Wikipedia:Disposition

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även: WP:Artikelmallar
Stilguide Plume pen w.svg

Dispositionen för artiklar på svenskspråkiga Wikipedia varierar bland annat beroende på artikelns ämne, men konsensus har utvecklats kring vissa grundprinciper.

Inledningen bör på ett översiktligt sätt förklara vad som utmärker ämnet/uppslagsordet. Huvudtexten bör indelas med rubriker i lämpliga stycken. I slutet av artikeln placeras bland annat Referenser, externa länkar och kategorier enligt en etablerad struktur.

Särskilda artikelmallar finns för att underlätta dispositionen för en ny artikel. Ofta kan man även ta en artikel inom ett närliggande ämne som mall för disposition av en artikel.

Inledning[redigera | redigera wikitext]

Se vidare Wikipedia:Inledning och sammanhang

Inledningen bör på ett kortfattat och välformulerat sätt ge en definition eller en översiktlig förklaring av uppslagordet. Även den som inte är insatt i ämnet skall lätt kunna förstå inledningen. Det bör mycket tidigt framgå inom vilket ämne eller sammanhang som uppslagsordet används, eller definitionen är giltig.

Det inledande stycket i en artikel brukar inledas med artikelns namn i fetstil – ibland som andra eller tredje ord, om det gör det lättare att ange uppslagsordets ämnesområde. Första meningen måste vara tydlig och grammatiskt fullständig. Uppslagsordet kan gärna föregås av en obestämd artikel, så en läsare som inte har svenska som modersmål kan se vilket språkligt genus uppslagsordet har, och om det ska stavas med versal eller inte. Inled gärna artikeln med en fullständig mening. I en inledande definition är fraser som "ett begrepp för", "en benämning på" etc oftast överflödiga. Skriv i stället direkt vad uppslagsordet är.

Efter den inledande meningen kan vid behov en uttalsanvisning komma, kanske en etymologi, eventuella synonymer och alternativa stavningar av uppslagsordet, oftast i kursiv stil.

Om artikelns namn är beskrivande snarare än ett etablerat namn, såsom Gator och torg på Kungsholmen, USA:s ekonomi eller artiklar namngivna "Lista över...", behöver artikelnamnet inte förekomma ordagrant i inledningen (och således ingen fetstilsmarkering). En mer informativ, och grammatiskt korrekt mening kan då vara en bättre inledning än en ordagrann upprepning av artikelnamnet.

Undvik normalt och i synnerhet ovidkommande wikilänkar i det fetstilta artikelnamnet och i eventuella synonymer. Undvik också onödiga upprepningar i inledningstycket. Om artikelnamnet redan förklarar vad artikeln handlar om behöver detta inte förklaras redan i nästa ord. Istället för "Solstjärna församling är en församling inom Svenska kyrkan", skriv exempelvis "Solstjärna församling är en del av Svenska kyrkan och tillhör Månköpings stift".

I en biografisk artikel kan mycket kortfattade biografiska data, typ födelse- och dödsår, ingå i den första meningen. Blir meningen för svårläst, kan den informationen istället läggas in i en följande mening. Födelse- och dödsdatum bör länkas, så att dessa viktiga datum lättare kan hittas och infogas i exempelvis årsartiklar. Länkningen görs då med årtalet länkat för sig, som i 1 januari 1900.

En tumregel är att inledningen skall kunna läsas självständigt som en sammanfattning av artikeln. Inledningen bör omfatta det som är speciellt signifikant och relevant för artikeln, och sedan (om den inledande textmängden inte är alltför lång) utöka inledningen lite till genom att lägga till information som främjar inledningsstyckets andra funktion som är att ge en såpass lockande presentation att läsaren blir fångad och leds in i artikeln.

Mallar[redigera | redigera wikitext]

Huvudsida: WP:Mallar

Faktarutor[redigera | redigera wikitext]

Huvudsida: WP:Faktarutor

Många artiklar har jämte eller strax efter inledningen en faktaruta som ger ett ämne ett standardiserat utbud av basfakta eller som i detta fallet, en navigationsruta för närliggande information. Dessa standardrutor finns skapade för många olika ämnen och kan med fördel användas för både skrivare och läsare. I dessa boxar är det också vanligt att infoga en beskrivande bild.

I Kategori:Faktamallar finns det olika varianter på faktamallar. Det finns många olika varianter på att presentera information på detta sätt som kan läsas vidare under:

Navigationsrutor[redigera | redigera wikitext]

Huvudsida: WP:Navigationsrutor

En annan typ av ruta som oftast finns i andra delar av artikeln och främst då i slutet är olika typer av navigationsrutor för den som vill hoppa vidare inom ämnet. Ett exempel är "stilguiden ovan höger" som har sin anropskod högst upp i artikeln.

Huvudtext[redigera | redigera wikitext]

Artikeln ska optimalt beskriva ämnet detaljerat och från så många infallsvinklar som möjligt – sådant förbättras dock ofta med tiden, det är ju en wiki. Artikelns främsta komponenter bör vara brödtext och illustrationer. Långa listor bör knoppas av till egna artiklar.

Avsnittsindelning[redigera | redigera wikitext]

Artiklar som är långa, eller som kan antas bli det, är det lämpligt att dela upp i avsnitt, då långa passager utan styckeindelning försvårar läsningen. Exempel på startavsnitt kan vara:

  • Bakgrund (hur det blev så)
  • Historik eller Historia (sammanfattning av ämnets historia)

Detaljer i avsnitten som kanske inte intresserar alla, kan gärna få en särskild plats i avsnittets slut, eller få en egen underrubrik likt nästa avsnitt nedan – som läsaren då kan välja att "hoppa över" utan att tappa helhetsbilden. En vanlig metod är att arbeta sig framåt i händelsekedjan och utifall det handlar om något som spänner över tid, blir då framtiden i slutet av artikeln. Vidare in i artikeln kan avsnitt delas upp i exempelvis:

  • Tidsperioder (logiska delar av händelserna)
  • Biografi (logiska delar av tiden)
  • Händelser (enskilda händelser eller förlopp)
  • Effekter (följder, ekonomi)
  • Media (diskografi, bibliografi, film)
  • Olika synsätt (teorier, kritiska perspektiv)
  • Förteckningar (tabeller, mallar)
  • Funktion (användningsområden)
  • Konstruktion (utseende, byggsätt)

En logisk uppdelning i avsnitt kan med fördel användas som stöd för att skapa en artikel som sedan ger läsaren en "röd tråd" att navigera efter. Exemplen ovan är tänkta att användas som lathund och inte som någon mall rakt av. Det viktiga är att läsaren kan hitta den röda tråden, att artikeln uppmuntrar till läsning och är lätt att hitta i om man letar efter specifik del av artikelinformationen.

Att skapa avsnitt[redigera | redigera wikitext]

När avsnittsrubriker skapas med två till fem "likhetstecken" innan och efter rubrikordet, skapas med automatik en innehållsförteckning före den första rubriken i artikeln, som normalt ska komma efter inledningen. Innehållsförteckningen bör vara lätt att läsa och leta i och då denna rutas format styrs av längden på rubriken är det bra om rubrikerna inte är onödigt långa. För den som direkt vill läsa om en enskild del av artikeln är dessa rubriker också "wikilänkade" och medger "direkt hopp" till önskat avsnitt. Denna möjlighet medför att det kan det vara en fördel att upprepa eventuella centrala "wikilänkar" från tidigare avsnitt så att läsaren slipper leta efter den första förekomsten i tidigare avsnitt.

Innehållsförteckning[redigera | redigera wikitext]

Ett färre antal likhetstecken innan och efter ett rubrikord har "högre" status än de rubriker med flera och hamnar överordnat i innehållsförteckningen. Det krävs också att denna rubrikrad både börjas och slutas med dessa likhetstecken som ska ha samma antal före och efter. För att innehållsrutan ska skapas måste fler än tre rubriker skapas med denna teknik och väljer man att ha underrubriker till sina huvudrubriker används alltså ytterligare likhetstecken före och efter rubrikordet.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Bildlänkar bör placeras i sitt sammanhang: Om bilden illustrerar hela ämnet, till exempel en karta över ett land, bör den placeras högst upp. I andra fall är det naturligtvis bättre att placera bilden intill den text som beskriver det som bilden illustrerar. Om flera bilder används nära varandra, nås en en bättre bildlayout om de "staplas" efter varandra i ett och samma avsnitt, än om de ligger vid varsitt kort avsnitt. Mer information kan hittas genom stilguidens rubrik "Illustrera artikeln".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Ämnesguider


Lämpliga format för olika typer av artiklar hittas via flera av de olika ämnesguiderna och projekten.

I Kategori:Wikipedia:Disposition återfinns fler artikelmallar för olika ämnesområden, som Djur och Film.

Under rubriken "Se även" placeras länkar till andra artiklar i svenskspråkiga Wikipedia som berör ämnet på ett självklart sätt, men som inte nämnts i huvudtexten. Rubriken kan även användas som en samlingsrubrik ihop med andra typer av fördjupande eller närliggande information och bör i så fall komma efter källavsnitten tillsammans med övriga lästips.

Länkar föregås med den inledande fyrkanten (eller cirkeln i vissa versioner), som skapas med hjälp av en asterisk i början av en rad. Exempel:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Referenser är verifikationer – källhänvisningar. I vårt artikelarbete är det ett mål att all information ska ha någon sorts källhänvisningar i trovärdig form (se Wikipedia:Källhänvisningar). "Referenser" – alternativt "Källhänvisningar" – är en samlande rubrik för de olika typerna av källor, och här samlas då adresserna till den information som artikeln baserats på.

Noter[redigera | redigera wikitext]

Noter är oftast en specifik referens till en källa för ett eller flera påståenden i en artikel, till exempel till en sidhänvisning i en bok eller en viss webbsida. De kan också innehålla kommentarer till texten som av någon anledning inte anses vara nödvändig att skriva i själva brödtexten. Noterna kan samlas under en särskild underrubrik – exempelvis med namnet "Noter" – ovanför den automatiska notkoden <references />. Denna samlar de olika noterna i brödtexten som påbörjas med <ref> och avslutas med </ref>. Noterna bör placeras före eventuella rubriker med källor, så att den referens som läsaren klickat på hamnar överst på sidan om inte artikelslutet nås innan dess.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Under denna rubrik läggs alla olika typer av källor in, ordnade på huvudförfattarens efternamn (alternativt publiceringsår), eller om sådant inte finns källans namn. Ibland ser man en uppdelning på "Tryckta källor" och "Webbkällor", men det är inte nödvändigt.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Under rubriken "Vidare läsning" kan information om rekommenderad läsning samlas. Gemensamt för de olika rubriker som finns efter eller under samlingsrubriken "se även" (undantaget det som står under Referenser etc ovan) är dock att de inte har använts som källor till artikeln.

Rubriken "Litteratur" eller "Litteraturlista" används ibland med en liknande innebörd, men bör undvikas då ordet även kan associeras med källor. Om rubriken "Litteratur" används, så bör det förtydligas i löptexten direkt under rubriken vad som avses.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Huvudsida: WP:Externa länkar

Uttrycket externa länkar avser länkar till webbplatser utanför svenskspråkiga Wikipedia och placeras i allmänhet längst ned i artikeln under en särskild rubrik; undantag kan vara när den externa länken är en källhänvisning, som hör till ett specifikt faktum i artikeln. Då kan den placeras direkt efter det faktum den stödjer eller ännu hellre finnas som fotnot och ingå i notsystemet under rubriken "Noter".

Externa länkar är avsedda att ge läsaren ytterligare eller angränsande information, men då Wikipedia inte är någon länksamling är det bra om inte de blir oöverskådligt många.

Format
Observera att:

  1. en extern länk omges av enkla hakparenteser (inte dubbla som en intern länk)
  2. URL:en (webbadressen) skiljs från den visade texten med mellanslag (inte med vertikalstreck som för en intern länk)
* [http://www.referensenssida.se/sidnamnet ''Rubrik eller beskrivning''] (läst 2007-05-06)
* [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/index.html CIA Factbook] (läst 2007-05-06) {{en ikon}}

Koden ovanför är en mall som kan kopieras och klistras rakt in i artikeln.


  • Vid strecket ovan, avslutas den synliga delen av artikeln.
  • Under strecket nedan handlar texten om sådant som syns i artikelns marginaler och i redigeringsläget.

Kategorier
Längst ned i artikelns redigeringsläge ska artikeln inlemmas i en eller flera olika kategorier. Detta avsnitt har ingen rubrik med likhetstecken före och efter rubriken och syns därför inte heller i innehållsförteckningen.