Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg


Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:



infoga sociala medier i Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Nu när sociala medier är hett borde vi inte försöka att infoga dessa i svenskspråkiga Wikipedia på något sätt? Till exempel i en artikel om en låt länka till YouTube-klippen eller i en artikel om exempelvis Barack Obama länka till politikerns officiella twitter- och faceboksida? På så sätt kan svwp få en skjuts framåt och på så sätt förnya sig och hålla sig up-to-date. --Vannucci (diskussion) 16 februari 2015 kl. 20.43 (CET)

Är syftet att locka fler hit eller att "förnya sig"? Skulle det skapa mer trafik hit eller bara mer trafik härifrån? /Hangsna (diskussion) 16 februari 2015 kl. 20.46 (CET)
Ju "hetare" sociala medier blir, desto viktigare är det att vi förhåller oss kallsinniga. Den som vill hitta något på Facebook eller Twitter gör det lätt utan hjälp från Wikipedia. Rex Sueciæ (disk) 16 februari 2015 kl. 20.48 (CET) 
Om det fanns något liknande {{Auktoritetsdata}} kunde det vara en bra idé, där de olika sociala medierna själva underhöll "växellådan/navet" "bakom" mallen. Att däremot vi bidragsgivare skulle underhålla dessa länkar (de ändras ofta) i alla biografiartiklar skulle vara ogörligt och lite utanför vårt område, då det inte handlar själva substansen i artikeln.Yger (diskussion) 16 februari 2015 kl. 20.57 (CET)
@Yger: Det finns det, se d:Property:P553. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2015 kl. 21.11 (CET)
Cool, då kommer det nog så småningom. Jag såg detta exempel att data redan var ifyllt, så en mall skulle funka för henne.Yger (diskussion) 16 februari 2015 kl. 21.26 (CET)
Vi länkar ofta till artikelsubjektets egna webbplats. Officiella twitterkonton och facebooksidor kan i vissa fall nästan jämställas med webbplatsen, så helt otänkbart tycker jag inte det borde vara. Bοⅳⅰе 16 februari 2015 kl. 20.58 (CET)
Jag instämmer med Rex Sueciæ! Definiendum (?) 16 februari 2015 kl. 21.04 (CET)
Jag har förklarat så gott jag kan i inledningen. Finns det någon som vill utarbeta någon plan för detta, nu när vi vet att vi har avancerade verktyg? --Vannucci (diskussion) 16 februari 2015 kl. 21.36 (CET)
För min del får du gärna försöka vara tydligare. "Förnya sig och hålla sig up-to-date" räcker inte för mig. Jag tycker det är bättre att vi lägger kraft på att källbelägga de tusentals artiklar som saknar källor, förbättrar språket i tusentals artiklar och kompletterar med artiklar. Externa länkar till Facebook och Twitter blir bara lullull som inte stärker Wikipedia som encyklopedi. Rex Sueciæ (disk) 16 februari 2015 kl. 22.04 (CET) 
Ursäkta för att jag är tråkig, gammaldags och skeptisk, men Vannuccis inlägg förklarar inte på något sätt varför påståendet om att något "är hett" bör påverka hur en encyklopedi skrivs. Vindflöjlar har världen redan tillräckligt av, och min aktivitet på enwp har fått mig att utveckla en rätt stor skepsis mot SEO-motiverade externa länkar av begränsat encyklopediskt värde för de faktasökande läsarna. Tomas e (diskussion) 17 februari 2015 kl. 01.19 (CET)
Jag själv brukar ta bort länkar till twitter, Youtube, Facebook osv. Det känns inte seriöst och det är dessutom tidsbestämt. Det kommer att dö ut. Av egen erfarenhet så kan jag säga att tonåringarna (eller i alla fall min stora bekantskapskrets) överger Facebook. Tycker ej om detta förslag. Vänligen, Hastaro (diskussion) 17 februari 2015 kl. 15.31 (CET)
Vi måste ha och värna ett läsarfokus. Jag själv letar ofta (på enwp, här finns det för sällan) just på Wikipedia för att hitta vad som faktiskt är officiella hemsidor eller andra officiella kanaler. Jag förstår inte heller syftet med att radera dem. Det är en del av vad läsare kan förväntas vara intresserade av och vilja slå upp. Vi har med annan betydligt mer rörlig information och vi ska inte ta hänsyn till vad andra van ha som intresse att ha med eller inte ha med, det är helt orelevant. Så eftersom det är en del av relevant information som är lätt att ha med bör det vara med. - Averater (diskussion) 17 februari 2015 kl. 15.58 (CET)
Att ha med officiella webbplatser är väl helt självklart, och i brist på egna webbplatser har vi ibland twitter- eller facebooksidor. För det mesta länkas Twitter, Facebook etc. tydligt från den officiella sidan, så att länka alla också härifrån sparar inte många klick. Jag tror vi vinner väldigt litet på att erbjuda flera länkar. Risken att någon lägger in en länk till en bluffsida är mycket större med dessa fora än med den officiella webbplatsen. --LPfi (diskussion) 17 februari 2015 kl. 17.39 (CET)
Det finns properties för dylika länkar på Wikidata så det är nog bara en tidsfråga innan de automagiskt dyker upp i faktarutor här på svwp. /ℇsquilo 17 februari 2015 kl. 18.13 (CET)
Vi har ju överdrivet med fotnoter och källförteckningar i uppslagsartiklar och dessutom länkar till Wiktionary. Så länkar till YouTube-, twitter- och facebooksidor skulle inte skada. Jag tror det skulle till och med höja Wikipedias anseende genom att ge läsare direkta länkhänvisningar till relevanta sidor. --Vannucci (diskussion) 17 februari 2015 kl. 19.03 (CET)
De externa länkarna är en service till våra läsare för att kunna erbjuda fördjupande och kompletterande information. Sådan kan finnas i tunga böcker som ligger online, på officiella myndighetssidor, i nördiga specialisters faktadatabaser - och mycket väl på sociala medier. Lika litet som jag ser det som nödvändigt att länka till alla möjliga sådana medier~, lika obegripligt är det för mig att man av något principiellt skäl skulle bannlysa alla sådana länkar och hålla på och plocka bort dem. Vad som är rimligt och relevant får avgöras från fall till fall. För att ta ett förtydligande exempel: i en artikel om en extremt framgångsrik och produktiv popartist är det inte rimligt att länka till vederbörandes samtliga videor på YouTube eller musikfiler på Spotify. Om det däremot är så att det enda bevarade verket av en tidig stumfilmsregissör ligger på YouTube vore det närmast tjänstefel att inte länka till den från hans (eller filmens) egen artikel. /FredrikT (diskussion) 17 februari 2015 kl. 19.11 (CET)
Dina argument med exempel köper jag med hull och hår, FredrikT. Inga problem! Rex Sueciæ (disk) 17 februari 2015 kl. 20.00 (CET) 
Det råder delade meningar. Mitt råd är att tillsätta en grupp personer som har förmåga att genomföra uppgiften. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 12.57 (CET)
Varför inte först kolla om någon redan gjort jobbet? {{Auktoritetsdata}} kommer inte i original härifrån, det har vi lånat någonstans ifrån och det är inte omöjligt alls att någon redan har satt ihop mallar som hämtar den här typen av information. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2015 kl. 14.53 (CET)
Youtube-klipp strider väl oftast mot upphovsrätten? Skall inte läggas ut i så fall. J 1982 (diskussion) 18 februari 2015 kl. 16.01 (CET)
Vi får givetvis inte kopiera Youtubeklipp hur som helst. Men länka till dem är inget upphovsrättsligt problem. Om det är någon annan som lagt ut ett youtubeklipp i strid med upphovsrätten så är inte det vårt problem som vi behöver göra någonting åt. - Averater (diskussion) 18 februari 2015 kl. 18.02 (CET)
Att länka till externt material med tveksam upphovsrätt kanske inte är ett juridiskt problem, men möjligen ett etiskt. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2015 kl. 18.50 (CET)
Vi behöver inte begränsa oss inom YouTube, diskussionen handlar till stor del om twitter och Facebook. Vad gäller det etiska problemet kanske vi behöver ta upp det i diskussion i utvecklingen av idén att infoga sociala medier i Wikipedia. Vi behöver som sagt uppdatera oss ständigt för att hålla takten med utvecklingen och göra Wikipedia folkligt och populärt. Jag tror det är en idé värdig en chans. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 21.53 (CET)
Allt fler både personer och verksamheter tenderar i dag att inte ha några egna webbplatser utan i stället sidor på t ex Facebook och Instagram (det finns ju fler), varför flera länkar till webbplatser numera är döda. Sedan finns det vissa idoga redigerare som raderar dylika länkar med motiveringen att "WP inte ska vara en länksamling", så nog kan det vara bra att komma fram till ett förhållningssätt och då väl också göra en justering i instruktionerna angående just "länksamling", vad det ska innebära.--Bemland (diskussion) 19 februari 2015 kl. 01.41 (CET)
Instämmer, allt fler har inte egna webbplatser utan har endast (en ofta bra, och med många "medlemmar") Facebooksida. Finns inget annat bör man få länka dit. Är för övrigt skeptisk mot begreppet "folkligt" i samband med en encyklopedi, som Wikipedia ska vara. /Nesse (diskussion) 19 februari 2015 kl. 09.15 (CET)
Vad gäller material som är upphovsrättsligt tveksamt så länkar vi inte dit. Det är inte bara svenskspråkiga Wikipedia som har det som princip. Det gäller oavsett om det är Youtubeklipp, film på fildelningssajt eller vad det nu är. Däremot länkar vi ofta till t ex "officiella" kanaler på Youtube. /NH 19 februari 2015 kl. 20.05 (CET)
Är det inskrivet i någon riktlinje? Det finns ju gott om principer lite varstans som vi inte har så det behöver inte betyda någonting. - Averater (diskussion) 20 februari 2015 kl. 14.30 (CET)
Wikipedia:Externa länkar#Exempel: "Man bör undvika att länka till exempelvis: Material som publicerats i strid mot upphovsrätten, såsom Youtube-sidor med film som laddats upp av tredje part" (rimligtvis borde anvisningen finnas också annanstans än som exempel, men jag hittar inte någon sådan formulering).
Jag tror vi är överens om att det i allmänhet är olämpligt att länka till sådant material. Jag har för mig att det också kan vara juridiskt problematiskt.
--LPfi (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.46 (CET)
Wikipedia:Upphovsrätt#Länkning till upphovsrättsskyddat material: "Att länka till upphovsrättsskyddat material innebär normalt inga problem så länge detta material inte heller publicerats i konflikt med någon annans upphovsrätt. Du bör, inom rimliga gränser, försäkra dig om att detta inte är fallet innan du länkar till andra sidor på Internet. Den rättsliga statusen för dylik länkning är dock föremål för prövning i olika rättsliga instanser världen över." //Essin (diskussion) 20 februari 2015 kl. 22.36 (CET)
Jag tycker det räcker att som nu avgöra från fall till fall om länkar är relevanta. För de som är speciellt intresserade av de här länkarna kan man göra en gadget som hämtar alla länkar från Wikidata. Här är ett exempel med länkar i slutet av en artikel (exempel på att det går att göra, om någon vill använda det behövs det snyggas till en del). /EnDumEn 21 februari 2015 kl. 13.05 (CET)
Då kan vi alltså vara överens om att inte länka till upphovsrättsskyddat material utan endast till officiella YouTube-kanaler och videor. Det låter bra. Om vi bortser YouTube ska vi också länka endast till officiella twitter- och facebooksidor. YouTube, Twitter och Facebook är så pass stora och inflytelserika sidor att vi måste ha med det i Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 22 februari 2015 kl. 19.10 (CET)

På spåret, information[redigera | redigera wikitext]

I det senaste programmet av På spåret, beskrev domaren Fredrik Lindström att han får information i sin öronsnäcka om olika ämnen. Här blir jag olidligt nyfiken, sitter dom och bläddrar i gamla NE eller surfar dom på NE eller t.o.m. Wikipedia? Det går uppenbart fort för redaktionen att söka och leverera informationen. Tänk om vi visste hur dom jobbade... Ymer (diskussion) 16 februari 2015 kl. 23.50 (CET)

Finns det experter i redaktionen? Kanske använder redaktionen ett speciellt verktyg som har skapats av någon systemerare och svårt att hitta på marknaden? Annars är väl det inte så svårt att hitta svar på fakta? Egentligen vet jag inte hur redaktionen arbetar. Hoppas det räcker som ett svar. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 14.32 (CET)
När jag var med i Jeopardy för runt 15 år sedan vill jag minnas att de sade att domaren och hans medarbetare hade tillgång till diverse uppslagsverk m m för att snabbt kunna slå upp eventuella oklarheter rörande rätt svar (eller snarare "rätt fråga"). /FredrikT (diskussion) 18 februari 2015 kl. 15.02 (CET)
Ymer kanske undrar vad för programvara den nämnda redaktionen använder. Det måste ändå röra sig om en programvara med fakta inbyggt eller något liknande. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 16.00 (CET)
Jag tror på något webbaserat, eftersom Lindström tycks (trots att programmet är inspelat) kunna brodera ut svaren i realtid. Kan inte se redaktionen slå i fysiska uppslagsverk. Mina spekulationer, men varför skulle dom inte kunna använda källbelagda artiklar från wikipedia? ne.se har inte på långa vägar wp´s bredd och djup. Ymer (diskussion) 20 februari 2015 kl. 13.55 (CET)
Jag tror inte Wikipedia åtnjuter samma ställning som NE eftersom det sistnämnda uppslagsverk har en tung merit med ämnesexperter. --Vannucci (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.06 (CET)
Våra källkrav medför dock att kvaliteten generellt är jämförbar. Endast inom ett fåtal områden är deras täckning bättre. Vi har en betydligt större bredd, såväl vad gäller nutida fenomen som historiska personer. Tostarpadius (diskussion) 21 februari 2015 kl. 16.34 (CET)
Glöm nu inte att programmen är inte live utan de kan ta omtagningar på vissa scener så "redaktionen" kan ha en viss tid på sig att ta fram information eller att det redan finns svar till allt de frågar om men de formulerar som om de var i en livesändning. Varför kör de med jul/nyårspynt i oktober när de spelar in? Jo, för att det ska kännas som om det är en livesändning för tittarna, när de tittar på det vid jul/nyårshelgen. DIEXEL (diskussion) 23 februari 2015 kl. 13.49 (CET)
DIEXEL: förvisso, men reaktionerna ger ett i alla fall någorlunda spontant intryck som jag har sett, så de borde inte riktigt kunna efterhandskonstruera precis hur som helst, heller. flinga 23 februari 2015 kl. 21.49 (CET)

Likafullt måste redaktionen ha direktaccess till absolut relevant info. i realtid. Programmets rykte skulle stå på spel om man ertappades med felaktigheter. Får inte hända. En sak är naturligtvis alla förberedelserna, det andra all utfyllnadsinfo. som Lindström frikostigt sprider. Den gör mig nyfiken. Ymer (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.28 (CET)

Ymer ta kontakt med TV-kanalen och fråga hur dem arbetar. --Vannucci (diskussion) 23 februari 2015 kl. 20.53 (CET)
Jag fick förklarat någon gång att programmet, iallafall för några år sedan, spelas in i ett svep, som om det vore live, även om det sänds senare. -abbedabbdisk 24 februari 2015 kl. 00.54 (CET)
Sailor Moon cosplay at the Sci-Fi-fair in Malmö 2014.jpg
För övrigt vill jag flika in att en Commons-bild användes i finalprogrammet. I momentet "Vem där?" visades den bild som används i WP-artikeln Sailor Moon. Det var min fru som upptäckte detta. Det är nämligen hon som tagit bilden. -abbedabbdisk 24 februari 2015 kl. 00.58 (CET)
Även Jeopardy spelades så långt som möjligt in i ett svep (tidsschemat var pressat och det satt ju publik i studion), men möjligheten fanns att bryta om något gick snett innehållsligt eller tekniskt. Hände vid minst ett tillfälle under de tre avsnitt jag var med i. Gällde just någon fråga där det möjligtvis fanns flear korrekta svar. Man valde då, efter att ha konsulterat domaren/faktaansvarig, att "backa" programmet till frågan innan och sedan ta en ny fråga. /FredrikT (diskussion) 24 februari 2015 kl. 14.12 (CET)

Donationsreklamen[redigera | redigera wikitext]

Hej. Fick nyligen upp ett meddelande som täckte över halva min bildskärm där det med stor fet stil efterfrågades donationer av Wikimedia. Kan vi inte styra över detta alls? Jag skulle vilja se att den rutan minskas avsevärt. Den kändes jobbigare än diverse reklam på andra sidor. Tanken är ju att få donationer för att slippa reklam, då ska det väl inte vara jobbigare än reklam?--Hastaro (diskussion) 17 februari 2015 kl. 15.34 (CET)

Inloggade användare kan lägga till
div#siteNotice { display: none; }
Special:Min sida/common.css. Nirmos (diskussion) 17 februari 2015 kl. 15.54 (CET)
Tack! --Hastaro (diskussion) 17 februari 2015 kl. 16.03 (CET)
Den där donationsvädjan till reklam är HELT avskyvärd. Hur kan man från högre ort godkänna sånt där som sabbar läsandet helt och till viss mån kan skrämma bort framtida bidragsgivare både donationsmässigt och i skrivandet. Det måste finnas en viss mån om förnuft även för organisationer som lever på donationer! DIEXEL (diskussion) 24 februari 2015 kl. 13.07 (CET)

Ändringar i fågelarters officiella namn på svenska[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja uppmärksamma följande: Sveriges ornitologiska förening har ändrat det officiella namnet på en hel del fågelarter. Totalt innehåller den svenska namnlistan 10 709 arter (10 560 nu levande arter och 149 arter som dött ut efter år 1500), tillhörande 239 familjer. Listan över samtliga fågelarter på svenska finner ni här. SOF har bland annat bytt namn på fågelarter med kränkande namn t.ex. negerfink (Nigrita), zigenarfågel(Opisthocomus hoazin) och kafferseglare (Apus caffer). // MAURIZIO 18 februari 2015 kl. 23.05 (CET)

Tror @Silltruten: och @AHA: redan håller på att fixa detta. Hjälp gärna till. Lsj (diskussion) 18 februari 2015 kl. 23.18 (CET)
Jadå, vi jobbar på för fullt med detta sedan ett bra tag tillbaka. Och den 11 feb när SOF till slut släppte den officiella namnlistan för alla tättingar så ökade arbetsbördan enormt. Hjälp gärna till men se till att trivialnamnet ändras på alla ställen i texten, att trivialnamnet gärna källhänvisas till SOF:s listor och att det föråldrade trivialnamnet skrivs in som synonym i taxoboxen. --AHA (diskussion) 19 februari 2015 kl. 20.20 (CET)
Bara för att de gamla namnen tas ur bruk av Sveriges ornitologiska förening betyder inte det att de inte bör anges över huvud taget på Wikipedia. Det kan gott stå "(förr: gammalt namn)" för att undvika förvirring. /Grillo (diskussion) 21 februari 2015 kl. 08.17 (CET)
Medhåll Grillo, vi har väl även omdirigeringar från det gamla namnet och då måste vi ju berätta för läsaren att de hamnat i "en annan artikel" (annat namn) för att det är bytt.
Jag uppskattar arbetet som görs, det är stora projekt men behöver göras eftersom det är ett bra sätt att visa vår kvalité att vi är uppdaterade på rätt namn. /Hangsna (diskussion) 21 februari 2015 kl. 10.43 (CET)

Frågeformulär om Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Vi är några studenter som just nu läser kursen Social and Interactive Media vid Umeå Universitet. Inom kursen ska vi försöka hitta lösningar för att locka fler användare till Wikipedia. Det vi vill vi först och främst ta reda på är vilka ni är samt varför och hur ni bidrar till Wikipedia och dess innehåll.

Hoppas ni kan ta er tid att svara på detta formulär och hjälpa oss hjälpa er! Tack på förhand!

Era svar kommer givetvis behandlas konfidentiellt. Om ni har några frågor går det bra att skriva här eller kontakta oss på erhj0004@student.umu.se

Formulär --HCIstudentUmea (diskussion) 19 februari 2015 kl. 14.37‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Facebook like thumb.pngGillar --Hastaro (diskussion) 19 februari 2015 kl. 15.31 (CET)
Kul initiativ! Synd att man inte kunde fylla i flera saker (samtidigt) på vissa av frågorna. /Hangsna (diskussion) 19 februari 2015 kl. 17.48 (CET)
Vad hände med den där andra undersökningen om wikipedia? /Bro 19 februari 2015 kl. 20.04 (CET)
Rådatan från enkätundersökningen som låg upp under jul finns sedan idag tillgänglig här och det håller som bäst på att sättas ihop i en mer tillgänglig grafik. Så det är på gång kan man säga. mvh --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 19 februari 2015 kl. 20.14 (CET)

Hej igen! Ett stort tack till er som tog er tid att svara. Vi anser att vi har fått tillräckligt med data för att gå vidare och stänger här med formuläret. Om ni vill ställa frågor eller vill framföra fler synpunkter kring Wikipedia går det bra att skicka ett mail till erhj0004@student.umu.se. HCIstudentUmea (diskussion) 23 februari 2015 kl. 14.58 (CET)

Wikidata i Mall:Ortsfakta Sverige[redigera | redigera wikitext]

Jag har lite på prov lagt till en funktion till {{Ortsfakta Sverige}}.

Mallen känner nu av om det finns en Property:P373 (Commonscat) på Wikidata för det motsvarande Wikidataobjektet. Om det gör det, så skapas en länk längst ner i mallen till Commons. Det går att styra över det här genom att skriva "commons= " eller ""commons=Åmål " i mallen om man nu tycker det finns en anledning till att strunta i vad man tycker på Wikidata.

Jag vet just nu ingenting om framtiden för denna property på Wikidata, så det kanske måste tas bort i framtiden. Eller om ni inte gillar det, förstås. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2015 kl. 18.18 (CET)

Jag tycker inte Commonskategorin är relevant fakta i en mall som ska sammanfatta det viktigaste om en ort. Det är bättre att som vanligt ha commonslänkar som externa länkar och i sidomenyn. 90.227.135.41 20 februari 2015 kl. 18.53 (CET)
Geoboxen var redan förberedd för det. Jag skulle ha kunnat lägga in det i sidomenyn samtidigt, men det kan krocka om någon annan mall i artikeln också använder iwcommons-mallen. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.28 (CET)
Jättebra, Innocent bystander. Hoppas vi kan få lika tydliga och bra länkar till wikispecies och commons i taxoboxarna snart också. - Averater (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.09 (CET)
Någon property för Wikispecies har jag inte hittat än, och interwiki genom Wikidata vet jag inte om det någonsin kommer. Så jag vet inte hur det skulle kunna lösas. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.40 (CET)
även om platsen i artikeln kan diskutera, så ser jag det som mycket positivt använda återanvända saker från wikidata. Det tillför ju extravärde utan kostnad(insats).Yger (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.14 (CET)
För mig är just vilken plats något har i artikeln viktigt och bland annat därför är jag generellt tveksam till sådana lösningar.Så länge de går att inaktivera ser jag dock inget problem med dem. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2015 kl. 22.48 (CET)
Ser mycket bra ut. Kollade artikeln Sölvesborg. Undrar om det går att få att skriva "Wikimedia Commons bilder: Ort" istället så att läsarna som ej är insatta i wikivärlden förstår att det finns fler bilder att se från orten. Adville (diskussion) 23 februari 2015 kl. 20.08 (CET)
Testa med att lägga till "commons_label" som parameter i Mall:Ortsfakta och se vad som händer. -- Innocent bystander (diskussion) 23 februari 2015 kl. 20.56 (CET)

Biografi-kategorier från Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Jag har under dagen experimenterat med att sätta ihop en mall, {{Biodata}}, som hämtar data för Kategori:Födda, Kategori:Avlidna, Kategori:Levande personer, Kategori:Kvinnor från Wikidata åt våra biografiartiklar.

Observera att det inte finns någon konsensus om att den här typen av data ska läggas in på det här viset. Varje användande av mallen just nu måste ses som ett test och inget annat. Något sådant måste vi först komma överens om, och det är det kanske lite för tidigt för. Att en del användare kommer att slåss med näbbar och klor för att vi inte ska använda en mall för detta, det är jag redan medveten om.

Detta inlägg nu är främst att jag vill visa vad vi skulle kunna göra med hjälp av Wikidata. Den här mallen måste läggas efter alla kategorier för att kategoriseringen ska bli i rätt ordning, och det måste vi i så fall informera utvecklarna av AWB om först, innan vi börjar lägga in en mall av denna typ. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2015 kl. 17.29 (CET)

Hur kan fungera kan ni se nu i Alexander den store och Ellie Goulding. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2015 kl. 17.32 (CET)
Stöder Jag stöder mallen! Definiendum (?) 21 februari 2015 kl. 17.36 (CET)
Snyggt!. Om man struntar i i vilken ordning kategorier kommer (vilket jag gör) så vore det väl smidigt att slå ihop den med infoboxen? - Averater (diskussion) 21 februari 2015 kl. 17.46 (CET)
Infoboxen används ibland även för fiktiva och mytologiska personer, och det är Biodata-mallen inte lämpad för. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2015 kl. 17.49 (CET)
Jag tänker lite större än så. Vi har olika typer av infoboxar i de flesta av våra artiklar. Då borde man i den kunna hämta olika data beroende på subtyp av infobox. Den infoboxen som används för arter kan hämta släktskap och den för personer biografisk data. Den infoboxen för arter har redan olika typer vilka då kanske kan hämta mer specialiserad info beroende på om det är en växt, svamp eller whatever. Om man för personer har en subtyp för politiker kan den kanske hämta data för det och kategorisera efter det. För fiktiva personer borde det också finnas subtyper av infoboxar som hämtar lämplig info och kategoriserar efter det. Och så vidare för alla olika typer och subtyper och subtyper av subtyperna och ... - Averater (diskussion) 21 februari 2015 kl. 18.02 (CET)
Möjligt, men det är lite för tidigt för att klara av att hålla isär personer i StarTrek, Harry Potter och Inutitisk mytologi. Vi behöver ganska kraftfulla verktyg för det, och där är inte Wikidata än. Det värsta träsket är de delar där det är omstritt om någon är mytologisk eller inte, där bör vi hålla dörren öppen för att kunna sköta allt lokalt. Var Douglas Adams en reinkarnation av Siddhartha Gautama eller var han bara en människa? -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2015 kl. 18.19 (CET)
Jag är skeptisk. För många år sedan slutade vi kategorisera artiklar genom mallar och vi bör inte gå tillbaka till det nu. Vi slutade bland annat för att det blev onödigt svårt att justera kategorierna och för att nybörjare får svårare att förstå hur kategorisystemet fungerar än nödvändigt. Tycker det fortfarande är relevanta invändningar. Den enda jag kan tänka mig är levande personer, eftersom den är så pass viktig. /Grillo (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.16 (CET)
Jag instämmer med Grillo, men är ännu mer bestämt avvisande. Det är just sådant här som Wikidata inte bör användas till. Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.23 (CET)
I mina ögon är det dessutom extremt viktigt att kategorier kommer i en estetiskt tilltalande och logiskt försvarbar ordning, vilket allt användande av mallar omöjliggör. Det enda synliga undantag jag hittills accepterat är "Botaniker med auktorsnamn". Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.27 (CET)
Egentligen har jag inte så mycket emot just denna kategorisering, under förutsättning att könet läggs sist, utan det är farhågan att det kommer mer av detta slag som får mig att säga nej redan i detta skede. (Nu har jag sagt mitt för en tid framöver, om jag inte blir direkt apostroferad.) Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.33 (CET)
Att ordningen mellan kategorierna ska vara enhetlig är i mina ögon en bra anledning till att använda en dylik mall. Om man använder mallen skulle aldrig Avlidna-kategorin kunna hamna före Födda-kategorin. Och vill du ha "könet" sist, så går det att ändra på alla sidor samtidigt.
Min största invändning är att Wikidata fortfarande är i barnstadiet. Hur man ska lägga upp olika sidor ändras lite för ofta. Tekniska problem med att redigera där rapporteras hela tiden. -- Innocent bystander (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.35 (CET)
Så, @Tostarpadius:, nu ändrade jag mallen (modulen egentligen) så att könet hamnar sist både i Alexanders och Ellis artikel. Kan väl tillägga att Wikidata använder fler kön än två, det är också en utmaning, men inte värre än att det går att lösa. -- Innocent bystander (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.40 (CET)
Mycket positiv grej. Att återutnyttja så mycket som möjligt av denna typ av basdata från Wikidata ser jag som ett viktigt strategisk mål förr oss av flera skäl. Jag är inte 100% på att just detta sätt är det optimala, men om man börjar med denna typ av mall, går det ju sedan lätt med en bot ändra, när man funnit en "bättre" lösning (tex att ha alla kategorier i någon form av kategoriinfobox).Yger (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.45 (CET)
Jag måste erkänna att Innocent bystanders argument att detta underlättar arbetet att få kategorier i rätt ordning gjort intryck på mig. Det jag är mest orolig för är att vi påtvingas en struktur utifrån, men det behöver kanske inte vara fallet. Kan vi på svwp själva välja hur vi vill lägga upp det, även om allt går via Wikidata? Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.33 (CET)
Ja, vi kan välja både vad och hur vi lägger upp det. Det har jag också försökt implementera i den här mallen genom att tillåta att vi "kör över" vad användarna på Wikidata har tyckt. Vi kan ju föredra andra källor för när någon som Alexander den store föddes, framför vad någon på Wikidata använt. Samma sak med diskussionen ovan om Twitter och Facebook ovan, vi kan välja vilka medier vi ska "tillåta", vi måste inte släppa igenom vad s--t som helst bara för att Wikidata tillåter det. Sedan har vi kanske här på svwp ibland valt andra strukturer än vad majoriteten av projekten gjort, och då kan vi inte använda Wikidata. Vi har tex annan struktur på "Personer från ..."-kategorierna. De flesta projekt verkar bara bry sig om födelseort, medan vi främst tittar på vilken ort vi förknippar med en person. På ruwp använder man länkar till Commons på ett helt annat sätt än man gjorde på alla andra projekt, vilket fick de ryska användarna på Wikidata att gå i taket och allt blev väldigt förvirrat ett tag. Så dylika kulturkrockar kommer vi att stöta på fler gånger och vi kan då välja att helt strunta i Wikidata. Det finns alltid en möjlighet att helt strunta i att använda tekniska hjälpmedel som mallar och Wikidata, det är alltid ett fritt val. -- Innocent bystander (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.56 (CET)
Jag gillar det jättemycket av skälet att det skulle kunna automatisera en massa arbete. Det jag skulle önska är någon slags markering för hur man ändrar ifall det råkat bli fel. Som det är nu måste man gå igenom en hel del steg för att kunna ändra/uppdatera. Jag har ingen aning om hur det skulle kunna göras (dold text?), och jag har ingen aning om hur använt det skulle bli (nybörjare redigerar sällan kategorier), men jag tror att det vore bra om möjligheten fanns. Vad tror ni andra?//Hannibal (diskussion) 23 februari 2015 kl. 09.03 (CET)
Jag motsätter mig bestämt ett experiment som omfattar fler kategorier. Först när vi har sett hur detta fungerar kan vi eventuellt gå vidare. Då är dessutom förhoppningsvis Wikidata mer stabilt. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 11.08 (CET)
Jag är väldigt positiv. Det är sånt här som gör att Wikidata underlättar arbetet. /ℇsquilo 23 februari 2015 kl. 11.48 (CET)
En observation är att metoden inte verkar fungera helt friktionsfritt med Visual Editor. Dels är kategorier som inte ligger i wikikoden helt osynliga när man arbetar med Visual Editor. Det vill säga: Redigerar man i wikitextläge kan man åtminstone se kategorierna när man förhandsgranskar – men det går inte med Visual Editor. Dels verkar mallen, under kategorierna, göra att slutet på artikeln ser konstig ut i VE-redigeringsläge. /NH 23 februari 2015 kl. 12.06 (CET)
HAr du samma problem med stubmallar? (VE är avaktiverad hos mig.) -- Innocent bystander (diskussion) 23 februari 2015 kl. 12.46 (CET)
Problemet att kategorin inte syns i redigeringsläget finns ju. Men det spelar kanske inte så stor roll eftersom själva stubbmallen syns. Problemet att artikeln ser konstig ut på slutet ser jag inte med stubbmallar, men stubbmallarna ligger ju före kategorierna i wikikoden, inte efter. /NH 23 februari 2015 kl. 13.47 (CET)
Det normala är nog att stub-mallarna ska ligga efter kategorierna, det är så AWB sorterar dem. Att det avvikit lite ibland med det, beror på att vi har en annan namnkonvention på våra stub-mallar. Det har dock utvecklarna fixat nu. -- Innocent bystander (diskussion) 23 februari 2015 kl. 15.06 (CET)
Nja. I alla robotskapade artiklar som fortfarande har robotskylten, vilket väl är sådär 4/5 av samtliga artiklar, ligger mallen som åstadkommer stubbkategorin före kategorierna i wikikoden. Men även om man kollar på "vanliga" stubbar verkar stubbmallen ofta (st?) ligga före de vanliga kategorierna. /NH 23 februari 2015 kl. 16.41 (CET)
@NH: Det är så här det ska se ut. -- Innocent bystander (diskussion) 24 februari 2015 kl. 15.50 (CET)
Och anledningen till det är såvitt jag har förstått det att stubb-kategorin ska komma sist i kategorilistningen (den hamnar visst, om jag har sett rätt, i den ordning som mallen ligger, så att säga). flinga 25 februari 2015 kl. 14.52 (CET)
Den saken löser man annars enkelt genom att dölja stubbkategorierna. Som det nu är är vissa dolda och andra synliga. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2015 kl. 15.01 (CET)

Försvenskning av etablerade engelska egennamn[redigera | redigera wikitext]

En användare ändrar namnen på engelska personer till svenska utan att flytta artikeln på samma sätt. Är verkligen denna typ av ändring korrekt, typ från Anne Boylen till Anna Boyleñ.Yger (diskussion) 23 februari 2015 kl. 05.13 (CET)

Jag kan källäget för dåligt, men tycker att det är det som borde få avgöra. Vad säger NE, Fokus, mfl?//Hannibal (diskussion) 23 februari 2015 kl. 08.50 (CET)
I äldre tid förekom det flitigt (precis som engelsmännen själva gärna skriver "John" för "Giovanni" eller "Hans"), men numera endast för kungligheter. Henrik VIII:s andra drottning är ett gränsfall. Vi bukar exempelvis kalla den första "Katarina av Aragonien", inte Catalina eller Catherine. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 09.14 (CET)
Jo, jag känner till att man försvenskade namn mer förr, men jag undrade över just de här som frågan gäller. Beklagar om jag var otydlig.//Hannibal (diskussion) 23 februari 2015 kl. 09.19 (CET)
I alla fall NE kallar henne för "Anna". Vi har också artikeln Anna av Kleve.
andejons (diskussion) 23 februari 2015 kl. 11.00 (CET)
Just i egenskap av drottning blir hon föremål för försvenskning ännu idag. Vi skriver Katarina Howard om hennes kusin och efterträderska. Anna av Kleve var tyska, så det är hennes ursprungliga namn. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 11.05 (CET)
I gränsfall ser jag nog att man bör använda försvenskningar, även äldre svenska namn standardiseras ju normalt, inte lika flitigt som i Ugglan men medeltids- och 1500-tals, oftast även 1600-talspersoner stavas ju normalt med svenska normalformen av namnet, inte som de själva stavade det - så åtminstone även danskar och norrmän. Jag tror det faktum att Anna Boleyn varit populär som gestalt i mängder av moderna filmer och TV-serier där hennes engelska namn förekommer gör att Anne känns mer naturligt än vad det annars skulle göra.--FBQ (diskussion) 23 februari 2015 kl. 14.20 (CET)
Dessutom bör man tydligen fortfarande försvenska (delar av) utländska namn, om namnet har titelkaraktär. Se Anna av Bayern.--Paracel63 (diskussion) 25 februari 2015 kl. 03.33 (CET)
Vad gäller normalisering av äldre svenska namn handlar det ju (bortsett från kungligheter, där det pågår längre fram i tiden) om ett slags standardisering. Det är mer regel än undantag att det inte finns en bestämd stavning som personen använde utan flera. Det var uppenbarligen inte så noga. Man kanske skrev sitt namn så sällan att man glömde vilka val man gjorde förra gången. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2015 kl. 08.49 (CET)

Islamiska staten och Boko Haram[redigera | redigera wikitext]

Jag har initierat en diskussion om dessa företeelser på Diskussion:Lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande. Alla slags synpunkter efterlyses. Diskussion förs på den anvisade diskussionssidan./Ascilto (diskussion) 23 februari 2015 kl. 08.35 (CET)

Invandrare eller nysvensk?[redigera | redigera wikitext]

Vad gäller? I artikeln Etableringslots används ordet invandrare, men det ord som mer och mer används av politiskt korrekta idag är nysvensk. Finns någon konsensus i frågan och vilket ord är det rätta att använda? --Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.42 (CET)

Invandrare är neutralt i förhållande till vilket land man invandrat till. Nysvensk blir konstigt om man invandrat till Danmark. Edaen (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.42 (CET)
Google sökning på nysvensk ger dåliga vibbar. Koppling till nysvenska partiet, S har 2005 sagt det ger negativa associationer. Vi bör nog vara försiktiga att använda det begreppet.Yger (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.47 (CET)
Svar till Yger: Icke desto mindre används ordet nysvensk i vardagssvenskan och i tongivande massmedia.--Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.55 (CET)
Wikipedia är inte knutet till Sverige och vi kan inte använda ord för globala företeelser som har ett så rikssvenskt perspektiv. Edaen (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.02 (CET)
Svar till Edaen: I fallet Etableringslots avses person som invandrat till Sverige. Finns någon konsensus då invandringen specifikt gäller Sverige och inte globalt?--Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.11 (CET)
Det kanske finns motsvarande program i andra länder och man bör kunna använda samma ord för motsvarande företeelse. Det blir särskilt aktuellt om man vill skriva en artikel om "etableringslotsar i EU" eller liknande. Edaen (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.14 (CET)
Fråga till alla:Finns ingen konsensus? I vardagligt tal går båda orden att använda.--Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.17 (CET)
"Invandrare", per WP:GLOBAL. /Hangsna (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.29 (CET)
Lill-Ann: Genom att söka på orden nysvensk respektive invandrare här på Wikipedia ser du hur orden använts av andra skribenter. Det framgår att nysvensk inte används som du påstår. /NH 24 februari 2015 kl. 12.32 (CET)
(redigeringskrock) Wikipedia skall inte användas för att lansera nya begrepp. Och nysvensk är ett nytt begrepp i förhållande till begreppet immigrant/invandrare. POMMF som man kan se av bla träffar på Google ger entydigt försteg till immigrant/invandrare. Så det finns konsensus att inte (ännu) använda begreppet Nysvensk på wikipedia.Yger (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.33 (CET)
(redigeringskrock) På vad baserar du påståendet att ordet nysvensk används mer och mer och att det används i tongivande massmedia? En sökning på dn.se och svd.se indikerar motsatsen. Hos Dagens Nyheter ger nysvensk 38 träffar medan invandrare ger 14386 träffar. Och tittar vi på de 38 träffarna så hittar vi inte nyhetstexter. Däremot bland annat några citat i intervjuer och användning av ordet i annan betydelse (exempelvis Gunnel är nysvensk form av det fornnordiska Gunhild, stridsmö).--ArildV (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.43 (CET)
Tack till er alla för svar och länkar. Vi får ta en ny diskussion om 5-10 år.--Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.46 (CET)
"Invandrare" är ett ganska dåligt ord på människor som kommit hit och nu är bosatta. Någon gång slutar man så att säga "vandra". "Invandrare" borde benämnas "invandrade" (migrationsprocessen når ett stopp för individen) eller "nya svenskar" (ifall nationaliteten är relevant i sammangmhanget). dnm (d | b) 24 februari 2015 kl. 13.49 (CET)
Fast språk är inte så logiskt, ett annat dåligt ord är "skåpätare" om de som går och småäter direkt ur skåpen. Sällan äter de skåp. Eller kullerbyttan att polisvåld används om våldsutövande poliser och kvinnovåld om kvinnor som utsätts för våld. När man slutar vara invandrare är en annan fråga. "Nysvenskar" har jag nästan bara sett användas sarkastiskt i kommentatorsfält av uppenbart främlingsfientlig karaktär.--LittleGun (diskussion) 24 februari 2015 kl. 13.58 (CET)
"Nya svenskar" är det uttryck som används allt mer, även om personer som inte ens fått uppehållstillstånd. Jag kan inte se varför Wikipedia skall hoppa på den trenden och använda uppenbara eufemismer. Blir språkbruket etablerat kan vi anpassa oss, men först när (eller om) den dagen kommer. Tostarpadius (diskussion) 24 februari 2015 kl. 14.05 (CET)
Dnm - när du skriver "kommit hit" hoppas jag att du är medveten om att svenskspråkiga Wikipedia har såväl läsare som bidragsgivare som inte bor i Sverige. :-) Bodde själv i Belgien i flera år och var aktiv svwp-bidragsgivare, men den som kallar mig för f.d. nybelgare kommer jag att kasta härsken pommes frites på! ;-) I sakfrågan anser jag att en encyklopedi oftare bör ansluta sig till kanslisvenska än till tidningars språkbruk, och att invandrare därför är det naturliga ordvalet i detta sammanhang. Åtgärderna har nämligen kommit till som en följd av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Tomas e (diskussion) 24 februari 2015 kl. 16.52 (CET)
För mig som varit med en stund betecknar nysvensk en anhängare av Per Engdahls nysvenska rörelse. Och som svensk bosatt i Norge skulle jag kunna betecknas som nynorsk. Nej, även det ordet har en annan betydelse. Roufu (diskussion) 24 februari 2015 kl. 17.23 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar--Paracel63 (diskussion) 25 februari 2015 kl. 04.13 (CET)
Alla som invandrar till t ex Sverige gör det ju heller inte på någon permanent basis – särskilt inte med dagens fria rörlighet inom Norden och EU – utan man kan t ex gästarbeta/-studera/-forska en tid som invandrad i ett land eller bara bo där som ett tillfälligt transitland (eller vara gömd/tvångsinförd för den delen). Det avsedda moderna begreppet nysvensk syftar väl snarast på från annat land komna nya medborgare i Sverige, därför inte alla i Sverige boende.--Bemland (diskussion) 25 februari 2015 kl. 06.00 (CET)
Om man är osäker på eller oense om vad ett ord har för betydelse(r) är första steget att kolla i en ordbok. Gör man det (SO) så finns det två betydelser av nysvensk, inget av dem har med invandring att göra. Marfuas (diskussion) 25 februari 2015 kl. 09.32 (CET)
Som sagt, det vanligaste uttrycket är "nya svenskar" och en sådan sammanställning hamnar inte självklart i en ordbok. Det logiska vore om det användes i enlighet med Bemlands argumentation, men så är inte alltid fallet. Det är inte sällsynt att det brukas även om asylsökande. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2015 kl. 09.43 (CET)

Invandrare eller immigrant[redigera | redigera wikitext]

Apropå detta, så undrar jag när begreppet "immigrant" bör användas. Det verkar som att det ofta används när det rör sig om invandrare till USA. Är det en anglicism som bör ändras till invandrare eller bör "immigrant" användas för personer som invandrat till USA medan "invandrare" bör användas för personer som invandrat till alla andra länder? / Elinnea (diskussion) 26 februari 2015 kl. 21.06 (CET)

Jag tror immigrant/emigrant är mer ett historiskt begrepp. På NE.se [1] står det bara som synonym och andrahandsval. Jag kan tänka mig att det här låneordet inte blivit lika "belastat" som just invandrare blivit av senare årtiondens svenska invandringsskriverier. Men i praktiken är det nog samma ord. Jämför hur det gick med ord som städare -> lokalvårdare ->…--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 01.25 (CET)
Jag tycker väl man kan använda vilket som av de orden, det faller sig ofta av sammanhanget. Själv använder jag ofta ordet migrant i flera sammanhang, eftersom verkligheten i dag alltmer är sådan att människor kan flytta från plats till plats, från land till land av olika anledningar (frivilligt eller påtvingat) och därför inte bara – som t ex amerikaemigranter förr – flyttar från ett land till ett annat en gång i livet. Många flyttar dessutom tillbaka till hemlandet efter ändrade omständigheter, så de är helt enkelt "i rörelse". Immigrant/emigrant ser jag inte som avsett bara för USA-fall.--Bemland (diskussion) 27 februari 2015 kl. 04.55 (CET)
Ja, migrant kan ju inte ersättas av vandrare... Jag ser orden immigrant/emigrant respektive invandrare/utvandrare som synonymer, användbara såväl historiskt (jämför Mobergs böcker) som för nutida förhållanden. De med latinskt ursprung har möjligen en mer formell klang. Jag har dock alltjämt svårt för att det nu så ifrågasatta ordet fått ersätta främling i Gamla testamentet. Blir det nya israeliter nästa gång? Tostarpadius (diskussion) 27 februari 2015 kl. 06.31 (CET)
Invandrare och immigrant är ju i princip synonymer. Men invandrare används lite mer i betydelsen någon som kommit hit, och immigrant i betydelsen någon som kommit dit. Jag tycker varje skribents språkkänsla ska få avgöra vilket av orden som är lämpligast. Vad gäller migrant har det ju fått en ny användning i sammansättningen EU-migrant. /NH 27 februari 2015 kl. 11.29 (CET)
Bra resonerat ovan. Invandrare/utvandrare (liksom immigrant/emigrant) är ju lite klumpiga begrepp, eftersom det bara kan användas i relation till riktning och plats. Ju rörligare folk bli, desto högre kommer migrant att hamna Googles sökresultat. I det postindustriella samhället är allt fler av oss nomader, samtidigt som andra (inklusive undertecknad) förtjänar brödfödan på distans. :-)--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.51 (CET)

Förslag till nytt supplement till riktlinjen Konsensus kring diskussioner för att nå samförstånd[redigera | redigera wikitext]

Jag har uppfattat att väldigt många av ärendena på WP:KAW den senaste tiden har hängt samman med svårigheter med själva diskussionen när vi diskuterar för att söka samförstånd. Utifrån en personlig essä av Obelix har jag därför, med hjälp från andra, satt ihop ett förslag till supplement till vår riktlinje för Att söka samförstånd (Konsensus) benämnd Wikipedia:Diskussioner för att nå samförstånd på Wikipedia. Tanken är att detta supplement skulle kunna fingera som stöd om och när vi kör fast i denna typ av diskussioner. Förlaget har naturligtvis brister i språk och utformning där komplement och förbättringar kan föras in direkt och diskuteras på dess diskussionssida. Här på Bybrunnen skulle jag dock gärna se en återkoppling om den är "värd" finnas till, det vill säga om det är lämpligt ha en sådan här sida och göra den till ett supplement, den kunde ju också tex bara vara en (personlig) essä.Yger (diskussion) 25 februari 2015 kl. 07.26 (CET)

Bra initiativ! Ser att fyra användare redan gjort 90 redigeringar för att få fram detta supplement. Har också upplevt behov av riktlinjer för att nå samförstånd. Vad är egentligen samförstånd? Hur många ska vara "överens"? Hur länge ska diskussionen pågå. Ska det finnas en rådgivande "omröstning" för att tydliggöra vad frågan gäller? Är det skillnad på att diskutera artiklar och kategorier? (eller kan artiklar och kategorier diskuteras samtidigt?). Vem ska få vara "domare" och avgöra om "församlingen" har nått fram till samförstånd? Som ni ser ska jag läsa den spännande texten Wikipedia:Diskussioner för att nå samförstånd på Wikipedia med stort intresse! Mvh --Kentlarserik (diskussion) 25 februari 2015 kl. 08.22 (CET)
Tack! Mycket av det du tar upp hör dock mer till riktlinjen om konsensus, som har fokus på själva beslutsmekanismen, än denna som har fokus på diskussionen "före".Yger (diskussion) 25 februari 2015 kl. 08.31 (CET)
Jag ser ofta att det är svårt att nå konsensus eftersom majoriteten av åsikterna drunknar i den mängd av diskussionsinlägg som görs av ett fåtal. Därför ser man ibland att en eller några enstaka användare envist hävdar att konsensus finns (eller inte finns) i en viss fråga trots att hen inte verkar ha något stöd för den ståndpunkten. Jag skulle därför vilja öppna upp mer för omröstningar. Jag börjar känna att m:Polls are evil ligger allt längre ifrån verkligheten för varje dag som går. /ℇsquilo 25 februari 2015 kl. 09.06 (CET)
När det gäller vissa praktiska frågor bör vi kanske modifiera vårt motstånd, men formella omröstningar om artikelinnehåll skulle definitivt minska vår trovärdighet. Visserligen används de även i vissa vetenskapliga sammanhang, som Jesusseminariet i USA, där man röstar om vilka Jesusord som är äkta, men metoden ses på med stor skepsis i den akademiska världen. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2015 kl. 10.01 (CET)
Jag ser nu att texten handlar om steget "före" riktlinjer kring konsensus. Texten är bra! Men några av oss är också nyfikna på hur vi når "konsensus" (i praktiken). Denna fråga får vi söka svar på annat ställe... Mvh --Kentlarserik (diskussion) 25 februari 2015 kl. 10.15 (CET)
Om det som står i riktlinjen inte räcker, kunde vi kanske skapa ett eget supplement för just den delen?Yger (diskussion) 25 februari 2015 kl. 10.19 (CET)
Det är sällan som de problemen handlar om artikelinnehåll, även om de brukar initieras på artikelnivå, utan om mer generella ställningstaganden. Så jag kan hålla med om att omröstningar likt "Ska det här verkligen stå med i den här artikeln?" inte kommer att leda någon vart. /ℇsquilo 25 februari 2015 kl. 14.01 (CET)

Samarbete ger resultat. Kul att se att den nu är i ett skick att den kunde flyttas till Wikipedianamnrymden och att så många engagerat sig, och fortsätter förbättra den. Det är bra att den kan vara som ett supplement – en essä även i Wikipedianamnrymden har ingen status mer än att det indikerar att fler än en' tycker det, medan det ändå är utanför riktlinjen. Riktlinjer skall hållas korta och ganska flummiga, medan supplement kan tydliggöra. Obelix (diskussion) 25 februari 2015 kl. 20.26 (CET)

Bra jobbat, hörni! :-) /Mvh Vostok (diskussion) 26 februari 2015 kl. 17.52 (CET)
Flummiga är väl ändå det sista riktlinjer skall vara. Strikta torde vara en bättre beskrivning. Jag skulle dock tro att vad Obelix menar är att de skall vara allmänt hållna. Tostarpadius (diskussion) 27 februari 2015 kl. 06.35 (CET)

Det har varit roligt se hur många som varit inne och förbättrat texten, över 10 stycken. Och jag uppfattar i och med det, att denna text accepterats som ett supplement till riktlinjen Konsensus. Och att fortsatt diskussion kring den kan ske på sedvanligt sätt på sidans diskussionssida.Yger (diskussion) 2 mars 2015 kl. 10.09 (CET)

Fritz von Dardel[redigera | redigera wikitext]

Hei, jeg har lastet opp en del plansjer fra Fritz von Dardels verk Commons:Category:Svenska och norska arméerna, samt flottorna i deras nuvarande uniformering til commons. Jeg mistenker (siden det ved første øyekast) er fler svenske enn norske plansjer i boken at det kanskje er mer interresant her på sv.wiki. Profoss (diskussion) 25 februari 2015 kl. 13.24 (CET)

Absolut intressant. Jag har tittat lite på en del av de artiklar som skapats om Modell äldre, och då har fokus ofta legat på hur plaggen använts idag. Ofta har ju plaggen ofta förändrats, dels för att reglementena inte deltaljspecificerat bredd på slag, skärning osv. I bland har uniformsmodellerna också genom generalorder förändrats efter hand. Kanske kommer jag inte att ha tid att titta på dem just nu, men jag skall försöka komma ihåg att de finns uppladdade ifall jag börjar göra något inom ämnet :-).--FBQ (diskussion) 25 februari 2015 kl. 14.06 (CET)

Sitenotice Enough Already[redigera | redigera wikitext]

Vi har åtminstone 3 olika projekt som påkallar uppmärksamhet nu genom att använda Sitenotice. Det är en insamling, ett stewardval och ett bildomröstning. Hur många gånger jag den senaste tiden hamnat, inte bara på fel sida, utan dessutom på fel projekt både när jag läst och när jag redigerat, är närmast skrämmande. Min ärliga fråga är: "Hur i h-e kan vi ha det på det här viset i en 'fri' encyklopedi"? De reklambanners som finns på Wikia är närmast en fröjd för ögat i jämförelse! Man vet aldrig hur stort utrymme denna spam ska ha, inte heller browsern verkat alltid veta det, så sidan hoppar upp och ner. Det kan variera från mer än halva fönstret (insamlingen) till en liten anbox-liknande ruta (stewardvalet). De här rutorna kan dessutom dyka upp efter en stund när man varit inne på en sida, varvid man helt tappar tråden om man håller på att läsa. Jag vill starta ett upprop mot denna spam: Sitenotice Enough Already. -- Innocent bystander (diskussion) 26 februari 2015 kl. 20.11 (CET)

Jag skulle gärna se att vi lokalt kan få "godkänna" banners innan de läggs ut. Då kan vi i alla fall se till att de är vettigt översatta och att länkning och annat fungerar. /Hangsna (diskussion) 26 februari 2015 kl. 20.14 (CET)
En del av problemet ligger i att översättningar av bannrar, och all övrig "systemtext", görs på andra projekt än svenskspråkiga Wikipedia. Så måste det nog vara eftersom materialet också används på många andra projekt. Men det gör att de användare som är aktiva här och som egentligen tycker om sådant småpyssel aldrig ser materialet förrän det dyker upp.
En annan del är att de av oss som gör översättningarna är slarviga. Man översätter mening för mening från engelska, ganska maskinmässigt och utan att reflektera över vad saker egentligen heter på svenska. Ibland hävdas det till och med att man måste översätta WMF:s officiella meddelanden så (och alltså att språket får komma i andra hand), för annars avviker man för mycket från originalet.
En lösning är ju att fler aktiverar sig och översätter. Systemen för översättning är tyvärr väldigt röriga, men det mesta görs på metaprojektet. Alla (åtminstone alla registrerade) kan översätta meddelanden och korrigera andras översättningar innan meddelandena publiceras. Att rätta felaktigheter i efterhand är lite krångligare.
/NH 26 februari 2015 kl. 22.11 (CET)
I min mening är inte problemet att de ofta är dåligt översatta, utan att de ligger där de ligger och stör både läsning och redigering. Det gör de oavsett om de är skrivna på kanslisvenska eller burmesiska. -- Innocent bystander (diskussion) 27 februari 2015 kl. 08.42 (CET)
Små banners ibland är ok, men denna gigantiska insamlingsbanner i gult är på tok för stor och stör jättemycket för oss med små skärmar. Storleken borde vi på svwp få vara med och bestämma. Adville (diskussion) 27 februari 2015 kl. 09.01 (CET)
Ja, när frugan kollade upp något på Wikipedia på sin surfplatta så såg det bedrövligt ut, täckte mer än hälften. /Hangsna (diskussion) 27 februari 2015 kl. 14.11 (CET)
Jag blev kontaktad av en "vanlig användare" som trodde att Wikipedia snart hade slut på pengar. Han tolkade annonsens storlek och de skrikiga färgerna som ett rejält rop på hjälp. Jag fick lugna den i övrigt nöjde användaren (korsordslösare som använder Wikipedia dagligen). Annonsen fick honom dock att betala in en slant.--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 14.27 (CET)

Offentlig konst-listorna och originalforskning[redigera | redigera wikitext]

Jag tänkte göra ett handtag i någon eller ett par av listorna över offentlig konst, men slogs av en fundering. Var går rågången mot originalforskning? Att jag har tagit en bild av ett konstverk, är det verkligen en källa i sig? Vivo (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.06 (CET)

Ditt eget samvete till att börja med. Vad skulle bilden källbelägga? Att den finns? Eller att bilden du lägger in verkligen föreställer listat konstverk?--LittleGun (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.59 (CET)
Om det handlar om att det t ex på själva statyn finns en inskription eller uppgift om konstnärens namn e dyl så skulle jag nog säg att ett eget foto kan vara en nog så god källa (strikt sett är det väl då egentligen statyn själv som är källan). /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 16.44 (CET)
Säg att jag lägger in en bild på ett konstverk, uppskattar vilket material det är byggt av och anger koordinater. Är det originalforskning, eller bara bondförnuft? Vivo (diskussion) 27 februari 2015 kl. 17.40 (CET)
Tillägg: Det gäller framförallt de konstverk som inte redan är inlagda i listorna. (En bifråga är om konstverk som är bortplockade, men finns inlagda i listorna – men det kan vi diskutera i en annan tråd). Vivo (diskussion) 27 februari 2015 kl. 17.53 (CET)
Materialet skulle jag nog säga är litet över gränsen för originalforskning. Där skulle jag vilja ha en trovärdigare källa än egen gissning. /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 17.56 (CET)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt RedigeringskonfiktAtt avgöra vilket material det är kan ställa krav på expertkunskaper, men är ibland uppenbart. I det senare fallet borde det vara ok. Edaen (diskussion) 27 februari 2015 kl. 17.58 (CET)
Jag vet att Historiker varit inblandad i liknande diskussioner om bilder som källor. Han kan kan fylla på med mer information om hur det löste sig.//Hannibal (diskussion) 27 februari 2015 kl. 19.53 (CET)
Den diskussion Hannibal avser var en fråga om en kiosk som blivit fiskaffär. Artikeln har som referens länkar till två bilder, tagna vid olika tidpunkter, vilket genom skyltar visar att byggnadens användningsområde ändrats. Vad gäller den fråga Vivo tar upp här, så är det inget problem att ta ett foto av en skylt på statyn och länka in det i artikeln som referens. Jag vet inte hur det skulle kunna vara egen forskning, men har dock aldrig gjort så, utan bara lagt upp bilden på konstverket på Commons och i artikeln. Likaså är koordinaterna problemfria, antingen använder man GPS vid fototillfället, eller så mäter man in det på kartan. Uppgift om materialet bör dock hämtas från en källa, då det är svårt att avgöra.--Historiker (diskussion) 27 februari 2015 kl. 20.51 (CET)
Här använde jag bilder som källa i min "wiki-ungdom". Kanske de två sista bilderna bara kunde vara som länkade källor. Adville (diskussion) 27 februari 2015 kl. 21.51 (CET)
File:Klotet av Bengt Persson.jpg är en bild jag tagit när jag kollade efter andra konstverk. Verket finns inte i någon källa jag har sett men har en skylt på platsen och med hjälp av den kunde jag lägga in den i en konstlista. /Hangsna (diskussion) 27 februari 2015 kl. 21.56 (CET)
Diskussionen har kommit att handla om konstverk med skylt, de flesta har dock ingen sådan. Jag syftar med diskussionen inte att klargöra vilket namn eller vilken upphovsman ett konstverk har, utan att det överhuvudtaget existerar på en viss plats. Jag skulle därför vilja backa till LittleGuns frågor. Vivo (diskussion) 28 februari 2015 kl. 08.41 (CET)

Det är väl ofta så att man behöver någon källa för att hitta till konstverket eller för att överhuvudtaget veta att en figur är ett konstverk och då kanske det är lämpligt att använda den. Edaen (diskussion) 28 februari 2015 kl. 09.01 (CET)

Man kan ju faktiskt bara råka gå förbi ett konstverk. Jag tycker inte man behöver källbelägga att det finns på ett speciellt ställe. Jag tycker inte heller att man måste fota av och publicera en bild på eventuell skylt, precis som man inte måste scanna in en tidningssida för att källbelägga vad som helst. Finns konstverket på en angiven plats så är det verifierbart. Finns där en infoskylt är den verifierbar. Om man däremot själv analyserar materialet eller vem konstnären är eller vilken tidsepok då är det egen forskning. Det skadar naturligtvis inte att fota av inskriptioner, signaturer eller andra detaljer.--LittleGun (diskussion) 28 februari 2015 kl. 09.12 (CET)
Jag tycker det är värt att vara försiktig när det inte finns källor men samtidigt tycker jag inte att vi kan vara så rigorösa. Det måste ju i sådana fall även fotografier av byggnader, vyer eller personer eller återgivningar av äldre porträtt eller fotografier - oftast finns ingen källa till att det föreställer det som sägs. Annars skulle vi bara kunna använda bilder som återfinns i annan litteratur. Även om det skulle finnas en skylt som säger vem som är konstnären, är inte skylten med på bilden kan det ju fortfarande ses som overifierbart, den kanske är borttagen nästa gång någon annan kommer dit, det finns ju inte heller några källor till att bilden är tagen där det sägs.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 11.19 (CET)
Jag instämmer med LittleGun. Det finns mängder med konstverk som ägs av bostadsföretag eller bostadsrättsföreningar, och som inte finns upptagna på webbplatser eller i böcker. Här kan Wikipedia lyfta fram verket genom att publicera uppgifter om det. Dock måste det finnas en skylt invid konstverket, så att man kan ange konstverkets namn, konstnär och eventuella andra uppgifter, i det fall inga andra källor finns tillgängliga. Jag har själv råkat på konstverk, vilka jag fotograferat, men där jag inte hittade någon skylt intill. De konstverken har jag ännu inte publicerat, i väntan på att jag finner uppgifter om dem någon annan stans.--Historiker (diskussion) 28 februari 2015 kl. 19.28 (CET)
Går det att utgå ifrån att konst som kommunerna satt upp finns med i något dokument någonstans? Ett exempel: I lista över offentlig konst i Avesta kommun finns ett konstverk listat vid entrén till äldreboendet Skogsgläntan – men det finns två. Vivo (diskussion) 28 februari 2015 kl. 19.48 (CET)
Konstverket kallas "Rådjur med kid", är du säker på att inte det ena konstverket är rådjuret och det andra är kidet? -- Innocent bystander (diskussion) 28 februari 2015 kl. 20.18 (CET)
Du kan ju jämföra när jag lägger upp bilderna efter månadsskiftet (spoiler: Det på ena sidan ingången är en skulptur av en rådjursget med ett kid, det på andra sidan ingången är en abstrakt skulptur av olika stål- och betongdelar). SMirC-smile.svg Vivo (diskussion) 28 februari 2015 kl. 21.49 (CET)
Rådjur med kid, det andra konstverket. Här kan det dock anas var konstverken står, men det finns ju klurigare fall. Listan gör ju inte anspråk på att vara komplett, men det kan möjligen vara svårt att fylla den, beroende på hur vi ska räkna. Vivo (diskussion) 1 mars 2015 kl. 12.14 (CET)
Jag missförstod frågeställningen ser jag. Offentlig konst bekostad av kommunen upp finns garanterat dokumenterat, även om källan möjligen kan vara svårt att hitta om kommunen själva har dålig koll. En hel del annat finns garanterat dokumenterat. Efter att ha tittat på en del listor blir jag dock lite tveksam till en del objekt, det finns en hel del uppsatt i offentliga miljöer som inte är att räkna som "konst". Om jag utanför min restaurang sätter upp en skulptur är det tveksamt om den med nödvändighet kvalificerar sig - i praktiken skulle jag ju faktiskt kunna byta ut skulpturen varannan vecka och därmed göra dokumentationen riktigt svår. För mig är det dock mer en fråga om relevans än källor. Som jag ser det borde nog listorna skilja mellan skulpturer uppsatta och underhållna av kommuner, statliga myndigheter och museer, och enskilda verk, även om de senare mycket väl kan kvalifiera sig.FBQ (diskussion) 1 mars 2015 kl. 21.31 (CET)
Efter att ha jobbat 2 år (från och till) med offentlig konst i kommuner kan jag med säkerhet säga att det inte finns någon garanti på att kommunerna själva har information om de konstverk de äger. Detta då konsten tillkommer på flera olika sätt (en donation kräver nästan ingen donation, om verket köpts av en mellanhand kan det också saknas mycket info) samt för att inköpen sker från olika budgetar över en mycket lång tid. I praktiken så kommer merparten av den information som kommunerna trycker i broschyrer/böcker/skyltar från nån konstintendents efterforskningar utöver originalhandlingar (dvs. konstböcker, protokoll som nämner att man planerar att köpa in ett verk av någon etc).
Det skiljer sig även mycket vad en kommun räknar som sina konstverk. Vissa kommuner dokumenterar enbart konst de själv äger (och/eller sköter), andra dokumenterar allt som förskönar kommunen och en tredje lägger ut all hantering (och dokumentering) av konsten på ett kommunalt bolag vars fokus är ett helt annat. Ville bara belysa att det inte alltid finns en "sann" källa. /André Costa (WMSE) (diskussion) 2 mars 2015 kl. 14.56 (CET)

Snart månadsskifte…[redigera | redigera wikitext]

Nu är det mindre än 150 minuter kvar av februari. Just nu är det delat i toppen om vilken som ska utses till januari månads bästa artikel. Har du inte röstat är du mer än välkommen att sätta din lilla röda stjärna (Användarnamn) på lämpligt ställe. Du får jättegärna även rösta i kategorin "Utökade artiklar". Vänliga wikihälsningar. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 21.42 (CET)

Kvalitetsmätningen – mars[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ugglan Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt Andel
2014-03-01 134 260 58 100 155 0 72 492 1 3 108 531 382 467 48 2 811 22 578 25 389 1,57 %
2014-04-01 128 247 57 103 161 0 84 498 3 0 110 553 380 481 50 2 855 22 827 25 682 1,59 %
2014-05-01 97 257 65 103 170 0 72 481 4 0 75 526 383 482 49 2 764 23 010 25 774 1,59 %
2014-06-01 65 253 65 106 175 0 81 468 2 15 60 535 385 508 45 2 763 23 202 25 965 1,6 %
2014-07-01 65 236 70 88 158 0 74 476 3 1 67 482 379 527 5 2 631 23 349 25 980 1,56 %
2014-08-01 66 233 70 44 159 1 70 475 2 0 60 471 372 542 10 2 575 23 496 26 071 1,45 %
2014-09-01 68 240 74 44 162 0 96 430 0 3 64 495 378 550 5 2 609 23 626 26 235 1,38 %
2014-10-01 63 252 77 44 165 1 126 436 2 0 70 515 378 553 9 2 691 23 815 26 506 1,36 %
2014-11-01 68 274 84 47 174 1 138 422 0 1 74 1 147 381 567 12 3 390 24 017 27 407 1,41 %
2014-12-03 72 271 98 47 182 2 148 450 0 1 80 1 136 385 605 15 3 492 24 198 27 690 1,42 %
2015-01-01 71 272 98 47 185 0 125 439 0 0 81 1 065 392 621 15 3 411 24 282 27 693 1,42 %
2015-02-01 77 273 106 54 174 2 114 437 2 0 81 1 077 393 650 7 3 447 24 435 27 882 1,43 %
2015-03-01 69 275 111 54 180 0 127 424 2 0 71 1 073 392 649 6 3 433 24 569 28 002 1,43 %
Nu finns det
24 625 artiklar
kvar att källbelägga

Förra månadens kvalitetsprojekt (faktakoll) resulterade i att antalet artiklar som behöver faktakollas gick upp med 2 stycken. Även antalet artiklar med åtgärdskategorierna fluff, POV, relevanskontroll och källor och uppåt. Denna månads kvalitetsprojekt blir källhänvisningar. Antalet artiklar med åtgärdskategorierna förvirrande, ugglan och ickewiki var oförändrat, medan antalet artiklar i de andra kategorierna gick nedåt (kvalitetskontroll, språkvård, städa, infoga, globalt perspektiv, ouppdaterad och substubbar). Definiendum (?) 1 mars 2015 kl. 08.46 (CET)

Bästa bidragen under januari[redigera | redigera wikitext]

Richard Carrier och John McCrae delade på platsen som januari månads bästa nya artikel. Papyrus P52 framröstades samtidigt som den bästa artikelutökningen. Av projektets 164 nya och 76 utökade februariartiklar har 26 respektive 18 nu blivit nominerade. Välkomna att rösta eller att lista marsartiklar. Vänliga wikihälsningar! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 mars 2015 kl. 17.29 (CET)
RichardCarrierSM.jpg John McCrae in uniform circa 1914.jpg
P52 recto.jpg

Veckans tävling handlar om hälften av allt (mänskligt)[redigera | redigera wikitext]

Veckans tävlingsämne är brett…

Jo, det är sant… i princip. I alla fall allt som har direkt anknytning till den ena halvan av mänskligheten. Tävlingen Kvinnor då och nu 2 arrangeras dels för att mars är kvinnohistoriens månad. Dessutom råkar sista tävlingsdagen vara internationella kvinnodagen. I tävlingen räknas alla artiklar om kvinnor, jämlikhet, könsroller och liknande. Fina rosetter delas ut till förtjänta tävlande, och var och en som deltar i tävlingen får en egen kvinnlig bedrift (avslöjas först efter midnatt om en vecka).

Under veckan kan tävlingsdeltagarna skriva i den egna kammaren, eller på de olika wikiträffarna i olika delar av landet. I mitt eget Göteborg kommer vi att träffas måndag (wikifika), tisdag (Göteborgs litteraturhus) och söndag (skrivstuga på Världskulturmuseet). Välkommen att kavla upp armarna och göra skillnad (om en knapp halvtimme…). SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 mars 2015 kl. 23.34 (CET)

[Global proposal] m.Wikipedia.org: (alla) Redigera sidor[redigera | redigera wikitext]

MediaWiki mobile

Hi, this message is to let you know that, on domains like sv.m.wikipedia.org, unregistered users cannot edit. At the Wikimedia Forum, where global configuration changes are normally discussed, a few dozens users propose to restore normal editing permissions on all mobile sites. Please read and comment! Thanks and sorry for writing in English, Nemo 1 mars 2015 kl. 23.32 (CET)

Översätter kontentan: I nuläget kan man inte redigera om man är oinloggad och kommer via mobilsidan ( https://sv.m.wikipedia.org/ ). Diskussionen ovan handlar om huruvida detta ska göras möjligt eller inte. Alltså om man ska (fortsätta) göra någon åtskillnad kring att tillåta (eller förbjuda) oinloggad redigering beroende på hur personen ansluter. /Hangsna (diskussion) 2 mars 2015 kl. 21.05 (CET)

Ebba Busch Thor[redigera | redigera wikitext]

Det har senaste tiden skett många redigeringar av typen skönmålning av den artikeln av ett flertal användare som verkar enbart ha intresse av denna. Och även efter jag raderar "skrytet" så undrar jag med tanke på avsaknaden av fakta som inte bara visar en oavbruten serie succéer om en POVmall vore på sin plats. Diskussion på artikeln diskussionssida.Yger (diskussion) 2 mars 2015 kl. 16.38 (CET)

Särskiljning av aviseringar?[redigera | redigera wikitext]

Jag tycker funktionen med den lilla röda "lampan" för personliga aviseringar är bra, men hade det egentligen inte varit ännu bättre att införa även en grön dito bredvid den röda, då denna används för flera typer av aviseringar? Den röda "lampan" lyser oavsett om någon vill tacka för något eller kritisera/påkalla uppmärksamhet eller göra redigeringar ogjorda. Därför kan en initial glädje över någon som ev tackar för något förbytas i motsatsen i stället och det kan vara litet trist.. I en tidigare diskussion var det någon som ironiskt även föreslog funktionen att kunna utdela "otack" också.. Skämt åsido, det hade kanske varit trevligare att ha en grön "lampa" för tack och den röda för övrigt "alarmerande"? (Och kanske en gul för "varning"..:-) det borde inte vara så svårt att tillföra? Vad tycker sällskapet?--Bemland (diskussion) 4 mars 2015 kl. 00.53 (CET)

Nja, jag ser inte riktigt behovet. Det är ju redan så att den röda lampan (som har sin röda förlaga på Facebook) idag kan användas för tack, omnämnanden i diskussioner eller länkningar till ens skapade artikel. Den röda lampan funkar helt enkelt som postpackens duns i hallgolvet, och det är upp till dig att kolla om det finns avier, tidningar eller kravbrev bland reklamen. Jag vill personligen inte ha mer "bling" i sidhuvudet. Med färgkodade lampsignaler blir det mer bling, vilket också riskerar att försvaga den viktiga ryggmärgsreflexen att alltid "kolla posten".--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 04.16 (CET)

De röda och oranga färgerna gjorde mig alldeles ursinnig, så jag lade till

/* Ändrar färgen på "Du har nya meddelanden" från orange till turkos. */
.mw-echo-alert { background-color: #00FFFF !important; }
.mw-echo-alert:hover { background-color: #00ebeb !important; }
 
/* Ändrar färgen på notifieringsrutan från röd till turkos. */
.mw-echo-unread-notifications { background-color: #00FFFF !important; }
.mw-echo-unread-notifications:hover { background-color: #00ebeb !important; }

Special:Min sida/common.css. Nirmos (diskussion) 4 mars 2015 kl. 05.15 (CET)

Hur få av de mycket erfarna som lämnat svwp[redigera | redigera wikitext]

Det finns 45 användare som var och en över årens lopp gjort fler än 38000 redigeringar. Av dessa har enbart en lämnat projektet, Rosp med 77000 redigeringar, sista 2009, och en har vi inte sett till sedan oktober 2014, Jono med 59000 redigeringar. (Och Torvindus är inte ett aktivt konto längre, men personen bakom torde fortfarande vara aktiv här).Yger (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.07 (CET)

Ja, Wikipedia är som ett gift ;-)//Hannibal (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.18 (CET) PS. Kul med sådan kuriosa!
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 4 mars 2015 kl. 16.54 (CET)
Fint påpekande, Yger. Behövs ibland för att se att har man väl kommit upp i några tusen redigeringar så är det svårt att sluta. Man blir nästan beroende av det;-) mvh Adville (diskussion) 4 mars 2015 kl. 17.01 (CET)
Fast det tar ett tag innan man blir beroende. Eller hur ska man annars tolka det faktum att knappt en procent av alla registrerade konton har redigerat senaste månaden. Det är lika illa på alla språkversioner. Enwp-användarna är ännu svårarare att "få fast", medan jawp-användarna är märkbart mer "lojala". Problematiken märks i och efter alla de olika IRL-projekt för Wikipedia jag deltagit i de senaste 5-6 åren. Statistiken säger: mindre än var tjugonde svensk har skaffat konto på Wikipedia (vilket är en hög siffra), men över 99 procent av dem är bara tillfälliga besökare. Jag tror att vi har potential för att nå och fånga fler, men frågan är hur man gör det.--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 19.02 (CET)
En huvuduppgift måste vara att engagera fler välutbildade kvinnor. Rex Sueciæ (disk) 4 mars 2015 kl. 19.40 (CET)
Jag gör vad jag kan. På tisdagar. Den här fredagen. På söndag. :-)--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 23.57 (CET)

Efterlysning: tillverkare av loggos[redigera | redigera wikitext]

Den officiella logon från enmiljonsjubileet.
Nu finns det
41943 artiklar
kvar till 2 000 000

Det drar ihop sig till den tvåmiljonte artikeln. Något att fira tycker säkert många. Då gäller det väl också att duka upp för festen.

Den 16 mars blir därför Veckans tävling att förbereda jubileet, Wikipedia:Veckans tävling/2M. Men eftersom det är svårt att säga när jubileet ska infalla och eftersom tillverkandet av loggos kan vara en långsam, om än kreativ process - så har den delen av tävlingen tjuvstartat.

Det går alltså bra att lämna tävlingsbidrag redan nu, så där tio dagar i förväg! Välkommen att vara med och bidra till festen! Deryni (diskussion) 4 mars 2015 kl. 16.54 (CET)

Vi saknar fyra artiklar[redigera | redigera wikitext]

Enligt den internationella jämförelsen av Wikipedia-versioner saknar vi fyra artiklar:

För den som inte känner till problemet så handlar det här om märklig interwikilänkning. Vi har en artikel om bin, men som Averater skriver på Månadens uppdrag: "Dela artikeln om Bin i två så den inte handlar om både Anthophila och Apoidea." Jag gissar att det är likadant med elefant.

Är det här ett stort problem? En del av er kanske inte ens kände till den internationella jämförelsen. Nja, enligt den jämförelsen så är problemet snarast att vi har en massa korta artiklar. Enbart 221 av de 1000 basartiklarna är över 30 000 byte och 287 är under 10 000 byte, vilket räknas som stubbar enligt den jämförelsen. Vi växer +0.12% den senaste månaden och hamnar till slut på måttet 46.98 av 100 möjliga.//Hannibal (diskussion) 5 mars 2015 kl. 15.07 (CET)

Texter över 30 000 byte är inte artiklar. De är uppsatser. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2015 kl. 15.12 (CET)
Jag tyckte dessa artiklar och projekt basartiklar passade bra i vår mognadsfas för 5-6 år sedan, vi hade då ett antal viktiga artiklar som var alldeles för korta. Nu tycker jag dock dessa tabeller spelat ut sin roll. Som T skriver ovan så är det numera min uppfattning att alltför långa artiklar inte är bra, utan närmast bör brytas upp för att bli lättare ta till sig. Och att några stycken roar sig med att byta vilka som ingår bland de 1000 ser jag som oseriöst och inget egenvärde följa dessa godtyckliga turer. Att som cawp och ruwp arbeta mot att få 100% tycker jag inte ger proportionellt värde för insatsen ur aspekten skapa en bra encyklopedi.Yger (diskussion) 5 mars 2015 kl. 15.24 (CET)
Det var inte riktigt på det sättet jag tänkte. Det där är en fingervisning, inte mer. Jag har inga planer på att bli slav under godtyckligheten som basartikelsurvalet innebär. Däremot vill jag vända mig mot tanken på att texter över 30 000 byte inte skulle vara ett bra mål. Jag håller själv på med Lisbeth Salander just nu, och den passerade nyligen 30 000 tecken. Då har jag ändå mer att skriva och fler källor att använda. Holger Ellgaards artiklar om Stockholms arkitektur har jag svårt att se poängen med att bryta isär, eftersom de handlar om större ämnen. Jag tror inte att det här måste vara i motsats mot varandra, men själv blir jag lite besviken när jag ser en kort artikel och tänker sällan att "informationen nog finns i en av de länkade artiklarna". Bra att vi tycker olika, således.//Hannibal (diskussion) 5 mars 2015 kl. 15.39 (CET) (PS. Dessutom var inlägget en push för Averaters uppdrag, som jag tycker är intressant men inte har kompetens att fixa själv.)
Problemet med bee har diskuterats åtminstone två gånger. Jag länkar till diskussionen på min diskussionssida här, och till diskussionen på artikeln Bin:s diskussionssida här. Det rör sig i korthet om att taxonomin för steklar är omdebatterad, vissa Wikipediaversioner använder den ena, vissa den andra. Vi redovisar båda indelningarna i vår artikel Bin, så någon faktabrist gentemot andra Wikipediaversioner är det inte fråga om. / TernariusD 5 mars 2015 kl. 15.42 (CET)
Det är ur den listan som jag fått att vi bör dela artikeln om bin. Dock är listan relativt godtycklig. Exempelvis är begreppet elefant en parafyletisk grupp då mammutar exkluderas. Det är inte säkert att alla språk har samma tolkning av olika begrepp och just elefanter är dessutom relativt ovetenskapligt (samma sak gäller dock reptiler som borde inkludera fåglar). --Averater (diskussion) 5 mars 2015 kl. 16.25 (CET)

Jag ser egentligen inget problem med att vissa ämnen avhandlas i uppsatser, även om jag är positiv till att exempelvis längre diskografier eller verklistor bryts ut. Jag ser då den sammanfattande inledningen som den egentliga artikeln och den övriga textmassan som en fördjupning. Det jag vänder mig emot är att dessa långa texter ofta uppfattas som ett ideal och inte minst att det ibland hävdas att alla uppslag bör ha ingresser av samma slag. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2015 kl. 16.36 (CET)

Varför är inte Gambling = Hasardspel? I den artikel som är länkad till ENWP från vår artikel Hasardspel (en:Game of chance) står det "Any game of chance that involves anything of monetary value is gambling." och där är gambling länkat till engelska uppslagsordet. I vår artikel hasardspel står att det är "spel om pengar". Hur kan då inte motsvara den engelska Gambling? /Hangsna (diskussion) 5 mars 2015 kl. 19.38 (CET)
Kanske för att gambling ligger närmre hasardspelande, men det vore lite stolpigt om vi lät vår artikel heta så. Hasardspel översätts med game of chance i mina två ordböcker (Norsteds och Bonnier). Men det vore ju inte felaktigt att länka en:Gambling <--> sv:Hasardspel. /NH 5 mars 2015 kl. 20.00 (CET)
Jag tycker (helt utan källa så ta det för vad det är) att motsvarande till "game of chance" borde vara "turspel" på svenska (jag tänker att turspel behandlar spelets "regler", hur det är "styrt" och inte nödvändigt behöver betyda att det satsas och/eller vinns pengar). Det är väl ändå det som bör beskrivas under den artikeln, i alla fall när jag tittar på den engelska artikeln. Innehållsmässigt tycker jag att vår artikel hasardspel motsvarar engelskas artikel "gambling". Jag kommer alltså till samma slutsats som NH att vi kan (och bör) byta IW-länkarna på Wikidata. /Hangsna (diskussion) 5 mars 2015 kl. 20.15 (CET)

"Electromagnetic force" borde på svenska bli "Elektromagnetisk växelverkan", som i nuläget enbart är en omdirigering till "Elektromagnetism". Förövrigt verkar en sådan artikel även saknas på engelskspråkiga Wikipedia, men den existerar på tyskspråkiga Wikipedia och många andra språkversioner. Definiendum (?) 5 mars 2015 kl. 20.20 (CET)

Förtroendet för Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Medieakademin har släppt årets rapport. Den visar (sid 18-20) positiva siffror för Wikipedia. Bland unga har 49% förtroende, upp från 46% förra året, och bland äldre 39%, upp från 26%. Siffrorna är inte fullt tillförlitliga och variera lite från år till år, men det måste ändå tolkas positivt, speciellt gruppen äldre. DN har tex en sjunkande trend och har nu bara någon procentenhet högre förtroende.Yger (diskussion) 6 mars 2015 kl. 09.09 (CET)