om vi inte har några regler alls, utan bara lutar oss mot "luftord" som "i onödan". / TernariusD 26 januari 2015 kl. 10.31 (CET)
De flesta är nog överens om att språkrådets rekommendation om att man, förutom i ett fåtal fall, inte ska böja titlar efter kön. Sångerska och skådespelerska är väl de fall där uppdelningen fortfarande görs i allmänt språk för nu levande människor. Sedan finns det fall där man inte kan ändra hur som helst, men där huvudregeln ändå borde vara att inte böja (Selma Lagerlöf utbildades till lärarinna, eftersom det på den tiden fanns en faktisk uppdelning likt den mellan sjuksköterskor och -are; idag verksamma personer är alla "lärare").
Däremot tycker jag att det rent allmänt är en dålig idé med "språkvårdande" insatser som fokuserar på en aspekt och arbetar över hela uppslagsverket. Att med bott leta efter rena fel är en sak, men att göra detsamma med vad som i slutändan är en fråga om stil är värre (att kalla någon för "poetissa" är inte språkligt fel, det är däremot oftast stilmässigt olämpligt och en ändring är nästan alltid en bättring). Jag har sett lite för många exempel där sådana försök har slutat i klumpiga lösningar, eller användare som försökt komma med hemsnickrade språkregler och applicerat dem. I vissa fall kan det bästa vara att undvika den formen (för ett tag sedan var det diskussion om att kalla Anna Söderblom "biskopinna" eller "biskopsfru". Det visade sig lätt att helt undvika endera titeln, men det krävde att man slutade fokusera på ändelsen och skrev om hela meningen).
andejons (diskussion) 26 januari 2015 kl. 11.26 (CET)
Anakronistiskt eller inte anakronistiskt. Jag köper inte det argumentet. Lika lite som Wikipedia ska vara språkdrivande så ska vi vara språkkonserverande. Därför är det viktigt att vi följer utvecklingen och beaktar de rekommendationer som kompetensen på området ger, däribland från Språkrådet. Det finns ingen anledning, inget egenvärde, ingen nytta att i sådana här frågor tycka saker själv i största allmänhet, i synnerhet inte när konsensus inte kan nås av oss (skulle konsensus dessutom bli mot språkutvecklingen så är även det att ta språkpolitisk ställning och driva språket om än i reaktionär mening). Det enda sättet att vara neutrala är att följa med utvecklingen. För mig handlar detta med andra ord om NPOV (i en språklig mening) och därmed lika självklar att följa som i andra sammanhang där vi strävar efter neutralitet. dnm (d | b) 26 januari 2015 kl. 11.37 (CET)
Jag å andra sidan köper inte argumentet språkdrivande versus språkkonserverande. Att undvika anakronismer är att beskriva personer och deras yrken på ett rättvisande sätt. Att beskriva en lärarinna på 1800-talet som lärare är att ge en skev och recentistisk bild av hennes yrke. /ℇsquilo 26 januari 2015 kl. 14.53 (CET)
Några få av dessa kvinnliga yrkestitlar bör accepteras då det gäller äldre tid, men inte nutid; ett av dessa är lärarinna. Att skriva "Efter studier vid Högre lärarinneseminariet innehade A. anställning som lärare i B-stad" anser jag vara mindre lyckat. Däremot är författarinna, skulptris, tonsättarinna, målarinna, konstnärinna m.fl. överflödiga och kan slopas helt. /Annika (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.09 (CET)
Återigen det vi kommit fram till så här långt, är att det inte finns någon enighet om att ändra varken framåt eller bakåt eller ens varför vi föredrar det ena eller andra.
Så, min fråga återigen, är någon beredd att fixa ett filter för att logga (och inget annat) ändringar av skådespelare/sångare -> skådespelerska/sångerska och vise versa? -- Innocent bystander (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.19 (CET)
Jag tycker exemplet du ger låter rätt i mina öron. För mig är lärarinna samma som Författarinna, skulptris, tonsättarinna, konstnärinna med mera samma sak (inte yrke, men språkmässiga konstruktion). Varför är lärarinna ok men inte konstnärinna? Jag håller dock med dig om att de ord du anser kan slopas är korrekt, men jag anser att även lärarinna ingår i det hela. dnm (d | b) 26 januari 2015 kl. 15.22 (CET)
Därför att lärarinna på 1800-talet var ett annat yrke och en annan utbildning än lärare. Kan vi återgå till det deltråden gäller? -- Innocent bystander (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.24 (CET)
(red.konfl.) Det dåtida lärarutbildningsväsendet var könssegregerat och de som studerat vid HLS var anställda som lärarinnor; där ligger skillnaden mot de övriga nämnda yrkesbeteckningarna. Jag ser däremot inte någon anledning att använda olika yrkesbeteckningar för män och kvinnor som studerat vid exempelvis Musikaliska akademien. /Annika (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.32 (CET)

Botens redigeringar bör omedelbart rullas tillbaka. Att någon kallas "skådespelare och sångerska" ser helt absurt ut. Det finns som framgår även av denna diskussion ingen konsensus för systematiska ändringar. Tostarpadius (diskussion) 26 januari 2015 kl. 16.01 (CET)

Bra att frågan om skådespelare/skåderspelerska uppmärksammas. Ovan länkades till ett exempel förande Britt Hagman, någon ändrade till barnskådespelerska, någon annan ändrade tillbaka till Britt Hagman barnskådespelare. Om jag nu ändrar till skådespelerska igen. Är konsensus att Britt Hagman är...? --Kentlarserik (diskussion) 27 januari 2015 kl. 10.16 (CET)
Just i fallet med barnskådespelare borde det neutralare skådespelare användas för båda könen. "Barnskådespelerska" blir konstigt. Det är förövrigt också underligt att skriva att någon född 1927 är barnskådespelare. Edaen (diskussion) 27 januari 2015 kl. 10.32 (CET)
@Tostarpadius: Vad boten gjorde var, som Magnus redan påpekat, att byta ut länken skådespelerska, som går till en omdirigering till skådespelare, mot just skådespelare. I alla andra sammanhang är det fullt ok att byta ut en länk som via en opmdirigering går till något annat, till just det omdirigeringen går till, för att slippa överflödiga omdirigeringar. Men just här går alltså inte detta. Varför denna inkonsekvens? För övrigt: Jag tycker inte att "skådespelare och sångerska" ser helt absurt ut, tvärtom, det stör mig inte det minsta. Däremot skulle jag aldrig dröma att detta faktum, alltså enbart att jag tycker så, skulle vara ett bärande argument i frågan. Rent, personligt tyckande tror jag inte för oss närmare en lösning. / TernariusD 27 januari 2015 kl. 14.59 (CET)
Fast i andra fall så ändrar man ju inte nödvändigtvis vad som syns i artikeln bara för att man hoppar över omdirigeringen, utan gör det efter mönstret [[namn]] -> [[namn (särskiljning)|namn]]. Det här skulle väl i någon mån motsvara att byta t.ex. "Reval" mot "Tallin", vilket inte är något som bör göras annat än för hand.
andejons (diskussion) 27 januari 2015 kl. 15.42 (CET)
Ja, vad boten gjorde var, om jag förstått det rätt, raka motsatsen till vad som annars brukar ske. Personligen är jag dock motståndare till alla systematiska ändringar av länkar till omdirigeringssidor. Tostarpadius (diskussion) 27 januari 2015 kl. 18.30 (CET)

Stubar (igen)[redigera | redigera wikitext]

Jag är mycket tveksam över vitsens med stubmärking överhuvud taget, men i tidigare diskussioner på Bybrunnen har det inte funnits konsensus för att ta bort dem helt (som man gjort på dewp tex). För mig kan jag förstå viss nytta om stuben markerar en "haltande" artikel (ofullkomlig som en tvåbent pall) men absolut inte att den skulle markera artikeln är inte fullständig, det finns nog mer att tillföra vilket den ofta markerar, vilket för mig gäller alla våra artiklar. Exempel från idag QX Gaygalan 2015 eller se Kategori:Flygplatsstubbar – Sverige i båda fallen ser jag inte de artiklar som stubmärkt som i behov av märkning. Tom svaga artiklar som Massamåla är inte helt substanslösa (den ger info om adm och fysisk belägenhet och något om bebyggelse). Kankse dock motiverat på Sublingualsprej. Jag börjar fundera på att mer systematiskt ta bort stubmallar på nya artiklar (som inte är helt rudimentära eller haltande, då paradoxalt även stubmallen brukar saknas).Yger (diskussion) 25 januari 2015 kl. 07.15 (CET)

Jag håller med. Att en artikel är kort är egentligen inget problem i sig. Att en artikel saknar viktig information är ett problem, men då borde den märkas med en mer specifik åtgärdsmall än en stubbmall. /ℇsquilo 25 januari 2015 kl. 09.07 (CET)
Man kanske kan kräva att nya stubmallar ska motiveras? -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.18 (CET)
Jag tycker vi kan ta bort stubmärkningen, jag undrar däremot om någon använder dem för att arbeta med dem? Det finns ju annars {{Substub}} för artiklar som är jättekorta och den ser jag som bättre att använda. Om det är något speciellt som saknas för att artikeln ska vara "rimligt okej" så är det nog bättre att skriva en notis på diskussionssidan.
Att motivera i en mall tycker jag vara ett utmärkt förslag, då finns ju även chansen att någon åtgärdar det. Men finns det en parameter för det i mallarna? /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.33 (CET)
Alla mallar går att motivera, även om det inte finns någon parameter för det, se tex här. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.44 (CET)
Jag gick igår igenom kategorin Göteborgsstubbar för att se vilka artiklar om Göteborg som skulle behöva utökas. Vissa var uppenbara stubbar, med lite innehåll, medan andra var längre, där mallarna definitivt skulle kunna tas bort. Det uppstår ett problem när artiklarna utökas, men mallarna blir kvar, då mallarna i det fallet sänder felaktiga signaler. Fördelen med mallarna, som jag ser det, är att stubbkategorierna kan ge inspiration till att ta tag i artiklar inom ett visst område, men det skulle vara intressant att höra hur många som använder dem på det sättet.--Historiker (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.48 (CET)
Historiker: Jag gör liknande ibland men går då istället via catscan på detta sätt för att hitta artiklar under en viss storlek. Det kan dock vara lite trubbigt då det ju missar artiklar med infoboxar med många bytes men inte mycket text. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.56 (CET)
Jämförelsevis hittar catscan här 7 Göteborgsstubbar över 4000 bytes. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.58 (CET)
Visst kan man "ta tag i en artikel" ibland, men det är aldrig stubmallningen som ger mig inspiration, och egentligen aldrig längden på den befintliga artikeln heller. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 10.07 (CET)
@Hangsna: Det var ungefär de artiklarna jag också noterade var långa, men stubbmärkta. En städning vore lämplig.--Historiker (diskussion) 25 januari 2015 kl. 10.28 (CET)
Jag anser att vi skall följa tyskspråkiga Wikipedias exempel och avveckla alla stubbmallar. Jag anser att stubbmallarna i princip inte tillför någonting och att de mest är irriterande. När jag skapar korta artiklar markerar jag de aldrig med någon stubbmall. Definiendum (?) 25 januari 2015 kl. 13.38 (CET)
(redigeringskonflikt) Jag har fortsatt att använda mallarna ibland. När jag började skriva här 2009 var åsikten att alla artiklar under 2000 kb skulle mallas som stubbar. Rimligen skulle även betydligt större artiklar om viktiga ämnen mallas och artiklar som saknade någon aspekt eller ett avsnitt som var tunnt mallas, men några tydliga direktiv har vad jag vet aldrig funnit. Sällan blev ju artiklarna dock särskilt utbyggda på grund av mallen, och att de är korta framgår ju egentligen även utan en blaffig mall, så i takt med att även andra slutat malla har jag också gjort det. Att jag någon gång fortfarande använder dem är rörande geografiska artiklar baserade på äldre källor där det skulle behövas uppdatering om dagens förhållanden. Någon uppdaterasmall är ju i allmänhet onödigt då jag brukar förvissa mig om att formulera mig så att det framgår att det gäller förfluten tid eller kontrollera om uppgifterna fortfarande gäller. Men det är ju möjligt att mallen som sådan inte på något sätt varken hjälper läsaren till ytterligare information eller hjälper till att utöka artikeln. Mallen {{Substub}} användes förr som jag upplevde det betydligt oftare, problemet var ju att en mallning ytterst sällan ledde till utökning utan till radering eller sammanfogning med någon annan artikel, jag antar att det är därför den fallit ur bruk.--FBQ (diskussion) 25 januari 2015 kl. 13.49 (CET)
Beträffande huruvida eller inte det framgår att artikeln är kort, så bidrar stubbmallarna även till att artikeln skall se längre ut än vad den egentligen är (i alla fall för mig). Definiendum (?) 25 januari 2015 kl. 13.52 (CET)
Själv har jag då och då systematiskt gått igenom någon kategori på jakt efter artiklar att utöka. Eftersom jag föredrar att skapa nytt har det dock inte blivit så ofta. Alla har dock inte de preferenserna och då ser jag denna märkning som ett utmärkt hjälpmedel. Jag är dock inte lika flitig med att lägga in dem nu som jag var för tre-fyra år sedan och skulle det visa sig att de i praktiken inte används systematiskt kan jag tänka mig att de avskaffas helt. Jag skulle dock önska att det blev en utfasning i så fall. Under alla omständigheter vill jag i detta fall, där det verkligen inte finns någon brådska - inga destruktiva redigeringar att sätta stopp för -, rekommendera att vi tar god tid på oss att väga för- och nackdelar mot varandra. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2015 kl. 16.23 (CET)

Om man vill rensa stubbmallar kan det vara en idé att börja med sidor som innehåller två eller fler stubbmallar. Jag gjorde nyss en databassökning på det reguljära uttrycket \{\{[^\{\}]*?stub\}\}[\s\S]*?\{\{[^\{\}]*?stub-[^\{\}]*?\}\}, det vill säga sidor som innehåller en stubbmall på formen {{filologstub}} följt av en stubbmall på formen {{forskarstub-Tyskland}}. Det blev 5916 sidor, och då ska man komma ihåg att detta inte är alla sidor som innehåller två eller fler stubbmallar. Det skulle vara mycket enkelt för mig att helautomatiskt ta bort en av dessa två, om communityn så vill. Nirmos (diskussion) 25 januari 2015 kl. 15.01 (CET)

Hetsjakten på substubar under 2008-tidigt 2009 hade aldrig behövt hända om vi varit lika nogranna med källor redan från början. Bra att sällan något hände (utom utökning) och det går alltid att återställa. I dag kan de flesta nog hålla med om att en kort, välskriven, artikel med källor är en mycket bra början som alltid kan utökas. Ett exempel på att kort kan vara bra är när jag skriver en artikel om en idrottsförening eller ett band. Då skriver jag mest några meningar + lägger dit vilka framgångar man haft + någon känd person som förknippas med dem. Det blir mycket bra (+ faktamall när det finns). Några år senare hittar jag kanske samma artikel utökad, men tyvärr ofta lite POV-skriven (kanske inte direkt rakt ut, men men formuleringar som "fantastik" eller "legendarisk") och man får gå in och skriva om och ta bort massa text. J 1982 (diskussion) 25 januari 2015 kl. 15.07 (CET)
@J 1982 : Det är svårt att sia om vad som skulle ha hänt om man från början varit kinkigare med källor, men själv tror jag inte att wikipedia över huvud taget hade kommit att utvecklas då. De har ju gjorts försök tidigare att starta liknande projekt som falerat på grund av den arbetsinsats som krävs vilket leder till att ytterst få är villiga att bidra. Innan lyckats övertyga om att det är en realistisk möjlighet att bygga ett någorlunda fungerande uppslagsverk på ideell basis där alla kan bidra krävs att uppslagsverket är användbart. Utvecklingen hade gått mycket långsammare och det hade då också tagit betydligt längre tid innan potentiella bidragsgivare hittat dit och de hade dessutom haft en betydligt högre tröskel att kliva över innan de började bidra. Däremot kunde enligt min mening källkravet ha införts mer gradvis och med mer fingertoppskänsla. Men det är alltid lätt att vara efterklok och lättare att recensera andras arbete än att göra bättre ifrån sig själv.--FBQ (diskussion) 25 januari 2015 kl. 18.36 (CET)
Jag tycker det är viktigt oavsett stubmallarnas vara eller inte att skilja på hur stor och hur uttömmande en artikel är. En artikel kan mycket väl vara kort men ändå uttömmande eller tvärtom vara lång men sakna viktiga delar. - Averater (diskussion) 25 januari 2015 kl. 15.42 (CET)
Jag motsätter mig bestämt Nirmos förslag. Poängen med att ha mer än en stubbmall är att vi inte skall behöva alla specialvarianter utan att den som exempelvis vill gå igenom tyska forskare skall kunna göra det, medan den som vill gå igenom filologer kan göra det. Alternativet är att alltid dela upp i småkategorier (just "filologstub-Tyskland" skulle i och för sig kunna fungera bra). Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2015 kl. 16.14 (CET)
Averater träffar huvudet på spiken här. Detta är vad som bör vara syftet med stubmallarna men i praktiken blir det inte så. Då anser jag att vi bör ta bort alla stub-mallar och istället på något sätt (kanske genom mall-motivering som diskuteras ovan) se till att berätta vad som är problemet med artikeln. Att bara märka upp artiklar som har en viss längd gör inte nytta. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 17.27 (CET)

Jag uppfattar attityden betydligt mer skeptisk till stubmallen överhudtaget denna gång jämfört med tidigare diskussioner. Kanske det är en naturlig utveckling. 2011 hade jag viss hjälp av mallen församlingsstub, medan jag gick igenom och skapade en komplett uppsättning artiklar om dessa. Och något liknande sker kring naturresersvat. Men tror vi verkligen att någon kommer gå igen de 8460 stubmärkta artiklarna i Kategori:Fågelstubbar där artiklarna dessutom alla har full taxobox och goda källor och full basinfo. Enligt mig är dessa märkta artiklar en klar kandidat att bli avmallade och stubkategorin helt avvecklad. Kanske vi kan sätta upp en egen underrubrik under botjobb önskas, där man kan anmäla denna typ av meningslösa och försämrade mallar. Och på det sättet påbörja an avveckling men inte överallt på en gång, om vi inte ännu är reda för total avveckling som enligt mig vore ännu bättre.Yger (diskussion) 25 januari 2015 kl. 17.32 (CET)

När jag har träffat nybörjare som är intresserade av ett ämne brukar jag tipsa om stubkategorierna. Det ger dem flera fördelar. Dels så slipper de försöka förbättra en redan bra artikel utan kan ge sig på något där det redan har markerats att det saknas något. Dels så slipper de få sin första redigering raderad utan kan göra ett bidrag i en artikel som redan har överlevt relevansgranskning. Detta brukar uppskattas och de ser genast hur de kan bidra, vilket kan vara väldigt svårt om man istället visar upp utmärkta artiklar i samma ämne (dessa visar jag istället för att de ska veta vad de ska sträva efter). Så jag tycker att vi ska ha kvar både mallar och kategorier, men om folk irriterar sig på utseendet så kan de gärna göras mer diskreta. Vägen in för denna grupp är ändå via kategorisystemet, inte för att de råkar se mallen längst ner på sidan. Däremot tycker jag att vi ska byta namn på dem från stubbar till frön, vilket gör det tydligare att vi vill at de ska växa snarare än att vi har sågat ner dem och hoppas att de ska ruttna bort. Ainali diskussionbidrag 25 januari 2015 kl. 18.09 (CET)
Apropå namnet tror jag inte att det någonsin var tanken att associera med det där nersågade, eftersom det inte har funnits något fullvuxet att såga ner. Däremot kommer det förmodligen av engelskans Test stub, något som inte är färdigt än. Förmodligen något som härstammar från WP:s barndom och dess föregångare då det väl var mest "datornördar" som var aktiva. Jämför gärna istället med vägstumpar man skapat (inte kapat!) från exempelvis rondeller innan själva vägen vidare är byggd och användbar. Det har blivit en olycklig översättningen till resterna efter det nersågna trädet. Exempelvis "stump" är förmodligen en bättre och mer neutral översättning. --MagnusA 25 januari 2015 kl. 18.28 (CET)
Det finns en hel rad av robotskapade stubbar, se Special:Prefixindex/Mall:Robotskapad stub och Kategori:Robotskapade stubbar om djur, dessa mallar borde kunna rensas ur ganska brutalt. @Lsj: -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 18.14 (CET)
När jag gjorde botartiklarna var det konsensus att de skulle dubbelmallas, med både botmall och stubbmall. Går att antingen ta bort eller osynliggöra stubbmallarna utan alltför mycket besvär, fast det tar några månaders botkörning om de ska tas bort. Lsj (diskussion) 25 januari 2015 kl. 21.48 (CET)

En annan lösning är ju att låta mallarna vara kvar i artiklarna, men helt ta bort utseendet de i dag ger upphov till, samt göra kategorierna dolda. På så sätt kan ju de som vill fortfarande bläddra bland stubbarfrön, men ingen behöver se tre rutor som förklarar att artikeln är kort. Nirmos (diskussion) 25 januari 2015 kl. 20.48 (CET)

Det måste väll finnas någon tool man kan använda för att hitta korta artiklar inom en kategori? Bοⅳⅰе 25 januari 2015 kl. 21.36 (CET)
Japp, catscan! Här en körning i Kategori:Sveriges geografi och med begränsningen att artiklarna inte får vara större än 1500 byte.
Jag tycker en förklarande text (och inbjudan till att bidra med mer innehåll), som är det synliga av stubmärkningen i en artikel, framför allt är bra som förklaring för den oinvigda läsaren, som säkert ofta kan undra varför det bara står om t ex en känd person/företeelse att vederbörande är skådespelare född då och då och knappt något mer (så stod det t ex för inte så länge sedan om Robert Redford m fl). Dvs främst som ursäktande förklaring om detta. Kanske kunde detta förtydligas ännu mer i förklaringstexten? Dessutom tycker jag Ainalis förslag att i stället benämna det som "frö" kan vara en bra idé.--Bemland (diskussion) 25 januari 2015 kl. 23.39 (CET)

Även med Ainalis synpunkt "de kan vara bra att ha" så uppfattar jag det som bred uppfattning att de inte ger mervärde i de flesta artiklar, utan tvärtom förvirrar läsaren. Jag känner därmed stöd för min ambition att börja systematiskt ta bort stubmallar i nya artiklar som inte är "haltande". Jag känner också stöd för att rensa ut med bot stubmallar i överstora grupper där artiklarna inte är haltande, tex Kategori:Fågelstubbar.Yger (diskussion) 26 januari 2015 kl. 08.15 (CET)

@Yger: Några synpunkter. Jag kan inte se att någon i denna diskussion verkligen påstått att mallarna förvirrar en oinvigd läsare. Ingen mer än jag har resonerat med erfarenheter utanför sig själva i denna diskussion. Det enda jag kan se är att några (inte alla) erfarna användare tycker att det är irriterande med en mall i botten av artikeln som för de själva inte tillför ett värde. Nirmos idé om att i så fall göra dem "osynliga" uppfyller både önskemålen om att slippa se dem samt bevara fördelen med att de kan användas som ingång, plus att det är ett mycket mindre arbete att genomföra. Så en massrensning argumenterar jag mot (däremot vore det bra med en genomgång för att individuellt för varje artikel avgöra om stubmallen fortfarande är relevant). Ainali diskussionbidrag 26 januari 2015 kl. 09.00 (CET)
Att göra märkningen osynlig minskar transparansen. Diskret märkning känns okej, men inte osynlig. Det om något kan förvirra och försvåra...
Angående "onödighet" av märkningen känns det som att - eftersom så oerhört många artiklar är stubbmärkta - att de förlorat i värde. Dels är det ju många gamla artiklar som ingen har vågat ta bort märkningen trots att dessa har fyllts ut och dels är det många som slentrianmässigt "slänger in" en märkning. Stubbkategoriträdet är nästan lika stort och komplext som huvudkategoriträdet. Men med en kraftig rensning så det faktiskt bara är artiklar som är "halta" (eller vad man nu vill ha för definition) kan märkningen bli värdefull igen. Att stubbkategorierna användes i Wikipedia-utbildningen visste jag inte. Annars brukar man ju läsa att nybörjare förmodligen inte ens hittar till kategorierna... --MagnusA 26 januari 2015 kl. 09.24 (CET)
Jag håller med MagnusA att genom att reservera stubmall för artiklar med allvarliga brister ("haltande") som ökar nyttan av mallen, dels som upplysning till läsaren men också i tillämpningar som Ainali nämner. Jag kan också acceptera "kompromissen" som @Ainali: nämner att borttag bara skall ske efter individuell bedömning. Det är så jag nu gör med nya artiklar men jag anser det också kan utsträckas till stubkategorier där artiklarna mer eller mindre masskapats och där de inte är stubar. Vår nya bra bidragsgivare Silltruten skapar 5-10 nya artiklar om fåglar varje dag som Blek buskgök. Jag ser inte denna som en stub, den har taxobox, fullt med källor och definitioner, info om utbredning mm, dvs haltar inte. Men den har blivit stubmärkt då hn tagit över hur de andra artiklarna i kategori:Fåglar haft det, vilka egentligen inte heller är stubar. Jag vill då avmalla hela kategorin så den dåliga vanan att lägga in en stubmall upphör för den gruppen av artiklar. Jag tycker också det är tänkvärt att mallar i nya artiklar nu sedan en tid sjunkit kraftigt, och då även avmycket bristande artiklar, där en stubamll vore motiverad, är det sällsynt de efteråt åsätts en sådan mall. Så oberoende av vad vi tycker och ev nytta så börjar mallen mer representera ett historiskt artikelsortiment (som behöver städas ur).Yger (diskussion) 26 januari 2015 kl. 10.30 (CET)

Jag ser hellre ett avskaffande av hela systemet än att de ersätts av andra mallar. Detta handlar ju inte om egentliga brister utan endast om att det finns mycket mer att tillägga ur tillgängliga källor. Jag har alltid kontrollerat andra språkversioner för att se om de har längre artiklar. Någon automatisk märkning på grund av viss längd har jag aldrig tillämpat. Att märkningen endast lever kvar i form av dolda (OBS!) kategorier istället för att tas bort helt ser jag positivt på. Då kan de fortsätta att vara till hjälp vid systematiska genomgånger utan att de får våra läsare att misstänka att informationen är mindre pålitlig. Tostarpadius (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.53 (CET)

Jag tycker inte vi skall göra en massradering av stubbmallarna, men däremot bör vi vara mer öppna för att faktiskt ompröva dem i de fall artiklarna inte haltar eller är relativt uttömmande. Även korta artiklar kan innehålla tillräckligt med information. Om vi jämför med traditionella uppslagsverk, så har de ofta korta artiklar, som ger läsaren den information man behöver för att förstå uppslagsordets innebörd. De exempel Yger tar upp med de nyskapade fågelartiklarna kan dock vara sådana artiklar som kan avstubbas. Det var också min ambition att avstubba, antingen direkt eller efter utökning av artiklarna, när jag gick igenom den ovan nämnda Göteborgskategorin.--Historiker (diskussion) 26 januari 2015 kl. 19.26 (CET)
Hej! Jag har inte hunnit mer än skumma allt ovan, men jag har i alla fall ett par åsikter. Förutom att "stub" borde heta "stump"… Jag lägger aldrig in stubbmall själv men tar ofta bort mallen när en artikel blivit sisådär 2000 byte eller så. Vad jag däremot relativt ofta lägger in är stubb/stumpmärkning av ett behövt men knappt påbörjat avsnitt i en artikel. För mig är en sådan mallning är viktig byggsten för vidare utbyggnad (av mig själv eller annan). Så om man tar bort den generella mallen, skulle jag helst vilja se en särskild mall just för stubb/stumpavsnitt. Att göra mallen osynlig, som förespråkades ovan, tar också bort hela poängen med att malla ett saknat avsnitt i en "haltande" artikel. Mvh.--Paracel63 (diskussion) 26 januari 2015 kl. 22.08 (CET)
@Paracel63: Se {{Stubavsnitt}}. Läs gärna beskrivningen av mallen. Den mallen har nämligen varit mer i blåsväder än stubmallen har varit. (Och själv tror jag inte det är praktiskt möjligt att byta namn på en mall som finns i >1500000 artiklar.) -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 07.26 (CET)
Att byta mallnamn i >1500000 artiklar tar lite tid, men om det bara är ett rättframt namnbyte är det inget större praktiskt problem att sätta en bot på att tugga igenom alla artiklarna. Tar ~3 månader. Men jag ser inte att det finns konsensus ännu för någon åtgärd. Lsj (diskussion) 27 januari 2015 kl. 08.43 (CET)
@Lsj: Det knöliga är inte att ändra i artiklarna, det är att flytta alla mallar! (Och jag bedömer det inte mödan värt.) -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 08.47 (CET)
Jag håller med Innocent bystander att det inte är en rimlig åtgärd att byta namn på mallarna. Begreppet "stubbar" är för övrigt så väletablerat i Wikipediamiljön att det i sig dessutom skulle vara förvirrande. Att det är olyckligt att mallar så sällan tas bort när artiklar utökas är problematiskt, men det är i mina ögon inte ett tillräckligt argument för att helt avskaffa märkningen. Tostarpadius (diskussion) 27 januari 2015 kl. 09.12 (CET)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Även mallflyttandet går att göra med bot, om man vill. Sedan tycker jag nog inte heller att det är mödan värt för ett kosmetiskt namnbyte, men omöjligt är det inte. Lsj (diskussion) 27 januari 2015 kl. 09.15 (CET)
Och sedan ska kategorier flyttas.
Vi behöver också ändra i hur Wikipedianer tänker. Det är nog det svåraste att fixa, med eller utan bot. -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 09.55 (CET)
Varför ska vi byta namn på dem? Jag tycker att "stubbar" är ett utmärkt namn på artiklar som är "korthuggna". /ℇsquilo 27 januari 2015 kl. 10.07 (CET)

Veckans tävling Källor 2015[redigera | redigera wikitext]

Det höll på att inte bli någon Veckans tävling i vecka 5! Det är nu åtgärdat. Årets första tävling på temat källor heter Källor 2015 och börjar vid midnatt. Var med och förbättra Wikipedias trovärdighet genom att deltaga.--Historiker (diskussion) 25 januari 2015 kl. 21.58 (CET)

Jag tycker det är mycket tråkigt att det numera ofta kan gå en hel vecka utan att "Veckans översättning" skapas på svenska. Så var det inte för några år sedan, runt 2007-2008 dök den oftast upp under måndagen eller ibland möjligtvis under tisdagen. J 1982 (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.36 (CET)
Det är också tråkigt att det inte finns några Veckans tävling upplagd för de kommande fyra veckorna.--Historiker (diskussion) 26 januari 2015 kl. 19.29 (CET)
Jag har lite idéer, får se om jag hinner sätta åtminstone en av dem i verket den närmaste månaden. :) //Vätte (diskussion) 26 januari 2015 kl. 19.36 (CET)

Källa behövs?[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om Samer, som jag följer, så läste jag inledningen häromdagen och en betydelsefull ändring hade införts i texten. Jag införde mall för att "källa behövs". Den är nu https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Samer&diff=next&oldid=29370892 borttagen. Den som gjort det menar att källor som anges längre ned, under en rubrik som berör det betydelsefulla nya, räcker. För mig, som akademiker är det lite av upp- och nedvända världen, eftersom något som kräver källstöd ska få källan angiven så snart ämnet/saken tas upp i en text. Sen behövs bara en kort hänvisning till den inledningsvis angivna källa i det fortsatta. Jag har aldrig stött på det här med att något påstås inledningsvis och läsarna sen hänvisas till att gissa sig till var i det följande en källa kan användas. (Det är som att inte ange en författare till en sångtext förrän i den sista sången i en psalmbok och liknande.) För just den här artikeln om Samerna så sökte jag på regeringskansliets egenhemsida, gick igenom väsentliga beslut och pressmeddelanden innan jag införde att källa behövs. De "källor" som anges längre ned i Same-texten stödjer inte det inledande påståendet och inte heller finns något sådant stöd i regeringskansliet. --IP7869 (diskussion) 27 januari 2015 kl. 11.43 (CET)

Jag har alltid uppfattat inledningen som en sammanfattning av artikeln och brukar därför undvika källor där - de ska ju ändå vara angivna i artikeln. Det är intressant att få klargjort om jag har resonerat rätt härvidlag. Vad gäller diskussionen om huruvida just det här aktuella påståendet täcks av angivna källor så förs den bäst i anslutning till artikeln.--Skogsfrun (diskussion) 27 januari 2015 kl. 11.47 (CET)
Syftet med ingressen är lättlästhet. det vill säga en superkort introduktion som gör att även den som inte kan något om ämnet kan få en uppfattning vad det handlar om. I många fall kan det också bli en sorts sammanfattning, men inte på det sättet en sammanfattning är i en akademisk avhandling. det är ofta önskvärt utelämna hela områden av substanstexten då det är vad ämnet handlar om som står i centrum, inte vad artikeln tar upp. Och ur aspekten lättlästhet är vi ofta tveksamma till källor i ingressen, även om det kan vara bra om de gäller ett specifikt fakta eller något kontroversiellt. Yger (diskussion) 27 januari 2015 kl. 11.54 (CET)
För att göra en jämförelse med det akademiska: tänk dig ingressen som "Abstract". Där brukar källor inte behövas. Det är också ofta problematiskt att ange källor i inledningen, då formuleringarna inte direkt behöver stödas av enskilda källor (att räkna upp de flesta källor som används i artikeln efter inledningsstycket är knappast ändamålsenligt). --LPfi (diskussion) 27 januari 2015 kl. 12.34 (CET)
Som andra sagt, i den mån inledningen sammanfattar sådant som har källor längre ner i artikeln så behöver man inte ha källor i inledningen. (Vi är ju pragmatiska här, och ofta börjar en artikel mer eller mindre som endast en inledning - då måste man självklart helt enkelt ha källorna i inledningen.) Om påstående däremot inte stöds av källor (genom källbelagd brödtext i artikeln), så kan det förstås inte vara med i inledningen heller. flinga 27 januari 2015 kl. 13.21 (CET)
Syftet med en "ingress" (brödtext) i allmänna media är att dra till sig läsarnas intresse. Där tynger självklart rubruksättarna inte med källhänvisningar mer än absolut nödväntigt. Om man t.ex. skriver om rapporter från statliga eller andra offentliga myndigheter. En "abstract" är en sammanfattning av ett större vetenskapligt arbete; en artikel eller en avhandling; och där sammanfattas hela arbetet i traditionell uppställning med "Bakgrund-problem-frågeställning-metod-resultat och slutsatser". I Princip kan man gå direkt till litteraturlistan och sen bedöma om det är något vidare man önskar detaljstudera. Men självklart anges de huvudsakliga utgångspunkterna/filosofin/värderingarna redan i abstractens "Bakgrund" ('Utifrån Sigismund Freuds ståndpunkt har följande studie gjorts då följande problem ....'t.ex." En encyklopedisk artikel är inte en artikel i "allmänna media" och inte heller en vetenskaplig artikel/rapport, utan en sammanfattning av ett vetenskapligt konsensus-läge. Just det här ämnes-området är ett problematiskt område politiskt och att här inleda med ett rakt påstående, som läsareuppfattar som "fakta" och hänvisas till längre ned i texten och det sen inte riktigt stämmer (Regeringskansliet har inte skrivit en rad om att Sverige ratificerat samer som ett "ursprungsfolk" och jag bedömer att som läget är politiskt så var det nog lättare att erkänna Palestina. Ett sådant erkännande av samer som typ jämställda med arboginer och indianer har heller inget stöd i existerande vetenskap, så det skulle inte passerat obemärkt.) Det rör sig alltså om ett duperingsförsök, att hantera texten om samer så här. --IP7869 (diskussion) 27 januari 2015 kl. 13.24 (CET)
Jovisst. Vi har i så fall (om påståendet inte har stöd i texten) helt enkelt ett ifrågasatt faktapåstående, källa behövs är inte orimligt att ha även i en ingress då, men annars kan man ju använda {{ifrågasatt uppgift}}. Sedan anar jag att det finns en vidare och mer komplicerad diskussion bakom, men gällande just de här frågorna (jag hittar faktiskt inget i övriga artikeln om erkännande av ursprungsfolk). flinga 27 januari 2015 kl. 13.33 (CET)
Aha, det var just det som var grejen. Artikeltexten skriver om ursprungsfolk, inte "ursprungsbefolkning".. kan ju vara värt att överväga att ändra till något mer sammanhängande? flinga 27 januari 2015 kl. 13.37 (CET)
Det har en stor (ekonomisk) betydelse för de renägande samerna att få status som "ursprungsfolk" och det är uppenbart att WP inte används för att ge saklig upplysning om samerna, deras liv, traditioner, språk och näringsverksamhet. WP används för att ge sken av att samerna nu getts samma ställning som t.ex. arboginerna i Australien och det är många i Sverige, Finland och Norge samt i Ryssland som har invändningar mot en sådan förändring av förmögenhetsfördelningen. Visst är det väl okej om svenska Staten fritt upplåter sin mark och jakträttigheterna till samerna. Men vill andra jakträttsinnehavare ställa upp på sådana inskränkningar på sin mark?? Vi vet att samiska missionärer för kristendomen verkade från 11-1200-talet i Lappland. Den Svenska kyrkan och även frikyrkorna avstod från "missionerande" i Sameland (eller Lappland) som redan var välförsedda med egna troende. Samernas barn gick i skolan med böndernas barn och Missionskyrkan betalade lärarna. Herman Lundborgs vidriga "rasstudier" var vidriga oavsett denna bakgrund. Men samerna har tydligen kommit norrifrån, brett ut sig söderöver och vara snabba med att blanda sig med människor de mötte. Men mer ursprungliga än några andra på bygden???--IP7869 (diskussion) 27 januari 2015 kl. 15.52 (CET)
Nu får diskussionen här två olika spår. Jag uppfattar det som att vi kan vara överens om att ingresser inte behöver vara tyngda av källor om det finns källbelagt längre ner. Om det däremot inte stämmer, om det är felaktigt eller om källan inte finns längre ner då är det så klart passande att ifrågasätta/ändra/ta bort. Den andra frågan gäller vad som faktiskt ska stå i den aktuella artikeln och vad som stämmer, den diskussionen håller på och bör fortsätta på Diskussion:Samer. /Hangsna (diskussion) 27 januari 2015 kl. 18.20 (CET)

(utdrag) @IP7869: ”En encyklopedisk artikel är inte en artikel i "allmänna media"” säger du. Nja, jag tror nog att Wikipedia i så fall är lite annorlunda än andra encyklopedier. I alla fall genereras automatiskt en innehållsförteckningen före första rubriken, vilket också skapar en "inledning". I stället för inledning säger vi ofta "ingress", kanske med tanke på att vi försöker väcka intresse för artikeln på samma sätt som journalister gör.

NE.se hade förut korta artiklar och långa artiklar. För mig känns en sådan kort artikel ungefär som en ingress i relation till resten i en mogen artikel. På engelskspråkiga Wikipedia (där många fler artiklar blivit mogna än här på svwp) är den relationen nog ännu tydligare. Och där är det också ganska sällsynt med källbeläggning i en stor och välstrukturerad artikel. Jämför The Beatles (här på svwp) med The Beatles (på enwp). Den första är på 77 000 tecken, den andra är dubbelt så stor. Ingressen i den första anser sig behöva källbelägga en massa saker (som antagligen ändå nämns längre ner), den andra har en ingress med endast tre referenser (för anmärkningsvärda påståenden). Det är den andra som valts till Utmärkt artikel.--Paracel63 (diskussion) 28 januari 2015 kl. 01.14 (CET)

Borde man inte lägga till något om detta i Wikipedia:Disposition? Även om jag själv brukar undvika källhänvisningar i inledningen har jag inte vetat om detta varit i enlighet med praxis eftersom jag inte hittat någon information om det.--Skogsfrun (diskussion) 28 januari 2015 kl. 07.33 (CET)
Distinktionen mellan korta och långa artiklar är viktig. I de senare behövs en ordentlig, intresseväckande ingress. Om de är riktigt omfattande kan denna sammanfattning motsvara en hel artikel av det förra slaget. Att av principskäl låta kortare artiklar (det är en smaksak om vi vill kalla dem stubbar) bestå av två delar med ungefär samma innehåll är däremot olämpligt. Där kan presentationen hållas mycket kort. De grundfakta som ges där behöver å andra sidan inte upprepas och därför är det viktigt att vid behov ange bestämda källor även för inledningen. För denna typ av artiklar ser jag dock inget problem med mer allmänna hänvisningar. Det går inte att dra någon exakt gräns mellan dessa båda artikeltyper, men en del kontroverser kan undvikas om vi respekterar skillnaden. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2015 kl. 08.41 (CET)
Huvudregeln inom vetenskap och forskning är att man redan då ett begrepp används första gången anger källa eller hänvisning Enbart för att omedelbart leda läsaren rätt och underlätta den fortsatta läsningen. Värderingen av "En encyklopedisk artikel är inte en artikel i allmänna media"och så svara att "Wikipedia är i så fall lite annorlunda" och mena att Wikipedia är ett slags mellanting inklämt mellan encyklopedi och "allmänna media". Var hämtar du stöd för det, Paracel63???
Det Annorlunda med Wikipedia är väl att användarna bidrar utan ekonomisk ersättning till en encyklopedi = kunskapskälla allmänt tillgänglig på internet. Egen forskning och egen "marknadsföring" är INTE syftet med WP. De som önskar driva en propaganda för något eget intresse bör använda sedvanliga kanaler; exempelvis betalda annonser i "allmänna media" (pressen, TV, Radio), dela ut eget publicerat informationsmaterial, skriva artiklar i egna tidningar och tidskrifter vars redaktörer förbinder sig att skriva "trogna" artiklar. För att få publicera sin forskning i vetenskapliga tidskrifter, så ställs en mängd kvalitets krav av hela vetenskapssamhället. Det räcker då inte att "härma" hur artiklarna ska utformas för att kvaliteten ska godkännas. Min känsla i den här artikeln är att det rör sig om propaganda snarare än vilja att skapa en encyklopedisk artikel av god kvalitet.--IP7869 (diskussion) 28 januari 2015 kl. 08.59 (CET)
Jag tycker också man gott kan undvika vissa källhänvisningar i inledningen som ska vara en enklare sammanfattning av resten av artikeln (för längre artiklar). Det gör inledningen mer lättläst och lämnar det samtidigt öppet för de som vill fördjupa sig att läsa vidare i själva artikeln. - Averater (diskussion) 28 januari 2015 kl. 09.38 (CET)
Bra diskuterat ovan. Som Tostarpadius (tack för det tydliga resonerandet om gränsdragning och problematik) noterar är det skillnad på korta artiklar och längre. Det är kanske till och med så stor skillnad som mellan en mätarlarv och en mätare, eftersom man vinner ytterligare en dimension när artikeln får en riktig ingress och utbyggnad och tydligt rubricerade avsnitt. Det är min erfarenhet av de gångna 7-8 årens redigeringar här.
Tack, Skogsfrun, för att du påpekade bristen i wp:Disposition. Den skriver inte så mycket om placering av referenser, men man kan klicka vidare hit; formuleringarna där stämmer ganska bra överens med de diskussioner jag varit med i under åren. Till IP7869: Wikipedia är ett uppslagsverk, men det är också ett grupparbeteInternet. Vi har kravet på oss (om vi vill behålla våra läsare) att balansera kravet på absolut trovärdighet mot kravet på läslighet. Om inte skulle varenda formulering i varenda mening behöva källbeläggas från nobelprisrelaterade texter (vilket skulle ruinera både läslighet och samarbete = innebära Wikipedias död). Uppslagsverk som inte tillverkas som grupparbeten använder nog väldigt sällan något akademiskt notsystem, eftersom informationen anses styrkt genom referenslista i slutet, signering av utvald skribent och den redaktionella processen i övrigt. På det sättet är Wikipedia faktiskt annorlunda. Dessutom är det få uppslagsverk som i praktiken används som kompletterande nyhetskällor i pågående aktiviteter (idrottstävlingar, krig, allmänna val etc); på det sättet är vi faktiskt annorlunda. Det går ganska lätt att jämföra exempelvis de här staplarna och när folk läste de olika underartiklarna.
I övrigt har jag inget att säga om den artikel som föranledde diskussionen, eftersom jag inte läst den. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 28 januari 2015 kl. 15.14 (CET)
Det är också viktigt att vi är observanta när nytt material som hör hemma i själva artikeln av ovana användare läggs in direkt i ingressen. Det ger obalans åt texten och förvirrar nya läsare, som då inte riktigt förstår att det första är en intresseväckande inledning, utan fortsätter att bygga ut den delen. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2015 kl. 19.04 (CET)
Det stämmer. Vi har många sorters skribenter, och alla har inte lärt sig vår praxis än. Så putsningen av ingressen är ett ständigt pågående arbete. :-)--Paracel63 (diskussion) 29 januari 2015 kl. 00.22 (CET)

Stockholms stadsarkiv byter plattform[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stadsarkiv har bytt plattform och tidigare länkningar mot http://www.ssa.stockholm.se funkar inte längre. Jag har inlett dialog för att se hur vi kan uppdatera utifrån nya filstrukturen, så vänta gärna med att "död-länk-markera" dessa. Wikipediadiskussion:Projekt_Stockholm#Stadsarkivet_byter_plattform - för mer info och synpunkter I99pema (diskussion) 27 januari 2015 kl. 20.19 (CET)

Sveriges distrikt[redigera | redigera wikitext]

Nu är det komplette underlaget framme beträffande de distrikt som Sverige kommer indelas i från 1 januari 2016. Länk till rapporten och förberedelse för diskussion kring den har jag lagt upp på Användardiskussion:Yger#Distrikt.Yger (diskussion) 28 januari 2015 kl. 19.29 (CET)

Information saknas: När brinner olika material?[redigera | redigera wikitext]

Jag letade för jobbets räkning (brandskydd av arkeologiska föremål) efter uppgifter om vid vilka temperaturer olika material fattar eld, men till min fasa så kan jag inte hitta sådan information här på svwp. Smältpunkter för metaller och andra grundämnen går ju lätt att hitta, men uppgifter om vid vilken temperatur exempelvis trä, ben och horn fattar eld kan jag inte hitta. Finns denna information på svwp, men är svår att hitta, så behöver detta åtgärdas. Finns inte ens informationen, så vore det ett bra projekt att föra in sådana fakta. En lista över olika material och hur de påverkas av temperatur vore önskvärt. / Achird (diskussion) 29 januari 2015 kl. 09.30 (CET)

Det vore utan vidare intressant information. En mer omfattande lista kunde utgöra en egen listartikel. Jag vet inte var man skulle hitta själva datat. --LPfi (diskussion) 29 januari 2015 kl. 11.21 (CET)
Det finns ju en artikel självantändning, och i t ex den engelska artikeln finns fler uppgifter, med källor. Om det var detta du var ute efter, men inte hittade, så kanske de sökord som du provade skulle skapas som omdirigeringssidor till artikeln. /NH 29 januari 2015 kl. 11.31 (CET)
Att det inte finns antändningstemperaturer eller väldigt vaga sådana för trä, ben och horn är troligen att de varierar väldigt. Boverket rekommenderar inga temperaturer över 85 grader i anslutning till brännbara byggdelar (hos brandutredarna hittar jag ett exempel på att ett varmvattenrör med så låg yttertemperatur som 77 grader celsius skall ha orsakat brand) det borde ju rimligen också gälla arkeologiska material av trä, horn eller ben. Å andra sidan bör det ju av andra skäl vara lämpligt att inte ens komma i närheten av de temperaturerna eftersom de arkeologiska föremålen lär förstöras av det även utan att de antänds.--FBQ (diskussion) 29 januari 2015 kl. 14.57 (CET)
Den engelska artikeln jag menade var en:autoignition temperature (interwikilänken från vår artikel går inte dit). /NH 29 januari 2015 kl. 16.46 (CET)