Stilguide
Språk Verifierbarhet Neutral utgångspunkt Globalt perspektiv Tidlöshet Läsarperspektiv Artikelnamn Inledning och sammanhang Specifikt och koncist Artikellängd Skrivregler Form Form följer funktion Disposition Faktamallar Illustrationer Tabeller Listor Se även Ämnesguider Policy och riktlinjer Manual
visa • redigera

Den perfekta artikeln ...[redigera | redigera wikitext]

börjar med en definition eller en tydlig beskrivning av det aktuella ämnet. Denna inledning är helst utformad så att även läsare utan expertkunskaper kan förstå det hela. Syftet med en encyklopedi är inte bara att samla mänsklighetens kunnande, utan också att sprida det. Artiklar som inleds med en introduktion av ämnet når en bredare skara läsare än de som kräver att läsaren har kunskap om sådant som inte presenteras i artikeln. Därför är det en god riktlinje att första meningen och det första stycket bör kunna stå för sig själva. Därefter bör artikeln skrivas så att den grundläggande informationen kommer först och avancerade specialkunskaper sist.

innehåller all den grundläggande information som återfinns i liknande artiklar. Detta inkluderar födelse- och dödsdatum på omnämnda personer.

redovisar alla de etablerade uttolkningar som ett ämne medger. Förmodligen är artikeln ett samarbete mellan flera individer. Annars kan den vara producerad av en person som är initierad och klarar av att återge de olika synsätt som finns.

är skriven ur en neutral synpunkt. De olika synsätten som finns är sympatiskt presenterade på ett logiskt sätt, så att läsaren genom hela läsningen har en tydlig bild av "hur landet ligger". Betoningen ligger på de synsätt som är allmänt vedertagna, medan de mindre väl etablerade synsätten redovisas närmare i separata artiklar.

är av lämplig längd. Den måste vara tillräckligt lång för att kunna ge god information om ämnet, utan att ta med onödiga detaljer. Detta innebär inte nödvändigtvis att den är lång, men för att fullständigt täcka sitt ämne krävs oftast en viss längd.

återger den sortens expertkunskap som är omsorgsfull och exakt. Artikeln är lättillgänglig, samtidigt som den klarar sig utan vaga hänvisningar och dåligt underbyggda generaliseringar.

innehåller vedertagna referenser. Dessa referensverk är inte artikelförfattarens egna, utan de som vanligen används inom det aktuella ämnesområdet.

för klara och genomskådliga resonemang. Inget av resonemangen kan missförstås; efter den tydligt avgränsade inledningen följer artikeln en självklar struktur som varje läsare som behöver informationen kan följa. Både diskurs och referenser underbygger resonemanget.

har en sådan struktur att varje avsnitt framstår som befogat. Varje del av artikeln utgör antingen en "naturlig" del av dess struktur, eller så förklaras dess funktion omsorgsfullt innan det introduceras.

förklarar den terminologi som är väsentlig för att läsaren ska kunna förstå ämnet. Dessa termer förklaras i artikeln, snarare än att läsaren hänvisas till information i andra artiklar. Vidarelänkningar till fördjupningsartiklar med fler detaljer är dock okej. Liknande hänvisningar är också passande om artikelns uttalade syfte är att vägleda läsaren till en rad artiklar inom samma ämnesområde.

har en god språkrytm. Den undviker både långa, invecklade meningar och korthugget uppradande av småmeningar.

finns inte. Vi tror inte att någon artikel kan bli så bra att den inte kan bli bättre. Wikipedias bidragsgivare bör inte låta sig hämmas av alltför höga krav, för utan bristfälliga artiklar hade Wikipedia inte behövt några fler bidrag. Idealen som beskrivs här bör bara uppfattas som tips för hur artiklarna kan förbättras. Det kan de nämligen alltid.

Se även[redigera | redigera wikitext]