Wikipedia:Den perfekta artikeln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stilguide Plume pen w.svg
Den perfekta artikeln...
  • har en överskådlig disposition. Se Wikipedia:Disposition och Wikipedia:Biografiska artiklar.
  • börjar med en definition eller en tydlig beskrivning av det aktuella ämnet. Denna inledning är i möjligaste mån utformad så att även läsare utan expertkunskaper kan ta till sig beskrivningen. Syftet med en encyklopedi är inte bara att samla mänsklighetens kunnande, utan också att sprida det. Artiklar som inleds med en introduktion eller presentation av ämnet når en bredare skara läsare än de som kräver att läsaren har kunskap om sådant som inte presenteras i artikel. Därför är det en god riktlinje att första meningen och det första stycket bör kunna stå för sig själva. Därefter bör artikeln skrivas så att den grundläggande informationen kommer först och avancerade specialkunskaper sist.
  • innehåller all den grundläggande information som återfinns i relaterade artiklar. Till exempel födelse- och dödsdatum på omnämnda personer.
  • redovisar alla de etablerade uttolkningar som ett ämne medger. Förmodligen är artikeln ett samarbete mellan flera individer eller också är den producerad av en person som är initierad och kan återge de olika synsätt som finns.
  • är skriven ur en neutral synpunkt. De olika synsätten som finns är sympatiskt presenterade på ett logiskt sätt, så att läsaren genom hela läsningen har en tydlig bild av "hur landet ligger". Betoningen ligger på de synsätt som är allmänt vedertagna och de mindre väl etablerade synsätten redovisas i mer detalj i separata artiklar.
  • är av lämplig längd. Den måste vara tillräckligt lång för att ge god information om ämnet, utan att ta med onödiga detaljer. Detta innebär inte nödvändigtvis att den är lång, men för att fullständigt täcka sitt ämne krävs oftast en viss längd.
  • återger den sortens expertkunskap som är omsorgsfull och exakt. Fastän fortfarande lättillgänglig, saknar artikeln vaga hänvisningar och dåligt underbyggda generaliseringar.
  • innehåller vedertagna referenser. Dessa referensverk är inte artikelförfattarens egna, utan de som vanligen används inom det aktuella ämnesområdet.
  • för klara och genomskådliga resonemang. Till ingen del kan det som avses missförstås - med början i en tydligt avgränsad inledning följer artikeln en självklar struktur som varje läsare som behöver informationen kan följa. Både diskurs och referenser underbygger resonemanget.
  • har en sådan struktur att varje avsnitt framstår som befogat. Varje del av artikeln utgör antingen en "naturlig" del av dess struktur eller också förklaras dess funktion omsorgsfullt innan det introduceras.
  • förklarar den terminologi som är väsentlig för en förståelse av ämnet. Dessa termer redogörs i artikeln snarare än att läsaren hänvisas till information i andra artiklar, även om dessa termer där kan förklaras i mer detalj. Dock är denna typ av hänvisningar naturligtvis adekvat om artikelns främsta uttalade syfte är att vägleda läsaren till en rad artiklar inom samma ämnesområde.
  • har en god språkrytm. Den undviker långa, invecklade meningar likaväl som korthugget uppradande av småmeningar.
  • ...är inte möjlig att skriva. Vi tror inte att någon artikel kan bli obestritt fulländad. Wikipedias bidragsgivare bör inte låta sig hämmas av alltför höga krav. I själva verket är bristfälliga artiklar den grund som projektet vilar på. De ideal som beskrivs här bör uppfattas som en vägledning när man undrar hur våra artiklar kan förbättras, och vi kan alltid bli bättre.

Se även[redigera | redigera wikitext]