Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:BB)
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias diskussions- och nyhetssida
Well-wikipedia2.svg
Thumbtack.pngAnslagstavlan



VisaPrenumereraRedigera
Aktuella diskussioner
Treffpunkt.svg
Diskussioner som behöver fler synpunkter



Visa Prenumerera Redigera Historik Bevaka

Välkommen till Bybrunnen! Här sprider vi nyheter om och kring Wikipedia samt diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare. Det kan gälla hur Wikipedia fungerar, dess riktlinjer eller policy.

För mer information, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Om en diskussion passar in på en specifik Wikipediasida så starta den helst på den sidan, men lämna gärna en blänkare här på Bybrunnen. Om du efter ett tag upptäcker att en diskussion egentligen skulle ha passat bättre på en annan sida, flytta gärna diskussionen dit när den har avtagit här men lämna en hänvisning kvar här.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish Wikipedia Village Pump. Feel free to write in English here. If you want to ask for permission to run a bot on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan. Requests relating to unified logins should be made at Wikipedia:Byte av användarnamn.

Jag vill …


Omröstning om eventuellt ny huvudsida är påbörjad[redigera | redigera wikitext]

Fram till oktober detta år har flera förslag om förändring av huvudsidan kommit, och nu har en omröstning startat om vilket förslag som är tänkt att ersätta den nuvarande huvudsidan. Vad tycker du? Gör din röst hörd (och se mer information)! Omröstningen pågår till och med den 31 oktober 2014 kl. 23:59:59, och därefter kommer mindre förändringar och putsningar (enligt konsensus) att kunna göras av det vinnande förslaget. Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 18.49 (CEST)

Flera av oss skulle vilja ha en "banner" på Huvudsida, så att vi får fler röstande inför omgörningen. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 18.54 (CEST)
Stöder Jag stöder förslaget! Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 18.59 (CEST)
En "banner" är en jättebra idé. Bara för inloggade eller törs vi till och med fråga vanliga läsare? --Ainali diskussionbidrag 2 oktober 2014 kl. 19.38 (CEST)
Får alla, även oinloggade, rösta, då? Annars känns det ju lite taskigt att bjuda in dem till omröstning om ny huvudsida, när de inte får rösta. /NH 2 oktober 2014 kl. 20.27 (CEST)
Jag är starkt emot röstande (förutom på WP:AAB) på Wikipedia. Alla bör därför inbjudas i diskussionen och det bör som alltid vara så att vi landar i ett konsensus om hur det ska se ut. Det är väl bättre än att vi sitter och räknar och kommer fram till att ett förslag hade 29 röster och ett annat 28. /Hangsna (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 20.54 (CEST)
Jag anser att även oinloggade skall få ha rösträtt i denna fråga. Huvudsidan är ju Wikipedias mest besökta sida. Risken är väl att möjligheten missbrukas genom att en och samma IP-användare röstar under flera olika IP-adresser eller startar om modemet, och därmed får en ny IP-adress samt sedan även röstar under den. Jag anser att omröstningen inte bör brytas då den redan börjat, och har varit planerad ganska länge. Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 22.13 (CEST)
Att "rösta fram" något på Wikipedia behöver enligt mitt sätt att se på det inte betyda att man räknar 29-28. Även på WP:SFFR röstas det men det räknas inte på det sättet. Om det ska (siffer-)röstas så får vi ha samma regler som på WP:AAB för att kunna se till att det blir rättvist (vilket ju är ännu viktigare om det nu ska räknas siffror). /Hangsna (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 22.18 (CEST)
Jag vill säga att jag tycker att det med att byta huvudsida inte enbart kan avgöras genom rösträkning. En "rösträkning" kan vara vägledande, men inte absolut avgörande. Det är också främmande för Wikipedia att avgöra någonting enbart på det sättet och jag tycker det är självklart att man också måste också arbeta utifrån diskussion och konsensus. Oinloggade ip-nummer bör för övrigt inte ha "rösträtt" om man nu kallar det en omröstning anser jag, det fungerar inte i något annat sammanhang och det gör nog inte det i detta heller. Risken är att det slutar i antingen att det missbrukas eller att det uppstår misstankar om missbruk, båda är problem och tråkigheter som vi när vi kan bör göra det bästa för att undvika. Deltagande i "omröstningen" skulle förslagsvis kunna grundas på samma principer som deltagande i sffr eller administratörsval, s.k etablerade användare. Höstblomma (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 17.41 (CEST)
Jag ställer mig helt bakom Höstblommas kloka synpunkter. Processen måste också få ta sin tid. Tostarpadius (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 17.50 (CEST)
Här röstar ett 4 minuter gammalt konto med sin första redigering, det känns inte helt lyckat. /Hangsna (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.19 (CEST)
Vi behöver nog komma överens om omröstningsregler redan nu så att det inte blir bråk sedan när omröstningsperioden avslutas. Jag skulle föredra att inga ip-nummer får rösta och att man måste haft ett konto registrerat före 1 oktober.AlphaZeta (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 19.13 (CEST)
Vem är huvudsidan till för? För oss som redan har skapat konton och vet hur Wikipedia fungerar eller för alla andra (vilket torde vara den största andelen av alla som besöker Wikipedia)? Kanske borde vi inte ha en röstning överhuvudtaget, utan bara framförande av argument? Kanske borde alla alternativen presenteras med en inledning av skaparen, där den motiverar de ändringar som har gjorts så att det går att förstå syftet. Förmodligen har alla förslag kloka tankar och idéer, och kanske är det ett förslag som lånar in ett element av ett annat som blir den mest tilltalande lösningen. --Ainali diskussionbidrag 3 oktober 2014 kl. 21.03 (CEST)

Jag instämmer i AlphaZetas förslag. Tostarpadius (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 13.17 (CEST)

Även jag. /Hangsna (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 06.48 (CEST)
Stöder Det röstar jag också på Bοⅳⅰе 5 oktober 2014 kl. 08.08 (CEST)
Jag har nu lagt in dessa regler på Portaldiskussion:Huvudsida#Omröstning AlphaZeta (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.56 (CEST)
Ojdå, jag menade ju att jag röstar på Ainalis förslag. Nåväl, det blir nog bra ändå på något sätt. Bοⅰⅵе 6 oktober 2014 kl. 08.24 (CEST)
@Ainali: Jag håller med dig. Många som röstat har nu också kommenterat med argument vid sin röst. Det tillsammans med kommentarerna under förslagen bör också läsas och begrundas. Men det allra bästa förslaget är det som blir genomfört. Vi har sedan 2007/2008 många gånger diskuterat ändringar utan att det blivit något. Det gör mig mer frustrerad än att ett "vinnande" förslag fortfarande har vissa brister.--Paracel63 (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 20.38 (CEST)

Omröstningen pågår alltså hela oktober, men nu är det flera dagar sedan någon gjorde sin röst hörd. Ta chansen att påverka! Tostarpadius (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 16.59 (CEST)

Betald redigering[redigera | redigera wikitext]

I våras när detta var uppe var vi emot hårda skrivningar om detta, men i slutändan fattade the Board ett beslut som formellt även gäller här (text se section:Paid contributions without disclosure). Vi har dock hittills aldrig tillämpat det och är som jag uppfattat emot dra det hårt, dvs en sekreterare/marknadsavdelning på ett företag eller institution låter vi skriv om det. Nu har det dock dykt upp en användare som är anställd på ett konsultföretag och betald för att för in info om uppdragsgivarens organisation. Och själv börjar jag undra om vi inte i sådan fall borde tillämpa denna regel (inte vara anonym om du är en konsult betald för att ändra i en uppdragsgivares artiklar). Se Användardiskussion:79.136.103.227.Yger (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 13.54 (CEST)

I det här fallet var det ju frågan om ett helt galet bidrag och därefter några mindre tokiga, men fortfarande raderingsvärda bidrag. Så där tycker jag inte att frågan blir särskilt aktuell. Men generellt sett har Yger rätt: det är högst lämpligt att man a) själv meddelar sin bias, b) åtminstone svarar på tilltal och då berättar vad man har för uppdrag. Eftersom de flesta nykomlingar inte riktigt förstår hur Wikipedia fungerar (varken regler eller systemet med diskussionssidor) tror jag att det vore bra om vi kunde hitta ett bra sätt att hantera det, på samma sätt som med Ygers föredömliga flyttar till undersidor av användarsidorna. En mall? Eller en sida som förklarar det här?//Hannibal (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 14.12 (CEST)
Bra fråga. Nu har vi ju wp:POLICY och wp:NPOV. Kanske behöver någon av dem förtydligas, med typ rubriken "Får du betalt för att skriva?" och lite grundinformation? Annars står ju läsvärda saker här och här.--Paracel63 (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 16.31 (CEST)
Jag tycker personligen inte att det är fel eller kontroversiellt att ett företag/organisation skriver om sig själva, så länge det är fakta, källor och korrekt. I princip bör det signeras typ "Janne.betald.konsult". Tyvärr är det ju då andra på WP som tycker att det är fel att skriva om sig själv, och det är där skon klämmer, i min åsikt. Jag ser WP som "fri information", snarare än som "skrivet av obetalda". Men visst när konsulter klantar till det så kan man gärna hålla på reglerna. Just i detta fall undrar jag, lade verkligen skribenten in alla " UnhideWhenUsed=" , "LsdException Locked=" etc? I så fall undrar man ju verkligen vad denna tänker eller sysslar med... och i så fall tror jag inte regel-sidor kommer att läsas eller förstås av sådana. --Janwikifoto (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 17.30 (CEST)
Det enklaste som jag ser det är att man skriver på sina användarsida "jag jobbar som betald konsult för xx", då behöver msn inte signera varje enskild redigering utan var och en kan avgöra när redigeringarna kan vara problematiska. Jag ser som jag då nämmde inget kontroversiellt i beslutet utan tycker skrivningen går bra ihop med de skrivningar som Paravel63 länkar till och som ju funnits länge på svenskspråkiga wikipedia och snarast mildrats något med åren.FBQ (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 17.47 (CEST)
Jag är emot någon regel om att behöva tillkännage att en redigerar mot betalning som ersättning. En bör ha rätt att även vara anonym i detta fall, men de som däremot vill tillkännage det bör naturligtvis heller inte hindras från det. Dessutom resulterar även en sådan regel i ett slags paradox, då det inte ens går att tvinga en att berätta om det (det går ju knappast att spåra huruvida en redigering är betald eller icke-betald). I övrigt anser jag att redigeringar enbart bör bedömas objektivt (efter vad redigeringen faktiskt resulterar i textmässigt), aldrig subjektivt (efter vem som gjorde redigeringen och vederbörandes förhållanden). Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.41 (CEST)
@Definiendum: Det är försent, den regeln är redan införd på hela Wikimedia. Frågan är hur vi rent praktiskt ska göra med de användare som får betalt för att redigera. - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 11.48 (CEST)
Angående den här differensen tror jag dock inte att det var användarens avsikt att ställa till det, utan snarare att det var ett oönskat tillägg av VisualEditor. Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 12.09 (CEST)
Det går inte att kontrollera om någon är betald för att redigera men det går att blockera och göra redigeringar ogjorda, vilket leder till en negativ uppmärksamhet som motverkar syftet med redigeringarna. Därmed kan man få betalda redigerare att inse att det är bättre att vara öppna med saken redan från början. Men som sagt, regeln är redan införd.FBQ (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 12.26 (CEST)
"regeln är redan införd"… Nja, det är en viss skillnad mellan att konstatera att WMF lagt till en regel och att vi som lokal gemenskap ska arbeta efter den regeln. Dvs om vi (som uttrycktes i vår lokala omröstning på Bybrunnen i våras[1]) fortfarande tycker att regeln är dum… Så länge WMF inte utövar påtryckningar på oss borde vi ha tolkningsföreträde. Föreställer jag mig.--Paracel63 (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 03.37 (CEST)
Är du helt säker på det? Användarvillkoren är väl regler som alla måste arbeta efter och gäller alla projekt: Sista stycket, första avsnittet "Our Terms of Use? Sen finns det till och med tvingande policys också: 11. Resolutions and Project Policies. Det går att få undantag även från villkoren, men det måste vara skriftligt om jag fattar rätt: 17. Other Terms, första och fjärde stycket. Annars håller jag helt med Definiendum.--LittleGun (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 11.18 (CEST)
OK. Jag är glad så länge ingen tvingar mig att applicera regler som jag avskyr (med ett antal gång på gång påvisade argument). Tack för ordet.--Paracel63 (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 01.05 (CEST)
Den regel som refereras allra först i den här tråden ger möjlighet för svenska Wikipedia att bestämma mildare regler i samma fråga. Jag vet inte om vi har gjort det. Men om vi har gjort det så är det alltså vår egen åsikt som gäller. --Ettrig (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 09.57 (CEST)
Själv har jag kommit till ståndpunkten att vi bör tillämpa den hårdare regeln för att minska riskerna att någon av oss respekterade användare plötsligt för in tveksamma ordval efter att blivit betald av en uppdragsgivare att "fixa till" en artikel. I ett sådant fall fungerar inte våra "kontrollmekanismer" utan en tydlig annonsering att det som sker är betald redigering ser jag inte bara som önskvärt, utan ett måste. På samma sätt finns det ett otrevligt scenario där en grupp bestämmer sig att på konsultbasis sälja "försköningsarbete" av artiklar, även här kommer våra "kontrollmekanismer" fungera dåligt om det sköts skickligt, och vi inte är medvetna över detta förhållande. Däremot att en marknadsavdelning i en organisation skriver in lite skryt, är mer begränsat i sin "risk" och där brukar våra kontrollmekanismer fungera. Vi har visserligen generella skrivningar runt detta men jag skulle gärna vilja se vi blev mer explicita hur vi tillämpar dessa saker på svwp. antingen som en tillämpningsskrivning till det som gäller generella eller som "egna" regler. Att frågan är olustig då det handlar om risker från dåligheter och att vi kanske har lite olik syn bör inte förhindra att vi tar itu med frågan, så tillämpningen inte blir personstyrd, och att vi kan ge tydliga referenser om och när det "bränner till".Yger (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 10.34 (CEST)
Etablerade användare fångas inte särskilt lätt av klottersaneringen, men till exempel jag är intresserad av hur artiklar jag bidragit till utvecklas och kollar ofta upp ändringar också då de gjorts av etablerade användare (ofta lär man sig något nytt). Jag skulle inte tveka att fixa till ett "tveksamt ordval", kanske inte återställa, men försöka förstå vad användaren velat ändra och formulera om det till något icke-tveksamt. Om jag noterar sådant flera gånger skulle jag antagligen ta en titt på redigeringshistoriken. Etablerade användare är alltså inte immuna mot våra kontrollsystem. Jag har också svårt att tänka mig scenariot. Om jag blev anställd för att skriva om ett företag skulle jag se till att uppdragsgivaren förstår att jag inte tänker lägga in reklam. Jag har litet svårt att tänka mig någon bonus över normal timlön för moralfria redigeringar: bonusen borde vara stor och resultatet antagligen sämre. Och om jag tog emot en sådan bonus med avsikt att göra skäl för mig så skulle jag absolut inte berätta om det på Wikipedia, det skulle ju liksom ta bort hela poängen. WMF borde alltså begära handräkning av finsk polis för ett möjligt brott mot ett användaravtal. Jag misstänker att det är svårt att hitta en brottsrubricering som skulle berättiga till brytande av kommunikationshemligheten. Jag hoppas att WMF inte skulle utnyttja eventuell OTRS-kommunikation. --LPfi (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 11.22 (CEST)
Det är nog så att jag är ytterst återhållsam att "bråka" med etablerade användare och låter även sådant passera som jag "vet" är oriktigt/olämpligt. Och med den utgångspunkten är det också sällan jag granskar redigeringar i "mina" artiklar av dem, (mer än att se om jag har något att lära). Men kanske är det så att vi inte är större än att något av mina riskscenarior blev verklighet vi skulle märka detta, och bara då OCH om det blev en kontrovers om vad som tillåts, behöver bekymra oss att utveckla den engelska texten.Yger (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 11.39 (CEST)
Jag fattar inte. Måste vi följa tillägget i användarvillkoren eller inte? (Att det blir svårt att kontrollera, bevisa, civilrättsligt straffa etc är inte detsamma som att det är tillåtet. Dessutom har väl WMF sina tvångsmedel; blockering till exempel).--LittleGun (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 01.00 (CEST)
Jag tror att Ygers kommentarer "ett otrevligt scenario där en grupp bestämmer sig att på konsultbasis sälja 'försköningsarbete', kommer våra 'kontrollmekanismer' fungera dåligt om det sköts skickligt" samt kommentaren "jag är ytterst återhållsam att 'bråka' med etablerade användare" sätter fingret på den viktiga punkten. En etablerad användare ska nog anmäla betalda redigeringar. Däremot är det överlödigt och onödigt arbete att kräva att andra uppger betalda redigeringar. Görs redigeringarna korrekt så är det inga problem, förskönas och friseras det snyggt av en anonym men betald konsult kommer det inte att fångas upp, och klantigt införd reklam kommer ändå att fångas upp, oavsett deklaration om betalning eller ej. Jag tror att engelska wp satte reglen mer av politiska faktorer, än av rent behov. Det är dock fortfarande fascinerande att se så många betald pr-konsulter skriva så mycket reklam-smörja, inte bara på wp, jag undrar bara om de verkligen tror att folk är så dumma. --Janwikifoto (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 12.40 (CEST)

Katalogreferenser?[redigera | redigera wikitext]

En av veckans nobelprisbelönade personer (Malala Yousafzai) har nu i botten på sin artikel en mängd katalogreferenser. Sådant har man hållit på med ett tag på bland annat enwp och dewp, men jag har inte sett det här på svwp förut. Ska vi ha det här systemet även här? Nu är ett antal av kataloglänkarna röda. Dessutom finns ett antal rödlänkade relaterade kategorier i artikeln.--Paracel63 (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 16.23 (CEST)

Förefaller meningslöst, särskilt eftersom Kungl Biblioteket, som främst borde intressera läsare av svwp, inte är medtaget. Jag anser att detta bara förorenar artikeln. Jag lade in en bibliografi med den enda bok av flickan som finns på svenska. Borde räcka. Ha de //--Bulver (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 18.06 (CEST)
Jag gillar kataloger och uppskattar de där länkarna. De är praktiska när man vill avgöra vilken Maria Andersson artikeln handlar om. Att sedan ingen har skrivit om själva katalogerna är synd, men borde inte påverka. Över huvud taget finns det mycket inom databas/auktoriteter som inte finns på svenskspråkiga Wikipedia än. På sikt kommer nog den där informationen snarare finnas med i Wikidata och sedan transkluderas hit för den som vill hitta dem.//Hannibal (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 20.45 (CEST)
Jag instämmer med Hannibal! På lång sikt skall även nästintill alla biografiska artiklar innehålla katalogreferenser, anser jag. Definiendum (?) 10 oktober 2014 kl. 21.15 (CEST)
Instämmer även jag med Hannibal. Det här kommer att bli allt viktigare i framtiden, och kommer också att underlätta botundethåll. Lsj (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 21.28 (CEST)
@Bulver: Jo, Libris är visst med i mallen som används. För att det ska synas i artikeln måste objektet på Wikidata ha fått rätt egenskap och ett värde. Lsj anför ett viktigt argument som jag instämmer i. Ainali diskussionbidrag 10 oktober 2014 kl. 23.38 (CEST)
Tack för input. Jag skulle nog behöva ett helt seminarium för att fatta. Jag la in mallen på August Strindberg och då dyker Libris upp. Varför där men inte för Malala Yousafzai? Och jag begriper inte varför Bibsys länk ger sökträffar medan Libris presenterar namnformer. Ha de // --Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 00.18 (CEST)
Mallen hämtar länkarna från Wikidata (ping @Hannibal: detta transkluderas alltså redan nu). Och Wikidataobjektet för Strindberg har ett Libris-id medan Wikidataobjektet för Malala saknar detta. Ainali diskussionbidrag 11 oktober 2014 kl. 01.05 (CEST)
När jag letar direkt i Libris auktoritetsregister så saknas hon där så det finns inget att hämta. Jag ändrar mig. Detta är ju en klart intressant funktion. //Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 07.10 (CEST)

Jag är förvisso partisk eftersom jag översatte mallen från EnWP och redan från början tänkte att den ska införas i artiklar här. Att det återstår att skapa artiklar om olika auktoriteter (nationalbibliotek och andra liknande organisationer) bör inte vara ett hinder, utan dom artiklarna kommer skapas framöver. Mallen fungerar förutom i biografier även på orter (Nuuk), företag (General Electric), idrottsföreningar (Leksands IF) samt för användare (Användare:Pigsonthewing) som har auktoritets-IDn för att koppla sina redigeringar till aktiviteter på andra håll. Mallen används på över 50 språkversioner av Wikipedia samt ytterligare ungefär 10 projekt, och den gör det inte bara lättare att hålla reda på vem som är vem och vad som är vad här, utan den gör det också lättare att koppla ihop andra referenskataloger och auktoritetsdatabaser. Om den redan från början ska botköras in på alla artiklar som har nånting som finns i mallen eller om den ska rullas ut i sakta mak vet jag inte, men jag är helt klart för att den börjar användas. /Haxpett (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 01.45 (CEST)

Jag tycker det verkar utmärkt och ser inte vad för anledningar vi har till att införa det. Vore väl utmärkt om någon kunde fixa en bot som kunde lägga in det i alla berörda artiklar? - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 08.29 (CEST)
Ja, det vore utmärkt. Jag stöder ett sådant förslag! Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.13 (CEST)
En invändning dock. Mallen heter {{Auktoritetsdata}} medan själva referenserna i mallen benämns "Katalogreferenser". Jag anser att antingen "Auktoritetsdata" eller "Katalogreferenser" (eller någonting annat?) bör användas genomgående, innan ett robotarbete verkställs (roboten bör anropa det faktiska mallnamnet, inte någon mallomdirigering). Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.25 (CEST)
Mallen heter Auktoritetsdata eftersom jag tyckte det var en bra översättning av engelskans Template:Authority control, och där länkar ordet till artikeln Authority control som vi saknar översättning/motsvarighet av idag. Vad som står där (Katalogreferenser nu) går att ändra, och diskuterades lite på diskussionssidan för ett tag sen. Det är ingen omdirigering eller liknande, utan det är mest kosmetiskt vad som står där. /Haxpett (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 00.10 (CEST)

Botinförande av mallen?[redigera | redigera wikitext]

Vad säger gemenskapen om att använda bot för att lägga in {{Auktoritetsdata}} i artiklar? Ska det i så fall göras i alla artiklar där den kan komma till nytta, alla artiklar som har någon matchande property i Wikidata eller ska det vara något annat urval. Den kan användas i biografier, artiklar om orter, företag, organisationer, musikgrupper, idrottsföreningar och förmodligen mer ändå. Tankar och funderingar? /Haxpett (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 19.59 (CEST)

Lägger in en brasklapp om att sådant botarbete kan vara ganska knepigt att genomföra rent praktiskt. Var ska mallen ligga och hur lokaliserar man den punkten i varje artikel rent programmeringsmässigt? Alla artiklar följer inte en homogen struktur och det är svårt att först identifiera vilken struktur en godtycklig artikel har och identifierar hur man bäst lägger in mallen i den. -- Innocent bystander (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.08 (CEST)
jag ser det inte moget ännu för ett generellt införande, men att lägga in det på ett lämpligt mindre artikelsortiment tycker jag vore bra. Då kan vi all se hur det "blir". Man kunde ju ta något uppmärksammat sortiment som nobelpristagare.Yger (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.10 (CEST)
Tack för återkoppling. Baserat på era kommentarer borde det gå att få en bot att lägga in Auktoritetsdata på alla i Nobelpristagare före mallarna Fredspristagare, Nobelpristagare i fysik, Nobelpristagare i kemi, Nobelpristagare i litteratur, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Riksbankens pris till Nobels minne och kategorierna för att få det att se ut som i Malala Yousafzai, alternativt mellan nobelpristagaremallen och kategorierna beroende på tycke och smak. Tankar om det?
Yger: Vad fattas för att mallen ska bli mogen för ett generellt införande? Åsikter från andra om mallen? /Haxpett (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.25 (CET)
Jag förespråka ~före mallen, så som du gjort nu. Mallen är helt ny för oss och vi behöver vänja oss (=möta den i vårt redigeringsarbete) för den innan jag tycker det kan vara aktuellt lägga in den bredare.Yger (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.29 (CET)

Behöver något fixas?[redigera | redigera wikitext]

Har du upptäckt något på Wikipedia som "någon" borde fixa? Redan nu kan du lägga in det i nästa veckas tävling. Nästa vecka handlar tävlingen om att fixa saker andra tycker borde fixas. Titeln för tävlingen är Uppdrag så redan nu behövs olika uppdrag att utföra. Man får poäng om någon väljer att utföra just dina uppdrag även om du inte själv gör några andras uppdrag. Lägg gärna in blandade uppdrag så att det finns uppdrag åt alla, oavsett vad man gillar att göra. - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 11.09 (CEST)

Låter som en bra tävlingsidé! Det hade ganska ofta kunnat vara bra med mer samarbete. Vi har visserligen Wikipedia:Projektkontoret, men.. ja, jag kanske borde vända mig dit lite oftare även för mindre ärenden då, när man ser något som man tänker att det vore skönt om någon mer kunde sätta sig in i. Eller jag vet inte riktigt? flinga 13 oktober 2014 kl. 22.55 (CEST)
Jag kan verkligen rekommendera veckans upplaga av VT, även till dig som inte gillar tävlingar! Det är mer av samarbetsprojekt och att jobba axel vid axel. En stor eloge till Användare:Averater som snidat till denna finurliga tävling. Deryni (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 06.17 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Instämmer även jag. Det har nog varit en trevlig vecka för de flesta av oss som deltagit, och det har verkligen åtgärdats saker på många olika fronter. Det "riskerar" även att bli en fortsättning någon av de kommande veckorna. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.52 (CEST)

Ulricehamn[redigera | redigera wikitext]

Just nu är det många nya (eller ganska nya) konton som redigerar i artiklar med anknytning till Ulricehamn. Exempelvis Vädersholm, Timmele och Olof Rylander. Är det någon träff som pågår? /Hangsna (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.23 (CEST)

@Hannibal: det är en Wikipediakurs där om jag förstått det rätt. -ArildV (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.29 (CEST)
Precis. Men nu är vi klara för idag. Samma sak två tisdagar till.//Hannibal (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.33 (CEST)
Idag är det dags igen. De närvarande nykomlingarna är LisaMartens76, Anna Laang, Gunnel Brosis (eller Brostorp_140), GoranTheProfi och eventuellt Boelify. Vi kör mellan 18 och 20.30 ungefär och kommer att redigera framför allt i artiklar om Ulricehamnstrakten. Jag kommer att försöka dubbelkolla deras grejer under tiden men/och begär ingen särbehandling.//Hannibal (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 12.24 (CEST)
Idag är tredje och sista tillfället. Samma deltagare.//Hannibal (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 16.11 (CET)

Skånska – dansk dialekt?[redigera | redigera wikitext]

Det vore bra om någon språkkunnig kunde titta på den märkliga, snart fyra år gamla editeringen i Östdanska dialekter, där det påstås att skånska skulle vara en dansk dialekt. För närmare förklaring och diskussion, se Diskussion:Östdanska dialekter. / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 09.48 (CEST)

Tillägg:
Det hade varit min förhoppning att denna diskussion enligt ovanstående förslag kunde ha hållits på Diskussion:Östdanska dialekter, eftersom den fullständiga texten till min invändning var skriven där. Då så inte blev fallet, flyttar jag mitt ursprungliga inlägg hit:

Den här editeringen, där det hävdas att skånska skulle vara en dansk dialekt, verkar väldigt märklig. Den har legat sedan december 2010, och på grund av det samt eftersom jag inte är någon lingvist vill jag inte bara ta bort det. Det hänvisas visserligen till en lingvist, Nils-Åge Nielsen, men samma referens finns i den motsvarande danska artikeln Østdansk, och där hävdar man att östdanska var den dialekt som talades i Skåne, Halland, Blekinge och delar av Småland under och strax efter den danska tiden (samt fortfarande talas på Bornholm). Tilläggas bör, att editeringen var det oinloggade IP-numrets enda. / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 09.40 (CEST)

En gång ställde jag en fråga på Diskussion:Svenska som vid närmare eftertanke framstod som mindre viktig.[2] Edaen (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 10.09 (CEST)
Man kan ju också göra som Ethnologue gör i dag och skriva att skånska kallas sydsvenska i Sverige och östdanska i Danmark.
Scanian (Skåne, Skånska, Southern Swedish). Classification: Indo-European, Germanic, North, East Scandinavian, Danish-Swedish, Swedish Comments: When Sweden obtained Scania from Denmark in 1658 this dialect began to lose its status as a separate language status. It is called Southern Swedish in Sweden, and Eastern Danish in Denmark.[3]
Edaen (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 10.12 (CEST)
Det här är ju lite av en strid om påvens skägg. Om Skåne hade förblivit danskt, hade man haft dialekter i Skåne som hade påmint om den dialekt som talas och framförallt talades på Bornholm. Om Sverige och Danmark hade fortlevt som ett rike, dvs. om man från Öresundsregionen hade mäktat med att kontrollera och styra även hela dagens Sverige ända sedan medeltid och framåt, då hade vi haft ett språk idag, inte två. Det är ju så att det finns lokala skånska uttryck som används idag och som har ett ursprung i danska ord (exempelvis mög och fälad). Samtidigt så är ju dagens skånska i allt väsentligt uppbyggd av ett svenskt ordförråd och en svensk grammatik, naturligtvis ett resultat av en aktiv försvenskningspolitik. Därför är det svårt att hävda att dagens skånska är en dansk dialekt, även om den har danska rötter. Stigfinnare (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 10.27 (CEST)
Jag tycker att det handlar om vad man skriver om. Dagens skånska bör väl lämpligen beskrivas som svensk dialekt (där man därefter kan utveckla bakgrunden). I en artikel om de östdanska dialekterna, deras framväxt och utveckling tycker jag däremot att det är rimligt att tala om skånskan som en av de östdanska dialekterna.--FBQ (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.07 (CEST)
(redigeringskonflikt)
Kallar man verkligen skånska för östdanska i Danmark? Skånskan har givetvis utvecklats från östdanska, och jag kan möjligtvis tänka mig att benämningen fortfarande kan förekomma som ett skämtsamt uttryck, men det förekommer inte någon sådan uppgift i dawp:s artikel, och med tanke på Ethnologues förbehåll ställer jag mig tvivlande. Se gärna också inledningen till den danska artikeln (Østdansk):
"Østdansk er en gruppe af danske dialekter, som tidligere taltes af folk i Skåne, hovedparten af Halland og i Lister Herred i det vestlige Blekinge, samt på Bornholm og i Hallaryd og Markaryd sogne i det sydligste Småland. På grund af den svenske erobring af Skånelandene 1645-58 har kun den bornholmske dialekt overlevet, mens de skånske og sydhallandske dialekter er blevet et substrat, hvilket vil sige, at de har påvirket den måde, man i Skåne, Vestblekinge og Syd- og Mellemhalland taler svensk og dermed formet de moderne skånske og sydhallandske dialekter." [Min kursivering]
Klart är, att dawp och svwp tolkar samma källa (Nielsen, N. Å. 1978. Dansk dialekt antologi i Østdansk og Ømål Hernov, Andelsbogtrykkeriet i Odense, 1978) helt olika, och det vore emm bra om någon som har tillgång till verket ifråga kunde reda ut vilket som är sant. / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 11.09 (CEST)
Jag har tyvärr inte tillgång till källan, men under alla omständigheter är det dawp som har den riktiga beskrivningen av verkligheten. Jag känner inte till om Niels Åge Nielsen tillhör dem som ser försvenskningspolitiken som ett renodlat förtryck men min bedömning är att den gruppen är liten på båda sidor om Sundet. Jag har dock läst en bok, utkommen i början av detta årtusende, där det påstås att medeltidskyrkorna revs i Skåne på 1800-talet därför att de påminde om den danska tiden. Givetvis är detta absurt - varför byggdes då nya kyrkor i andra delar av Sverige? Det var ju i så fall helt onödigt. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.32 (CEST)
Stigfinnare slog verkligen huvudet på spiken. Just så är det naturligtvis. De skandinaviska språken är så lika inbördes att det helt avgörs av den politiska tillhörigheten. Hade Norden varit ett enda land så hade det officiella språket likriktats i hela området och vi hade talat "skandinaviska" med olika dialekter. Nu blev det inte så utan varje rike har sedan länge "puffat" för sin variant och de nuvarande nationella språken har utvecklats. De politiska gränserna är helt avgörande. Bornholm har tillhört Danmark hela tiden och påverkats av "riksdanska", medan Skåne varit svenskt i 350 år och naturligtvis påverkats av "rikssvenska". Alltså är skånska i dag en svensk dialekt, medan bornholmska är en dansk dialekt. Vissa gamla likheter finns kvar, vilket gör att borholmska lär vara lättare att "snappa" för en svensk än andra danska dialekter. Huruvida skånska är lättare att förstå för en dansk än andra svenska dialekter verkar vara mer omstritt. Om människor bosatta i Skåne har lättare att förstå danska än folk längre norrut beror det förmodligen mest på att kontakterna är tätare av naturliga geografiska skäl. Sedan några århundranden går den dansk/svenska språkgränsen självklart i Öresund och ingen annanstans. --Andhanq (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.17 (CEST)
Lite off-topic, men såsom boende i Skåne och arbetandes i Danmark så kan jag meddela att danskarna har svårt för att förstå skånska och de tycker att skåningar låter som Svenske kocken i mupparna. Rikssvenska fungerar rätt så bra för östsjällänningar då de fram till 1983 enbart hade en dansk TV-kanal, men två svenska att se på. Köpenhamnska barn på 70- och 80-talet växte upp med Fem myror, Trazan Apansson och andra svenska barnprogram. // Castrup (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 18.48 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Det finns praktiskt taget inga genuina dialekter i våra dagar. Alla är påverkade, i större eller mindre utsträckning, av det riksspråk som är rådande i området. När man på 1680-talet påbörjade en försvenskning av Lunds stift var det i första hand skriftspråket saken gällde. Skillnaden mellan skrivet och talat språk var på de flesta håll stor vid denna tid. Det upplästa språket, som användes främst i kyrkan, i själva gudstjänsten och i alla de kungörelser som prästen hade att förmedla, var ett slags mellanting. Nutidens regionalt färgade talspråk har stora likheter med detta. Visst kan det ännu finnas enstaka ord och uttryck som är speciella för en bestämd landsända, men i huvudsak är det intonationen och - i skånskans fall - r-ljudet som skiljer sig åt. Skorrandet är dock betydligt yngre än bytet av nationalitet. Listermålet ger en viss indikation om hur det lät dessförinnan. Ett och ett halvt sekel av obligatorisk skolundervisning och inte minst snart ett århundrades radiosändningar har haft stort inflytande. Visserligen har man i Skåne även kunnat se dansk TV och lyssna till dansk radio (något internet tillåter oss alla att göra - jag gör det i denna stund) men det måste ha varit synnerligen sällsynt att detta har uppfattats som det egentliga modersmålet. Den ursprungliga skånskan har, liksom alla nordiska dialekter, sina rötter i fornnordiskan. Det är en politisk fråga vilket språk de sedan kom att tillhöra. Före 1658 var skånska en dansk dialekt, efter 1658 blev den en svensk, även om förändringarna till att börja med var små, för att inte säga obefintliga, i det vardagliga talspråket. Efter några generationer var utvecklingen dock i full gång. Att i det tjugoförsta århundradet hävda att det språk som talas i Skåne är danska är helt och hållet en politisk utsaga. Det har ingenting med verkligheten att göra. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.20 (CEST)
Hur den östdanska som talades i Skåne före det svenska övertagandet (och även en 30 år efteråt – det var först efter ungefär den tiden som repressionen mot dansktalande blev riktigt hård) förändades till skånska råder det tydligen skilda meningar om, men som jag ser det tycks det vara en klar majoritetsuppfattning att dagens skånska är en svensk dialekt. Stigfinnare, Andhanq, Tostarpadius och Ternarius uppfattar jag vara för den åsikten medan FBQ verkar vara åtminstone delvis emot (även om det är litet dunkelt, att skånska skulle vara en dansk dialekt när man talar om östdanska dialekter med svensk i övrigt skulle jag gärna vilka se en smula utvecklat) och Edaen ser ut att vara neutral. Är det rätt uppfattat? Och finns det konsensus att ändra artikelns inledning till någonting mer i stil med den danska? Eller vi kanske ska vänta ett litet tag till (de flesta yngre människor arbetar väl fortfarande vid den här tiden, kan jag tänka mig :-) ) / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 11.41 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt (dubbelt) Jag uppfattar citatet från Ethnologue som att man på danska kan kalla skånska en dansk dialekt. Eftersom detta är svenskspråkiga Wikipedia bör det bli att skånskan är en svensk dialekt här. Edaen (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.57 (CEST)
Repressionen gällde inte det vardagliga talspråket utan skriftspråket och exempelvis det liturgiska språket, alltså det språk som talades eller lästes upp (innan- eller ofta utantill) i högtidliga, närmast ceremoniella, sammanhang. Bönderna talade samma skånska efter 1658 som de hade gjort före. Det problematiserades sällan eller aldrig. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 11.54 (CEST)
Det är givetvis sant. Jag tänkte närmast på just det liturgiska språket, hur präster som talade danska (i ämbetet) förföljdes, men självfallet var dialekten den samma även efter det att danska blev officiellt förbjuden. Sedan är det en annan sak att prästen som myndighetsperson påverkade sin församling, men det var ju en process på betydligt längre sikt. Än i dag finns det ju landsändar där det officiella språket och det vardagliga talspråket skiljer sig markant åt. / TernariusD 15 oktober 2014 kl. 12.07 (CEST)
Ja, men de blir färre och färre och mindre och mindre. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 13.05 (CEST)
Om man skall klargöra om skånskan är en dansk eller svensk dialekt måste man ju först klargöra vad en dialekt är, och det är inte alls självklart. Är plattyska en tysk dialekt? Är älvdalska ett eget språk? Om man menar att "likheten" är avgörande är det äldre orsa- och moramålet med flera ovansiljandialekter som talades i början av 1900-talet egentligen snarare dialekter av älvdalska. Dagens norska är betydligt mer lik svenskan än många av dess dialekter. En dialekt definieras av att den inte är ett officellt språk, och inte har något skriftspråk - man brukar ju förenklat säga att "ett språk är en dialekt med egen armé". I den meningen är skånskan en svensk dialekt. Personer som talar skånska idag läser och skriver svenskt riksspråk oavsett om det språk man talar mer liknar danskan eller svenskan. Språkutvecklingshistoriskt är däremot skånskan en dansk dialekt, den är utvecklad ur forndanskan.FBQ (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 13.26 (CEST)
I den mån det fortfarande talas genuin dialekt är det givetvis så. All skånska jag har hört har dock varit av ett annat slag, hur rikt på gamla ord och uttryck den än har varit. Min bedömning är att min far (född 1941) i sin barndom fick uppleva hur äldre, som hans morfar (född 1874), talade och att detta var äkta skånemål. Redan nästa generation, min farmor (född 1909) och hennes bror (född 1913), var tydligt påverkade av rikssvenskan. Det jag skriver nu är givetvis egen forskning, men detta är en diskussionssida. Vad som är ett språk är ett politisk fråga. Tornedalsfinskan (meänkieli) är ett tydligt exempel på det, men också historiskt gränsdragningen mellan de nordiska språken. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 16.41 (CEST)
Generell kommentar: egentligen så är ju mycket av den teoretiska diskussionen kring frågan överflödig. Vi brukar inte använda egna förnuftsresonemang som källa på Wikipedia, så i det praktiska arbetet med formuleringen så blir de väl bara av vikt gällande hur källorna ska tolkas. Vi ska helt enkelt skriva så som pålitliga källor beskriver skånska. Skriver källorna att skånska är ett finsk-ugriskt språk, så skriver vi det (fast jag är mycket mycket tveksam till att det finns källor som säger det som kan anses pålitliga ^^).
Om Ethnologue äger vikt som källa så får vi ju såklart skriva att skånska kan i danskspråkiga sammanhang kan kallas en dansk dialekt, men i svenskspråkiga brukar kallas en svensk dialekt. Jag undrar om Ethnologue har rätt i sak på den punkten, emellertid?
Och såvitt jag förstår det så är det ju om inte annat så att danska skånska (en anka från min sida) tidigare var en dansk dialekt. När den övergår till att bli en svensk dialekt tycker jag ligger helt i lingvisternas händer. flinga 15 oktober 2014 kl. 18.00 (CEST)
Ethnologue skrev tidigare att bornholmska var en svensk dialekt. Nuvarande kanske är någon slags kompromiss. Det verkar finnas en vilja att hålla ihop skånska och bornholmska. Edaen (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 18.58 (CEST)
ne.se menar att: "Skånemål brukar räknas till sydsvenska mål, men eftersom landskapet blev svenskt först 1658 bör man snarare kalla dem östdanska mål med sydsvenska inslag." Ymer (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 19.51 (CEST)
Ja, men då talar vi om de historiska dialekterna, inte om den skånska som faktiskt talas idag. Den är regionalt färgad svenska. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 16.33 (CEST)
Jag citerar vad jag skrev på Diskussion:Östdanska dialekter (sedan bör vi kanske också försöka begränsa den här debatten till ett ställe):
Jag tror inte längre att vi, som lekpersoner, kan hålla på att diskutera om vad som är rätt i den här frågan. Vi måste helt enkelt hitta vederhäftiga, vetenskapliga källor som visar språkvetenskapens nuvarande ståndpunkt. Om det skulle visa sig att meningarna är delade inom forskarsamhället, så får vi redovisa det. Konsensusförfaranden är mycket bra, och jag vill absolut inte frångå vår praxis rörande sådana. Men medan det är självklart i sådana frågor som relevans och otillbörlig vikt (och givetvis i många, många fler), så kan vi inte låta konsensus avgöra sådana saker som att valarna skulle vara fiskar, eller att pi skulle vara ett rationellt tal. / TernariusD 18 oktober 2014 kl. 00.39 (CEST)
Absolut, samtidigt kan det vara bra att förstå att olika källor kan kalla skånskan för svensk och östdansk dialekt utan att endera källan har fel, och att det kan bero på sammanhanget. Men som sagt, att hitta fler tillförlitliga källor är ju det viktiga för artikeln.--FBQ (diskussion) 18 oktober 2014 kl. 15.57 (CEST)

Listor över val[redigera | redigera wikitext]

För några år sedan skapade en användare omdirigeringar som "Val 1911" till svenska val. I världsperspektivets namn ändrade jag ganska snabbt detta till grensidor, egentligen mer listor, över val i olika länder de åren (men flyttade dem aldrig till namn med "lisa över"). Plötsligt raderades vissa av listorna (Val 1872, Val 1884, Val 1888, Val 1911, Val 1912, Val 1919, Val 1925 och Val 1930.)

Jag anser att de bör återställas (får gärna flyttas till lista över val 1911 och liknande). Fördelen med lista här är dels att det kan ge bättre överblick genom röda länkar. På så viss kan man visa alla val i världen redan innan alla artiklarna dykt upp. Det kan också användas för att sortera efter månad, världsdel, eller typ (som parlamentsval, presidentval, lokalval, regionalval, påveval, kyrkoval och liknande). J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 14.05 (CEST)

(kopierat från min diskussionssida) Ungefär hur lång skulle en lista över alla de val som hölls i världen år 1973 (året bara som exempel) bli? Eller tänker du dig att man skapar listor i stil med "Lista över nationella parlamentsval som hölls år 1973"? - Tournesol (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 09.48 (CEST)
Jag tycker en:List of elections in 2014 är en användbar sida och ser inga problem med att vi på svwp har motsvarande artikel. Ett alternativ kan ju vara att man skapar en omdirigering av Val 2014 till Politikåret 2014 och har informationen där. /Ariam (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 15.24 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Artiklar med sidnamnet "Val XXXX" bör omdirigeras till "Politikåret XXXX#Val och folkomröstningar". Jag har funderat på att göra det själv, exempelvis att infoga/omdirigera "Val 2014" i/till "Politikåret 2014#Val och folkomröstningar", men har inte gjort det (än). För att svara på frågan av Tournesol, en sådan lista blir ganska lång, men inte mycket lång. Se exempelvis engelskspråkiga Wikipedias lista över val för år 2014 och 1973. Förvisso saknas många av dessa artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, men röda länkar skadar inte och i framtiden kommer det troligen att existera fler sådana artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 15.26 (CEST)
Jag ser inget behov av begränsningar, i alla fall inte till en början. Enwp verkar klara det utmärkt utan att begränsa till parlamentsval. Jag har nu gjort ett exempel i Lista över val 1920 (vet dock inte hur man får månaderna efter kalenderordning och inte bokstavsordning). Infoga i politikåren är ingen jättedålig idé, men återställ gärna historiken i de åtta raderade artiklarna. J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 15.37 (CEST)
Jag brukar normalt vara för separata artiklar, men i just detta fall är jag inte det. Då blir det nästan som att ha två politikårsartiklar. Enkelhet och konsekvens vore uppskattat. Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 17.06 (CEST)

Det finns även ett gäng "Valet", exempelvis Valet 2007. /Hangsna (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 16.57 (CEST)

Om de infogas i politikåren tycker jag 1800-talets politikår kan återställas (samma sak gäller 1600-talets krigsår och vetenskapsår, men det är en annan diskussion). J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 17.09 (CEST)
Jag ställer mig bakom återställandet av politikåren et cetera. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 18.26 (CEST)
Så även jag. /ℇsquilo 16 oktober 2014 kl. 19.47 (CEST)
Stöder Jag stöder återställning av politikåren et cetera! Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 19.52 (CEST)
Men ursprungsfrågan gällde skapade av vallistor, inte återställande av diverse politik-, krigs- och vetenskapsår. Det är en annan diskussion. --MagnusA 16 oktober 2014 kl. 21.49 (CEST)
Instämmer med J 1982, Tostarpadius, ℇsquilo och Definiendum. --Allexim (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 23.27 (CEST)
Listorna över val tycker jag inte behöver egna artiklar. De passar bra under respektive politikerår. Några omdirigeringar tycker jag inte är nödvändiga. /ℇsquilo 17 oktober 2014 kl. 07.26 (CEST)

Återställ, säger jag. Helst som grensida. Jag brukar ha svårt att komma ihåg vilka format vi brukar använda för att namnge artiklar om val och kan tänka mig att andra användare inte heller är helt insatta. Då är det en stor fördel att det finns olika naturliga genvägar för att hitta dessa artiklar.

Att hänvisa till politikåren är problematiskt eftersom de innehåller en del information utöver rena länkar till valen och är organiserade på ett sätt som inte är helt intuitivt för den som bara vill komma vidare. Att hitta det danska folketingsvalet i Politikåret 2007 är inte helt lätt. En ren lista över de artiklar vi har om val under ett visst år är mycket mer användbart i dessa fall. Väsk 19 oktober 2014 kl. 17.41 (CEST)

Införa Wikidatahämtning i mall:Insjöfakta Sverige[redigera | redigera wikitext]

Jag har för avsikt att skapa artiklar om alla (eller en delmängd av) Sveriges sjöar på nn:wp och no:wp. Genomförandeplan återfinns här och ambitionen är att skapa de första 10 artiklarna nu i november på nn:wp och i december på no:wp, medan masskapandet blir i mars/april. För att detta skall bli bra är de önskvärt/ett krav att artiklarna hämtar sitt nyckeldata från Wikidata, och det verkar då också lämpligt se till att artiklarna här också hämtar sitt nyckeldata från Wikidata. Wikidata har redan laddats upp med komplett datauppsättning för en månad sedan. Jag har med anledning av detta bett André Costa fixa en dubblettmall till dagens {{insjöfakta Sverige}} som då hämtar data från wikidata, och att jag sedan lägger in den manuellt i tio sjöartiklar i Ljungby kommun. Det ger oss sedan en möjlighet titta på detta någon månad för att sedan kunna bestämma om vi vill alla sjöartiklar gör på samma sätt (dvs om vi för in denna wikidatamall som ersättare till Insjöfakta Sverige).Yger (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 14.14 (CEST)

Facebook like thumb.pngGillar Vad innebär "komplett datauppsättning" i fallet sjöar? Senast jag kollade så saknades d:Property:P131 och d:Property:P761 på ganska många. /ℇsquilo 16 oktober 2014 kl. 16.23 (CEST)

Förvirring angående rädisa och rättika och interwikilänkarna[redigera | redigera wikitext]

Jag har upptäckt att det inte är helt klart vad artiklarna rädisa och rättika länkar till. Se t.ex. engelska en:Radish eller finska fi:Retiisi. Någon med bredare språkkunskaper (och botaniska/kulinariska sådan) borde titta på saken. /80.78.215.180 16 oktober 2014 kl. 22.07 (CEST)

Det står redan i svenskspråkiga artikeln om rättika: På bland annat engelska och franska har man inte separata namn för rädisa och rättika. På engelska benämns ofta Raphanus sativus-varieteterna med stor stamknöl som winter radish. Detta motsvarar tyskans Garten-Rettich.. Finska skiljer mellan dem men har tydligen valt att slå ihop båda rotfrukerna i samma artikel. Sedan är frågan om det innebär att man skall göra med länkarna. --FBQ (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 23.54 (CEST)
Jag har skrivit en del i de båda artiklarna och försökt att bringa ordning. Det som stod tidigare var förvirrande, speciellt i relation till engelskan. Men det finns fortfarande mycket att göra, eftersom många Raphanus-arter och varieteter heter en sak vetenskapligt och en annan i grönsaksdisken (på de olika språken). Jag är inte så bra på finska tyvärr.
Enligt Den virtuella floran [4] är det svenska artnamnet för Raphanus sativus rädisa (inte att blandas samman med den odlade varieteten R. s. var. sativus som också kallas rädisa). Så kanske är det olyckligt att arten nu står beskriven under rättika. Möjligen, om man nu kör på Den virtuella floran (NE.se tiger tyst i saken), borde man istället endast beskriva varieteten R. s. var. niger under rättika och både art och R. s. var. sativus under rädisa. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 03.43 (CEST)
Enligt Skud heter arten trädgårdsrättika och enligt Dyntaxa rädisa/rättika. Att rädisa och rättika är samma art är tveklöst men vad artikeln om arten ska heta är inte så enkelt. Man kan dela artikeln i tre, en om arten (förslagsvis trädgårdsrättika) och en om respektive varite (rädisa respektive rättika). Eller så slår man ihop allt till en artikel eller så hävdar vi att det är hos de andra språken det är fel eller något annat. Det finns många alternativ man kan argumentera för. - Averater (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 06.48 (CEST)
Ursäkta en fånig fråga, men är inte en rättika mycket större än en rädisa? /ℇsquilo 17 oktober 2014 kl. 07.29 (CEST)
Jo, det är samma sak som att en schäfer är mycket större än en tax. Såväl schäfer och tax som rädisa och rättika är samma art, hund respektive trädgårdsrättika eller vad växten nu heter. Med några undantag brukar vi beskriva underarter i samma artikel som arten. Jag tror nog detta bör vara ett sådant undantag där både rädisa och rättika förtjänar egna artiklar skilda från artartikeln. - Averater (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 07.37 (CEST)
Rättika är en långsamväxande rädisa med tjockt skal och skarp smak. Interwikikin till en:Daikon är däremot fel, Daikon är en variant av rättika som är mjällare och sötare än vanliga rättikor men antar att den ligger där som en nödlösning.FBQ (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 10.18 (CEST)
Enligt "Handbok för trädgårdsskötsel" räknas även kinesisk rädisa till rättikorna.FBQ (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 10.21 (CEST)
@Esquilo: Om något är fel i artikeln rättika (där jag försökt bena ut namnförvirringen kring "rädisa" och "rättika"), är du välkommen att justera det. Annars har det sagts en hel del vettiga saker i den här tråden. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 13.51 (CEST)
Jae, jag kanske har fel, men är det inte då så att rättika är "en slags" rädisa, och att rädisa är (grund)namnet på arten? (bortse från detta, se nedan). (Lite fantasifullt kan man ju tänka sig att rättika kommer av rädisa+ättika..? ;) Det kan vara helt fel förstås.. [edit: det var det också, men fortfarande lite roligt :)]). I så fall tänker jag att artartikeln borde heta rädisa (och kan behandla både arten och den specifika sorten, medan man kan ha ett eget uppslag för rättike-sorten, om man vill). Fast okej, när jag läser lite noggrannare ovan ser jag alltså att källorna säger att arten heter antingen "trädgårdsrättika" eller "rädisa" samt "rättika". Vi har nästan ingen artikel för arten (artikeln rättika är närmast, men den inleds med lite förbehåll)? flinga 17 oktober 2014 kl. 19.37 (CEST)
(Jag tror upplägget är rätt bra som det är. Rättika verkar i vilket fall vara artikeln om arten, och det tänker jag är viktigast att ha. Kanske bör namnen som nämns ovan, trädgårdsrättika och rädisa (?) läggas till även där? Att ha en egen artikel om den vanliga varieteten rädisa känns också rimligt, vilket vi alltså har). flinga 19 oktober 2014 kl. 17.54 (CEST)

Lista över svenska idiomatiska uttryck – källor[redigera | redigera wikitext]

Vore tacksam för fler synpunkter på Diskussion:Lista över svenska idiomatiska uttryck#Källor. Tack på förhand! /NH 17 oktober 2014 kl. 12.56 (CEST)

Veckans tävling vecka 43: Använd Wiki Loves Monuments bilder[redigera | redigera wikitext]

Kalkugnarna i Östra Torp – en av bilderna från Wiki Loves Monuments 2013.

Vid midnatt startar en ny veckans tävling. Denna gång handlar det om att berika Wikipedia med de fina bilder som tagits under tävlingen Wiki Loves Monuments de senaste åren. Hjälp till med att lägga in bilder i listor och befintliga artiklar. Dock saknas det artiklar om flera av de byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, fasta fornminnen och kulturmärkta fartyg, som har bilder på Wikimedia Commons. Därför belönas artikelskapandet extra och fina priser utlovas. Du tävlar på denna sidan. Lycka till!--Historiker (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 21.28 (CEST)

Arbetslivsmuseer? /Haxpett (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 23.09 (CEST)
Naturligtvis – tillagt.--Historiker (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 23.19 (CEST)
Och nu har tävlingen startat. Jag hoppas att många engagerar sig, så att artiklar illustreras och fotografernas bilder kommer till användning. Lycka till!--Historiker (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 00.10 (CEST)

Wikipediapodden[redigera | redigera wikitext]

Jag har startat en podcast om Wikimedias olika sidor, gemenskapen och öppen kunskap i allmänhet. Är det någon här på Bybrunnen som vill hjälpa till med podden eller kommentera vad vi gjort så här långt? Hockew (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 12.43 (CEST)

Ett mycket trevligt initiativ och intressanta ämnen som avhandlas. Jag hoppas att det blir ett sätt att nå ut till nya målgrupper, som därigenom kan bli intresserade av hur Wikipedia fungerar och därmed själva vilja bidraga till att utveckla projektet. Det skall bli intressant att följa utvecklingen och se hur många som lyssnar.--Historiker (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 20.12 (CEST)
Tack så mycket :) Hockew (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 21.17 (CEST)

Åsikter behövs om eventuell sammanslagning[redigera | redigera wikitext]

Jag startade en diskussionstråd på den här sidan om hur våra artiklar om Wheel of Time/Drakens återkomst-böckerna ska se ut, men har inte fått några synpunkter från andra användare än. Gå gärna in och skriv vad ni tycker, om ni har tid och lust! IDVdisk. 21 oktober 2014 kl. 10.34 (CEST)

Musikåret 1940[redigera | redigera wikitext]

Jag håller på att bli grundligen utskälld av ett IP-nummer på Diskussion:Musikåret 1940. Utskällningen kan jag nog hantera, men vill gärna ha synpunkter i sakfrågan (det är självklart ok att ha synpunkter på mitt bemötande av IP:t också), gärna på artikelns diskussionssida. Läs historiken. Vänligen Rex Sueciæ (disk) 21 oktober 2014 kl. 15.54 (CEST)

Projekt Uppsala[redigera | redigera wikitext]

Vill bara berätta att jag dragit igång ett projekt för Uppsala. Blev så inspirerad av Göteborg och Stockholm :-) Tänkte att det där skulle vi behöva här i stan också! Några kommentarer? Synpunkter? Hockew (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 21.23 (CEST)

bra med projekt om detta. Det finns en grundproblem med detta ämnesområde att det för mycket domineras av studenter och har för få lokalkunniga. Socknarna är dåligt beskrivna, byggnaderna utanför centrum och universitet dåligt beskrivna och artikeln Uppsala har slagsida för det studentliga/ungdomliga.Yger (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 21.33 (CEST)
Roligt att du inspirerats av de andra stadsprojekten och jag önskar dig lycka till. Låt oss utbyta erfarenheter och inspireras av varandra.--Historiker (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 22.21 (CEST)
Tack till er båda! Det finns helt riktigt mycket att göra i artiklarna om Uppsala. Vi får börja jobba med dem så får vi se hur långt vi kommer :-) Och utbyte av erfarenheter och inspirera varandra låter lysande! Gillart! Hockew (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 22.40 (CEST)
Trevligt! Hoppas du lyckas engagera tillräckligt många för att hålla projektet vid liv :-)FBQ (diskussion) 22 oktober 2014 kl. 13.50 (CEST)
Tackar! Vi får väl se :-) Jag har träffat flera jättetrevliga wikipedianer här i Uppsala. Några av dem vill säkert jobba med lokala artiklar, åtminstone periodvis. Hockew (diskussion) 22 oktober 2014 kl. 14.18 (CEST)

Nytt format på NE.se[redigera | redigera wikitext]

Hej! Igår (jag märkte det vid 22:30-tiden) nylanserades NE.se. Jag har beskrivit några av de viktigaste konsekvenserna i vår artikel om NE. Jag har också mejlat min kontakt på NE Per Söderberg med lite frågor. Den viktigaste förändringen just idag verkar vara att alla våra länkar till NE-artiklar (det är många tusen källhänvisningar det) har brutits. Jag håller tummarna för att de kommer att fixa det genom omdirigeringar, men idag är det hela havet stormar. Vet någon något mer i saken? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 14.33 (CEST)

Om alla våra referenser till Nationalencyklopedin hade använt mallen {{NE}} så hade det varit busenkelt att fixa... /ℇsquilo 23 oktober 2014 kl. 15.34 (CEST)
Fast jag undrar om det är så enkelt. Mallen ger idag "http://www.ne.se/" som baslänk. När den skapades 2010 hade man "http://www.ne.se/school/lang" som baslänk. Det ändrades 2011 till "http://www.ne.se/" (korrekt, fast kanske inte om man länkat till NE:s ordbok). Många länkar i uppslagsverksdelen av NE.se har legat under "http://www.ne.se/lang/" alternativt "http://www.ne.se" (i regel med en sifferkod sist). När jag nu kollade den här manuellt inlagda länken [5] skickar den faktiskt vidare till den nya adresseringen [6]. Samma sak med [7] (mynt). Så kanske har de fixat omdirigeringarna nu (i alla fall för länkningarna till uppslagsverksdelen). Det lär vi märka.--Paracel63 (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 17.08 (CEST)
Dags för en veckans tävling och byta ut alla länkar till NE-mallen, kanske? Mason (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 17.06 (CEST)

Kategori för kyrkbyar[redigera | redigera wikitext]

Det finns många artiklar över kyrkbyar liksom Gräsgård. Om någon kyrkby är varken tätort eller småort, ligger den bara i kategorin för orterna i kommunen liksom Kategori:Orter i Mörbylånga kommun. Kunde det också finnas Kategori:Kyrkbyar i Sverige som skulle innehålla

  • alla kyrkbyar; eller
  • bara sådana kyrkbyar som är inte tätorter eller småorter?

Sådan kategori skulle hjälpa att hitta artiklar över kyrkbyar på samma sätt som kategorierna Kategori:Tätorter i Sverige och Kategori:Småorter i Sverige hjälper hitta alla artiklar över tätorter och småorter. --Raksa123 (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 22.47 (CEST)

Jo, det kunde det, och om någon vill skapa det så är det ok. Tycker att alla kyrkbyar skall vara med, även om de är tätorter, eftersom alla inte vet om vilka kyrkbyar som är tätorter och därför kanske missar dem om det vill hitta dem... Adville (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 22.50 (CEST)
Det kan vara bra att först att definiera vad som menas med kyrkby. Enbart bebyggelse som ligger invid en kyrka? Inkluderas även SCB-orter vid en kyrka även om byn egentligen heter något annat? Räcker det att bebyggelsen ursprungligen låg vid kyrkan eller att det tidigare fanns en kyrka vid bebyggelsen? Är en prästgård, en skola och ett före detta kommunhus vid en kyrka en kyrkby? Gräsgård är väl i alla lägen en traditionell kyrkby men det är ganska många andra som i artiklarna kallas kyrkbyar är mer tveksamma.--FBQ (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 23.47 (CEST)
Och är tex Nässom en kyrkby då den ligger vid en kyrkoruin? (Nya kyrkan ligger ett par km bort vid en annan ort.) -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 08.56 (CEST)
Jag tror det blir svårt att göra en sådan kategori utan att ha någon databas som grund, alltså något som säger "detta är en kyrkby, detta är det inte". Det har ju visat sig tillräckligt svårt att kategorisera och utveckla artiklar om småorter och där har vi ändå klara definitioner och tydligt avgränsade områden. /Hangsna (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 08.58 (CEST)
Om en sådan saknas tror jag det behövs åtminstone lokalkännedom i många fall. I Ytterlännäs socken här uppe tex så skulle jag sannolikt kalla Näs för kyrkby för gamla kyrkan, men att den nya saknar kyrkby, trots att en bebyggelse med namnet Holmen ligger på andra sidan den nedlagda järnvägen. (Ingen av dessa byar har ngn artikel vad jag vet.) Yger skrev in Ytterlännäs i anslutning som kyrkby här i början av sitt arbete med sockenartiklarna, men efter vad jag vet så finns det ingen by med det namnet. Förvirringen uppstod som en konsekvens av att det namnet finns inskrivet på annars tillförlitliga kartor. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 09.07 (CEST)
Kyrkybegreppet ÄR ett svårartat begrepp. De fungerar olika i olika landsändar, det blev ofta förvirrande när stationer anlades i närheten på 1880-talet och hur bebyggelsen benämn(t)s är en egen vetenskap. Mitt synsätt är att det var centralorten i socknen och landskommunen före 1952. I en kyrkby skall då finnas förutom kyrkan, eventuellt en prästgård (dock inte nödvändigt), klockarens boställe, en skola, ofta socknens viktigaste, och viktigast byggnaden där kommunstämman möttes. I Hakarps kyrkby syns skolan till vänster och kommunhuset till höger och även om andra byggnader saknas så kvalificerar de för mig en kyrkby. Men medan skola och prästgård oftast finns väl dokumenterad så är det betydligt sämre ställt med klockarens bostad och samlingsplats för kommunstämman (som inte alltid ens var en dedikerad byggnad). När kyrkbybegreppet är tillämpbart anser jag det relevant tydliggöra byn, även om det krävs fortsatt "forskning" för att få fram vettigt namn och om bebyggelsen vid kyrkan verkligen var en kyrkby enligt denna definition och att reda ut förvirringen kring hur det såg ut kring 1870 kontra 1950. När jag nu går igenom alla orter, så försöker jag fintrimma detta vid sidan om att jag skapar infoboxar för samtliga (där jag anger form=kyrkby. När kyrkbyn uppgått i en tätort/småort anger jag dock inte kyrkby, då det oftast krävs en fördjupad analys för att förstå samspelet mellan tätortens framväxt och den ursprungliga bebyggelsen kring kyrkan (för att nu inte ta upp problemen med namngivningen). Nu anger jag kyrkby i infoboxen i socknarna, vilket är gott nog för mig. Att även skapa en egen kategori är jag öppen för men inte entusiastisk för. För mig gränsar det till frågan om att ha en kategori för alla socknar, vilket jag ser som en önskad utveckling men först när Distrikten etablerats 2016, då vi kan fundera på om underkategorin blir distrikten eller sockan. Jag skulle då vilja dubbelkategorisera tätorter och småorter i kommun och socken men låta mindre byar bara kategoriseras i socken/distrikt, ungefär som i Kategori:Orter i Falkenbergs kommun.Yger (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 10.21 (CEST)
Ett problem om man tittar på äldre kartor (bland annat generalstabskartan) är att det ofta finns ett ortsnamn placerat vid platsen för kyrkan, som då ofta just syftar på kyrkan, inte på namnet på bebyggelsen runt omkring, som kan heta något annat, särskilt om det handlar om ett fåtal hus.--FBQ (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 13.23 (CEST)
Det känns som att det kan bli problematiskt att skapa en kategori för detta eftersom det inte finns någon fastställd definition på vad som menas med en "kyrkby". När det gäller formella begrepp som tätort eller småort kan vi alltid luta oss mot SCB om någon opponerar sig och tycker att X minsann inte är det eller det utan något annat. --Andhanq (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 15.32 (CEST)
I två av de tre fall där jag vet var kommunstämman höll till så var det i bägge fallen i grannbyn, inte i den by där kyrkan står. Det rör sig om ett avstånd på någon till ett par kilometer fågelvägen. I det tredje fallet låg den något hundratal meter bort. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 16.36 (CEST)
Även om det tenderar till andra frågor kan det ju vara värt att notera att i Dalarna och Uppland och även enligt min erfarenhet även i övriga angränsande landskap är det vanligaste att det inte alls finns någon by med samma namn som socknen och kyrkan. På Gotland känner jag inte till någon enda kyrkby. Ibland kan kyrkan antas vara avsöndrad från en by med annat namn som kan anges som kyrkby. Sedan finns det annat, ofta modernare stationsamhällen som fått namn efter en socken - ibland nära och ibland långt ifrån kyrkan. Sedan finns ytterligare exempel på SCB-orter som fått namn efter socknar på 1990-talet eller senare. Jag har bland annat slitit med Funbo där 99 % av alla inlänkar i själva verket handlar om socknen. Småorten angavs tidigare som kyrkby - det handlar om villor huvudsakligen från 2000-talet byggda i vad som tidigare var en stenbacke intill kyrkan. En Funbo station anlades 1930 men den ligger söder om småorten och där finns enbart ett stationshus. Follingbo och Hemse är två andra exempel som tidigare angavs vara kyrkbyar. Namnet Follingbo används lokalt enbart om socknen och någon by med namnet Follingbo finns inte. Hemse används både om socknen och orten, men namnet kommer med anläggandet av järnvägsstationen som hette Hemse, någon äldre kyrkby med namnet har aldrig funnits. Det skulle behövas rejäl städning - artikeln Leksands socken anger Leksand som kyrkby. Någon by med namnet Leksand har aldrig funnits, det är namnet på det municipalsamhälle som bildades 1907. Ibland anges Leksands-Noret som kyrkby men det är egentligen ganska tveksamt. På kyrkudden låg prästgård, klockargård, kyrvallen med kyrkstallarna, från 1690-talet gästgiveri och senare tingsstället. Från kyrkvallen till de västligaste gårdarna i Noret var det i mitten av 1800-talet innan området byggdes igen omkring 500 meter, före branden 1902 låg en betydande del av byn öster om järnvägen. I Östervåla socken anges Östervåla som kyrkby men någon by Östervåla har inte heller någonsin funnits och det känns väldigt tveksamt att kalla dagens tätort "kyrkby". Det har antagits Hov har varit den ursprungliga kyrkbyn men i historiska källor är Hov skiljt från prästgården och kyrkan.FBQ (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 21.48 (CEST)
Frågan är alltså om begreppet "kyrkby" skall användas i den historiskt korrekta betydelsen eller i den som överensstämmer med människors nutida språkbruk, vilket senare kan anses överensstämma med POMMF. Jag vet av egen arfarenhet att den bebyggelse som idag finns runt våra kyrkor ofta är av sekundär karaktär. Fastighetsbeteckningarna visar ofta att det varit andra namn än socknens som använts tidigare. Det kan handla om stationssamhällen från 1900-talets början vars huvudsakliga bostadsbestånd är från detta århundrades senare hälft, inte sällan från 1970-talet och framåt. Tidigare har där funnits prästgård och från 1800-talets mitt skola. Det jag funderar över är något som givetvis i regel förlorar sig i historiens dunkel, nämligen hur socknen fick sitt namn om den inte fått det från en kyrkby. Kan det ha handlat om kompromisser av det slag som ibland användes när storkommunerna bildades på 1950-talet? Ingen by skall få ge namn åt kyrkan utan det blir en sjö eller något annat som är mer neutralt. Samtidigt måste det ju finnas fall där en kyrkby med samma namn existerade under tidig medeltid, men därefter försvann för att återuppstå under de senaste hundra åren. Tostarpadius (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 22.13 (CEST)
Jag upplever det som udda att kalla ett stationssamhälle eller villaområde för "kyrkby" - men det är möjligt att det är jag som avviker från POMMF. Möjligen finns det olika upplevelser i olika delar av landet. Det här med namngivningen av socknarna har det skrivits en hel del om och teorierna är många. Det går dock att säga en del om saken - åtminstone i Uppland var byar under järnålder sällsynta, och även senare bestod ofta bebyggelsen av ensamliggande gårdar. Namnet på kyrkan och socknen kan i vissa fall ha varit namnet på en gård, som donerades till kyrkan och blev prästgård. Efter några hundra år var namnet bortglömt. På Gotland där det också ofta handlar om ensamliggande gårdar under sen vikingatid har det så vitt jag förstår antagits ha varit så. I Uppland är det ibland knepigare och prästgården kan ligga i en helt annan by, även om kyrkan likafullt kan ha byggts på platsen för en försvunnen by. Många sockennamn är helt enkelt traktnamn, kyrkan ligger samlad kring vad som redan under förkristen tid varit en naturlig odlingsbygd omgiven av skogsområden och utbygder och mycket väl kan haft ett gemensamt namn redan innan socknarna och kyrkorna kom till. Under historisk tid tillkomna socknar har oftare namn efter byar där de placerats. FBQ (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 22.52 (CEST)
Näsby socken vet jag inte om den ens har egen prästgård. Åtminstone i äldre tid delade den präst med en grannsocken. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.35 (CET)
@FBQ: Min upplevelse är att för de allra flesta betyder "kyrkby" helt enkelt den by eller det samhälle där kyrkan är belägen, särskilt om denna/detta har samma namn som kyrkan/socknen. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 14.30 (CET)
Om samhället är en stad är det väl ändå knappast så? Gäller din upplevelse enbart svenska kyrkans kyrkor eller även missionsförbundets kyrkor, pingstkyrkor och andra kyrkor tillhöriga andra samfund än svenska kyrkan? Annars är ju problemet dessutom att SCB:s särskilt småorter lokalt egentligen heter något helt annat.--FBQ (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 16.24 (CET)
Nej, städer eller köpingar skulle nog ingen komma på att kalla kyrkbyar. Någon exakt storleksgräns går knappast att sätta, men småorter och mindre tätorter får ofta denna benämning. De konstlade namnen på de förra är en annan problemastik. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 19.19 (CET)
Ja, jag försökte diskutera saken härhemma och konstaterar att det nog är stor variation i hur man ser by kyrkbyar och vad som kan sägas uppfylla kraven. För mig är kyrkby ett historiskt begrepp - Terra Nova, Visby är inte en kyrkby runt Terra Nova-kyrkan lika lite som stationsamhällen är det. En by är en agrar bosättning - en grupp om minst tre lantgårdar som ligger så nära ihop att deras odlade arealer eller hemägor berör varandra och är blandade med varandra inte en samling villor eller arbetarbostäder, och en kyrkby är främst relevant utifrån att den fungerat som kyrkby för en kyrka tillhörig Svenska kyrkan under tiden det var den enda kyrkan att besöka, helst före Kyrkogångspliktens upphävande men alla fall före konventikelplakatets upphävande. Sedan är en by en by även om innevånarna inte längre är lantbrukare eller inte ens längre fast boende i husen, ja till och med en avfolkad by om ingen alls bor där, och en kyrkby är en kyrkby även om ingen i den längre skulle besöka kyrkan. Men jag insåg att det inte var så enkelt, även om de flesta verkar vara helt överens om att bara byar med en kyrka tillhörig svenska kyrkan kan räknas som kyrkbyar. Nå, det stärker alla fall bara min uppfattning att det är en olämplig kategori.FBQ (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 00.46 (CET)
Vad som kan kallas "by" finns det delade meningar om. Även för mig hör det ihop med agrara traditioner. Jag bodde en gång i ett bruks- och stationsamhälle utan sådana och i mina öron lät det tokigt när man där bildade ett byalag. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 02.03 (CET)

We do these things not because they are easy, but because they are hard. Yger (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.42 (CET)

Kanske också bäst att säga: jag hoppas mitt inlägg inte uppfattades som hård kritik av din insats i sockenartiklarna, Yger. Jag har som sagt bara verkligt bra koll på vissa områden, och om den som tog itu med sockenprojektet ha väntat till du hunnit läsa in dig på exakta detaljer i alla landsändar hade troligen arbetet aldrig blivit av. Tänkte att det ändå kunde vara en detalj värd att påpeka för den som arbetar med de här socken- och ortartiklarna framöver, och dessutom passa på att kontrollera om det finns andra uppfattningar om vad en kyrkby egentligen är. Och jag tycker att det kan vara lämpligt att inte sätta igång med något kategoriseringsarbete innan det finns en definition av vad den kyrkby är innan man startar. Vad beträffar kategorierna är ju till för att underlätta sökning, och om det blir en gissning om en artikel skall ligga i kategorin eller inte blir det ju svårt att använda dem.
Bybildningsprocessen är intressant, liksom den geografisk-demografiska förändringen i Sverige - ett ämne jag ibland har funderat på att skriva något om, men som skulle ta en hel del tid och arbete och tillgång på bra källor. Näsby socken verkar ha prästgård, ekonomiska kartan anger 1940 en sådan i byn Näsby, som omfattar 7 mantal. I samband med laga skifte 1934 kallas fastigheten Näsbylund. Jag såg dock att redan vid storskiftet 1797 ligger prästgårdsägorna avgärdes men inom Näsby bys rågångar.--FBQ (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 12.23 (CET)

Den ursprungliga tanken var så enkel att man skulle bara titta på varje artikel i kategorin Kategori:Socknar i Sverige. Ort som sägs vara kyrkby i socknens infobox skulle höra till kategorin Kategori:Kyrkbyar i Sverige. I några artiklar liksom Edsbergs socken anges dock ingen kyrkby. --Raksa123 (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 22.29 (CET)

Jag tror man skulle behöva titta över de infoboxarna först. Just nu saknar infoboxarna källor och jag har som sagt gått igenom en del och konstaterat att mina källor anger helt andra kyrkbyar. Då är problemet att man använder olika definitioner, men just nu saknar den definitionen som infoboxarna använder källa i artikeln kyrkby, och även om man hittar en sådan så bör artikeln helst även ange att det är den definitionen man använt när det finns andra. Jag kan som exempel nämna Tierps socken, Nora socken, Uppland, Östervåla socken, Huddunge socken (inte helt enkel då artikeln handlar dels om radbyn som är riksintresse för kulturmiljövården och dels småorten som ligger 500 meter från byn).FBQ (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.20 (CET)
Det kan nog vara ganska godtyckligt vad som står i faktarutorna. T.ex anger Envikens socken Rönndalen som kyrkby! - och det kan ju synas motiverat utifrån nutida förhållanden, men kyrkan har bara stått i den byn något halvsekel! Å andra sidan är det inte uppenvbart att Enviksbyn heller är kyrkby, om det krävs mer än att det är byn där kyrkan står (stått). Taxelson (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.37 (CET)
Och i grannsocknen Svärdsjö socken är det nog ännu värre. Där anges Svärdsjö som är ett sentida namn på Borgärdet som kyrkby, trots att denna ligger någon km från kyrkan, och det finns en by vid kyrkan som heter just Kyrkbyn . Samma problem i Floda socken, Dalarna - Dala-Floda är ingen by, utan ett samlingsnamn för ett antal byar som utgör tätorten. En av dem är Kyrkbyn. Taxelson (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 10.05 (CET)
Som jag försökte uttrycka ovan anser jag definitionen i artikeln kyrkby som helt OK. Också fungerar Rosenbergs uppslagsverks från 1880-talet som en tämligen bra källa, som dock i vissas fall kan kompletteras. Enviken/Rönndalen tycker jag är helt korrekt, då kommunhuset anlades i Rönndalen som är ett äldre namn på sydöstra delen av dagens Enviken. Däremot är det mycket av det som nu anges om kyrkbyar i andra sockenartiklar som inte stämmer och behöver rättas/utökas. Då kyrkbyhistoriken för mig är lika viktigt och relevant som socknens historia, så ser jag det som en uppgift vi behöver hjälpas åt med framöver att fixa, för även Rosenberg anger tex att tierps kyrkby ligger 500 m från Tierps stationssamhälle, och då bör ju det finns ett uppslagsord Tierps kyrkby. I min "plan" (som jag inte vet om jag orkar genomföra) ligger det att från sommaren/hösten 2016 gå igenom all sockenartiklar igen, och då kunde ju även en översyn av angiven kyrkby finans med. Yger (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 10.22 (CET)
ja, kanske den definitionen är mest användbar, även om det innebär att en kyrkby varken behöver ha eller haft kyrka, eller vara eller ha varit en by. Frågan om på vilken by kyrkan ligger, är kanske heller alls ingen framkomlig väg. Det är både svårutrett och ointuitivt. Ingen skulle nog kalla Störlinge kyrkby i Gärdslösa socken, trots att kyrkan ligger i utkanten av Störlinge bys mark, men skola ligger i Norra Gärdslösa och prästgården i Södra Gärdslösa - Gärdslösa betecknar småorten och socken, men är ingen bybeteckning. Frågan är om denna heterogena samling orter som av olika skäl kan kallas "kyrkbyar" behöver någon kategori. Jag är inte övertygad. Taxelson (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 10.48 (CET)
(redigeringskonflikt) Rosenberg syftar absolut inte på småorten "Tierps kyrkby", som är ett modernt villaområde. Rosenberg syftar möjligen just på byn Tuva dit det visserligen är lite längre men fortfarande omkring 500 meter. Möjligen menas bara att kyrkan inte ligger i stationssamhället, det är ju lite svårt om han inte skrivit ut namnet, jag misstänker att han snarast bara skrivit ut var kyrkan ligger. När Rosenberg skriver om Nora socken "Vid åsen och nära en vik af elfven ligger kyrkobyn" så har han ju inte definierat vad han menat med kyrkbyn. Den hette åtminstone inte Tärnsjö då, antagligen har han lite lösligt talat om bebyggelsen i flera av byarna runt kyrkan. I Östervåla anger han Åby, Östervåla som kyrkby. Visst, det går givetvis att definiera det så snarare än Hov, den byn var större och kanske passar bättre som plats för gästgiveri och tingsstuga. Men då är problemet att Östra Åby idag inte ens idag är del av Östervåla tätort (även om Västra Åby är det) och är belägen längre från kyrkan. Det går givetvis att förbättra efterhand, men det finns skäl att inte göra kategorier åtminstone innan det arbetet är klart.FBQ (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 11.05 (CET)
@Yger: Tolkar jag Dig rätt om jag förstår det som att Du med "kyrkby" menar ett slags centralort i socknen, oavsett om kyrkan ligger där eller inte? Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 17.48 (CET)
ja någon form av centralort samt att den ligger i anslutning till kyrkan. Jag är också öppen att den kan ligga några 100 meter från själva kyrkan, åtminstone säg 250 meter och kanske tom 500 meter (men då blir jag osäker).Yger (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 17.51 (CET)
Tack för svaret! Vi kastar tydligen stenar längre än våra förfäder och femhundra meter ser jag inte som något särskilt långt avstånd. Jag är rädd att det kommer att bli svårt att enas kring en definition. Detta att kyrkorna flyttats i sen tid är ju heller inte ovanligt. Nittorps socken är ett annat exempel, för att nu inte nämna Västra Sönnarslövs socken där den gamla kyrkplatsen inte ens ligger i den sentida församlingen. I det sistnämnda fallet finns det dock ingen bebyggelse att tala om i närheten av 1800-talskyrkan. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 18.05 (CET)

Genomslag av valet 2014 i svwp[redigera | redigera wikitext]

Själva valresultatet har förts in, bra, liksom listor över riksdagsledamöter, och ny regering. Alla kommunartiklar har också uppdaterats (vad jag kan se) med mandatfördelning 2014. Medan nya artiklar skapats för nya riksdagsledamöter och statsråd, så är uppdatering för de som redan haft artiklar mycket ojämn, nästan dåligt, men jag har hopp att det blir korrekt med tiden. Det ställe det fungerat sämst tycker jag är de ofta lite bluddriga textavsnitten om politik i kommunartiklarna. de finns bara i ungefär var fjärde, men de saknar vad jag kan se nästan samtliga källor, och de uppdateras inte! Just nu nöjer jag mig med att lägga in {{uppdatera}} men undrar om denna text egentligen inte borde raderas. Är det verkligen OK en så officiell info som hur kommunerna styrts är såpas oseriösa och källösa?.Exempel Lysekils kommun#PolitikYger (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 12.41 (CEST)

Jag tycker det ser bra ut i det här fallet. Mallningen är så tydlig att folk inte kan läsa texten utan märka inaktuell-mallen. Samtidigt är texten väl bättre än ingen text alls, föreställer jag mig.--Paracel63 (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 23.11 (CEST)
En Regnbågsallians kan komma ta över i Lysekil. --Allexim (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 09.50 (CET)

Veckans tävling vecka 44: Källbelägg artiklar[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt är det dags för en ny veckans tävling. Vi tar en favorit i repris, nämligen att källbelägga artiklar. Wikipedias trovärdighet bygger på att artiklarna har trovärdiga källor. Just nu finns det över 24 000 artiklar, som saknar eller har brister i källor och referenser. Därför genomförs för tredje gången i år en tävling som går ut på att förse artiklarna med källor. Extrapoäng delas ut för åtgärd av artiklar, som behövt källor sedan 2009. Du tävlar på denna sidan. Lycka till!--Historiker (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 16.30 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar Och vecka 45 delar vi ut uppdrag till varandra, enligt framgångsreceptet från oktober. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 19.34 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 22.31 (CET)

Meta RfCs on two new global groups[redigera | redigera wikitext]

Hello all, There are currently requests for comment open on meta to create two new global groups. The first is a group for members of the OTRS permissions queue, which would grant them autopatrolled rights on all wikis except those who opt-out. That proposal can be found at m:Requests for comment/Creation of a global OTRS-permissions user group. The second is a group for Wikimedia Commons admins and OTRS agents to view deleted file pages through the 'viewdeletedfile' right on all wikis except those who opt-out. The second proposal can be found at m:Requests for comment/Global file deletion review. We would like to hear what you think on both proposals. Both are in English; if you wanted to translate them into your native language that would also be appreciated.

It is possible for individual projects to opt-out, so that users in those groups do not have any additional rights on those projects. To do this please start a local discussion, and if there is consensus you can request to opt-out of either or both at m:Stewards' noticeboard. Thanks and regards, Ajraddatz (talk) 26 oktober 2014 kl. 19.04 (CET) --MediaWiki message delivery (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 19.04 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Wikimedias logotyper nu under fri licens[redigera | redigera wikitext]

Nu har Wikimedia släppt alla sina logotyper under fri licens. Mer information här.--Paracel63 (diskussion) 27 oktober 2014 kl. 21.40 (CET)

Så det var möjligt trots allt. Sannerligen goda tidender! /rrohdin (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 19.16 (CET)

Om kategorihänvisningar för omdirigeringsrubriker[redigera | redigera wikitext]

Jag vill lyfta frågan om kategorier och dess egentliga, praktiska funktion? Är inte syftet med kategoriklassificering att underlätta för läsarna att lättare kunna samlat överblicka alla artiklar inom ett visst ämnesområde, samt att kunna lättare finna det man söker (likt index i en bok) eller upptäcka saker man inte kände till tidigare inom området? Inte sällan är ord/namn, som omdirigeras till en samlande artikel, av precis lika stort indexerings- och sökvärde i sig som den samlande artikeln och ofta känner kanske läsaren till ett nyckelord/begrepp utan att veta dess större sammanhang. Därför anser jag det av stort värde att kunna kategorisera även sådana viktiga, speciella söknamn, som av praktiska skäl råkat bli omdirigeringsord i stället för en egen artikel. Därför blir jag bedrövad när vissa redigerare raderar dessa sökkategorier från dessa omdirigeringssidor, för jag kan inte se meningen med att göra informationssökandet svårare för läsarna. Vilken kutym gäller för dessa frågor? Finns några regelverk om detta. Vad jag stött på är mer enskildas hänvisning till att "vi brukar inte…". Som några exempel kan jag nämna Stockholmsdeklarationen, som är ett historiskt känt dokument och dirigeras till historiska Förenta nationernas konferens om mänsklig miljö i Stockholm 1972, eller Nordiska Kulturtidskriftsföreningen, som dirigeras till den svenska medlemsföreningen Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, där den står beskriven i samma artikel. Om vi inte kan indexera denna typ av helt egna sökord med kategorier, så ser jag ingen annan lösning än att tvingas ändra dessa omdirigeringar till en massa nya, helt egna små artiklar med vedertagna kategorier. Dvs Stockholmsdeklarationen etc får sin egen artikel. Detta är verkligen ingen bra lösning, så det är bättre att lösa det på förnuftigare sätt.--Bemland (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 04.13 (CET)

Jag har aldrig stött på detta fenomen att kategorier raderas i omdirigeringar. Om det är frekvent ser jag det som djupt beklagligt. Det är mycket praktiskt att kunna kategorisera på detta sätt. Inte minst har jag använt det när någon släkting kortfattat omnämns i en annans biografi. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 04.17 (CET)
Vad gäller djur- och växtarter är det väll standard att deras vetenskapliga namn kategoriseras i vetenskapligt-namn-kategoriträdet, oavsett om de är omdirigeringar eller ej? Bοⅳⅰе 28 oktober 2014 kl. 07.41 (CET)
Ja, det är standard. Lsjbot har kategoriserat tiotusentals omdirigeringar. Även utanför biologin håller jag med Bemland och Tostarpadius om att kategorisering av omdirigeringar fyller en viktig funktion och bör absolut inte generellt raderas. De enda omdirigeringar som inte bör kategoriseras är väl stavningsvarianter och liknande. Lsj (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 08.39 (CET)
Det rudimentära regelverk som finns på området hittas här: Wikipedia:Omdirigeringar#Kategorier i omdirigerade artiklar. Det ger inget stöd för kategoriseringsradering. Men det skulle må väl av lite kärlek och uppdatering. Lsj (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 08.43 (CET)
Ja, vi brukar göra så. Till exempel så är både artikeln 9M120 Ataka och omdirigeringen AT-9 Spiral-2 kategoriserade som pansarvärnsrobotar. /ℇsquilo 28 oktober 2014 kl. 11.28 (CET)
Poängen med kategorierna är ju att underlätta för läsaren att hitta artiklar. Då är det bra att kategorisera omdirigeringar, både när de skulle hamna i olika kategorier, och när de skulle komma långt ifrån varandra i alfabetet inom en kategori. T.ex. tycker jag definitivt att kategori:Asiens länder både ska ha Burma under B och Myanmar under M. Lsj (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 16.46 (CET)

Det gläder mig att fler än jag inser värdet av dessa kategorier. Jag har nu återställt några (nämnda) exempel, men fler borttagna dito finns utan tvekan. Frågan är bara hur man skulle kunna hitta dem? Ett förtydligande på Omdirigerings-instruktionssidan, som Lsj nämner ovan, är naturligtvis en bra sak.--Bemland (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 23.27 (CET)

Om det är en bestämd användare som ägnat sig åt detta finns ju möjligheten att gå igenom vederbörandes redigeringar. Det är måhända inte helt comme-il-faut, men fullt genomförbart. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 23.31 (CET)
Jag tycker att det känns lite tveksamt att både Scandipop och Scandipop Awards behöver finnas i kategorin "Populärmusik". Och varför ska den förstnämnda kategoriseras i "Musik i Europa" medan den andra i flera landsspecifika musikkategorier. I fall som detta är det väl bättre att kategoriseringsansträngningarna begränsas till artikeln och man låter omdirigeringssidan vara okategoriserad. --Larske (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 01.02 (CET)

Angående Scandipop, så har det en brittisk anknytning med radio-/tv-kopplingar där, samt Sverige/Skandinavien. Visst kan man ha samma Europa-kategori även där, men som namnet antyder så är priset inriktat på musik från Skandinavien, varför dessa landskategorier är relevanta. Jag vet i övrigt inte vari problemet kan tänkas bestå, det är väl inget som stör att det finns kategorier på båda sökorden, eller? Det ena är en populärmusik-mediaverksamhet, det andra ett musikpris som regelbundet utdelas av verksamheten, det kan vara bra för den som söker att kunna finna båda lättare.--Bemland (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 15.45 (CET)

Hade det då inte varit bättre att kategorisera priset som "Musikpris i ..." och inte bara som "Musik i ...". -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 17.55 (CET)
Det finns helt klart nackdelar med att kategorisera omdirigeringar, bland annat att såsom tidigare hävdats att kategorierna skall fungera som ersättning för summariska listor. Om det finns 46 svenska mässingsbruk skulle kategorin Svenska mässingsbruk skulle innehålla 78 artiklar medan det i själva verket bara var 19 som var artiklar om bruk och resten omdirigeringar från alternativa stavningar eller namn. Det blir också svårt att föra statistik över hur många artiklar i olika ämnen som finns. Sedan kan jag inte avgöra om fördelarna överväger.FBQ (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 20.27 (CET)
Jag håller med om problemet med ovanstående. När man gör navigationsrutor är välskötta kategorilistor en klar tillgång. Dubblettkategoriseringar och kategoriseringar av omdirigeringar försämrar överskådligheten.--Paracel63 (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 00.58 (CET)
Man får väga det ena mot det andra. Tror en bra princip är att avstå från omdirigeringskategorisering när omdirigeringen bara skulle hamna precis bredvid artikeln i samma kategori, typ stavningsvarianter. Då gör omdirigeringskategoriseringen ingen nytta, för man hittar rätt ändå (Kiev vs Kijev vs Kyiv). När artikel och omdirigering inte liknar varann är det däremot motiverat att kategorisera, som i exemplet jag gav ovan med Burma och Myanmar. Lsj (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 08.44 (CET)
Det ger ju intrycket att det finns ett mer land i Asien än det faktiskt gör! Om det ena vore kategoriserat som ett historiskt land i Asien istället vore det en annan sak. -- Innocent bystander (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.08 (CET)
Att hitta det man söker ser jag som viktigare än intrycksstatistik. Hur som helst ser man i kategorin att omdirigeringarna är kursiva. Just Myanmar vore det inte korrekt att kategorisera som ett historiskt land, eftersom benämningen är officiell idag, om än omstridd. Lsj (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.19 (CET)
Nej, det skulle då vara Burma som var historiskt. Men med tanke på att det är kontroversiellt och att det kanske fortfarande är det mest naturliga uppslagsordet så funkar det inte. -- Innocent bystander (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 12.23 (CET)
Att använda kategoriinnehåll som listor kan bli besvärligt även med tanke på omstridda saker. Gällande länder kan till exempel Sydossetiska republiken vara något sådant där det inte är självklar för alla varför den borde ingå eller inte. Jag tycker som Lsj att det finns många fördelar med att kategorisera omdirigeringar för att hjälpa läsare att hitta. Vetenskapliga och olika allmänt accepterade namn på olika arter ser jag som självklara att kategorisera men även Burma/Myanmar tycker jag ska kategoriseras. Jag tycker nog till och med Sydossetiska republiken skulle kunna kategoriseras för att hjälpa dem som söker efter det. - Averater (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 12.50 (CET)
Varför då inte hellre under Icke-erkända eller mestadels icke-erkända stater. -- Innocent bystander (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 15.27 (CET)

Det hade varit praktiskt om omdirigeringar – i vissa fall – kunde "ärva" kategorier efter målsidorna. Så att t ex Chebyshevs olikhet (omdirigering, vanlig alternativ stavning) automatiskt hamnade i samma kategorier som Tjebysjovs olikhet (målsida). Det går att fixa med mallar etc men jag föreställer mig ett magiskt ord. Vet inte om detta ligger på utvecklarnas önskelista, kanske. /NH 30 oktober 2014 kl. 16.07 (CET)

Utvald bild[redigera | redigera wikitext]

Hej allihopa, jag kan för närvarande inte säkerställa att den utvalda bilden på huvudsidan byts var fjärde dag då jag har mycket annat på gång. Den som vill att bildens ändras enligt gängse schema får göra det själv. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 29 oktober 2014 kl. 17.43 (CET)

Länkar till andra språkversioner[redigera | redigera wikitext]

Vi diskuterad detta nyss (tråden verkar trillat över till arkivet). här finns ett excellent verktyg framtaget för att hjälpa till med det.Yger (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 16.16 (CET)

Vad händer när man klickat i där? Jag har fyllt i några men kan inte se att något hänt. - Averater (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 18.07 (CET)