Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2009

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

litteraturhistoria[redigera | redigera wikitext]

Från vilken del av världen kommer den första litteraturen,hur gammal är den och vad bestod den av?

Det beror väldigt mycket på vad du menar med litteratur. De äldsta bevarade texterna (egyptiska, sumeriska och kinesiska) är knappast litteratur i vår mening. Ett tidigt litterärt verk är Gilgamesheposet, ett annat De dödas bok, båda knappt 4000 år gamla. Mer modernt disponerade litterära verk hittar man tidigt i Kina, se t.ex Krigskonsten.
Svaret på din fråga beror också på vad du menar med "hur gammal" - många av världslitteraturens klassiker har nämligen traderats muntligt i många århundraden innan de först skrevs ner. Ramayana och Illiaden kan tjäna som exempel.
Romanen, som vi känner den i dag, är av senare snitt. Murasaki Shikibus Genji monogatari kallas ibland den första romanen, men alla sådana epitet är vanskliga. //Rotsee 1 december 2008 kl. 20.10 (CET)

Automatisk spottning[redigera | redigera wikitext]

Ibland när jag gäspar eller helt enkelt spänner munnen på ett visst sätt märker jag att munnen liksom "automatiskt" spottar ut saliv. Är det någon annan som har upplevt det här? Är det någon som kanske t.o.m. vet vad det här beror på? Herrn 13 november 2008 kl. 02.46 (CET)

Vi har flera spottkörtlar, bl.a. glandula sublingualis (med denna latinska vokabulär låter jag mer lärd än jag är) som sitter under tungan och vars saliv mynnar ut i en smal glipa i tungbandet. När jag känner efter, märker jag att saliven inte flödar kontinuerligt utan närmast satsvis. Detta plus plötsliga anspänningar av vissa muskler i munnen bör kunna pressa fram en sats saliv med lite kraft. Om då tungbandet är sträckt borde man kunna få en spruteffekt. Jämför med hur lugnt rinnande vatten kan börja spruta när man trycker fingret mot kranens mynning. Jag har själv noterat denna effekt ibland. Men en tandläkare borde ha både rätt utbildning och en rik erfarenhet av detta som grund för ett mer proffsigt svar. /Rolf B 15 november 2008 kl. 23.58 (CET)
Jag har också noterat det vid många tillfällen, och känner mig säker på att det är något typiskt för människan som art, så du behöver inte känna dig ensam. En läkare borde dock kunna ge ett professionellt svar på din fråga. --Andreas Rejbrand 16 november 2008 kl. 00.07 (CET)
En rolig notis är att det faktiskt går att öva upp den här "förmågan". Själv hade jag en bekant som kunde skjuta iväg salivstrålar på liknande sätt på kommando. Rätt irriterande. Sanzet 2 december 2008 kl. 10.23 (CET)

P-piller[redigera | redigera wikitext]

Vad händer om en kille tar ett p-piller samt är det ohälsosamt?

Hej! Jag citerar. "Om man som kille äter kvinnliga könshormoner (som finns i p-piller) får man på sikt påverkan på kroppen. Bland annat kan bröstkörtlarna börja växa." - Fråga Eva (P-piller.nu)
Hoppas det gav svar på din fråga. För utförligare svar, klicka på länken ovan. frisko 2 december 2008 kl. 17.23 (CET)

Farliga ämnen i datorer[redigera | redigera wikitext]

Vilka farliga ämnen finns i datorer?

Det finns ett flertal farliga ämnen i datorer. Bland annat bly, kadmium, kvicksilver, sexvärdigt krom och vissa bromerade flamskyddsmedel. Se även http://www.idg.se/2.1085/1.127386.
MVH
Grizzly 3 december 2008 kl. 16.08 (CET)

Hej[redigera | redigera wikitext]

Hej jag undrar om ni kollar efter bevis om något stämmer innan ni ställer det ut på hemsidan eller kan man bara skriva vad som helst och bara skicka in det.

Hej på dig med och välkommen hit! Vem som helst kan skriva vad som helst här. Målet är dock att all information som står här skall vara verifierbar. Därför uppmanas skribenter att ange källor för sin information. Precis som att vem som helst kan lägga till information så kan vem som helst också plocka bort information och korrigera faktafel. Eftersom alla kan redigera så hoppas vi att det som står här skall bli bättre och bättre med tiden.--Korall 16 november 2008 kl. 05.57 (CET)
Vem som helst kan ändra och det syns genast. Men det går mycket lätt att titta på ändringar på sidor man bevakar och återställa dem. Det är vanligt att vi kräver bevis för en tveksam uppgift med markeringen "källa behövs". Men ändringar syns direkt på svenska wikipedia.

På tyska wikipedia har man infört en princip att sidor visas bara om de är godkända. Man kan dock se den senaste versionen under en särskild flik. För att ha rätt att godkänna sidor tror jag det räcker att ha haft konto ett tag och inte fått varning för oseriösa ändringar. Om man är godkänd syns ens egna ändringar direkt på tyska wikipedia. På alla wikipedia, även den svenska, kan man "halvlåsa" sidor om många vandaliserar den. Det betyder att bara sådana som har konto sedan minst 4 dagar får ändra. Det är rätt effektivt mot vandaler. --81.230.2.238 4 december 2008 kl. 22.50 (CET)

Energiförbrukning och termostater[redigera | redigera wikitext]

Det här har jag funderat ett tag på nu utan att kunna bestämma mig. Antag ett hus där temperaturen regleras av en termostat. Det är vinter så huset hålls varmare än omgivningen. I huset har jag en apparat igång som står och drar ström utan att jag använder den, t ex en dator.

En del av mig säger att det här inte innebär någon energiförlust eftersom all till synes onödig energiförbrukning i datorn omvandlas till värme som går ut i rummet och därmed (givet termostat) sänks elementens energiförbrukning med motsvarane mängd energi. Plus minus noll alltså jämfört med att inte ha igång datorn. En annan del av mig tänker att det måste gå åt mindre energi för att hålla igång 1) ett hus med en viss temperatur, än 2) samma hus med en viss temperatur plus en trekilos dator inuti huset som har högre temperatur än resten av huset. Så länge jag har datorn igång kommer den ju att vara varmare än resten av huset. Sammanlagda skillnaden mot den omgivande vinterdagen måste ju vara större i alternativ 2, dvs kosta mer energi. Eller? //E175 3 december 2008 kl. 13.17 (CET)

Vi antar för enkelhetens skull att huset har elradiatorer. Då gör det i teorin ingen skillnad på elförbrukningen. Datorn kommer då att fungera som en eldriven fläktkonvektor. CalleC 3 december 2008 kl. 13.21 (CET)
Om man använder något annat än elradiatorer kommer det dock göra skillnad. Det mest uppenbara fallet torde vara om man har en eldriven värmepump, som skulle ge en tre gånger så mycket värme för samma kostnad. I andra fall kommer kostnaden bero på vad priset för värme är, men det torde i vilket fall krävas mer exergi om man skall värma huset med sin dator.
andejons 3 december 2008 kl. 14.08 (CET)
Som sagt så spelar det ingen roll om du värmer ditt hus med datorn eller elradiatorer. Däremot finns det ju andra, mera effektiva uppvärmningsformer än elradiatorer, såsom värmepumpar och fjärrvärme. Det sunda förnuftet säger mig att fjärrvärme alltid måste vara billigare än ström (på en fri marknad). --Ace90 3 december 2008 kl. 21.35 (CET)
Att en del av huset (datorn) är varmare än resten av huset ökar inte energiförbrukningen. Det som bestämmer energiförbrukningen (i genomsnitt över en tid av några timmar) är hur mycket energi som lämnar huset genom tak, väggar och golv.Sjö 5 december 2008 kl. 11.54 (CET)

hej jag undrar[redigera | redigera wikitext]

Hej jag udrar om vad man kan skriva på ett rymden projekt i skolan om årstider?? jag har varit massa sjuk och hinner inte med i dkolan behöver massa hjälp kramar en tjej som snart börjar få betyg

Tja, skriv till exempel om varför vi har olika årstider, om hur jordaxelns lutning påverkar årstider, om årstider runt ekvatorn och årstider vid högre latituder och värför de är olika. Nitramus 4 december 2008 kl. 20.59 (CET)
Årstider, Jorden, ekvatorn, vändkrets, jordaxeln kanske kan vara till nytta. :-) //Grizzly 4 december 2008 kl. 23.53 (CET)

Zeitlupe[redigera | redigera wikitext]

Finns det ett ord på tyska som heter så, och vad betyder det i så fall? Nitramus 4 december 2008 kl. 20.59 (CET)

Ja, enligt tyskspråkiga Wikipedias artikel Zeitlupe finns det och betyder enligt interwikilänkarna "slowmotion". En Googlesökning ger 457 000 träffar, så jag tror knappast att artikeln på dewp är en hoax :-). Calandrella 4 december 2008 kl. 21.04 (CET)
Redigeringskrock: Även om min tyska inte är mycket att skryta med så kan jag konstatera att artikeln Zeitlupe på tyska Wikipedia handlar om Slowmotion. //Rotsee 4 december 2008 kl. 21.09 (CET)
Lupe är ett tyskt ord (de:Lupe) som på svenska heter "lupp" eller "förstoringsglas". "Zeitlupe" är då något som gör att du kan studera med "expanderad tidaxel". Det kan ju förekomma i "slow-motion-film", oscilloskop, diagram över tidsvariabla förlopp, mm. Mvh / Mkh 4 december 2008 kl. 23.19 (CET), tillägg: 5 december 2008 kl. 10.22 (CET), tillägg: 5 december 2008 kl. 16.29 (CET)

"smärta" i båtsammanhang[redigera | redigera wikitext]

Hej Wikipedia. Jag heter Palle Zethraeus och försöker lösa olika frågor i Navigation som tidningen Båtliv har i sitt senaste nummer. Frågan som jag behöver er hjälp att lösa lyder som min rubrik antyder, nämligen: Vad menas med "Smärta" i båtsammanhang ? Hoppas få svar från er ! Med vänlig hälsning Palle Zethraeus

Nu är detta inte en sida för att få hjälp med korsord, tävlingar eller läxor, men... att smärta en vajer är att lägga om den med tygremsor. Detta gör man innan man klär den med garn. Ev tacksamhet uttrycks bäst med en liten donation, se längst upp på sidan :-) Mvh NH 5 december 2008 kl. 00.10 (CET)

årtal[redigera | redigera wikitext]

Hej vi sitter här två kompisar och funderar på årtionden.

Vad kallas åren mellan 00-09

normalt sägar man ju tjugotalet trettiotalet osv.

vi har även lite fundering på om det heter tiotalet mellan 10-19

tittade runt lite här och fick uppfattningen att man säger 2000-talet om första årtiondet, men det känns ju lite fel eftersom det ju kan vara benämning för hela århundradet

Tacksam för svar

Två fundersamma kompisar

Hej! Det har diskuterats ett antal gånger på Wikipedia, se bl a här under rubriken "Benämning på 2000-talets första decennium"! Vänliga hälsningar Nitramus 5 december 2008 kl. 18.08 (CET)
En liten sammanfattning: 00-talet ("nollnoll-talet") brukar ofta rekommenderas av språkvårdare. Det används också av de flesta etablerade medier, och tidskriften 90-tal bytte namn till 00-tal när det blev, just det, 00-tal. Jag vill också minnas att jag sett uttrycket 00-talet användas vid förra sekelskiftet. Det är dock inte helt uppenbart, "tusentalet" används ju om både tiohundratalet och andra årtusendet. Problemet uppstår helt enkelt inte tillräckligt ofta för att våra språk ska hinna skapa sig en bra praxis, och man får försöka förtydliga sig (första decenniet, etc) när det finns risk för missförstånd. //Rotsee 5 december 2008 kl. 19.19 (CET)
Och för att svara på den andra frågan: ja, det heter 10-talet. :) Herrn 5 december 2008 kl. 21.00 (CET)

Hej.

Vill bara tacka så mycket för svaren och känner att vi har fått lite mer kött på benen nu :)

Mvh Kompisarna :)

Det finns ett ganska uttömmande svar på er fråga i artikeln 00-talet (decennium). /Rolf B 5 december 2008 kl. 23.28 (CET)

Smärta[redigera | redigera wikitext]

Vad menas med "smärta" i båtsammanhang? --81.231.181.99 (diskussion) 6 december 2008 kl. 09.32 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Frågan har redan besvarats tre frågor ovan. Njaelkies Lea (d) 6 december 2008 kl. 10.15 (CET)

Ljudets hastighet[redigera | redigera wikitext]

Hur stor hade ljudets hastighet varit om det färdades genom materian i ett svart hål? --85.225.225.220 (diskussion) 6 december 2008 kl. 21.00 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Eftersom materian i ett svart hål anses samlas i en singularitet, alltså en punkt med oändlig densitet och ingen volym, så finns det ingenstans för ljudet att färdas till eller från. Njaelkies Lea (d) 7 december 2008 kl. 12.57 (CET)

Ljusstakar och skålar.[redigera | redigera wikitext]

Hejsan, Jag skulle vilja ha hjälp med ett par frågor om ljusstakar och skålar tillverkade på Orrefors.

  • Ljusstake PA 3741/1
  • Ljusstake P 3741-111
  • Skål P 4226-121

Det vore kul om ni kunde svara,dom två sista finns i USA och måste ha varit där i många år.

Hälsningar. Barbro --85.228.76.120 (diskussion) 7 december 2008 kl. 13.02 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Om man googlar på "antikforum" så kommer det upp ganska många träffar, förmodligen är det bättre att fråga på ett ställe som är inriktat på just antikviteter »поτωışτ(disk.|bidr.) 8 december 2008 kl. 12.58 (CET)

Ludendorffare[redigera | redigera wikitext]

Nog för att Erich Ludendorff var en berömd statsman, men jag vet inget om hans eventuella kokkonst. Dock har jag hört att man kan äta "ludendorffare" - men vad i hela friden är det? Riggwelter 6 december 2008 kl. 15.12 (CET)

Om det är en svensk rätt skulle det kunna vara nån i Hässleholm som döpt nån rätt efter honom, han tillbringade en längre tid i Sverige vid slutet av första världskriget. Vad det är för något har jag dock ingen aning om.--Ankara 6 december 2008 kl. 18.22 (CET)
En googlesökning på "Ludendorffare" ger inga vettiga träffar och den tyska former "Ludendorffer" verkar bara ge länkar kopplade till politiskt/ideologiskt orienterade sidor (jfr de: [1]). Det är rätt många år sedan jag läste James Cavallies bok Ludendorff och Kapp i Sverige, men jag har inga minnen av att det i denna nämns någon maträtt förknippad med Ludendorff. Möjligen skyulle det kanske kunna handla om en benämning på någon mat de tyska trupperna under första världskriget fick? /FredrikT
I det är fallet är det något så obskyrt som jag någon gång snubblat över på den här hemsidan... alternativt i den tidning de ger ut och som jag snubblat över någon gång. Riggwelter 6 december 2008 kl. 23.02 (CET)
En gissning: med tanke på hur soldathumor typiskt yttrar sig, och det faktum att det rådde hungersnöd i Tyskland vid första världskrigets slut skulle det kanske kunna röra sig om en beteckning på nödproviant eller sämre mat som lagats till soldater under kriget, alternativt senare serverad mat som liknade sådan mat? Tomas e 7 december 2008 kl. 12.27 (CET)
Om de har skrivit om maträtten på den där hemsidan, så kanske de vet... har de inte svarat när du har frågat? E.G. 9 december 2008 kl. 17.06 (CET)
Jag har inte frågat dem, för det här var ganska länge sedan. Kanske en god idé att göra det, dock... även om jag tycker att Tomas e:s förklaring inte alls är dum. Riggwelter 9 december 2008 kl. 20.33 (CET)

Tryck vid absoluta nollpunkten?[redigera | redigera wikitext]

Kan det finnas något tryck vid den absoluta nollpunkten? --GrillBritt (diskussion) 8 december 2008 kl. 11.10 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Tryck och temperatur är två skilda saker som dock ändå kan bero på varandra. Hur menar du med din fråga, kan du utveckla den? //Grizzly 8 december 2008 kl. 12.12 (CET)
Om du avser en ideal gas (vilket du förmodligen gör) så gäller Allmänna gaslagen
pV = nRT.
Om man sänker temperaturen T i ett system med fix volym V och substansmängd n så sänks även trycket p. (R är en konstant.) --Andreas Rejbrand 8 december 2008 kl. 12.27 (CET)
D.v.s om T=0 --> p=0. T=0 innebär att rörelsen hos molekylerna har upphört, så dessa är väl inte då längre i gasform? I verkligheten går aldrig T=0 att uppnå, men skulle det gå, så skulle inget gastryck föreligga, som jag förstår formeln rätt, men jag är kanske är ute och cyklar? Taxelson 8 december 2008 kl. 14.05 (CET)
Nej, det är väldigt svårt att undvika van der Waals-bindning (Londonkrafter). Men lätta ädelgaser är i gasform väldigt långt ner på temperaturskalan. Men vid tillräckligt låga temperaturer torde även dessa bilda kristaller (om de inte kyls för fort), och då torde den termiska energin ge sig till känna som kristallvibrationer, eller som fononer. Men om man har stor volym V och liten substansmängd n blir dessa kristaller väldigt små, så kanske kan man räkna med dem som en gas trots allt. --Andreas Rejbrand 8 december 2008 kl. 14.17 (CET)
Spontant skulle jag vilja hänvisa till de statistiska definitionerna av temperatur och tryck vilka bygger på derivator av entropin. Dock måste jag sitta och tänka lite på vad som händer när \tau = k_b T \rightarrow 0. --Andreas Rejbrand 8 december 2008 kl. 14.20 (CET)
Kristaller är inte en nödvändighet. Man kan få annat skoj som suprafluider också.
andejons 8 december 2008 kl. 14.36 (CET)


Den ideala gaslagen som nämns ovan är som namnet avslöjar en idealisering av hur gaser och materia beter sig under "vanliga" förhållanden och hur den reagerar på förändringar, högre temperatur kan exempelvis medföra högre tryck om volym och antal partiklar är konstant. Denna idealisering bryter samman lite grann när man går allt längre ner på temperaturskalan och andra krafter kommer in och får större påverkan på systemet.
Först lite histora, när man först började förstå hur termodynamiken fungerar i början på 1800-talet så kom en vetenskapsman (han var fransman så jag är inte helt säker på stavningen av hans namn) på att om man ritar upp hur en vätskas tryck varierar med temperaturen finner man att den avtar (så gott som) linjärt. Om man sedan förlänger denna kurva mot lägre tryck och lägre temperatur så får man till slut ett tryck på 0 och en absolut lägsta möjliga temperatur. (vi kan ju inte ha ett negativt tryck, negativ tryckskillnad går men inte negativt tryck). Denna temperatur som han förutsade som den lägsta möjliga ligger inte alls långt ifrån det vi idag kallar absoluta nollpunkten.
Åter igen till sakfrågan, vad händer vid absoluta nollpunkten, 0 Kelvin? Jo, dels så tillkommer ett par andra krafter som nämndes ovan så ideala gaslagen gäller inte fullt ut utan den måste kompletteras. Men alltefter att partiklarna mister sin temperatur så saktar de in i sin rörelse och exempelvis bildas suprafluider men om man fortsätter ännu längre och sänker temperaturen allt mer (något som blir svårare och svårare ju kallare man ska få det eftersom värme normalt vill flöda från det som är varmt till det som är kallt) så kan partiklarnas vågfunktioner börja breda ut sig i rummet. Detta hänger samman med Heisenbergs osäkerhetsprincip, se även kvantmekanik. När vågfunktionerna blivit tillräckligt stora så börjar de överlappa varandra och kvantmekaniskt sett så har partiklarna mist sin identitet, de vet inte längre vilken del av den sammanslagna vågfunktion som var deras utan partiklarna är överallt i hela vågfunktionen samtidigt... Ett så kallat Bose–Einstein-kondensat har bildats. Det är inte helt enkelt att förklara med ord vad som sker men om du är mer intresserad av den absoluta nollpunkten så kan jag varmt rekommendera en populärvetenskaplig dokumentär som BBC4 har sänt för ett par år sedan. Den finner du, och alla andra, på http://video.google.com sök på "Absolute zero". Den är uppdelad i två delar, vardera på 59 minuter (de första två resultaten i listan). //Schweden 9 december 2008 kl. 01.28 (CET)

vad är akropolis[redigera | redigera wikitext]

vad är akropolis --85.157.23.241 (diskussion) 8 december kl. 17.51 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Se Akropolis. /Poxnar 8 december 2008 kl. 18.56 (CET)
Vanligtvis tänker man nog på Akropolis i Athen men jag har för mig att akropolis även kan användas allmänt för "befästa kullar". Ungefär som att Kreml inte bara finns i Moskva. //Grizzly 9 december 2008 kl. 00.18 (CET)
Den högsta platsen i en antik stad. Akros betyder 'högst' och polis betyder 'stad'. Oftast fanns där ett tempel och/eller en befästning. Rex Sueciæ 9 december 2008 kl. 00.28 (CET)

ämne[redigera | redigera wikitext]

du har en kub som har volymen 8 kvadratcentimeter, den väger 56,8 gram vilket ämne är det?

Skoluppgifter får du allt ta och klara själv. En volym i kvadratcentimeter? -- JIESDEO 9 december 2008 kl. 11.00 (CET)
va jaha jo men jag har ingen tabell över vikterna och jag hittade ingen på nätet.
Se en:List of elements by density. I g/cm³ också. -- JIESDEO 9 december 2008 kl. 11.09 (CET)
Jag är nyfiken på om jag räknade rätt. Vad säger ditt facit? //Grizzly 9 december 2008 kl. 16.03 (CET)
Uppgiften "volymen 8 kvadratcentimeter" är ju oriktig, det kanske var tänkt "8 kubikcentimeter"? Men en annan tanke kan ha varit "kubens sida är 8 kvadratcentimeter". Här har du två tal att lösa - kan bägge ge rimliga svar? Mvh / Mkh 9 december 2008 kl. 16.24 (CET)
Beskriv hur du tänkte och vad du kom fram till så ska du få en kommentar! /Rolf B 9 december 2008 kl. 16.46 (CET)

Översättningar av Windows[redigera | redigera wikitext]

Är det någon som vet hur många översättningar det har gjorts av Windows (och gärna vilka språk)? M.M.S. 9 december 2008 kl. 15.53 (CET)

Exakt hur många översättningar som finns vet jag inte men om du tittar på Microsofts hemsida så finner du ett par sidor som berör additional language och Local Language program. Hoppas detta kan besvara lite av dina funderingar. //83.253.253.11 9 december 2008 kl. 17.38 (CET)

Lantmätare och byggmästare och gamla decimaltum[redigera | redigera wikitext]

Engelska wiki påstår en:Inch#Metric_or_decimal_inch att den gamla svenska decimaltummen om 29,69 mm och decimalfoten om 296,9 mm, och som infördes 1855, hade ett långt liv. Dom påstås fortfarande användas vid vissa tillfällen i svenska byggnadsbranschen och lantmäteriet.
Uppgiften är inlagd av IP 209.105.199.136 den 9 januari 2006. En skojare eller en teknikhistoriker? Dom vissa tillfällena är väl bara när det dyker upp gamla dokument från 1800-talet som man behöver kunna lite sortförvandling? Men det är knappast unikt för just Sverige. Någon fackman som vet bättre borde redigera uppgiften. Mvh / Mkh 3 december 2008 kl. 11.57 (CET)

Det är åtminstone inte ett mått som lärs ut på de svenska artkitektskolorna. -- JIESDEO 3 december 2008 kl. 12.21 (CET)
Spik mäts ju i tum, men det verkar inte vara decimaltum.
andejons 3 december 2008 kl. 14.11 (CET)
I byggbranchen används millimeter som grundenhet, typ överallt. 3-tum-spik är ett "smeknamn" på 75mm-spik, 2-tum-4 är ett "smeknamn" på brädor med måttet 50x100mm ohyvlat, eller 45x95mm hyvlat. De normala längderna på trä är oftast jämnt delbara med 300mm. Vanliga avstånd mellan balkar är 600mm och 900mm. De måtten kan vara en kvarleva från fot-mått men benämns inte så. Så i dagens material är tum avrundat till 25mm, och fot används inte direkt. --  boivie  3 december 2008 kl. 14.29 (CET)
Det här har inget att göra med "dagens tum", som ju ofta bekvämt och approximativt refererar till anglosaxisk inch. Det handlar i stället om den speciellt svenska decimaltum som beskrivs i Decimalsystemet och Verkmåttsystemet, och som den anonyme IP 209.105.199.136 (från Canada) av någon anledning tror fortfarande vara i bruk i Sverige. Mvh / Mkh 3 december 2008 kl. 22.42 (CET)
Nu stryker jag enwiki's overifierade påstående om förlängd lantmätaranvändning av decimalfot efter metersytemets införande. Frågan är avslutad. Mvh / Mkh 10 december 2008 kl. 14.36 (CET)

nationaldag[redigera | redigera wikitext]

Finns det något land som har sin nationaldag den 14 februari? --84.55.113.218 (diskussion) 9 december kl.19.17 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Söker man igenom listan i engelskspråkiga Wikipedias artikel "National Day" [2] så verkar det inte så. Däremot alla de närmast följande dagarna: 15 (Serbien), 16 (Litauen), 17 (Kosovo) och 18 (Nepal & Gambia). /FredrikT 9 december 2008 kl. 19.38 (CET)
Själv tittade jag i "Fakta kalendern 2007" som också den påstår att INGA länder har nationaldag den 14:e februari. Det närmaste jag kan hitta som du kanske menat är, bland andra, Estland 24 februari, Frankrike 14 juli, Gambia 18 februari, Israel 14 maj, Litauen 16 februari, Myanmar 4 januari, Paraguay 14 maj och Sri Lanka 4 februari.
Sedan kan man också kika på Lista över nationaldagar efter datum.
//Grizzly 9 december 2008 kl. 19.50 (CET)
Är du säker på att kalendern heter "Fakta kalendern 2007"? --Andreas Rejbrand 9 december 2008 kl. 23.19 (CET)
... Njaelkies Lea (d) 9 december 2008 kl. 23.37 (CET)

Jo jag vet, har letat rätt mycket själv. Vet om det finns något land som firar sin självständighet den dagen då?

Förtal[redigera | redigera wikitext]

vad menas med att förtala en person ? --90.235.23.4 (diskussion) 10 december 2008 kl. 14.27 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Se Förtal! Mvh / Mkh 10 december 2008 kl. 18.11 (CET)

Filmcensur[redigera | redigera wikitext]

vilken uppgift har film censuren ? --90.235.23.4 (diskussion) 10 december 2008 kl. 14.28 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Statens biografbyrå har till uppgift att granska filmer för att sätta en lämplig åldersgräns, detta för att skydda minderåriga från psykisk skada. Tips: sök efter "filmcensur" innan du skriver här, då hade du hittat svaret mycket snabbare! ;-) //Grizzly 10 december 2008 kl. 18.46 (CET)

Nyhetsbyrå[redigera | redigera wikitext]

vad gör en nyhetsbyrå ? --90.235.23.4 (diskussion) 10 december 2008 kl. 14.28 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jag tänker inte göra dina läxor, men du kan alltid börja med att läsa artiklarna förtal, filmcensur och nyhetsbyrå. //Rotsee 10 december 2008 kl. 15.36 (CET)

Munspelspelande?[redigera | redigera wikitext]

Hur beskriver man en person som spelar munspel? Om personen spelar gitarr säger man ju exempelvis "en gitarrspelande person", men om personen spelar munspel? "Munspelspelande" eller "munspelande"? Om det är det tidigare, heter det då "munspelspelande" eller "munspelsspelande"? Herrn 7 december 2008 kl. 15.15 (CET)

Det heter "munspelsspelare" på samma sätt som det heter "fotbollsspelare". Grundregeln är att sammansatta ord får fog-s vid ytterligare tillägg av ordled. "Munspelare" är ju analogt med dragspelare, men faller på att det låter lite löjligt eftersom det kan associeras till att spela med munnen/på munnen, "spela på läpp". Tyvärr börjar bruket av genitiv-s och fog-s vackla i svenskan (På grund av infuenser från engelskan?). T.ex. "Svenska fotboll(s)förbundet" och "Linköping(s) Konsert & Kongress". -- Rex Sueciæ 7 december 2008 kl. 15.45 (CET)
En klassisk variant på svårböjda ord är ju annars att uttrycka dem annorlunda, som att helt enkelt säga att "personen står och spelar munspel". Vivo disk. 7 december 2008 kl. 15.56 (CET)
Intressant fråga! SAOB tar bara upp själv instrumentet utan att angiva några benämningar på den som trakterar det (dessutom verkar SAOB mena att munspel urspr syftade på vad man numera kallar mungiga och att den nuvarande användningen är en sammanblandning med vad som egentligen heter harmonika). Inte heller Bonniers musiklexikon ger någon vägledning i vad traktören av detta instrument bör kallas. Jag försökte därför gå omvägen att slå på ett par kända sådana traktörer i Myggans nöjeslexikon, nämligen Larry Adler och Toots Thielemans och se med vilket epitet de benämns. Svaret visade sig i båda fall vara "munspelsvirtuoser" samt i Adlers fall även "munspelsartist". Känns alltså som om de som ställs inför att substantivera denna sorts musicerande varit tvungna att gå litet av en "språklig omväg" för att komma förbi den oklarheter som Herrn påpekar. /FredrikT 7 december 2008 kl. 16.12 (CET)
Jag ser nu att vi själva här på Wikipedia faktiskt använder formen "munspelare"; se Kategori:Munspelare med underkategorier! Jag hittar även denna form på sr.se ("Munspelare unik högskolestudent" [3]) och i ett flertal tidningsartiklar m m. /FredrikT 7 december 2008 kl. 18.25 (CET)
Mitt inlägg rörde mest det språkliga. Väl medveten om att det heter dragspelare tycker jag, men det är min personliga åsikt, inte att det kan heta munspelare. Man spelar inte mun, utan munspel. Men munspelare har uppenbarligen tagit sig en plats i vokabulären. Men också Sohlmans musiklexikon undviker termen, både i den ganska väl tilltagna artikeln "munspel" och i artikeln om t.ex. Toots Thielemans. -- Rex Sueciæ 7 december 2008 kl. 20.28 (CET)
En dragspelare spelar inte drag heller, utan dragspel. Språket är inte alltid logiskt och ibland tar det genvägar; det är lättare att säga dragspelare än att säga dragspelsspelare och detsamma gäller nog när det kommer till munspel. Det är dock en intressant, om än något kuriosabetonad, fråga som jag aldrig har funderat på tidigare. E.G. 11 december 2008 kl. 12.41 (CET)

Är allt massa och energi?[redigera | redigera wikitext]

Fick denna fråga av min flickvän och jag svarade spontant "ja", men eftersom jag inte är extremt bevandrad inom fysiken så funderade jag lite. Består ljus t.ex. av partiklar som i sin tur kan räknas som massa? Hur är det med gravitation? Vet att jag hört något om gravitoner, en partikel som borde finnas men som inte bevisats, och som i så fall inte ska ha någon massa. Hur är det egentligen, finns det något annat än massa och energi? Vad är det i så fall? Enligt fysiken alltså, fritidsfilosofer undanbedes vänligen. »поτωışτ(disk.|bidr.) 24 november 2008 kl. 20.50 (CET)

Jag tycker att det är svårt att svara på frågan eftersom jag inte vet vad "allt" är... --Andreas Rejbrand 24 november 2008 kl. 21.30 (CET)
Ljuspartiklar (fotoner) kan i vilket fall böjas av av gravitation; se gravitationslins. Fotoner har ingen vilomassa, men väl energi. Gravitonen skall, enligt gällande teorier, även den sakna vilomassa. Allt som har med gravitation att göra är dock tämligen outforskat, eftersom det är en så svag kraft att den knappt kan experimenteras med.
andejons 24 november 2008 kl. 21.47 (CET)
Med "allt" menar jag "allt". Åtminstone alla saker och ting omkring oss, alla fysiska saker eller alla företeelser. Ljus, gravitation, stjärnor, bananer. Något kan väl ha både massa och energi, men kan det ha enbart massa eller energi? Om något inte är enbart massa, enbart energi eller både och, vad är det då? »поτωışτ(disk.|bidr.) 24 november 2008 kl. 22.17 (CET)
Vi har dimensioner och medvetande. Och satsradningar. Satsradningar är varken massa eller energi. --Andreas Rejbrand 24 november 2008 kl. 23.08 (CET)
Seriöst, har du inget bättre att bidra med än grammatiska pekpinnar så kan du väl hålla dig utanför? När jag menar "allt" så menar jag naturligtvis alla saker omkring oss. Med saker menar jag materiella saker som går att ta på och/eller observera. Inte lingvistiska termer. »поτωışτ(disk.|bidr.) 24 november 2008 kl. 23.43 (CET)
Mitt inlägg var seriöst. Jag ämnade illustrera problemet med att använda ordet "allt" (energi kan du inte ta på (i klassisk mening i varje fall), och satsradningar kan du observera). Jag misstänkte att du med "allt" menade "all materia", och i sådana fall blir ju frågan trivial. Klassiskt är ju massa en egenskap hos materia, och vad säger du då om laddning, spinn, isospin, och alla andra kvanttal? Dessa saknar dock den eleganta relationen E=mc^2. Och om du avser "fundamentala ... saker ... i universum" så tycker jag att materia/energi, dimension och medvetande är tre lämpliga kandidater till svar. Jag hade inte en tanke på att ditt ursprungliga meddelande innehöll en satsradning när jag skrev mitt svar. Jag ber om ursäkt om du misstolkat mig. Jag är en användare som aldrig driver med andra användare. (Även om jag ofta klagar på språkfel, men då i explicit form. Till exempel bör man ju inte blanda ihop "en" och "än".) --Andreas Rejbrand 25 november 2008 kl. 12.24 (CET)
Massa är bara en av energins former, så strängt taget kan man säga att allting är energi. Det låter kanske fattigt och tomt. Men energin kommer i alla fall i många olika smaker (se där en anglicism för Andreas att bita i). Vi har energi med stor potential eller exergi i vår sol och energi utan potential i den omgivande rymdens bakgrundsstrålning. Jorden ligger väl någonstans mitt emellan, men vi har å andra sidan något som de andra inte har, nämligen komplexitet. Jämför väte- och heliumplasmat i solen eller de enstaka globetrotterfotonerna i kalla rymden med det oöverskådliga nätverket av liv i en regnskog som inte ens låter materien ruttna till jord innan den är upptagen i en ny livsform! På jorden finns även energiformer som är medvetna om sig själva och som t.o.m. kan fundera över universums övriga energi. En enastående energimix av materia i oräkneliga varianter, av värme, ljus, elektricitet, rörelser och smaker är den värld som just vi fått den stora äran att leva i. Vi får väl se hur länge det håller... /Rolf B 25 november 2008 kl. 09.28 (CET)
En föreläsare på Linköpings universitet talade en gång om att information (tex satsradning) innehöll energi. Det skulle vara lösningen på paradoxen om Maxwells demon. Kan inte svara för ämnet helt då det egentligen bara var ett sidospår i en föreläsning om ett helt annat ämne som jag inte fördjupat mig i. /Innocent bystander 25 november 2008 kl. 09.35 (CET)
Vid sidan av massa och energi, skulle också vilja slå ett slag för entropin - eller "måttet av ordning och oordning" i förenklad populärvetenskaplig beskrivning. Detta kan också sägas täcka in information som företeelse (som mig veterligen inte kan förklaras särskilt väl med energi). I översiktliga beskrivningar av materiens struktur och innersta väsen blir fokuset gärna "E=mc2", men för att förstå fenomen på molekylnivå och uppåt i skala måste man förstå entropin som drivkraft. (Termodynamiken tilldrar sig dock betydligt mindre populärvetenskapligt intresse än nyare delar av fysiken, förmodligen för att den är subtil snarare än spektakulär.) Sedan är det en fysikaliska svar på "filosofiska" frågor blir oftast formulerade på ett sätt som inte gör frågeställaren särskilt nöjd. :-) Tomas e 25 november 2008 kl. 10.13 (CET)
Det ger att det bara finns två saker: Energi och Ordning! /Innocent bystander 25 november 2008 kl. 10.19 (CET)
Entropin är ju bara en storhet, ett tal, som anger (logaritmen av) antalet mikrotillstånd, så jag tror inte det är något som "finns" i Notwists mening (även om det är en väldigt fundamental storhet). --Andreas Rejbrand 25 november 2008 kl. 12.37 (CET)

Följdfråga: Gäller det här antimateria också? Jag har för mig att jag hörde något på gymnasiefysiken om att viss antimateria faktiskt inte hade någon massa.. //moralist 25 november 2008 kl. 11.13 (CET)

Antimateria har massa på samma sätt som vanlig materia. T.ex. har ju positronen samma massa som elektronen. --Andreas Rejbrand 25 november 2008 kl. 12.37 (CET)
Det finns antipartiklar som som saknar massa. Men då är även den "vanliga" partikeln masslös. /Innocent bystander 28 november 2008 kl. 08.22 (CET)
Nja. Det finns partiklar som saknar vilomassa. De har trots detta massa. Jörgen B 12 december 2008 kl. 20.45 (CET)

Oregelbundet verb[redigera | redigera wikitext]

Att stinka, igår stank, det har??? --90.224.186.251 (diskussion) 30 november 2008 kl. 17.45 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Stunkit. --Melo man 30 november 2008 kl. 17.48 (CET)
Nja, enligt SAOL saknas supinum på ordet stinka. Vivo disk. 30 november 2008 kl. 17.59 (CET)
Nja, enligt Lexin (sök på stinka, jag reder inte ut att länka) är stunkit den korrekta formen. Nordstedts svenska ordbok verkar vara inne på SAOL-linjen, medan Tyda går sin egen väg och säger stinkt. Kärt barn har många namn, eller inga namn alls. --Melo man 30 november 2008 kl. 22.27 (CET)
På samma sätt som det tar emot att säga "färst" är inget ord mer felaktigt än vad det är etablerat. Vi styr språket, inte SAOL. /Grillo 1 december 2008 kl. 13.21 (CET)
Fast här efterfrågades nog det enligt lingvistiker och grammatiker, ja språkvetare, korrekta ordet. Calandrella 3 december 2008 kl. 18.37 (CET)

I brist på konsensus i den allsmäktiga svenska språkeliten så tror jag man får gå efter egen känsla, jag personligen skulle nog spontant säga "stinkt", "Jag kan tänka mig att det har stinkt här inne". Kan ha att göra med var i Sverige man kommer ifrån, dialektala avvikelser är knappast ovanliga. »поτωışτ(disk.|bidr.) 1 december 2008 kl. 13.29 (CET)

Böjningsmönstret slinka - slank - slunkit känns etablerat. Kanske kan man också (eller dialektalt) säga slinkt och stinkt i supinum, men att därmed förneka stunkit tror jag inte på. /Rolf B 1 december 2008 kl. 14.52 (CET)
Fördelen med stinka-stank-stunkit är att det då passar in i en grupp verb som har just i-a-u som vokaler i sina respektive temaformer,som springa-sprang-sprungit, rinna-rann-runnit och hinna-hann-hunnit. Jag skulle nog spontant säga stunkit, men inte ha några svårigheter med att förstå stinkt.Nitramus 7 december 2008 kl. 16.19 (CET)

Jag ramlade över frågan i Språkrådets frågelåda. Click it! ;-) --Melo man 9 december 2008 kl. 16.52 (CET)

Calandrella, de flesta moderna lingvistiker, grammatiker och språkvetare verkar nog att anse att språkbruket avgör vad som är "rätt" eller "fel".
SAOB (som just beskriver språkbruket i "nysvenska", d. v. s. svenskan från 1500-talet och framåt) skriver "stinka, stank, stunkit", men också "stinka, stinkade, stinkat" eller "stinka, stinkte, stinkt", men de stenare (svaga) varianterna är enligt SAOB nu för tiden ovanliga, utom i vissa trakter, och "bygdemålsfärgade". Även formerna "stinkit" (supinum, 1855) och "stunckit" (perfektparticip, 1586) har förekommit. Jörgen B 12 december 2008 kl. 21.08 (CET)

Kött[redigera | redigera wikitext]

Skulle vi kunna leva utan att äta kött? --85.225.166.202 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det finns massor av människor som inte äter kött och lever, så ja. //moralist 1 december 2008 kl. 17.24 (CET)
Eftersom de flesta har stött på vegetarianer och veganer kanske du menade ur ett längre historiskt perspektiv? Människan är "konstruerad" som allätare, men allt tyder på att den moderna människan har blivit vad hon blivit (i jämförelse med andra primater, t.ex. större hjärnstorlek) genom att ha tillgång till ett visst mått av högvärdigt protein, således ett inslag av kött i födan. Tomas e 1 december 2008 kl. 20.45 (CET)
Även fisk ger ett högvärdigt protein, fast det är ju å andra sidan ett slags kött. Crabbofix 1 december 2008 kl. 20.51 (CET)
Tja, så vitt jag vet så finns det inga livsviktiga ämnen som inte finns i någon typ av vegetarisk kost. Däremot har jag uppfattat det som att det är betydligt viktigare att vara noga med sin kost som vegetarian eftersom man lätt kan missa ämnen som kommer naturligt som köttätare. »поτωışτ(disk.|bidr.) 2 december 2008 kl. 01.24 (CET)
Som till exempel de essentiella aminosyrorna och vitamin B12. -- JIESDEO 2 december 2008 kl. 10.08 (CET)
Med vegetarian menas vanligen (i dagligt tal) den som förutom grönsaker, bönor, frukt m.m. även äter ägg och/eller mjölk och för dessa är det inga problem att få i sig alla essentiella aminosyror och B12. Veganer kan enligt uppgift(??) få i sig alla essentiella aminosyror genom att äta bönor och linser i kombination med t.ex. quinoa eller bovete. Det skulle vara intresant att få reda på om någon känner till mer om detta. MiCkE 2 december 2008 kl. 18.40 (CET)
Veganer kan få i sig proteiner via till exempel bönor inklusive soja och andra proteinrika baljväxter, som är av god biologisk kvalitet. Värre är det med B12. Vegetarianer är det inget problem med, och många veganer klarar sig rätt bra också. B12 kan lagras väldigt effektivt i levern, och återanvänds också i kroppen. Därför behöver det inte vara något större problem; även om beganer som varit veganer i flera år men är friska kan få biokemiska förändringar som talar för B12-brist är en manifest B12-brist med blodbrist och neurologiska symptom ovanligt (det finns beskrivet hos småbarn som ammar där mammorna har helt vegansk kost). Proteiner går dock att få i sig fullvärdigt som vegan, även om det är svårt och kräver en hel del av både kunskap och planering i mathållningen. (Källa: Garrow/James/Ralph: Human Nutrition and Dietetics, 10 utgåvan, Churchill Livingstone, London 2000). Nitramus 2 december 2008 kl. 21.27 (CET)

Uppfattningen att kött skulle ha varit nödvändig för hjärntillväxten är rätt spridd, såvitt jag kan bedöma; men att "allt tyder på" detta tror jag är en felaktig sammanfattning av forskningsläget. De evolutionsbiologer av facket som delar denna uppfattning torde dessutom i allmänhet inte vara anhängare av tanken att förvärvade egenskaper ärvs genetiskt, utan ha mer sofistikerade förklaringar. Jörgen B 12 december 2008 kl. 21.16 (CET)

Livsmedelsverket har en bra vego-sammanfattning av vitamin B12 [4]. Där kan man läsa att alger och jästa produkter innehåller mycket B12, men att säkra studier om kroppens upptag av vegetabiliskt B12 saknas. I min Campbell/Reece: Biology (sjätte upplagan) finns en fin tabell prydd med en bild på en majskolv (som representerar allt spannmål) och en bönstjälk (som representerar alla baljväxter) där majsen innehåller alla essentiella aminosyror för vuxna människor utom isoleucin och lysin och bönan alla utom tryptofan och metionin. (De gemensamma är alltså valin, treonin, fenylalanin och leucin). Vivo disk. 12 december 2008 kl. 21.59 (CET)

Anti-Nordkorea-propaganda[redigera | redigera wikitext]

Jag såg nyss på Aftonbladets webbplats när en amerikansk reporter sticker till Nordkorea. I videon påstår han att han träffar en kvinna som inte har träffat någon på tio månader och att vägarna utanför Pyongyang är totalt öde. Kvinnan han träffar sägs kunna tala engelska men verkar mest kunna säga "coppee" (coffee) och mer än det ser man aldrig. Detta kan väl omöjligen stämma? Först det att hon tydligen inte har träffat någon på tio månader (hur vet de detta när hon inte kan engelska) och sen det att vägarna skulle vara helt fria från bilar, när man bara ser ett par sekunder av en för tittaren godtycklig väg. Är det bara jag som känner detta eller är det här bara amerikansk anti-Nordkorea-propaganda? "Nothing normal ever happens here." Herrn 4 december 2008 kl. 21.55 (CET)

Det går ju inte komma med annat än spekulationer men om jag ska agera djävulens advokat och argumentera mot dig så skulle jag säga följande. Till att börja med tolkar jag det som att han syftar på att kvinnan inte haft några kunder på tio månader. Med tanke på att inrättningen finns helt och hållet för turister och inte för lokalbefolkningen så kanske inte det är så otroligt. För även om det kommer en hel del turister så ingår kanske inte en tur till denna teinrättning i alla rundturer. När hon inte står i tebutiken gör hon säkert något annat arbete. Även om hon inte kan så mycket engelska så tycker jag det låter som att hon skulle kunna säga hur ofta det kommer kunder med tanke på att reporter i form av berättarröst säger att kvinnan kan engelska. Reporten åker ju dessutom knappast runt själv utan har troligen en tolk med sig.--Kruosio 4 december 2008 kl. 23.42 (CET)
För att spekulera vidare... Om de nu var eskorterade av diverse nordkoreanska turistguider, varför skulle guiderna/"vakterna" då gå med på att ens erkänna att hon inte haft några kunder på tio månader? Det hade ju knappast fått Nordkorea att framstå i bättre dager. Och var någonstans säger han att inrättningen finns enbart för turister? Vad är det för mening med att ha den enbart för turister, när väldigt få utlänningar får komma in i landet? Han själv säger sig ju ha "smugglats in" i landet. Herrn 5 december 2008 kl. 20.29 (CET)
Jag ser inga "guider" i videon och enligt filmarna själva (i del 2) så smög de ju in i landet och smugglade med en kamera. Sen är väl det där med Nordkoreas tomma, men extremt breda, motorvägar knappast något man behöver ifrågasätta för det ju allmän kunskap. Naturligtvis är det ur ett "amerikanskt perspektiv" men även som svensk måste jag ju säga att Nordkorea känns ganska skrämmande, och jag skulle knappast kalla dokumentären för "propaganda". Men eftersom den är ganska gonzo så är det ju givet att det finns värderingar i den. »поτωışτ(disk.|bidr.) 8 december 2008 kl. 13.10 (CET)

Lustigt; jag hörde för några dagar sedan en av våra doktorander berätta om en filmsnutt från Nordkorea. Reportrarna hade inrte alls smugglats in i landet, och klagade över att de hade svårt att träffa vanligt folk. De bodde på en våning i ett stort lyxhotell, där de flesta planen verkade nedsläckta. De hade bland annat besökt en butik där kvinnan som stod där uppgav att hon inte hade haft någon kund på många månader. Kan det finnas något samband? En annan sak är att jag inte tror att amerikanska medborgare har rätt att åka till Nordkorea enligt amerikansk lagstiftning. Åtminstone förr brukade USA-pass innehålla en passus "Valid for all countries, except..." + en uppräkning av en handfull "värstingstater", däribland Nordkorea. Vet någon om det fortfarande är så? I så fall kunde ju "smugglingen" syfta på smussel visavi USAmyndigheter snarare än nordkoreanska. I vilket fall tror jag inte att det finns skuggan av en chans att en europé skulle kunna röra sig i Nordkorea, besöka butiker m. m., utan myndigheternas vetskap. Verkade reportern att vara av europeiskt eller asiatiskt ursprung, att döma av utseendet? Jörgen B 12 december 2008 kl. 21.35 (CET)

Livslängd[redigera | redigera wikitext]

Vad är det som har görd att livslängden i sverige har förlengs med 25 de sista 100 år? --84.217.57.164 (diskussion) 11 december 2008 kl. 20.43 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Hm, var har du sett att den gjort det? Jag är lite skeptisk till påståendet... //moralist 11 december 2008 kl. 22.48 (CET)
Siffran låter något häftig men inte omöjlig. Vad gäller orsakerna är väl en generellt viktig grund för stigande medellivslängd ofta sänkt spädbarnsdödlighet. /FredrikT 11 december 2008 kl. 22.52 (CET)
Låter som en skoluppgift... Här är en bra pdf från SCB som förklarar varför. Den visar också ett diagram där man kan se att mellan 1905 och 2005 har "medellivslängden" (egentligen livslängdsförväntan, för det är inget medelvärde, det är ett tal för hur länge man räknar med att någon ska leva, givet en viss ålder), ökat med ungefär 25 år. /Grillo 11 december 2008 kl. 23.00 (CET)
Förresten ska man tänka på att livslängdsförväntan vid födseln inte är den högsta, speciellt inte i länder med hög spädbarnsdödlighet. I sådana länder räknar man med att ett antal barn dör inom tre år. Ungefär vid 4-5 års ålder får man ett rättvisande livslängdsförväntanstal. Det är alltså möjligt att om man använder dessa siffror istället för de vid födseln, får man ett någorlunda annorlunda resultat. Då har man nämligen räknat bort alla spädbarnsdödslar. /Grillo 11 december 2008 kl. 23.05 (CET)

Nordiska Vulkaner[redigera | redigera wikitext]

Vilket land i Norden har flest vulkaner och varför? --83.226.186.137 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det där avslutet med "varför" får det att låta misstänkt mycket som en skoluppgift. Men när det handlar om just norden tror jag det vore orimligt att säga något annat land än Island, men det är bara en gissning. »поτωışτ(disk.|bidr.) 11 december 2008 kl. 23.21 (CET)
Den här bilden ger ett ganska tydligt svar på frågan "varför", se se artikeln Plattektonik. / Elinnea 11 december 2008 kl. 23.31 (CET)
Artikeln Vulkan har ett avsnitt om områden där vulkaner bildas.Sjö 11 december 2008 kl. 23.35 (CET)

lågenergilampor[redigera | redigera wikitext]

Genom en egen mindre undersökning stämmer inte alls uppgifterna om de vanliga kommersiella lågenergilampornas livslängd, som uppges av handeln och miljöorgan till 8000-10000 h. De egna mätningarna på ett 30-tal lampor av skiftande pris och kvalitet ger till resultat c:a 2000 till max. 4000 h. Har vi alla blivit lurade? Nu skall dessutom EU förbjuda de vanliga glödlamporna! Hempa, Nyköping --213.101.45.123 (diskussion) 12 december 2008 kl. 21.03 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Osäker på svaret men jag ser att du postat tre olika frågor under tre olika rubriker. I framtiden kan det vara bra om du håller dig till allt i en sammanfattad fråga. Dessutom, när det kommer till frågor som "finns det något sånt här?" så kan det vara bättre att faktiskt söka själv eftersom man rimligtvis inte kan anta att någon på Wikipedia sitter inne med kunskapen om alla forskningsrapporter i hela världen. »поτωışτ(disk.|bidr.) 13 december 2008 kl. 14.39 (CET)

Kolmonoxidförgiftning[redigera | redigera wikitext]

Hur lång tid har man på sig att ta sig till akuten om man blivit kolmonoxid förgiftad samt "märker" man att man blivit det? --192.121.84.241 (diskussion) 12 december 2008 kl. 23.04 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Vår svenskspråkiga artikel kolmonoxidförgiftning är kort, men en:Carbon monoxide poisoning är betydligt fylligare för den som kan läsa engelska. Svaret tycks vara att det väldigt mycket beror på dosen. Det går att dö inom minuter av mycket höga doser, men det finns även potentiellt dödliga doser där man har ett par timmar på sig. Med tanke på symptom som huvudvärk, illamående, yrsel och medvetlöshet kan man nog vara lite tveksam om man vid riktigt höga doser verkligen för egen maskin förmår att ta sig till vård i de fall där den skulle behöva sättas in fort. Så mycket frisk luft som möjligt så fort som möjligt och assistans av någon som inte själv är förgiftad låter som en faktor som påverkar möjligheterna att klara sig. Tomas e 13 december 2008 kl. 00.13 (CET)
Sedan är det så att Wikipedia inte ger medicinska råd. Misstänker du att du blivit kolmonoxidförgiftad rekommenderar jag att du tar dig till sjukhus eller ringer 112 snarast. /Grillo 13 december 2008 kl. 14.49 (CET)

glödlampor[redigera | redigera wikitext]

innehåller glödlampor kvicksilver? --213.101.45.123 (diskussion) 12 december 2008 kl. 20.39 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

De enda glödlampor som innehåller kvicksilver verkar vara lågenergilampor. Se CFL Bulbs Have One Hitch: Toxic Mercury alternativt [5] »поτωışτ(disk.|bidr.) 13 december 2008 kl. 14.35 (CET)
Men det är inte glödlampor, det vill säga lampor där ett hett glödande filament avger ljuset (halogen eller de vanliga argonfyllda). /Pieter Kuiper 15 december 2008 kl. 09.26 (CET)

Spegelbild[redigera | redigera wikitext]

Är bilden som man ser i en spegel två- eller tredimensionell? CalleC 15 december 2008 kl. 16.55 (CET)

Tredimensionell. Spegelbilden återger höger-vänster och upp-ned helt korrekt. Men framåt-bakåt byter plats: Du har din näsa mot spegelbildens näsa, din nacke har du bakåt. Men spegelbildens nacke vetter i motsatt riktning. Detta är spegelns funktion i 3 dimensioner. Mvh / Mkh 15 december 2008 kl. 17.13 (CET)
Jag vet inte om det var riktigt så jag tänkte. Jag menar mer: Är spegelbilden bara en tvådimensionell avbildning av det som finns på "min" sida av spegeln, eller är den tredimensionell på samma sätt som ett hologram? CalleC 15 december 2008 kl. 17.16 (CET)
Om man har normal syn på två ögon, så får man ett tredimensionell intryck av en spegelbild. Det beror på att man får något olika bilder på respektive öga, på samma sätt som om det speglade föremålet verkligen hade stått "bakom" spegeln. /B****n 15 december 2008 kl. 17.17 (CET)
Aha! Då var det som jag trodde då. Jag misstänkte det, eftersom jag märkt att avlägsna föremål i spegelbilder blir suddiga (jag är närsynt). Ehuru jag ser bra på båda ögonen med glasögonen har jag dock tyckt att det varit lite svårt att avgöra hur det egentligen låg till med den här saken. Tack! CalleC 15 december 2008 kl. 17.41 (CET)

Jag tror problemet ligger i hur du formulerar din fråga. Om bilden "är" två eller tre-dimensionell är ju en definitionsfråga. Du ser ju en direkt avbildning av något tredimensionellt (du och omgivningen) på ett tvådimensionellt plan (en spegel). Ett "hologram", eller åtminstone de som existerar i verkligheten idag så vitt jag vet, projicerar också en tvådimensionell bild men ändrar bilden beroende på varifrån man kollar. Att projicera ett tredimensionellt hologram är än så länge något som bara finns i science fiction, tror jag. »поτωışτ(disk.|bidr.) 15 december 2008 kl. 17.43 (CET)

Spegelbilden ligger inte i ett plan. En spegel ger inte en avbildning på ett tvådimensionellt plan.--Petter 15 december 2008 kl. 18.16 (CET)
Det är väl som jag sa en definitionsfråga? Materialet i spegeln som reflekterar ljuset är väl "tvådimensionellt" (naturligtvis är det tredimensionellt för annars hade det haft 0 i tjocklek men du fattar förhoppningsvis hur jag tänker) men det du ser är ju en reflektion av en tredimensionell värld. Det hade vart lite lättare att förstå vad du menar om du inte bara i två meningar drygt konstaterade ett faktum, det är mycket möjligt att jag har fel men om du vill påpeka det kan du åtminstone göra det på ett vänligt och konstruktivt sätt. »поτωışτ(disk.|bidr.) 15 december 2008 kl. 18.29 (CET)
Själva spegelytan kan givetvis betraktas som tvådimensionell, men det som speglas är tredimensionellt och finns framför spegeln. Det ser ut att ligga lika långt bakom spegelplanet och är fortfarande tredimensionellt. Det som verkar ligga dolt bakom spegelkanten kan vi se om vi flyttar oss, precis som när vi tittar ut genom ett fönster. Vi kan på samma sätt se olika sidor av en tärning i spegleln genom att flytta oss själva i sidled. Så spegelbilden måste kallas tredimensionell. Det spegeln gör är att se till att ljuset från det som speglas kommer precis som om föremålen hade funnits bakom spegelytan. Om spegeln är bra och vi inte ser oss själva, kan det strängt taget vara omöjligt att avgöra om det är ett fönster eller en spegel vi tittar på. --Rolf B (diskussion) 15 december 2008 kl. 19.37 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
Optiskt ligger bilden (virtuell bild) bakom spegeln; man borde kanske skriva lite mer om det där, med lite skissar som Bild:Plane mirror.png. Bilden är tredimensionell. /Pieter Kuiper 15 december 2008 kl. 19.39 (CET)

Tanzania![redigera | redigera wikitext]

Vad har tanzania för demokrati ? Vad har dem för Mänskliga rättigheter? --81.225.98.21 (diskussion) 9 december 2008 kl. 23.45 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Enligt artikeln om Tanzania är landet en republik och har alltså en president. Enligt den engelska Wikipedia-artikeln en:Politics of Tanzania är landet en enhetsstat och saknar alltså, liksom till exempel Sverige, delstatsindelning. Presidenten är både statschef och regeringschef. Politiskt är landet sedan 1994 ett flerpartisystem som domineras av Revolutionära statspartiet. Vad du menar med frågan om mänskliga rättigheter vet jag inte riktigt. Menar du möjligen hur väl landet anses leva upp till FN:s deklaration eller hur aktivt de arbetar för att nationellt och internationellt främja mänskliga rättigheter? /dcastor 10 december 2008 kl. 01.31 (CET)
Amnesty har en samling rapporter som rör Tanzania här. Där hittar du mer om hur FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna efterlevs. Zanzibar, det mindre delen av unionen Tanganyika-Zanzibar som utgör Tanzania kan vara särskilt intressant att titta på. //Rotsee 10 december 2008 kl. 06.08 (CET)
Jag hittar inte uppgifter i den engelska artikeln om att Tanzania numera skulle ha övergått till att vara en "enhetsstat". Tanzania uppstod som en union mellan Tanganyika och Zanzibar, och mycket länge ansågs skillnaderna mellan riksdelarna som mycket stora. Om jag minns rätt, så brukade det anses att de mänskliga rättigheterna utsattes för avgjort mer kränkningar på Zanzibar än i den tidigare Tanganyikadelen. Jag vet inte alls om detta i så fall fortfarande är fallet.
Den engelska artikeln uppger att Zanzibar fortfarande har en egen president och ett eget parlament (som sköter viss lagstiftning som bara gäller Zanzibar). Därför är det nog fortfarande riktigare att kalla Tanzania en unionsstat än en enhetsstat. Jörgen B 12 december 2008 kl. 21.57 (CET)
Ja, så är det. Tanzania är en unionsrepublik, bestående av två regeringar som på engelska kallas the Union Government och the Zanzibar Revolutionary Government. I konsitutionen kan man läsa mer om det. På Zanzibar används för övrigt fortfarande unionsflaggan (Zanzibars flagga med den tanzanska flaggan i ena hörnet). //Rotsee 16 december 2008 kl. 08.58 (CET)

lågenergilampor[redigera | redigera wikitext]

har någon vetenskapligt vederhäftigt fastställt livslängden på lågenergilampor? --213.101.45.123 (diskussion) 12 december 2008 kl. 20.49 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Råd och rön, som jag tycker brukar vara utförliga, har testat lågenergilampor. Texten finns inte tillgänglig gratis på nätet, men R&R finns ju på biblioteken. Här är en länk. Man kan ju fundera över vad man skulle anse vara en "vetenskaplig" test av livslängden och hur man skulle undersöka inverkan av faktorer som hur ofta man slår på och av lampan, omgivningstemperatur etc. /NH 14 december 2008 kl. 00.44 (CET)
Se Lågenergilampa och Pressrelease

Mvh / Mkh 15 december 2008 kl. 11.22 (CET), tillägg 16 december 2008 kl. 22.56 (CET)

"Skomakar-tår"[redigera | redigera wikitext]

Hej! Skulle vilja veta mer kring "Skomakar-tår". Opererade mig för 6 år sedan för det men läkarna berättade inte så mycket om det. Har letat på nätet men hittar inget. Kommer inte ihåg det riktiga ordet för det symptomet. Skulle uppskatta all hjälp jag kan få! --79.102.101.166 (diskussion) 16 december 2008 kl. 01.26 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Kan det vara Hallux valgus? Mvh / Mkh 16 december 2008 kl. 14.47 (CET)

Kungen av Futu[redigera | redigera wikitext]

"Den 22 april slöts ett avtal med kungen av Futu (Feta) att upplåta området till Sverige och Carloff blev den förste guvernören." står det i artikeln om Svenska guldkusten. Någon som vet vem kungen är? Kan det ha varit en awutu-/efutukung? Kan det ha funnits ett awuturike på platsen vid den tiden?
//Rotsee 16 december 2008 kl. 07.37 (CET)

Tiden är alltså 1650 och platsen den ghanesiska kusten omkring Cape Coast i nuvarande Centralregionen. //Rotsee 16 december 2008 kl. 09.37 (CET)

Nya uttryck?[redigera | redigera wikitext]

Hej mitt namn är Daniel. Undrar bara om någon besitter vetskapen om hur man skulle kunna få hjälp att få ett nytt uttryck ( så som t.ex stockholmsyndromet) att få fäste. eller vart man möjligtvis skulle kunna vända sig för att få sitt egna uttryck prövat. --83.248.101.46 (diskussion) 16 december 2008 kl. 12.24 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Om och hur snabbt ett uttryck får fäste är nog svårt att styra. Däremot brukar språkvårdare vara duktiga på att se vilka nya uttryck som är väl lämpade att smälta in i svenskan, och kanske komma på förslag på hur ord och uttryck kan förändras för att fungera bättre. Svenska språkrådet (tidigare Språknämnden) har en frågelåda på sin hemsida för den typen av frågor. //Rotsee 16 december 2008 kl. 13.13 (CET)
Tror det är en ganska missriktad tro att språket skulle vara nåt byråkratiskt som kan styras med hjälp av någon typ av central myndighet som kan pumpa ut nya "bra" termer till folket. Språket har alltid varit levande och decentraliserat, och kommer förmodligen alltid så att förbli. Nya termer skapas av folk och sprids sen automatiskt om de är bra, eftersom folk tycker att uttrycket är bra. Du får väl börja använda ditt uttryck och se om andra hakar på. »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 december 2008 kl. 18.29 (CET)
Å andra sidan känns många av de nyord som presenteras på text-tv runt nyår vara just byråkratiska påhitt, alternativt Stockholmsfenomen, så man förstår ju frågan. Jag menar Lattemamma? Taggmoln? Förortare? Örådiserad? Älgtest? Vivo disk. 16 december 2008 kl. 18.44 (CET)
Språkrådet nämndes tidigare här i diskussionen. De har också en avdelning som heter "Nyord". Där finns bland annat en nyordslista som ges ut årligen samt en nyordbok. Det är ju ett sätt att få sitt nyord prövat, men om det sedan får fäste är en annan femma. För mera info se [6]  /smuliman 16 december 2008 kl. 19.05 (CET)

Ruttet ägg[redigera | redigera wikitext]

Jag och Flinga diskuterade nyss på IRC något som hände för några år sedan. I h*ns familj hade de sparat ett målat påskägg i många år, men en dag exploderade det och lämnade en inte helt trevlig lukt efter sig. Hur kommer det sig att det stod i flera år innan det slutligen gav upp? Vad gjorde att det gav upp över huvud taget? /Grillo 16 december 2008 kl. 08.07 (CET)

Nu gissar jag (till LA2:s förtret), men det bör väl helt enkelt handla om skalets tjocklek och därmed förmåga att motstå kraften i den gasutveckling som rimligen bör ha blivit effekten av äggets "inre" förruttnelseprocess. En dag blev gastrycket helt enkelt för kraftigt och skalet brast. /FredrikT 16 december 2008 kl. 08.30 (CET)
Det hade nog kunnat stå i många år till om de bara blåst ur ägget innan de målade det :) »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 december 2008 kl. 08.48 (CET)
Ett äggskal är inte hermetiskt tätt (annars skulle bakterierna inte kunna ta sig in i ägget). Hos mig har vi målade ägg som inte gått sönder på mer än 15 år och sådana som gått sönder tidigare utan att efterlämna någon lukt. Däremot är äggskal biologiskt nedbrytbart, man lägger ju skalen i kompostavfallet. Det kan ha varit så att Flingas ägg förvarats i en miljö där nedbrytningen av skalet gått fortare än uttorkningen av innehållet eller att hans ägg hade ovanligt tunt skal. Man kan konservera (täta) ägg med vattenglas. --Elav W 17 december 2008 kl. 14.07 (CET)

Anthraxbrev[redigera | redigera wikitext]

Vad är ett anthraxbrev för något? --Grey ghost (diskussion) 17 december 2008 kl. 08.13 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Se Mjältbrandsattackerna i USA. /Pieter Kuiper 17 december 2008 kl. 08.27 (CET)
Anthraxbrev
Brev med mjältbrandssporer (anthrax är engelska för mjältbrand) som skickades till olika politiker under mjältbrandsattackerna i USA. Breven fick stor uppmärksamhet eftersom de skickades under terrorhysterin strax efter 11 september-attackerna, och bland andra George Bush spekulerade om att Irak eller Al-Qaida skulle ha varit inblandade. Det har hävdats att FBI-utredningen försvårades för att Vita huset krävde bevis för kopplingar till en terrororganisation. Spåren ledde dock till en forskningschef vid amerikanska armén, som tog livet av sig innan en rättegång hann börja. Attackerna har fött flera konspirationsteorier. En fyllig artikel finns på engelska Wikipedia. //Rotsee 17 december 2008 kl. 08.41 (CET) (redigeringskrock med Pieter Kuiper)

Jordbävningar och Jordskalv?[redigera | redigera wikitext]

Existerar det någon skillnad mellan jordbävning och jordskalv eller är de synonyma? Mitt personligen intryck är att Jordskalv används (åtminstone i pressen) ofta om mindre skalv, i synnerhet när det gäller skalv i Skandinavien. Men det behöver inte betyda så mycket. Finns motsvarigheter till dessa två skilda ord också i andra språk? --Ankara 17 december 2008 kl. 14.23 (CET)

Spackel[redigera | redigera wikitext]

Jag kopierar in en anonym fråga från diskussion:spackel:

Hur mycket spackel går till golvet(1600x2200x1600) om spackletstjocklek är 20mm?

--Korall 18 december 2008 kl. 10.09 (CET)

Om jag missförstått golvstorleken rätt så borde volymen bli 1600 * 2200 * 20 mm³, vilket sedan kan konverteras till lämpligare volymmått. --  boivie  18 december 2008 kl. 11.03 (CET)

Nassegaffe[redigera | redigera wikitext]

"Asså jag vill flytta till ett land där dom inte tar emot invandrare"

Är det någon som har en källa till detta uttalande, eller en variant på det? Alla säger att någon nynazist sa det på TV för några år sedan, men inget mer. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 5 december 2008 kl. 00.45 (CET)

Hehe, det där är i klass med George W Bushs famösa uttalande att det mesta av USA:s export går till utlandet. ;) /FredrikT 5 december 2008 kl. 10.41 (CET)
Vilket (också?) är en modern myt. Han använde ordet "overseas", d.v.s. till länder utanför Nordamerika [7] (och det gällde import).Sjö 5 december 2008 kl. 11.51 (CET)
Kan det ha varit den där antirasismgalan med Mark Levengood i spetsen? Herrn 5 december 2008 kl. 20.32 (CET)
Här finns detaljer om vad som kan ha sagts. Mvh / Mkh 5 december 2008 kl. 21.50 (CET)
Brigitte Bardot är känd för att ha sagt något liknande: "Om Frankrike tar emot fler invandrare så emigrerar jag" eller något i den stilen. Går säkert att googla fram en källa. //E175 8 december 2008 kl. 21.37 (CET)
Repliken är från TV-programmet Tequila, som sändes i SVT 1998. Björn Skifs var programledare. Det var några skådespelare som spelade en sketch, har dock inte hittat namnet på dem. Madfan87 19 december 2008 kl. 13.30 (CET)
Aktörerna i Tequila var, om jag minns rätt, genomgående hämtade från olika amatörensembler (loaklrevyer, studentspex o dyl). /FredrikT 19 december 2008 kl. 15.09 (CET)

När polarisen smälter[redigera | redigera wikitext]

Om (när?) polarisen smälter kommer världshavens yta som bekant att stiga. Detta leder till att mer och mer land kommer att bli vattentäckt och därmed att världskartan kommer att behöva ritas om. Min undran är hur världskartan kommer att se ut om havsnivån höjs med en meter, sju meter, 20 meter o.s.v?

MVH

Grizzly 19 december 2008 kl. 17.14 (CET)

JAg svarar inte på din fråga nu --- men om polarisen vid nordpolen smälter kommer INTE havet att stiga. Prova att titta i ett glas vad som händer om en isbit i glaset smälter. Det mesta av höjningen beror i vilket fall på att havet blir varmare - det blir en värmeutvidgning. Kom ihåg att havet är flera tusen meter djupt - en liten utvidgning ger stor höjning. /Innocent bystander 19 december 2008 kl. 17.20 (CET)
Du har helt rätt, jag förenklade omvedvetet frågan. Dock ligger isen på Antarktis på en kontinent och om den isen smälter bidrar det till en höjning eftersom den isen inte redan ligger i vattnet. Huruvida höjningen kommer att gå till är dock inte själva poängen med frågan utan hela saken handlar om hur världskartan kommer att se ut vid en höjning av havsnivån. Men tack för att du förtydligade frågan! :-)
MVH
Grizzly 19 december 2008 kl. 17.36 (CET)
Glöm inte att varmare vatten tar större plats än kallare vatten (över +4° i alla fall). Så ifall havet blir varmare kan vattenytan stiga även om man inte räknar med isen. Jag är förresten också intresserad av att se världskartor med annan havsnivå, om någon vet var sådana kan hittas. --  boivie  19 december 2008 kl. 18.03 (CET)
Här finns animationer [8] (jag har dock problem med att visa några av dom på min mac, avi-filerna blir bara svarta). Är inte amerikanska bilder och illustrationer förresten PD och de kanske kunde användas på wikipedia?--Ankara 19 december 2008 kl. 18.15 (CET)
Vietnam kommer drabbas katastrofalt redan om vattnet stiger en meter [9]--Ankara 19 december 2008 kl. 18.23 (CET)

(unindent) Den is som först kommer att smälta i Antarktis är shelfisar som redan ligger i vatten. Men om Östantarktis smälter kommer taxeringsvärdet att kraftigt sjunka för mitt hus. Det blir liksom vatten på tre håll: under, över och i. En landhöjning på en meter under hundra år räcker inte då... /Innocent bystander 19 december 2008 kl. 18.46 (CET)

Läs mer på engelska: en:Sea level rise. Östantarktis smälter inte, det är aldrig varmare än -20 grader i det inre. Lite kan det smälta vid kusten. Västantarktis och Grönland kan bidra en del. Men beräkningar av olika experter ger cirka en halvmeter höjning totalt till år 2100. Det är såpass långsamt att man hinner bygga vallar, fast till jättekostnader. Tyvärr höjs ibland havsytan tillfälligt vid orkaner, och om vallarna är för låga blir det katastrof, såsom orkanen Katrina. --BIL 19 december 2008 kl. 19.40 (CET)
Sen är problemet att Afonbladet med flera gillar att medvetet eller omedvetet misstolka 5 decimeter som 5 meter. /Grillo 20 december 2008 kl. 17.03 (CET)
...som till exempel när? »поτωışτ(disk.|bidr.) 20 december 2008 kl. 17.33 (CET)
Hittar inget när jag googlar nu, men vår föreläsare tog en skräckartikel i Aftonbladet som exempel på när sensationsjournalistiken gör att det blir svårt att göra någon sorts seriös klimatforskning. För om ens resultat inte är att "omg jorden går under" är man "klimatförnekare" och köpt av oljebolagen. /Grillo 20 december 2008 kl. 21.01 (CET)

Märks det om man hackas?[redigera | redigera wikitext]

Efter hackerattacken mot IE häromdagen, kom jag att undra om man själv är medveten om ifall man blivit hackad. Hur vet man det i så fall? Jag sökte i datorn efter en fil som man skulle ha laddat ner för att hackas i just denna attack, men hittade den inte. Om man inte själv vet om att man hackats, hur visste då journalisterna och produktutvecklarna för IE att så många blivit hackade?//--IP 18 december 2008 kl. 11.01 (CET)

"Detta är ingenting som användaren märker" säger Kaja Narum, nordisk säljchef på säkerhetsföretaget Trend Micro i Svenska Dagbladets artikel. Se artikeln. Nu har ju däremot Microsoft redan släppt en uppdatering som ska fixa detta problem så se till att datorn din är uppdaterad. //83.253.253.11 18 december 2008 kl. 13.58 (CET)
Vet någon om en gammal Mac med OS10.4 och IE v5.2.3 är i riskzonen? Mac brukar ju i princip vara okänsligare än PC mot såna här otrevligheter. Kan man lita på det?? Mvh / Mkh 18 december 2008 kl. 21.05 (CET)
Alla system är sårbara. Mac är mindre utsatt för attacker men det är viktigt även där att hålla program uppdaterade och ha lite sunt förnuft vad gäller användandet. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 15.15 (CET)

Jag skulle rekommendera er allihop att byta till Firefox, som nästan garanterat inte omfattas av säkerhetshålet. Firefox finns både till Windows och Mac. Internet Explorer är en utdöende mjukvara som inte hänger med i svängarna. Se även switch2firefox.com »поτωışτ(disk.|bidr.) 20 december 2008 kl. 17.35 (CET)

Opera är också bra, men i likhet med IE saknar den fri kod. Vivo disk. 20 december 2008 kl. 19.41 (CET)
Och Mac är bättre än Windows. Den gula spaden är bättre än den röda. Inget illa ment men jag tror vi börjar gå lite off-topic nu. ;-)
MVH
Grizzly 20 december 2008 kl. 19.49 (CET)
Mac bättre än Windows? På samma sätt som äpplen är bättre än tallar, eller vad menar du? Windows är ett operativsystem, Mac är en hel plattform (som har Mac OSX som operativsystem, men även kan köra t.ex. Windows) »поτωışτ(disk.|bidr.) 20 december 2008 kl. 20.21 (CET)
Jag menade bara att diskussionen om vilken webbläsare som är bäst kan diskuteras i oändlighet. Grundfrågan handlade däremot specifikt om Internet Explorer. Då kan det kanske vara lämpligt att diskutera IE vs FF vs Opera i en annan tråd?
MVH
Grizzly 20 december 2008 kl. 20.38 (CET)
En gissning, vet inte om det var så just den här gången: En del antivirus- och andra skyddsprogram rapporterar automatiskt incidenter till tillverkaren över internet. Kanske har en del virusprogram reagerat, och eftersom man vet hur många som använder just de programmen kan man grovt uppskatta hur många av världens internetanvändare som är drabbade. /NH 20 december 2008 kl. 20.36 (CET)

Söker artistnamn och låtnamn[redigera | redigera wikitext]

Jag såg för runt ett halvår sedan, kanske lite längre, en dokumentär på SVT som jag inte minns vad den handlade om. Den var inspelad i Finland och i åtminstone ett klipp sjöng en finländsk kvinnlig artist en låt som i låttexten har ordet "apelsinträd" (appelsiini nånting på finska). I dokumentären sjöng hon den i ett växthus, men det var ingen musikvideo eller liknande. Hon ska tydligen vara något av en kultartist i Finland och är i övre medelåldern om jag minns rätt. När dokumentären spelades in var hon något överviktig som äldre kvinnor brukar vara. Vad heter hon och vad heter låten? Herrn 20 december 2008 kl. 22.14 (CET)

Inte precis svar på din fråga men kanske en:Category:Finnish female singers skulle kunna vara till hjälp. /Poxnar (disk.) 20 december 2008 kl. 22.22 (CET)
Apelsinträd översätts med appelsiinipuu. Med lite googlande får jag fram att det finns någon låt som heter "Alla appelsiinipuun" (under apelsinträdet) som spelats in av Liisa Tuulikki Salolahti [10] samt en låt med samma namn av ett band som kallar sig för Akimowskaja Sisters & Brothers [11] och samma låt av en Liisa Akimof (vilket säkert är samma akimof som i bandet tidigare nämnt) [12](vilken även finns att lyssna på om du har ett Spotifykonto). Akimofs låt låter i mina öron som klassisk finsk tango. Det finns även en artikel om Akimof på fi:Liisa Akimof. Hoppas detta är till någon hjälp.  /smuliman 21 december 2008 kl. 17.14 (CET)

Byte av efternamn[redigera | redigera wikitext]

Hur går man, som myndig svensk medborgare, till väga för att byta sitt efternamn mot ett nytt namn? Jag gissar att man måste fylla i ett formulär från Skatteverket? --Andreas Rejbrand 22 december 2008 kl. 19.48 (CET)

Här kan du läsa om byte av personnamn: PRV.se. Blanketterna finns till höger. Herrn 22 december 2008 kl. 20.12 (CET)
Genom anmälan till Skatteverket kan man byta till ett efternamn som man tidigare har använt som ogift, byta till sin makes efternamn eller byta till ett efternamn som någon av ens föräldrar bär. Blankett för detta finns på Skatteverkets hemsida [13]. I princip alla andra efternamnsbyten måste ske genom ansöktan till Patent- och registreringsverket (PRV), följ länken ovan. /137.61.234.225 25 november 2009 kl. 12.13 (CET)

När mognar säden?[redigera | redigera wikitext]

Skulle vilja veta i vilken ordning mognar sädesslag i Sverige? --Krystyna (diskussion) 20 december 2008 kl. 17.53 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Vilka sädesslag? Om du menar de fyra sädesslagen så skulle jag först vilja undra om du kollat i artiklarna på svenska och engelska wikipedia efter svar på din fråga »поτωışτ(disk.|bidr.) 20 december 2008 kl. 19.18 (CET)
Tveksamt om man får svaret där. Åtminstone vete kan både höstsås och vårsås, och mognar då vid olika tidpunkt. Jag antar att det inte är i så särskilt stora delar av världen det är meningsfullt att tala om "de fyra sädesslagen", och de finns i olika varianter även av dessa. Man får nog förutsätta att frågeställaren menar i de delar av Sverige där det är aktuellt att odla alla fyra. Frågan återstår alltså och själv kan jag inte svara. Taxelson 23 december 2008 kl. 22.42 (CET)

Skorpmjöl[redigera | redigera wikitext]

Min mamma ställde precis frågan: "Varför blir skorpmjölet på julskinkan brunt i botten, men inte uppe på skinkan?" Nån som har nåt svar...? /Grillo 23 december 2008 kl. 17.44 (CET)

Jag kan absolut inget om matlagning och vet inte vad skorpmjöl är, men rimligtvis befinner sig julskinkan i ett tyngdkraftsfält och ligger stilla på en plåt eller ett galler av något slag. Jag gissar att största bidraget till uppvärmningen av skinkan är strålning från metallen i ugnen (väggarna, plåtarna, gallren) snarare än från den varma luften, eftersom luften är så pass tunn. Följaktligen borde de delar av skinkan som är närmast en sådan strålningskälla värmas mest, och om skinkan ligger på en plåt eller ett galler är dessa delar "undersidan" av skinkan. --Andreas Rejbrand 23 december 2008 kl. 22.12 (CET)
Värmetransport via konvektion från luften förekommer absolut i en ugn, och är nog den huvudsakliga mekanismen för värmetransport vid typiska ugnstemperaturer och -storlekar. Det är därför det går snabbare att laga mat i en varmluftsugn (va? en rödlänk!) - konvenktionen (s.k. påtvingad konvektion) blir effektivare, men det rör sig inte om en annan mekanism, och därför kan de i allmänhet användas på samma sätt och för samma maträtter. För att strålningsvärmen ska ta överhanden behöver man slå på grillgallret, som är betydligt hetare än sidorna på ugnen, och då får också värmebehandlingen ett riktningsberoende. För att gå åter till skinkan: om "i botten" betyder i kontakt med formen som skinkan står i, är de kanske utsatta för en mer effektiv värmeledning genom att de är i kontakt med den varma formen? Denna ger säkert en ökad värmetillförsel än konvention + lite strålningsvärme. Tomas e 24 december 2008 kl. 12.09 (CET)
Jag skulle tro att det beror på att skorpmjölet uppe på skinkan är i kontakt med ett svalare objekt – det sker alltså en kontinuerlig värmeöverföring från skorpmjölet (ytskiktet av skinkan) in i skinkan. Samma fenomen kan man se om man vid sidan av söndagssteken lägger en liten spillbit – den sistnämnda kommer att vara genombränd långt innan steken är färdig. /dcastor 24 december 2008 kl. 12.38 (CET)
Ja, jag kom på det i natt, att ledning av värme från den yta skinkan ligger på säkerligen är viktigare än att strålningen från denna yta... --Andreas Rejbrand 24 december 2008 kl. 12.39 (CET)

Xereno[redigera | redigera wikitext]

Vem/vad är Xereno? Hittar ingen info...

En Googelsökning antyder att det är en musikgrupp från något romanskttalande land. Se deras webbplats http://www.xereno.com/ --Andreas Rejbrand 25 december 2008 kl. 13.04 (CET)

Sida[redigera | redigera wikitext]

Vad hette Sida före det hette Sida.?

Se Sida (myndighet)#Historia / Elinnea 25 december 2008 kl. 22.46 (CET)

Regnbågen + klimatförändringar[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag minns att när jag var liten i början av 1980-talet såg vi regnbågar väldigt ofta. Det räckte med att det regnade på sommaren så såg man dem. Nu kan jag inte dra mig till minnes att jag sett en regnbåge på flera år. Jag hoppas detta beror på att jag inte tittar efter längre, men frågan är: Kan klimatförändringar ha gjort att regnbågar är mer ovanliga i Sverige nu än förr? / Antonysson

Som en som tittar efter regnbågar så kan jag intyga att de fortfarande finns! Jag kan heller inte komma på någon vetenskaplig anledning för att den nuvarande klimatförändringen skulle ha påverkat antalet nämnvärt. Det är nog en kombination av att du särskilt minns dagar från din ungdom med regnbågar och att du inte längre letar som du får intrycket av att antalet har minskat. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 15.29 (CET)
Wikipedia har en rätt utförlig artikel om regnbågar och där står att regnbågar är ett optiskt fenomen som uppträder: "då det finns regndroppar i luften och solen befinner sig lågt och bakom betraktaren. Klarast lyser regnbågen då halva himlen fortfarande är täckt med mörka moln som avger regn och betraktaren befinner sig under klar himmel. Man kan även se en regnbåge vid vattenfall; genom att själv sprida vattendroppar i luften; ibland i motljus intill moln; eller som vertikala band intill avlägsna regnfronter och fallstrimmor." --Ankara 21 december 2008 kl. 15.41 (CET)

Eftersom regnbågar inte påverkas av de små temperaturförändringar vi sett så tror jag att vi ganska säkert kan dra slutsatsen att klimatförändringarna inte har något med din subjektiva upplevelse av antalet regnbågar att göra. »поτωışτ(disk.|bidr.) 26 december 2008 kl. 10.44 (CET)

Den här videon är väl klassisk vid det här laget... /Yvwv [y'vov] 26 december 2008 kl. 11.09 (CET)
Hahahahaha! »поτωışτ(disk.|bidr.) 26 december 2008 kl. 11.22 (CET)

Hår runt vårtgårdarna[redigera | redigera wikitext]

Hur kommer det sig att man får hår alldeles precis runt vårtgårdarna men inte på dem? Herrn 24 december 2008 kl. 03.48 (CET)

Förmodligen av samma anledning som man inte får hår på t.ex. naglar, det finns inga hårsäckar på vårtgården (av förståeliga skäl eftersom det biologiska syftet är amning) och därför kan det inte komma några hår. »поτωışτ(disk.|bidr.) 26 december 2008 kl. 10.41 (CET)

Kunde Fällfors ta emot B-52:or?[redigera | redigera wikitext]

Många svenska militära landningsbanor förlängdes under 1950- och 60-talet – kanske för att kunna ta emot amerikanska B-52:or. Gäller detta även landningsbanan i Fällfors? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 28 december 2008 kl. 23.45 (CET)

Men så ska man kanske heller inte glömma att det var i detta tidevarv som svenska flygvapnet tillfördes jetflygplan som behövde längre banor än de tidigare planen, och att grundtanken avseende skydd mot kärnvapenanfall alltid har varit utspridning, d.v.s. tillgång till många baser. Således fanns det goda skäl att ägna sig åt basutbyggnad i detta tidevarva. Tomas e 29 december 2008 kl. 02.50 (CET)
Hur lång och bred är banan? Och för att kunna ta emot B-52:or behöver man även förstärka banans bärighet, B-52 tomvikt 83 ton + max 120 ton last. Mvh / Mkh 29 december 2008 kl. 00.41 (CET)
Jag vet inte så mycket mer än det som står i artikeln om Fällfors...
Wilhelm Agrell enligt detta:
Från mellersta Norge skulle flygförbanden via Sverige angripa mål i södra Finland och i Baltikum och från Sydnorge skulle angrepp riktas mots södra Östersjöområdet. I den sistnämnda planläggningen ingick inte bara överflygning av svenskt område utan också att återvändande flygplan skulle kunna landa på svenska baser. De anpassningsåtgärder vid en rad svenska flygbaser i Syd- och Mellansverige under 1960-talet som Neutralitetspolitikkommissionen kunde kartlägga har här förmodligen en viktig del av sin förklaring.
Fällfors kanske inte fanns med i dessa planer eftersom det ligger i Norrland? Någon som har tillgång till SOU 1994:11 "Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd" kanske kan se om det står något där? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 29 december 2008 kl. 00.54 (CET)
B-52 teorin är en seglivad myt myt myt och inget annat än en myt !! Den faller på sin egen orimlighet. Man bygger inte banor med 30 eller 45 meters bredd och räknar med att en B-52 med en 56 meter spännvidd och hjulställ under vingspetsarna ska kunna dimpa ner och hälsa på obehindrat! När SAS långt senare köpte sin första 747 (med bara en något längre spännvidd än B-52) kunde inget svenskt flygfält, inte ens Arlanda, ta emot den! Och varför skulle en B-52 med sin i stort sett oändliga räckvidd överhuvudtaget ens behöva landa i Sverige? "Anpassningsåtgärder" handlade inte om "återvändande flygplan"! --Towpilot 29 december 2008 kl. 01.16 (CET)
Flygfält i Sverige handlade väl snarast om nödlandningsmöjlighet för återvändande plan, eventuellt skadade, än "staging" på inåtgående rutt? Tomas e 29 december 2008 kl. 02.46 (CET)
Jag har just fått "Svensk Flyghistorisk Tidskrift", nr 1/2009. Där finns en artikel Flygbasutbyggnad i rekordfart av Jan-Henrik Torselius. Han skriver att ovannämnda Om kriget kommit ... påstår att åtgärder vidtogs för att i begränsad omfattning möjliggöra västligt militärflyg på svenska baser. Torselius, som då var huvudhandläggare av flygbasutbyggnader, skriver att han aldrig fick några signaler om sådana utbyggnader. Mvh / Mkh 12 februari 2009 kl. 00.04 (CET)

Kall bil[redigera | redigera wikitext]

Alltså, varför är det kallare inuti bilen på vintern än vad det är utanför? Herrn 29 december 2008 kl. 14.56 (CET)

Det är ju inte alltid kallare i bilen än utanför så det beror väl på många olika saker. Om det är vindstilla och sol ute och bilen står i skuggan så är det naturligtvis kallare i bilen därför. »поτωışτ(disk.|bidr.) 29 december 2008 kl. 14.58 (CET)
På morgonen kanske luften runtomkring bilen börjar värmas upp snabbare än vad bilen själv gör? För så länge bilen inte själv alstrar värme, och inte nås av värmestrålning (från solen typ), så är kanske den omgivande luften det enda som värmer bilen. --  boivie  29 december 2008 kl. 15.27 (CET)
Bilen består av många kilogram järn som under den långa natten anpassar sig till nattluftens låga temperatur. När det senare blir dag med rörelser i lufthavet och dagsljus/solstråning så tar det (mänskligt uppfattat) en lång tid innan allt järnet hinner komma i kontakt med den varmare luften. Men bilen har ju ofta kupévärmare och den igångsatta motorn fixar snart värmebehovet om det inte är alltför kraftig vinterköld... Mvh / Mkh 29 december 2008 kl. 15.38 (CET)
Bilens plåt brukar nattetid få en lägre temperatur än luften på grund av att den strålar ut värmestrålning. /Pieter Kuiper 1 januari 2009 kl. 23.52 (CET)

Blasonering[redigera | redigera wikitext]

Har laddat ned Inkscape och ska lära mig att göra vapen med blasonering. Men jag vet inte hur man gör och hittar ingen knapp där det står just blasonering. Är det nån som vet var jag kan hitta den? // Bopper93 Scientia est potentia 31 december 2008 kl. 16.57 (CET)

Inkscape är ett vektorbaserat ritprogram. För att blasonera behöver du ett speciellt program för det. Utgå istället från (Windows) programmen Blazon/Blazons! först och rita i Inkskape sedan. /Mikael Lindmark 31 december 2008 kl. 22.04 (CET)
Jag rekommenderar en titt i artikeln Heraldiskt vapen först. Även Gröna stubbens heraldik för ofrälse är värt ett besök. /Mikael Lindmark 31 december 2008 kl. 22.17 (CET)
Okej, tack för hjälpen. Men ni vet inte något program som tar svensk text? Det verkar som att Blazons!-programmet bara tar engelska. // Bopper93 Qui tacet, consentit 1 januari 2009 kl. 14.35 (CET)
Det finns nog inte. Du får helt enkelt översätta texten, vilket är ganska enkelt i och med att de heraldiska reglerna är mycket lika världen över (förutom på vissa speciella ställen). Vad är det du tänker göra? /Mikael Lindmark 1 januari 2009 kl. 23.23 (CET)
Jag tänkte göra min första blasonering på Helsingborgs tingsrätts vapen. Här är blasoneringstexten: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött, samt däröver en röd ginstam belagd med en balansvåg av silver. Hur översätter man sådana texter till engelska så att det blir precis som det ska vara? // Bopper93 Qui tacet, consentit 2 januari 2009 kl. 10.42 (CET)

Ledare av EU[redigera | redigera wikitext]

Vilket/vilka länder är just nu ledare av EU? Jag hörde att Tjeckien är "huvudledare", men att en trio länder leder EU nu. Stämmer det? Vilka är de tre länderna isåfall? Calandrella 2 januari 2009 kl. 11.34 (CET)

Frankrike, Tjeckien, Sverige. Alltså det land som har varit ordförande tidigare, det land som är ordförande nu och det land som kommer att bli ordförande, det är ett slags rullande schema. / Elinnea 2 januari 2009 kl. 11.38 (CET)
nja, enligt en:Presidency of the Council of the European Union är det inte rullande, utan en fast trio i 18 månader. --  boivie  2 januari 2009 kl. 11.40 (CET)
Jag förstår (ungefär). Tack! Calandrella 2 januari 2009 kl. 11.43 (CET)
Man kan notera att 18-månaders-tripletterna innehåller nästan alltid ett stort land och två små eller medelstora länder. Modellen infördes härom året för att göra det lättare för små EU-länder att klara av ett ordförandeskap, och det är samma triplett 18 månader åt gången. Före den nuvarande ordningen var ordförandeskapen i bokstavsordning (efter officiell namnform på franska eller något ditåt) och trion var rullande, så som ett tidigare svar angav. Sedan kan man notera att även om det är mycket jobb med ett ordförandeskap, och det ger landet möjlighet att sätta agendan på många möten under 6 månader, är det inte alla arbetsgrupper inom EU som har ett roterande ordförandeskap. Det går att få intrycket att ett ordförandeskap ger mer makt och inflytande för landet än vad som faktiskt är fallet, men däremot mycket jobb. Sverige är ordförandeland 2:a halvåret 2009, ifall någon missat detta. Tomas e 2 januari 2009 kl. 19.01 (CET)

surt regn[redigera | redigera wikitext]

vad är surt regn ocg hur kan det påverka oss

Det finns en wikipediaartikel som heter just Surt regn och som svarar på dina frågor. - gthyni 2 januari 2009 kl. 13.41 (CET)

Asylsökande[redigera | redigera wikitext]

jag undrar hyr kann man syka hjälp i norges kyrkan som azylsökande i svegie kann non hjälpa mej,svergie ska utvisa mej utan barnet jag försykte i svenks kykan men jag har inte lykas so jag vil be noriges kykan om hjälp 0730371468 tack --Vjollca (diskussion) 2 januari 2009 kl. 14.24 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Norges kyrka har en hemsida på kirken.no, där finns förmodligen kontaktinformation. Annars hittade jag en sida som heter asylgruppen.se som visserligen ligger i Umeå, men de har ett mobilnummer under "kontakta oss" där du kanske kan få hjälp att få tag i någon annan. Lycka till. »поτωışτ(disk.|bidr.) 2 januari 2009 kl. 14.29 (CET)
Detta är fel forum för sådana frågor, men du kan kika på Ingen människa är illegals webbsida. Lycka till! Popperipopp 2 januari 2009 kl. 14.30 (CET)

λ - homosexuell frigörelse?[redigera | redigera wikitext]

Jag läste på en hemsida om Magnus Uggla för alltför många år sedan att lambdatecknet som syns på vissa av hans omslag, blandat med tecknena för kvinna och man, står för homosexuell frigörelse. Finns det någon källa på detta? Jag har då inte lyckats hitta någon. Herrn 16 november 2008 kl. 23.41 (CET)

För mig kommer lambda alltid att betyda våglängd, egenvärde eller Lagrange-multiplikator. --Andreas Rejbrand 17 november 2008 kl. 20.22 (CET)
en:Lambda står det "Used as a symbol meaning gay or lesbian.". Jösses vad vår lambda-artikel är innehållsfattig, förresten. //Knuckles...wha? 17 november 2008 kl. 20.31 (CET)
Tecknet används också i spelet Half-Life där huvudpersonen ju är en forskare, ändå var det en diskussion i PC Gamer kommer jag ihåg huruvida Valve Corporation "menade" något med den symbolen. Jag tror man ska ta det med en nypa salt, den är nog inte så brett använd och används förmodligen oftare i en annan mening. »поτωışτ(disk.|bidr.) 19 november 2008 kl. 13.30 (CET)
Lambda är väl ändå ett tecken som har att göra med halveringstid? Spelet heter Half-Life, vilket gör symbolen till en väldigt logisk sådan. 81.8.177.230
Ja. λ är inte symbolen för halveringstiden i sig, men nogväl för den alternativa beskrivningen sönderfallskonstant av ett exponentiellt avtagande. --Andreas Rejbrand 3 januari 2009 kl. 13.53 (CET)
Jfr den nordiska tidskriften lambda nordica om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kring HBT- och queerfrågor. //E175 3 december 2008 kl. 12.58 (CET)

Skottår[redigera | redigera wikitext]

Varför heter det skottår, skottsekund etc? --MvhAnkara 4 januari 2009 kl. 17.33 (CET)

Man "skjuter in" en extra dag, en extra sekund, i den ordinarie följden av dagar, resp sekunder. Ordet "skottår" syftar på att året innehåller en skottdag. Mvh/Mkh 4 januari 2009 kl. 19.00 (CET)

Morrhår[redigera | redigera wikitext]

Men om katten inte vill ha dom [morrhåren]? Alltså, om man som jag känner att hon verkligen inte vill ha dom, kan man in te klippa av dom då? --83.254.129.19 (diskussion) 4 januari 2009 kl. 20.41 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)


Jag tror då att katten ändå behöver dem för att känna vart den är.. mycket kännsel sitter ju i morrhåren..

Nej, du ska inte klippa av morrhåren på din katt, de fungerar som känselorgan och är viktiga för katten. /Poxnar (D) 4 januari 2009 kl. 22.36 (CET)
Varför skulle katten inte "vilja ha" sina morrhår? Det är nog snarare du som inbillar dig att du tror vad katten vill. Katten vill garanterat ha sina morrhår kvar. »поτωışτ(disk.|bidr.) 4 januari 2009 kl. 22.48 (CET)

Två frågor med anledning av artikeln Albert Björkeson[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av att jag i dag knåpat ihop ovanstående artikel har jag gått bet på två saker som jag gärna skulle vilja ha hjälp med. Den första är om någon kan hitta en exakt uppgift om Björkesons födelseår (och förstås även gärna datum). Jag har hittills bara indirekt kunnat sluta mig till detta genom uppgifter om hur gammal B. var när han blev överdirektör resp när han dog. Den andra frågan är vad "realläroverket i Göteborg" heter numera (förutsatt att det finns kvar), så att en korrekt länkning kan göras från denna i dagsläget röda länk.

Tack på förhand! /FredrikT 5 januari 2009 kl. 13.00 (CET)

Uppdatering: födelseår är nu hittat men frågan om realläroverket återstår. /FredrikT 5 januari 2009 kl. 13.31 (CET)
Enligt Svensk Lärartidning var Börjeson 1930 verksam vid Högre realläroverket i Göteborg. Efter lite sökande (se [14]) är det mitt intryck att den skolan numera heter Schillerska gymnasiet. Thuresson 5 januari 2009 kl. 13.32 (CET)
[Redigeringskonflikt] Och nu är den andra frågan löst också. Det var bara att skriva Göteborgs realläroverk i st f "realläroverket i Göteborg" så gav Wikipedia själv svaret... /FredrikT 5 januari 2009 kl. 13.33 (CET)
Jag har lagt till lite från Anno och Vem är det. (Vem är det utelämne uppgiften om hans föräldrar. Konstigt.)//--IP 5 januari 2009 kl. 14.04 (CET)
Tack Thureson och IP - den här artikeln har ju snabbt blivit alldeles utmärkt! Vad gäller Vem är det så kommer ju uppgifterna däri delvis från de omskrivna personerna själva, så det är kanske Björkeson själv som valt att utelämna uppgifterna om sina föräldrar? /FredrikT 5 januari 2009 kl. 14.30 (CET)
Varför är inte de tryckta källorna inlagda som fotnoter? E.G. 5 januari 2009 kl. 19.42 (CET)
De tryckta källorna (åtminstone de två jag lagt in) är av övergripande natur och behandlar Björkesons karriär i stort. Noterna till externa länkar styrker enstaka "specialuppgifter" som saknas i de tryckta källorna. /FredrikT 5 januari 2009 kl. 19.53 (CET)
Varför kan inte "övergripande" källor läggas in som noter? Det förefaller underligt. E.G. 6 januari 2009 kl. 15.50 (CET)
Kan kan man väl, men då får man ju i princip ha samtliga dessa källor angivna efter var och varannan mening i hela texten, och det blir nog dels väldigt grötigt (inte minst i redigeringsläge), dels "overkill" i förhållande till avd som står på Wikipedia:Källhänvisningar om när man bör ha explicita källhänvisningar. /FredrikT 6 januari 2009 kl. 16.18 (CET)

Flamskyddsmedel[redigera | redigera wikitext]

Hur pass toxiskt är det flamskyddsmedel som mitt nya nätaggregat är indränkt i? Datorn avger en väldigt stark lukt när den är på. Är det farligt för människor, kaniner, råttor och hundar? --Andreas Rejbrand 5 januari 2009 kl. 13.10 (CET)

Svårt att säga utan att veta vilket ämne det är. en:Flame retardant kanske kan vara till hjälp?
andejons 5 januari 2009 kl. 14.59 (CET)
Troligtvis inte alls. Det finns regler. --Petter 6 januari 2009 kl. 19.35 (CET)
Även om jag kan tycka att påståendet inte alls är lite vågat utan någon källhänvisning, så håller jag med om att det rimligtvis inte borde vara farligt, med tanke på hur extremt vanligt det är att människor köper produkter dränkta i flamskyddsmedel. --Andreas Rejbrand 6 januari 2009 kl. 22.44 (CET)
Jag googlade "flamskyddsmedel". Första träff Kemikalieinspektionen ! Där finns mycket kunskaper redan på websajten. Dom borde kunna ge dig rimliga svar – bättre ju tydligare ditt aggregat kan beskrivas. Du bör nog kräva besked från nätaggregatets leverantör. Om dom slingrar sig – hota med att anmäla dom för Kem.Insp. för oseriös hantering av farliga ämnen. Mvh / Mkh 6 januari 2009 kl. 23.07 (CET), 6 januari 2009 kl. 23.10 (CET)
Det var en intressant URL - den tackar jag för. --Andreas Rejbrand 7 januari 2009 kl. 00.48 (CET)
Nu vet jag att detta är en plats för frågor och inte för debatt, men jag måste bemöte Petters inlägg. Med tanke på EU:s hantering av REACH så skulle jag inte vilja påstå att det finns regler som nödvändigtvis gör att en kemekalie behöver vara ofarlig bara för att den används. Faktum är ju att de allra flesta kemikaler som vi använder inte har någon dokumentation rörande hälsoeffekterna. /Grön 7 januari 2009 kl. 01.13 (CET)
Tja, fast å andra sidan har väl betydligt fler personer dött av vatten, som i allmänhet betraktas som ofarligt, nyttigt och naturligt, än av förgiftning av samtliga syntetiskt tillverkade ämnen. På ett filosofiskt plan är det intressant hur bl.a. medieuppmärksamhet kan orsaka så otroligt olika riskperception för olika typer av risker - helt oberoende av hur det faktiskt ser ut. Tomas e 7 januari 2009 kl. 10.40 (CET)
Två användare har haft synpunkter på mitt inlägg. Jag står dock fast vid att en modern datorn troligen inte är hälsofarlig vid normal drift. Att datorn "avger en väldigt stark lukt" tycker jag dock tyder på att nätaggregatet bör bytas. --Petter 7 januari 2009 kl. 15.58 (CET)
Nja, aggregatet är ju helt nytt (och det är därför det lukar - nu några dagar efter inköpet luktar det inte lika mycket längre). Det är mycket vanligt att nyinförskaffad hemelektronik luktar av flamskyddsmedel. --Andreas Rejbrand 7 januari 2009 kl. 17.43 (CET)
Jag reagerade bara på att du beskrev lukten som väldigt stark. --Petter 7 januari 2009 kl. 19.56 (CET)
Ja, den var emm väldigt stark. Nu är ju doftintryck subjektiva, men jag tror att de flesta skulle hålla med om beskrivningen. Lukten kändes tydligt så fort man bara kom in i samma rum, och där dominerade den över alla andra tänkbara dofter. Men jag tror inte att det är ovanligt att ny elektronik avger starka lukter. --Andreas Rejbrand 7 januari 2009 kl. 21.57 (CET)
Är du säker på att det är flamskyddsmedlet som avger doften? Det kan t.ex. inte vara en oljeinnehållande rostskyddsbehandling av någon metalldetalj? Tomas e 7 januari 2009 kl. 10.40 (CET)
Nej, säker är jag inte. Däremot associerade jag lukten med flamskyddsmedel. --Andreas Rejbrand 7 januari 2009 kl. 14.40 (CET)

Varför kommer det inte lika mycket när man druckit vätskedrivande?[redigera | redigera wikitext]

Om man har druckit mycket av något vätskedrivande som t ex kaffe eller öl så blir man lätt kissnödig. Men när man väl går och kissar så kommer det inte lika mycket som när man kissar i vanliga fall. Hur kommer det sig?

193.11.233.161 7 januari 2009 kl. 16.21 (CET)

Jag läste ett referat av en undersökning (jag tror det var på Scienceblogs) som visade att urinproduktionen inte ökade av kaffe. Artikeln om kaffe säger också att den urindrivande effekten är omtvistad. Min gissning är att man blir kissnödig oftare, kanske av psykologiska orsaker, men att urinproduktionen per timme är samma. Då blir effekten att mängden urin per gång är mindre.Sjö 7 januari 2009 kl. 19.53 (CET)

Tillägg [15] och [16].Sjö 7 januari 2009 kl. 19.57 (CET)

Latin/Svenska[redigera | redigera wikitext]

Veni, vidi, vici är det oxå Vi kom, Vi såg, Vi segrade?? eller är det bara jag?

Ja det är bara i jag-form, Veni, vidi, vici bedyder "jag kom, jag såg, jag segrade". /Poxnar (D) 4 januari 2009 kl. 22.30 (CET)
okey men vet du om det finns någon motsvarighet där det är "vi" i stället för "jag"??
"Venimus, vidimus, vicimus" bör vara Vi-form om jag har för mig rätt. /NatoX 4 januari 2009 kl. 22.34 (CET)


Okey då får jag tacka för de..

Julius Cesar är rätt känd för att framhålla sig själv och framställa händelser som att det är han personligen som åstadkommit dem. Man bör då inte glömma bort att hans verk som De bello gallico blev ett stöd för hans politiska ambitioner. Senare tiders historiker har inte tyckt att hans korta besök på Storbritannien egentligen var särskilt väsentligt; det var betydligt senare som de nutida England och Wales införlivades med det romerska imperiet. När han beskrev resultatet av sin expedition var det alltså helt naturligt att han bara talade om sig själv, inte om soldater, tross, sjömän med mera. Jörgen B 8 januari 2009 kl. 02.43 (CET)

Engelsk översättning[redigera | redigera wikitext]

Denna fråga/diskussion har flyttats till Wikipedia:Språka på svenska#Medium human development --Rosp 8 januari 2009 kl. 22.09 (CET)

Marginaleffekt[redigera | redigera wikitext]

Vad heter marginaleffekt på engelska? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 8 januari 2009 kl. 23.07 (CET)

enwp har en artikel om en:Marginal concepts. /Pieter Kuiper 8 januari 2009 kl. 23.16 (CET)
Nej, det handlar om något annat. Fler bud? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 8 januari 2009 kl. 23.36 (CET)
Om du tittar på nedre halvan av den föreslagna engelskspråkiga artikeln hittar du ett antal wikilänkar till artiklar om olika marginaleffekter. Artikeln på svwp kan nog enklast länkas till Pieter Kuipers förslag men är inte uttömmande, den svenskspråkiga texten handlar ju till största delen om marginaleffekter från förändringar i skatter och transfereringar vilket kanske bäst motsvaras av http://en.wikipedia.org/wiki/Tax_rate#Marginal. Jämför också vår egen Marginalnytteteorin med.
När man klickar runt på enwp:s nationalekonomiska sidor ser man vad eftersatt området är på svenskspråkiga wp... Att göra någon gång kanske. El Maco 9 januari 2009 kl. 00.25 (CET)
Det kanske bara är högskattesamhället Sverige som är fixerat vid skattekilar och marginaleffekter av fribelopp, statlig inkomstskatt, a-kassa och socialbidrag. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 9 januari 2009 kl. 00.46 (CET)
Progressiva skatter är inte så vanliga globalt sett, varför hela begreppet marginalskatt inte är så vida spritt. /Innocent bystander 9 januari 2009 kl. 10.28 (CET)

Vem är det?[redigera | redigera wikitext]

Vem är det? Jag tog fotar på Nobelföreläsningen på Karolinska Institutet, men den 6 personer känner jag inte. --Prolineserver 28 december 2008 kl. 13.38 (CET)

Mitt tips är att du kollar programmet för att se vilka som var där, och sedan googlar på deras namn för att se om någon är någorlunda lika de på bilderna. Så brukar jag göra på de kändisar på Bokmässan som jag fotat och inte känner igen 100%.//Hannibal 7 januari 2009 kl. 22.44 (CET)
Personerna var inte på officiellt programmet, ... --Prolineserver 10 januari 2009 kl. 19.13 (CET)

Snurrgrej[redigera | redigera wikitext]

När man tittar på t.ex skidtävlingar från t.ex Tyskland så har folk publiken ofta en slags snurrgrej (i trä?) som låter. Det är ett handtag och sedan är det en rektangulär grunka som åker runt. Vad kallas den grejen? Hoppas att någon fattar vad jag menar, det är lite svårt att beskriva... Kanske finns det någon artikel om det nånstans i nån annan språkversion? / Elinnea 8 januari 2009 kl. 18.30 (CET)

Det kallas harskramla. Vi har en artikel men vi skulle behöva en bild. El Maco 8 januari 2009 kl. 18.45 (CET)
Tack! Vad bra att vi hade en artikel också, hoppas att en bild tillkommer! / Elinnea 8 januari 2009 kl. 19.20 (CET)
La precis in bilder från commons //FredrikLähnn (Feffe) 8 januari 2009 kl. 19.30 (CET)
Väldigt bra! Tack!/ Elinnea 10 januari 2009 kl. 19.27 (CET)

Wikipedia för översättning: Minskat värde?[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Titta gärna på det jag skrev här: http://www.seotaktik.com/2009/01/har-svwikipediaorg-tappat-stort.html

För mig att avgöra om det jag upplever är riktigt är väldigt arbetsamt. Det skulle t.ex. behöva börja med att skapa grafer över tillväxten av sv.wikipedia.org och sedan normalisera det på ett vettigt sett. Därefter gå vidare och via versionshistoriken titta hur ofta korslänkningen sker och inte sker.

Någon av er som jobbar med projektet kan tror däremot säkert mycket lätt avgöra det. --83.255.57.48 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Du skriver i din blogg "sv.wikipedia.org har ju ett antal aktiva användare som hör till "särintressen". Där har jag bl.a. indentifierat flera som hör till SEKTEN". "Sekten" definierar du i ett annat inlägg, Sekten & Icke rationell: Att hjälpa till bättre åsikter där du bland annat skriver "De medverkar till att homosexuella och dyligt [sic!] förföljs genom att påstå att de är farliga för världen" och hela inlägget verkar handla om religiösa extremister (jag orkar ärligt talat inte läsa hela). Jag ska inte linda in vad jag tänker: Är du galen? Tror du på fullt allvar att svenska wikipedia "styrs" av religiösa fanatiker? Jag har dessutom stora problem att förstå hur detta passar ihop med Wikipedias "läsvärde" du pratar om. Kan du, helst utan att skriva en hel utläggning, förklara vad du menar? »поτωışτ(disk.|bidr.) 10 januari 2009 kl. 17.11 (CET)
Om så kallad interwiki-länkning har blivit mindre vanlig vet jag inte. Däremot kan du själv hjälpa till att hitta artiklar som saknar länkning, dels genom att redigera artiklar du hittar utan länkar (läs mer om att redigera en sida här), och dels genom att använda något av de externa verktyg som finns för att aktivt leta efter artiklar utan interwikilänkar. Ett sådant verktyg är Wikipedia Interwiki-Link-Checker. //Rotsee 10 januari 2009 kl. 17.21 (CET) (redigeringskrock med Notwist)
Jag som tycker det är väldigt viktigt med interwikilänkning och gärna drar ett lass för att sv-wp ska bli bättre interwikilänkat har inte märkt någon stagnation på det området. Att det skulle bero på de orsaker du spekulerar om i din blogg, motsätter jag mig absolut. //Knuckles...wha? 10 januari 2009 kl. 19.51 (CET)


Jag svarar här: Blir formateringen fel får du gärna ändra.

Jag skrev exakt så här: "sv.wikipedia.org har ju ett antal aktiva användare som hör till 'särintressen'." Tolkar du det som att jag menar att hela sv.wikipedia.org styrs av särintressen är det en felaktig tolkning. Däremot är flera religiösa sekter representerade och den vi i motrörelsen normalt kallar SEKTEN arbetar här precis som på alla stora forum och i bloggosfären. Vad de håller på med är samhällsförstörande desinformation i flera frågor. Där har vi också identifierat flera här. Att många både från SEO- och PR-samhället är aktiva vet jag också mycket väl eftersom jag känner många av dem. Jag bedömer inte det som ett stort problem med sv.wikipedia.org just genom att er arbetsform balanserar det. Vidare hör naturligtvis de flesta användare inte till dessa grupper.

Avseende läsvärde av sv.wikipedia.org är det för mig och övriga jag känner i media till största delen för att översätta fackuttryck mellan språk. Det finns egentligen ingenting lika bra brett eller ens jämförbart brett referensverk som täcker upp fackuttryck inom så många områden. sv.wikipedia.org är här något i särklass. Själva materialet på sv.wikipedia.org har däremot ännu många år att gå innan det har något värde för vår grupp. Det är naturligt och måste vara så genom att svenska är ett litet språkområde och få därför jobbar med det. Utvecklingen av materialet måste få ta tid. en.wikipedia.org håller däremot enormt hög kvalitet särskilt genom den fina kvalitetsgranskningen där problem med artiklar tydligt anges. en.wikipedia.org liksom commons.wikipedia.org är också fantastiskt för att hitta bra illustrationer som är public domain eller creative commons.

Att orsakerna jag spekulerar om är fallet behöver naturligtvis inte vara fallet. Eller ens troligt huvudsakligen. Likväl var det bra att peka ut dem som möjligheter och de kan nog spela in av och till. Här känner jag ju t.ex. väl till hur SEO-samhället av och till arbetar för att få in lämplig länk och sedan ranka upp wikipedia-sidan för att driva trafik till målsajten. Dessbättre är ni väldigt duktiga på att upptäcka sådant. Kring att peka på möjliga förklaringar där inget svar finns bör man som skribent i den typ av media SEOTaktik.com är vara ganska komplett med så länge man är korrekt och anger det just vara möjligheter.

Möjligheten som togs upp nedan om att lägga till det är intressant. Själv känner jag ofta att jag inte vågar göra det av rädsla att ha sönder något i Wikipedia. Jag menar formatet i Wikipedias är ju legacy som jag aldrig lärt mig. Men samtidigt hittar jag inte översättning via sv.wikipedia.org gör jag ju det på annat håll och lägger naturligtvis gärna till det. Dock kanske kunde man göra någon väldigt lättanvänd funktion för det för oss dummies?

Kanske kunde sv.wikipedia.org också ta upp frågan till engagerade skribenter i uppslagsboken? Peka på hur anvädnbart det är. Sedan är det givetvis inte alltid så himla lätt att göra för mer än några enstaka språk även om man är expert på ämnet.

Att korslänkning mellan en.wikipedia.org blivit mindre vanligt tror jag dock att jag har rätt i men jag kom sagt inte avgöra det säkert. Det är här olyckligt att jag inte fört statistik över antalet fall där jag lyckats respektive misslyckats med att använda sv.wikipedia.org på det här sättet.

I övrigt verkar ingen här egentligen tillfört något. Ser någon erfaren användare t.ex. någon effektiv metodik för att ta ut statistik på ett vettigt sätt? Så kan jag eller ngåon annan stoppa in det i Matlab och se hur det ser ut? I så fall kan man ju sedan gå vidare om man vill och t.ex. mappa aktuella sidor mot kostnad på Adwords-nyckelord eller om det är frågor som engagerar sekten. --83.255.57.48 (diskussion) 11 januari 2009 kl. 08.57 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av none.)

Antalet språklänkar till enwp ökar nog bara, men det skulle kunna vara så att andelen blir lägre. Orsaken kan vara nya artiklar här där de inte har tillagts än. Det händer också att man på enwp sammanfogar småartiklar över näraliggande områden till något större, så att en exakt motsvarig artikel för varje delterm saknas. Om enwp skulle ha en artikel om lärft, så tror jag inte att det finns något separat om alicialärft. /Pieter Kuiper 11 januari 2009 kl. 09.14 (CET)

Det du säger kan nog vara en trolig förklaring. Jag tror jag tog upp det som en möjlighet. D.v.s. just tillväxttakten. Det är ju också så att översättning av fackuttryck är svårt. Därför är ju Wikipedia värdefullt. Så det kan ju behöva ta tid.

Följade upp det hela här: http://www.seotaktik.com/2009/01/mer-om-minskad-interwiki-lnkning-i.html Så att mina läsare får era kommentarer.

Jag tyckte också att den första kommentaren var väldigt lyckosam därför den pekar på behovet och ansvaret hos oss skribenter att vara tydliga i alla frågor där folk lätt blir känslosamma och därmed icke-rationella. Det är vi ju alla känsliga för!

Jag ser nu att Caesar har uppdaterat Användare:Caesar/Artiklar utan interwiki. Den 20. november fanns det 100 034 utan språklänkar. Ett år tidigare fanns det 103 836 artiklar utan interwiki. /Pieter Kuiper 11 januari 2009 kl. 10.27 (CET)

Intressant!

Pekar på att det åtminstone i antal går åt rätt håll och jag troligen har fel.

Men går det att få fram totala antalet artiklar på samma datum?

Observera att Wikipedia på intet sätt är "officiellt". Allt material skapas av användare, som du och jag. Ingen redaktion existerar. Ingen får betalt för att skriva. Ingen har någon officiell post. Läs gärna Wikipedia:Det finns inget Wikipedia. Calandrella 11 januari 2009 kl. 19.39 (CET)

oktantal[redigera | redigera wikitext]

Jag äger en BMW 525i av årsmodell 2001. I instruktionsboken står det att motorn i bilen är optimerad för 98 oktanig bensin men går ändå att köra på 95 oktanig bensin. Nu till min fråga. Kan jag tanka Shell V-power (99oktan) utan att förstöra bilen och motorn och om nej, varför inte. Är väldigt nyfiken på hur viktigt det där med oktantal är! --83.255.57.48 (diskussion) 10 januari 2009 kl. 17.00 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Ju högre oktantal det är i bensinen ju bättre kvalité är det på bensinen. Att din BMW är optimerad för 98 oktanig bensin betyder att din bil egentligen kräver bra kvalité på bensinen, men som som du skriver så funkar det alldeles utmärkt att använda 95 oktanig bensin. Att använda Shell V-power borde därför inte vara något problem, men för att vara på den säkra sidan kan du alltid fråga personalen på bensinmacken, dom borde veta. /Poxnar (D) 11 januari 2009 kl. 13.29 (CET)
Hmmm... åtminstone förr var inte det helt självklart att bränsle med högre oktantal var överlägset på precis alla sätt. Förr åstadkoms ofta höga oktantal med hjälp av blytillsatser; och förutom sin miljöpåverkan kunde dessa tillsatser skada avgasreningskatalysatorer. Numera används blyblandad bensin knappast för vanliga bilar (men däremot fortfarande i viss mån som flygbränsle). Jag vet dock inte vilka ämnen som har ersatt blytillsatsen, och inte heller huruvida de kan skada katalysatorer eller något annat. Jörgen B 12 januari 2009 kl. 00.02 (CET)

C i svenskan[redigera | redigera wikitext]

Varför finns bokstaven c i svenska språket? I alla ord det används skulle det väl kunna ersättas med s, förutom i "ck", där det skulle kunna ersättas med "k"? Calandrella 10 januari 2009 kl. 19.08 (CET)

Tja, "ck" kan ju inte ersättas med "k" eftersom "ck" betecknar att vokalen innan ska läsas snabbt. Jämför skillnaden mellan "tak" och "tack" eller "bok" och "bock". Jag antar att man skulle kunna genomföra en språkreform där man kör med "tak" och "ták" istället, men det motverkar ju syftet att förenkla lite. Sen finns den nog också där för att kunna göra inlånade ord med rättvisa, särskilt ord från latinet som t.ex. "caesar". »поτωışτ(disk.|bidr.) 10 januari 2009 kl. 19.32 (CET)
Skulle det inte fungera att skriva "Takk" (ck -> kk) istället? (Ser idiotiskt ut när man är van vid annat - men rent tekniskt alltså.) /Innocent bystander 10 januari 2009 kl. 19.43 (CET)
Jo det skulle naturligtvis fungera och det är ju exakt så det fungerar i finska språket, ett språk som för övrigt är känt för att vara betydligt mer konsekvent än det svenska språket i meningen att själva stavningen av ett ord överensstämmer med de faktiska ljud som produceras när någon uttalar det. Svenska språket är fullt av uttalsskillnader och i brist på något bättre exempel kan vi ta "pannkaka" som ingen människa uttalar som det stavas utan assimilerar det till "pangkaka" eftersom ljuden a > ng > k är bekvämare att växla mellan än a > n > k. Samma fenomen hittar man förresten i ordet "anka" (angka) och troligtvis många fler, om inte alla, ord som innehåller "nk".
Språk är något komplicerat som växt fram under mycket lång tid, och det är nästan magiskt hur förändringar genomförs eftersom de ju kommer från någon typ av kollektivt medvetande. Ett exempel i vår nutid är hur de/dem allt mer ändras till "dom", en förenkling som vi kan spekulera i vad för resultat den kommer ha om 100 år. Kanske blir "dom" standardsvenska. Den som lever får se. »поτωışτ(disk.|bidr.) 10 januari 2009 kl. 19.57 (CET)
Jag menade alltså att "tack" skulle bli "takk", inte att "tack" skulle bli "tak"... Calandrella 10 januari 2009 kl. 19.59 (CET)
I norska är det mer konsekvent. Det heter takk och kvikk, inte tack och kvick. Norska skriftspråket är framtaget från noll i mitten av 1800-talet. Innan dess fanns inget norskt skriftspråk (utöver ett medeltida skriftspråk som inte användes) utan danska var det enda officiella skriftspråket. Man valde att ta danska men göra stavningen mer konsekvent, bland annat med sj som enda stavning av sje-ljudet. Att ändra skriftspråk har traditionellt gjorts med lagstifting eller liknande. Tidningsjournalister är normalt för konservativa att ändra stavning på egen hand av grundordet. Det skulle anses som stavfel. Så om man vill ha kk istället för ck får makthavarna bestämma det. --BIL 10 januari 2009 kl. 20.30 (CET)
Ett annat ord som kan se konstigt ut för en svensk i norskan är "express" som norskarna (och andra språk också iofs) stavar "ekspress". Det är väl som sagt något som bara handlar om allmän opinion, personligen tror jag inte det finns någon vilja i sverige att ändra stavningen till något mer konsekvent, även om det är ett oerhört problem för folk som ska lära sig svenska som andraspråk. Hur i hela friden ska man egentligen veta hur man ska stava "skjuta" och "skövla" när båda har samma sch-ljud men olika stavning, dessutom helt utan logiska regler? Och när vi ändå är inne på ologiska språkfenomen (ni kanske märker att jag är intresserad av detta) så kan vi ju ta de två svenska genusen, utrum och neutrum (ett/en) som inte heller har några regler överhuvudtaget. Dock är ungefär 70 % av våra ord (tror jag det var) neutrum (en), så om man är osäker kan man alltid chansa :) »поτωışτ(disk.|bidr.) 10 januari 2009 kl. 20.35 (CET)
Ja, utrum och enutrum borde avskaffas, emedan de icke fyller någon funktion i språket. Jag tycker att det egentligen alltid borde gälla vid språk; om något saknar funktion, bör det inte finnas i språket. Detta är dock förstås svårt att applicera på redan existerande språk, och jag anser, politiskt och filosofiskt, att alla former av politiska ingrepp för att styra ett språk är förkastliga. Det är mycket bättre - men svårare - att försöka få folk att inte använda utrum, att stava "e[...]press" "ekspress" och så vidare. Calandrella 10 januari 2009 kl. 20.48 (CET)
En tumregel är väl att ord som har samma plural brukar vara "ett-ord" och har de plural är man lägger till vokal+r brukar det vara "en-ord". Det är nog bara en tumregel och bygger på att man vet plural. Alla språk är föresten svåra. Svenska anses nog hyfsat lätt. Jag ville lära mig franska för cirka 3 år sedan och gick en nybörjarkurs och sedan två kurser till. Men grammatiken är svår. Verben varierar med person, inte bara tempus. Det finns tre parallella regelbundna sätt att böja dem, undantaget de helt oregelbundna som är de grundläggande verben såsom hjälpverben. Varje verb böjs i ett 20-tal olika former beroende på situation. För de oregelbundna måste varje variant läras för varje verb. Som tur är slipper man tyskans ackusativ/dativ-former, de används bara för pronomen i franska, och prepositioner styr inte där. Det svåraste med franska är dock hörförståelsen. Det är helt omöjligt att förstå, för de för normalt ihop orden i tal så man inte hör ordgränser, och de kapar slutbokstaven ifall det går snabbare att säga, och till råga på allt inför ofta de nya ordgränser i talet, inte där det är mellanslag i skriften utan mitt i orden. Jag kan läsa franska wikipedia, fast långsamt, men jag förstår inte franska på TV:n. Jag ångrade att jag inte läste spanska tills jag fick veta att spanska precis som latin kapar pronomena om det är ihop med verb eftersom det ändå framgår av verbformen vem som gör något. "Jag går" och "du går" blir bara "går" eftersom "går" heter olika i olika situationer. Men då missförstår man ju eller säger helt fel om man inte kan alla verbformer. Nej svenska är nog ändå lätt. Inga dativformer och inga personvarianter. Två genus, men det har ju de flesta språk. --BIL 10 januari 2009 kl. 23.47 (CET)
Bara för att ett språk har en enkel grammatik är det inte enkelt. Språket måste fortfarande kunna uttrycka sig lika bra som andra språk, och blir istället mera invecklat vad gäller ordföljd och betoning. Extremfallet är väl engelska.
Jag håller dock med BIL om att svenskans genus kunde avskaffas, som i engelskan, då de inte längre har någon funktion. --Ace90 11 januari 2009 kl. 09.21 (CET)
Jag är tillräckligt gammal för att ha lärt mig fyra genus - fem, mask, neutrum, reale - mask och fem betecknade dock bara ord av typen: flicka, man, karl etc. Farmor använde han resp hon om många ord som vi idag säger den om - så det har redan skett en rejäl förenkling. /Innocent bystander 11 januari 2009 kl. 11.04 (CET)

För att återgå till grundfrågan, har bokstaven c historiska skäl och finns i samma funktion i engelskan (quick, stick), precis som de olika stavningarna av sje-ljudet (skjuta kommer av skott som troligen fått någon typ av diftong i verbformen som sedan dragits ihop till sje-ljud, medan skövla torde komma av skovel som har s-k-ljud i början och därför inte dragits ihop till sje). För den som är mer intresserad av det här finns en hel del böcker i ämnet och även en del tidskrifter. Titta på biblioteket, är mitt förslag.//Hannibal 11 januari 2009 kl. 12.20 (CET) (PS. Kul att andra också är intresserade av språk och stavning.)

De flesta sje-ljud har ursprungligen uttalats som de skrivits, t.ex. skjuta. Samma sak gäller t.ex. ord som kök som ursprungligen uttalats med hårt k. I vissa dialekter kan man ibland ännu höra dessa uttal. Dessutom böjde man vissa verb ännu för 70 år sedan i plural, t.ex. vi gingo och sprungo. För att inte tala om att svenskan i tiden haft dativ, som ännu lever kvar i vissa uttryck som stundom och lagom. Svenskan har helt enkelt förenklats över tiden och förenklas hela tiden. --Migro 11 januari 2009 kl. 13.00 (CET)
Man bör nog skilja på svårigheter i språket som det används och svårigheter på grund av stavningskonventioner eller "språkvårdares" ovisa nit... Neutrum och reale (eller utrum) används faktiskt som kategorier av de allra flesta talare. Stavningarna "tack" och "express" motsvarar inte något nuvarande eller äldre språkbruk, och kunde för min del utan vidare få ersättas med "takk" och "ekspress". Det finns absolut ingen vettig orsak att skriva "tack"; vad det gäller "express" finns möjligen skälet att detta är ett lånord, men vi har ju redan försvenskat stavningen genom att dubbelteckna s-et.
Jag tror egentligen att det största skälet till att inte vi reformerar bort -ck-stavningen är att alltför många tycker att det skulle se litet "norskt" ut. För mig är detta dock inget skäl emot en reform, snarare tvärtom. De nordiska språken svenska, norska och danska är mycket närliggande; och att uppehålla artificiella skillnader där de är praktiskt taget identiska är EMRÅ direkt fånigt. (Jag är inte helt ensam om den åsikten. Ett exempel som ibland framförs är man/mand/mann, samma ord men tre olika stavningar.)
En hel del historiska stavningar av t. ex. sje-ljud kan det vara värt att behålla, på grund av etymologiska samband, och för att vissa svenska mål ibland uttalar dem, och just för det nordiska sambandets skull. Till exempel uttalar man i finlandssvenskan ofta d-et i ord som "djup". Jag vet inte att l-et i "ljud" fortfarande skulle uttalas i någon större svensk dialektgrupp; men det är lättare att känna igen det danska "lyd" om man vet att det svenska ordet stavas med l. (Dessutom sammanhänger ordet etymologiskt med t. ex. "lydelse".)
Det är riktigt att språket hela tiden ändras. Det är inte sant att det hela tiden blir enklare, i betydelsen "får färre former". Det är inte heller självklart att färre böjningsformer automatiskt skulle göra ett språk enklare.
Till sist två exempel på EMRÅ mindre lyckade "språkvårdarinsatser":
  1. Orden "och" och "ock" (som i "Giv åt Stål en penning även, eller tag ock min!") är språkhistoriskt helt identiska. Skillnaden i stavning kommer sig av att en tyskinfluerad boktryckare noterade att användningarna motsvarar två helt olika ord i tyskan ("unt" respektive "auch"). Han började därför stava "och" som "ock" när det användes ungefär i betydelsen "auch". Detta har också spritt sig till sammansättningen "också". (Stavningen "och" motsvarade å- + ett mjukt ljud, inget k. Uttalet "å" är det äldre och "etymologiskt riktigare" för ordet i alla användningar och stavningar, inklusive "åsså" som uttal av "också".)
  2. Skillnaden mellan "supinum" och "perfekt particip" för starka verb är en ren konstruktion, förmodligen påverkad av att latinet har så många former. Det äldre uttalet och en äldre stavning är -it i båda fallen. (Alltså både "Jag har funnit det" och "Det är funnit".) När vissa "språkvårdare" införde denna skillnad, ledde det till protester; och åtminstone en författare skrev att det aldrig skulle gå att få folk att ändra uttalet av "(det är) funnit" till "funnet", hur mycket några nitiska personer än ville... Tyvärr hade han fel. (Man införde också skillnader i stavningen av "supinum" och "presens particip" för vissa svaga verb; t. ex. "Jag har kokat upp vattnet" men "Vattnet är kokadt"; jämför Skollärare John Chronschoughs memoarer; men den skillnaden försvann lyckligtvis i en senare stavningsreform.)
Med vänlig hälsning, Jörgen B 11 januari 2009 kl. 23.41 (CET)

Spökig muspekare[redigera | redigera wikitext]

Av någon orsak som gör mig frustrerad klickar min muspekare av sig själv ibland. Om den råkar vila på en länk t.ex. när jag befinner mig i redigeringsläge här på wp kan den plötsligt ta mig från redigeringsläge till en annan sida alternativt spara om den råkar ligga på den knappen. Om muspekaren hamnat mitt i ett stycke börjar jag skriva mitt i det föregående jag skrivit. Går detta att ändra, så att jag aktivt måste trycka på musknappen för att detta ska hända? Jag har Vista.//--IP 11 januari 2009 kl. 08.37 (CET)

Du har inte en sådan där läskig "laptopmus"? De brukar göra lite som de vill för mig också. /Innocent bystander 11 januari 2009 kl. 11.07 (CET)
Om du har en touchpad ("laptopmus") så är det antagligen det som är problemet, och de brukar gå att stänga av på vissa laptops med en knapp i närheten av touchpaden. Om det är en vanlig mus skulle jag tippa på att det är ett hårdvarufel, typ glapp eller liknande, och då är nog den enklaste lösningen att köpa en ny mus. En bra mus går att få för ett par hundralappar. »поτωışτ(disk.|bidr.) 11 januari 2009 kl. 11.08 (CET)
Jag hade ett liknande problem med min mus men det som var "fel" med min mus var att jag råkade trycka till på knappen med fingret rent impulsivt. Testa att vila ditt finger på något annat ställe på musen än precis på knappen så kanske det går bättre. Om inte så får du nog köpa en ny. /Poxnar (D) 11 januari 2009 kl. 12.14 (CET)
Om jag fattade IP rätt så händer det medans h*n skriver i "redigeringsläge". Just det där med att man blir skjutsad till ett annat ställe i texten eller råkar klicka någonstans känner jag igen just från laptops, eftersom man av misstag kan komma åt touchpaden och en lätt "touch" på en touchpad räknas som ett klick. »поτωışτ(disk.|bidr.) 11 januari 2009 kl. 12.20 (CET)
Touchpads har den funktionen att två tryck på samma ställe på den räknas som en knapptryckning, medan två tryck på olika ställen räknas som början av en musförflyttning. En musförflyttning på en touchpad är att man trycker ned fingret flyttar det och lyfter fingret. Man måste flytta fingret långt nog annars räknas andra trycket som en klick om det är på samma ställe som föregående tryck. Gillar dem inte. --BIL 11 januari 2009 kl. 14.46 (CET)
Ni hade rätt, det är en sådan där läskig laptopmus. Kan jag avinstallera Touch Pad Driver? Försvinner spökeriet då?//--IP 11 januari 2009 kl. 18.14 (CET)
Med "laptopmus" menar du alltså en touchpad? En platta i själva datorn? För när jag tänker på "laptopmus" så tänker jag på såna där små trådlösa möss med batteri som många använder till laptops. Om du menar en platta så kolla om det finns en knapp i närheten av plattan för att stänga av den tillfälligt. Det brukar finnas. »поτωışτ(disk.|bidr.) 11 januari 2009 kl. 21.04 (CET)
Ja, en platta. Och tydligen räcker det att jag bara nuddar den lätt en gång för att den ska uppfatta det som att musen klickar. Men någon avstängningsknapp verkar jag inte ha. Om det inte går att avinstallera programmet får jag väl lappa över den med något.//--IP 12 januari 2009 kl. 07.22 (CET)
Det brukar kunna finnas en knappkombination man kan trycka för att stänga av touchpad. Vanligen Fn+någon f-tangent. På min dator är det Fn+f6. Fn-tangenten brukar sitta nere till vänster brevid Ctrl. Symbolerna för Fn-funktionerna brukar vara blåa. Ett annat alternativ är att du går till inställningar för musen och sänker kännsligheten för den.--Kruosio 12 januari 2009 kl. 07.57 (CET)
Å Tack! Tack! Det funkade med kortkommano! //--IP 12 januari 2009 kl. 08.32 (CET)

Hej ja behöver hjälp[redigera | redigera wikitext]

Beskriv de olika typerna av leder som finns i kroppen. Ange deras namn, hur de fungerar och ge exempel på var de finns.

Det där låter väldigt mycket som en läxa tycker jag, och den får du allt ta och klara själv. Artikeln led kan vara en bra start. //Rotsee 12 januari 2009 kl. 18.58 (CET)

Prostitution i USA[redigera | redigera wikitext]

I vilka delstater är det lagligt att vara prostituerad? --85.224.102.152 (diskussion) 12 januari 2009 kl. 21.49 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Skall man tro artikeln Prostitution in Nevada på en: så är Nevada och Rhode Island de enda två delstaterna i USA där prostitution är lagligt. /FredrikT 12 januari 2009 kl. 22.54 (CET)

1967 års gränser[redigera | redigera wikitext]

Kan jag få hjälp med en länk till en karta med gränserna mellan Israel och Palestina före 1967 års krig. Jag vill se om Harmas raketer slår ner i Israel eller på ockuperad mark. --Elav W 10 januari 2009 kl. 19.52 (CET)

Jag googlade efter bilder på ["borders of Israel" + pre 1967] och hittade bland annat denna. J 1982 10 januari 2009 kl. 20.03 (CET)
UN Partition Plan Palestine.png
Den här finns på Commons, men den är ju inte särskild detaljerad. Kanske hittar du vad du söker på den här FN-sidan? //Rotsee 10 januari 2009 kl. 20.09 (CET)
FN:s originalkarta. //Rotsee 10 januari 2009 kl. 20.13 (CET)
Fast nu frågade faktiskt Elav efter gränserna före 1967, inte FN:s delningsplan från 1947 vilket ser annolunda ut. Delningsplanen som inte var bindande accepteras aldrig, förutom av Israel och genomfördes aldrig, så här såg (och ser Israels) internationellt erkända karta ut [17] med Gazaremsan och Västbanken markerade. Så alla raketer som slår ned utanför Gazaremsan och Västbanken, slår ned på internationellt erkänt Israeliskt territorium.
Frågan är också något märkligt formulerad, Palestina uppstod aldrig som en stat 1948 eftersom att Jordanien ockuperade Västbanken omedelbart i samband med 1948 krig, medan Egypten ockuperade gazaremsan så Israel erövrade områderna i kriget 1967 från Jordanien och Egypten (inte från något Palestina).--MvhAnkara 11 januari 2009 kl. 09.37 (CET)
De områden som allmänt betecknas som ockuperade, som får i stor uppmärksamhet för detta, ligger nog i allmänhet i närheten av Västbanken, t.ex. i samband med Israels barriär på Västbanken. Sedan finns Israel-ockuperat territorium i Golanhöjderna också, som de erövrade från Syrien när detta land var oförsiktigt nog att anfalla Israel i sexdagarskriget 1967 i det troliga syftet att utplåna Israel från kartan. Men då talar vi så vitt jag vet inte om territorium som skulle vara aktuellt för det palestinska självstyret att disponera när det blir en stat. Däremot får Golanhöjderna ibland uppmärksamhet när Systembolaget upptäcker att hur man än vänder sig har man rumpan bak; det är svårt att använda beteckningar på omstridda områden som alla är nöjda med.[18] (Ursprungslandet anges numera som "Övriga ursprung".) Tomas e 11 januari 2009 kl. 13.05 (CET)
1967 var det Israel som invaderade Syrien. /Pieter Kuiper 11 januari 2009 kl. 13.23 (CET)
Det är en kontroversiell tolkning. Syrien attackerade israel med massiva granatbeskjutningar så vem som inledde striderna mellan Syrien och Israel 1967 är omstritt.--MvhAnkara 11 januari 2009 kl. 13.37 (CET)
Jag måste faktiskt erkänna att jag blandade ihop krigen, och hade förloppet i Oktoberkriget 1973 i huvudet när jag valde formuleringen. Tomas e 12 januari 2009 kl. 01.11 (CET)

Ankara, allt verkar ju att vara omstritt när det gäller denna konflikt... Jag undrar om du kan utveckla två utsagor ovan: (a) att FN:s delningsplan aldrig "accepterades" (jag trodde att den låg till grund för FNs beslut att upprätta staten Israel), och (b) i vilket avseende Israels gränser efter de första krigen och före 1967 blev "internationellt erkända". Jag vet att dessa gränser hanterades som erkända i så måtto att de hamnade i svenska kartböcker, och att man ofta refererar till dem som gränserna för det "riktiga" Israel; men fick de någonsin något officiellt internationellt erkännande? Jag vill också minnas att det redan då var visst bråk om Jerusalems status.

Jag skulle också vilja veta om någon har säkrare besked om varför Folke Bernadotte dödades. Jag har för länge sedan läst något om att han var inne på att revidera delningen; men såg någon gång på en:wp en utsaga om att han skulle ha krävt att alla flyktingar från israeliskt område skulle få återvända. Uppenbart hade i alla fall många israeler (och inte bara de "terrorister"(*) som dödade honom) starka känslor i frågan; och det är rätt irriterande att inte veta varför.

(*)Den beteckning FN officiellt fastställde avseende dem som låg bakom dådet. Eftersom Bernadotte var FN:s ombud, kan det förstås uppfattas som att organisationen agerade litet i egen sak. Jörgen B 11 januari 2009 kl. 22.38 (CET)

För det första; delningsplanen (resolution 181) föreslog en delning, som alla resolutioner från generalförsamlingen är den rådgivande och inte tvingande. De judiska represetanterna accepterade planen, medan arabförbundet och Arab Higher Committee (representanterna för araberna i palestina) inte godtog den. Eftersom att delningsplanen var rådgivande, aldrig genomfördes och inte accepterades av den ena sidan är det fullt rimligt att hävda att den inte accepterades. Och dessutom leddes FN:s senare förhandlingar fram till freden 1949 (se nedan) som gav dagens gränser.
Din gissning att den låg till grunden för att upprätta Israel är delvis felaktig. Israel utropades av de judiska organisationerna i området, som proklamerade sin självständighet efter att det brittiska mandatet hade gått ut den 14 maj (och därmed var området inte under kontroll av någon stat när Israel utropades, vilket är en viktig folkrättslig poäng). Israels folkrättsliga status vilar inte på ett beslut av FN, utan på att den judiska befolkningen i området skapade en stat. Samma sak hade gällt en Palestinsk stat om en sådan utropats, nu skedde det aldrig eftersom att Jordanien och Egypten ockuperade Gaza och Västbanken.
Angående fråga två, om gränserna, kan jag rekommendera två artiklar från engelskspråkiga wikipedia: Border of Israel och 1949 Armistice Agreements. I extrem korthet, gränsfrågorna löstes från 1949 och framåt, och samma år anslöt sig Israel till FN. Se förresten också [19]. Även den engelskspråkiga artikeln om Israel är utförlig.
Med tanke på att det är ett kontroversiellt ämne tror jag att det är bättre att att hänvisa till artiklarna, än försöka ge egna svar.
--MvhAnkara 11 januari 2009 kl. 23.32 (CET)
Jag frågade efter 1967 års gränser eftersom Palestinagrupperna i Sverige verkar erkänna dem. Och då slår raketerna faktiskt ner i Israel, (vilket dock inte på något sätt rättfärdigar Israels oproportionerliga angrepp. Men det kommer att avbrytas innan Bush avgår).--Elav W 12 januari 2009 kl. 00.24 (CET)
Bra att du fått svar på din fråga! Det senare är en åsikt, denna sida är tänkt att vara en sida för frågor och svar och ingen diskussionssida.--[[user:|MvhAnkara]] 12 januari 2009 kl. 00.28 (CET)
Ankara, avseende min kommentar om Bush så var det en spekulation som kom med av obetänksamhet, vilken jag därför stryker. Men det som är ett faktum för mig måhända är en åsikt för dig. Eftersom jag inte vill ge intryck av att acceptera Israels oproportionerliga krigföring, trots Hamas raketer, så får den kommentaren stå kvar tills det bevisats att det inte är ett faktum.--Elav W 12 januari 2009 kl. 21.39 (CET)
Ankara, tack för referenserna! Jag tycker dock inte att de ger stöd åt uppfattningen att något som helst officiellt erkännande givits åt de delar av 1949 års vapenstilleståndslinjer som gick mellan Israel å ena sidan och de av Transjordanien och Egypten annekterade/ockuperade delarna av det tidigare mandatområdet Palestina å den andra. Tvärtom står det på åtskilliga ställen att alla sådana gränsdragningar var preliminära och utan avgörande juridisk betydelse.
Gränserna mellan Israel å ena sidan och Jordanien respektive Egypten å den andra har däremot fastställts av fredsavtal, fast i senare skeden. Artikeln ger också visst stöd för att den ena av de Israelisk-Libanesiska gränsdragningarna (den "gröna linjen", inte alls den "blå") skulle omnämnas i avtalstexten som en etablerad gräns, även om Israel och Libanon aldrig slutit något fredsavtal.
Även i övrigt ger EMRÅ just dessa källor inte helt och totalt samma bild av det juridiska läget som du gav, Ankara; men som någon påpekat är detta ett forum för faktafrågor, inte politisk diskussion; och det är alltför lätt att hamna i polemiska positioner vad gäller det här inflammerade ämnet. Har du ytterligare referenser vad gäller statusen för 1949-1967 års gränser eller precis vad kritiken mot Bernadotte handlade om, så tittar jag gärna på dem; i övrigt avslutar jag nog för egen del nu deltagandet i denna tråd. (Ev. ytterligare diskussion kan ju alltid tas på användardiskussionssidor.)
Med vänlig hälsning, Jörgen B 12 januari 2009 kl. 23.58 (CET)
Som jag skrev ovan tror jag inte det är lämpligt eller speciellt konstruktivt att ge egna svar i ett omstritt område. Att jag svarade dig beror på att du ställde en konkret fråga riktad till mig, det har med normalt hyfs att göra. Jag gav inte heller några referenser, utan förslag på sidor som kunde leda dig vidare. Om du hittar två källor som ger totalt samma bild av konflikten skulle jag bli förvånad.
Jag kan inte se varför jag skulle ha någon anledning att ägna tid åt att besvara en fråga om Bernadotte, frågorna här riktas till dem som vill svara (wikipediagemenskapen) och inte till en enskild användare. Att jag svarade Elaw och råkade använde det i mitt tycke korrekta (men möjligen omstridda) ordet erkänd berodde på en vilja att hjälpa frågeställare och ge det enkla och korrekta svaret, det internationella samfundet anser inte marken där granaterna slog ned är ockuperade från palestinierna.
Om du letar igenom artiklarna om folkrätten borde du åtminstonde på engelska wikipedia få ett svar på en viktig definitionsfråga, nämligen vad "internationellt erkända gränser" kan tänkas innebära, och den rätt snåriga internationella rätten som vilar på tre grunder egentligen är och hur internationell praxis skapas, frågor som är själva grunden för att kunna besvara den frågan du ställde till mig. Jag utgår från att du menar väl, och frågade just för att få ett svar och inte för att diskutera så om du tycker att svaren är väldigt elementära beror det på det.
Någon privat diskussion med dig har jag verken tid eller lust till, det finns vettigare och konstruktivare saker att göra på wikipedia. --MvhAnkara 13 januari 2009 kl. 00.36 (CET)
Två klargöranden: (1) Jag anser att samtliga dina inlägg i denna tråd är präglade av "normalt hyfs"; jag hoppas du inte uppfattat mina som alltför ohyfsade. (2) Frågan om Bernadotte är ställd till hela Wikigemenskapen; beklagar att min referens till detta i samma mening som referensen till gränsernas status gav ett felaktigt intryck. M. v. h., Jörgen B 13 januari 2009 kl. 01.08 (CET)
Jag har inte på något sätt uppfattat dig som ohyfsad och ditt inlägg klargör det enda frågetecknet. Nu lämnar jag denna tråd åt sitt öde. --MvhAnkara 13 januari 2009 kl. 01.12 (CET)

Bild på blåklint[redigera | redigera wikitext]

Blåklintsbild skapad av Friedrich Böhringer, med licensen CC-by-sa 2.5

Hej.

Undertecknad har "hittat" en blåklint på er sida (http://sv.wikipedia.org/wiki/Blåklint), och undrar om jag får använda denna blåklint till ett privat visitkort. Visitkortet ska "byggas" på www.vistaprint.se.

Med vänlig hälsning Jan Sjöberg, Halmstad

http:://jansjoberg.se

Alla bilder på Wikipedia är fri för användning (om inte uppladdaren gjorde fel och flyttade en ofri bild hit). Fösta bilden i artikeln blåklint kan du använda när du skriver på dit visitkort vem som har gjort bilden se Creative Commons 2.5, andra bilden är public domain och likaså fri för användning. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 13 januari 2009 kl. 13.03 (CET)

Västervik[redigera | redigera wikitext]

Vilken är etymologin bakom staden Västerviks namn? Den ligger ju inte väster om stadens äldre placering (Gamleby), den ligger inte väster om Östersjön eller på västkusten och det verkar inte finnas något specifikt "åt väster" på platsen. Vet någon varför Västervik heter just det? Thuresson 14 januari 2009 kl. 02.29 (CET)

Ett väldigt spekulativt svar: stan ligger på vikens (västsyd)västra strand.--Kruosio 14 januari 2009 kl. 03.37 (CET)
Enligt Svenskt ortnamnslexikon har staden namn efter viken som Gamleby låg vid, som antagligen fick namn från att den var västligare än Gudingefjärden och en forntida fortsättning.
andejons 14 januari 2009 kl. 07.37 (CET)
Ett förtydligande: "Gamleby" hette alltså "Västervik" innan landhöjningen ledde till att huvudorten flyttades. (Detta dock enligt min mor, som råkar vara uppvuxen i Gamleby.) Frågan gäller alltså rätteligen varför Gamleby hette Västervik. Att namnet överflyttades till den nya huvudorten verkar att vara rätt vanligt; jämföt rill exempel Uppsala och Gamla Uppsala, eller för att ta ett riktigt modernt exempel Tyresö. (Det som nu är Tyresö Centrum hette Bollmora när jag var barn; det som var det "egentliga" Tyresö kallas nu Gamla Tyresö.) Jörgen B 14 januari 2009 kl. 15.00 (CET)

Byggteknik.[redigera | redigera wikitext]

Byggteknik. Vad är bruksarian. Hur beräknas den på en enplansvilla utan inredningsbar vind. --78.69.25.155 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Antar att du menar bruksarean och om man prövar att använda Google så hittar man [20] där det står lite om "beräkning av bruksarea". Tänk vad bra Google är. »поτωışτ(disk.|bidr.) 14 januari 2009 kl. 20.44 (CET)

mönster[redigera | redigera wikitext]

Mönstret på den vita tråden kallas för "sicksack"

Vad kallas mönstret till höger på svenska? På engelska är det zigzag och på tyska Zick-Zack. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 13 januari 2009 kl. 13.08 (CET)

Heter det inte bara sicksack? /-nothingman- 13 januari 2009 kl. 13.19 (CET)
Jag har nog sett både formerna zigzag och sicksack på svenska, men den senare verkar väl mest språkriktig, och finns t ex belagd i den symaskinsmanual som finns inskannad i detta diskussionsforum. /FredrikT 14 januari 2009 kl. 10.45 (CET)
Enligt Svenska Akademiens ordlista (12:e upplagan, som är den näst senaste) stavas det sicksack på svenska, men jag tror nog att det är lika vanligt att skriva zickzack eller zick-zack. E.G. 15 januari 2009 kl. 18.12 (CET)
Enligt Svenska Akademiens ordlista (13:e och senaste upplagan) stavas det sicksack, och övriga stavningar saknas i såväl SAOL som NEO --Rosp 15 januari 2009 kl. 18.24 (CET)

Varför blir saker blöta fort men torra långsamt?[redigera | redigera wikitext]

Funderade på en sak häromdagen när jag var extra sysslolös (låg i badet).

Hur kommer det sig att t. ex. en handduk blir blöt omedelbart när man lägger den i vatten, men inte torr omedelbart när man lyfter upp den i luften? Den blir ju torr efter ett tag, men varför inte direkt?

Funderade lite, kanske är jättemycket ute och cyklar, men...

Anledningen till att den blir blöt är att vattnet ersätter luften som finns i tyget? Vatten har högre densitet än luft? Vatten är flytande, luft är...typ...gas? Ånga har ju ungefär samma effekt som vatten? (Tyget blir blött.) Hur fungerar det med andra flytande ämnen som inte primärt består av vatten? (Jag kom typ inte på några, förutom kvicksilver och flytande kväve...och kvicksilver dränker väl inte in saker, det ligger ju bara för sig själv som en liten kula. Ytspänning? Och flytande kväve fryser ju bara sönder allting.)

Som ni ser så är jag helt lost på sånt här så förklara för dummies :)

Tack! MellonCollie 7 januari 2009 kl. 22.07 (CET)

Ytspänning är ju delvis rätt. Ytspänning ger kapillärkraft, vilket är det som hjälper tyg att suga upp vattnet. Efter det måste vattnet rinna bort, för att till slut gå över till att vara tvunget att avdunsta bort. Sånt tar tid. -- JIESDEO 7 januari 2009 kl. 22.17 (CET)
Så man kan säga att svaret på MellonCollies fråga är att olika sorters processer tar olika lång tid. Det går snabbt för handduken att bli blöt eftersom det utnyttjar kapillärkraften, och det går långsamt för den att torka eftersom det tar tid för vattnet att avdunsta. Det är väl ett enkelt svar? Ett lite mer avancerat är att avdunstningen kräver mycket mer energi än vad som krävs för att handduken ska bli blöt. Den energin måste tillföras till handduken och vattnet i den, till exempel genom att luften värmer upp den, och det kan ta tid.Sjö 7 januari 2009 kl. 22.26 (CET)
Ytterligare ett svar, lite mer språkfilosofiskt: Frågan är inte riktigt "rättvist" ställd, eftersom vi inte använder blöt och torr som ytterligheter på en skala, utan snarare är torr en ytterlighet (inget eller mycket lite vatten bundet till föremålet) medan blöt utgör resten av skalan. När jag till exempel kliver ut ur duschen betraktar jag mig som blöt trots att det går mycket snabbt tills mängden luft överstiger mängden vatten inom en halv millimeter från min hud. Hade torr och blöt varit jämförbara ytterlighetsbegrepp hade jag i det skedet varit mer torr än blöt. /dcastor 7 januari 2009 kl. 22.54 (CET)
Ämnen med mindre ytspänning än vatten (tex alkohol) har väl en tendens att göra saker blöta fortare?
Sedan är det flyktigare (torkar fortare), vilket kanske beror på en lägre kokpunkt. /Innocent bystander 8 januari 2009 kl. 10.07 (CET)
Jag har absolut inget att tillföra till förklaringarna ovan men måste bara säga att jag älskar frågeställningen. En riktig Staffan och Bengt! El Maco 8 januari 2009 kl. 10.27 (CET)
Jag får tacka för svaren, jag tror jag blev lite klokare iallafall :) MellonCollie 16 januari 2009 kl. 18.40 (CET)

Stöpt bly[redigera | redigera wikitext]

Jag funderade på om Operation Gjutet bly är en felöversättning av engelskans "cast lead". Någonstans i bakhuvudet har jag hört uttrycket "stöpt bly", är det egentligen inte den rätta översättningen? Eller vad är stöpt bly? //Knuckles...wha? 8 januari 2009 kl. 07.56 (CET)

Enligt tyda.se så betyder cast "gjutform" eller "avgjutning" så det verkar ju rätt. »поτωışτ(disk.|bidr.) 8 januari 2009 kl. 07.58 (CET)
Man kan möjligen säga "stöpa" om bly också, annars är ju uttrycket vanligare om tenn, och "tennstöpning" -se där, en rödlänk, vi är tydligen inte färdiga med Wikipedia än- är ju ett ganska vedertaget begrepp. Jag skulle väl säga att stöpning i detta sammanhang är något slags specialuttryck för "fingjutning av småsaker", eftersom det går att gjuta/stöpa just tenn med ganska fina detaljer. Annars är ju cast iron samma sak som gjutjärn eller gjutet järn, så cast lead borde nog faktiskt bli gjutet bly, även om jag också har tyckt att uttrycket låter lite konstigt på svenska som namn på en militär operation. Tomas e 8 januari 2009 kl. 09.55 (CET)
Jag tycker att Operation Gjutet bly är en fullgod för att inte säga bra översättning. När det gäller ordet stöpa så tycker jag - utan att kunna belägga det med annat än magkänsla - att till exempel stöpa ljus innebär att veken doppas upprepade gånger i den varma stearinmassan. Man kan gjuta ljus också men då sker det i en form. När det gäller stöpa bly eller tenn skulle jag vilja reservera ordet till att förfarandet när den varma metallen hälls i vatten för att stelna. Det här ingick i gamla tiders skrock och hopp om att kunna sia om framtiden. Gjuta bly eller tenn borde då reserveras för de fall då metallen hälls i en form. Stöpa innebär alltså ett frihandsförfarande och gjuta ett formbundet. PS Det finns ju kannstöpning också men det överlåter jag på någon annan att försöka reda ut. VSB ///Mvh --Quadrigarius 10 januari 2009 kl. 17.50 (CET)
Enligt tyda.se så betyder stöpa just "forma" eller "gjuta", så det kan ju vara så enkelt som att orden är synonymer. »поτωışτ(disk.|bidr.) 10 januari 2009 kl. 18.42 (CET)
Ja, och om man inte stöpte i formar kunde man ju inte vara stöpt i samma form. ;) /dcastor 12 januari 2009 kl. 00.02 (CET)
Lexin har följande variant. Engelskt uppslagsord: cast. Svensk översättning: kasta, få något att fara genom luften (transitivt verb). Exempel: cast lots = dra lott och cast one's vote = avge sin röst. Stående uttryck: cast one's gaze on something = kasta ett öga på något.
Kan inte betydelsen vara slungat, kastat, bly, eller lite lösare ett regn av bly?
(Kannstöperi är något helt annat enligt SAOB: ovederhäftigt o. osakkun­nigt politiserande l. pratande i offentliga angelägenheter; konkret, om ovederhäftigt uttalande, projekt, antagande o. d. (från 1766, efter Holberg)) Mvh / Mkh 16 januari 2009 kl. 00.26 (CET)

Ord för orgasm på 1800- talet[redigera | redigera wikitext]

Visste människor på 1800- talet vad orgasm var för något? Vad kallade de orgasmen vid denna tid? (1800 talet) --Ryggraden 9 januari 2009 kl. 10.23 (CET)

1834 kunde man läsa i Tidskrift för läkare och pharmaceute om orgasm: med. o. fysiol. onormalt stor tillströmning av blod o. andra kropps- vätskor till ngt organ; numera vanl. om dylik företeelse i könsorganen, t. ex. under samlaget o. särsk. om den maximala lustkänslan vid den sexuella utlösningen. Källa SAOB.--MvhAnkara 9 januari 2009 kl. 10.30 (CET)
Notera formuleringen "vid den sexuella utlösningen", det är förmodligen alltså bara män som åsyftas. Kvinnor kan naturligtvis inte få orgasm! »поτωışτ(disk.|bidr.) 9 januari 2009 kl. 15.10 (CET)
Det finns föreläsningsanteckningar från Linné i en bok med namnet Om sättet att tillhopa gå. Samlaget beskrivs i detalj i kapitlet Om bägge könens umgängelse och dess delars tilhopa sättande. Ordet orgasm finns inte där, men stark trånad och ljuflig lust och ... när det nu kommer till den smällen, att den starka wätskan eller semen skall utgå .... Så nog visste man vad det handlade om på 1700-talet. Mvh / Mkh 16 januari 2009 kl. 00.01 (CET)

Einsteins brev till Roosevelt översatt?[redigera | redigera wikitext]

Finns Einsteins brev till president Roosevelt i augusti 1939, om kärnklyvningens möjligheter, översatt till svenska i någon känd bok eller tidskrift? Mvh / Mkh 14 januari 2009 kl. 11.34 (CET)

Delar av brevet finns översatt på sidan 131f i boken E=mc2, ISBN 91-7643796-5. Författare är David Bodanis. //Grizzly 15 januari 2009 kl. 21.52 (CET)
Hjärtligt tack för det tipset, jag ska snarast kolla det. Mvh / Mkh 15 januari 2009 kl. 22.57 (CET)
Bodanis' utdrag var i kortaste laget. Så jag måste upprepa frågan om någon känner till ngn publikation med hela brevet översatt. Mvh / Mkh 16 januari 2009 kl. 09.16 (CET)


Företag som CC-licensierar[redigera | redigera wikitext]

Al Jazeera har lagt ut några videoklipp på en webbplats. De flesta av dessa videoklipp är väldigt restriktivt licensierade (CC-BY-NC-ND), men några är väldigt fria (CC-BY). Vad skall attributeras? De enskilda skaparna av videoklippen (journalisterna och fotograferna), eller bara "Al Jaazera" (typ att de har upphovsrätten, och därför skall de få attribution)? Calandrella 14 januari 2009 kl. 21.04 (CET)

Man kan ju attributa båda, så har man inte gjort fel :) det vill säga Journalistens namn, Al Jazeera + länk eller nåt »поτωışτ(disk.|bidr.) 14 januari 2009 kl. 21.06 (CET)
Ja, men den springande punkten är att jag inte kan finna information om journalist/fotograf... Calandrella 14 januari 2009 kl. 21.53 (CET)
Om de har angett licensen CC-BY utan att ange någon specifik fotograf eller annan upphovsrättsinnehavare så kan jag inte tänka mig annat än att du bara behöver attribuera Al Jazeera. Njaelkies Lea (d) 14 januari 2009 kl. 23.00 (CET)
Attributionskraven skiljer väl inte mellan CC-BY och CC-BY-NC-ND? Det är väl bara vad man får göra med videoklippen som skiljer? Hur som helst, så här står det om författare: "Original Author" means, in the case of a literary or artistic work, the individual, individuals, entity or entities who created the Work or if no individual or entity can be identified, the publisher; Alltså, antingen författaren/filmaren eller förlaget om det inte går att se vem som är författare. Al Jazeera borde duga alltså. MiCkE 15 januari 2009 kl. 12.32 (CET)
Nej, attributionskraven lär inte skilja (jag ville bara poängtera att alla inte var så fria). Följdfråga: Får CC-BY-NC-ND-filer användas i blogginlägg på Wordpress.com? Calandrella 15 januari 2009 kl. 18.39 (CET)
Ja du får använda materialet om du inte tjänar pengar på det eller bygger vidare/förändrar det på nått sätt. MiCkE 15 januari 2009 kl. 20.05 (CET)
Hmmm, vad är definitionen på bygga vidare? Om jag använder det som del i ett blogginlägg, bygger jag då vidare på det? Det kan jag egentligen inte tänka mig det, för det är ju en separat fil som enkelt särskiljs från resten av blogginlägget. Och angående "tjäna pengar": Wordpress.com tjänar pengar. Jag tjänar inte pengar på att använda det. Får jag använda materialet på min blogg? Vänligen, Calandrella 15 januari 2009 kl. 22.26 (CET)
Så länge du inte redigerar bilden (vilket Micke nog menar med "bygger vidare", läs hellre "förändrar det") så kan du använda den. Vad Wordpress gör är Wordpress ansvar, inte ditt. /Grillo 16 januari 2009 kl. 00.07 (CET)

pålitighet[redigera | redigera wikitext]

Denna fråga/diskussion har flyttats till WP:WF#Pålitlighet --Rosp 16 januari 2009 kl. 13.07 (CET)

Gloria in excelsis Deo[redigera | redigera wikitext]

Är alltid hela den texten med? --90.229.234.222 (diskussion) 16 januari 2009 kl. 17.59 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Frågan, flyttad från artikelns diskussionssida, avser alltså Gloria in excelsis Deo och sannolikt undrar skribenten om den är med i doxologin. Riggwelter 16 januari 2009 kl. 18.05 (CET)
Jag utgår från Gloria i Romersk-katolska kyrkan. Gloria (lovsången), som kan läsas eller sjungas, inbegriper hela texten och används vid mässan, vanligtvis högmässan, på söndagar och helgdagar (inklusive förpliktande helgdagar). Den kan även förekomma vid vigiliemässan. Gloria utelämnas under fastan och adventstiden. torvindusEt tu, Brute? 16 januari 2009 kl. 20.19 (CET)

Vad händer med huden efter en varm dusch? vaför blir man kall?[redigera | redigera wikitext]

Varför blir man kall när man kommer ut från en varm dusch?

Vattnet på din hud består av snabba och långsamma molekyler. Deras medelhastighet är din kroppstemperatur. De molekyler som avdustar är de snabba -- därför sjunker medelhastigheten och -temperaturen och du fryser. --Petter 13 januari 2009 kl. 19.34 (CET)
Nja, riktigt så brukar det nog inte förklaras. Man kyls även av att ljummet eller varmt vatten avdunstar, och även om praktiskt taget allt vatten avdunstar. Den naturliga biologiska mekanismen svettning bygger just på det. Poängen är snarast att det behövs rätt mycket energi, "ångbildningsvärme", för att förgasa vatten.
Det "går åt" mer energi när två gram vatten avdunstar, än vad som krävs för att värma en hel liter vatten en grad.
Så länge luftfuktigheten är rimligt låg och man har tillgång till vatten att svettas ut, kan man alltså långsiktigt hålla kroppen svalare än omgivningen. Det är också därför det är så viktigt att dricka mycket under riktigt heta sommardagar. Andra exempel på samma princip är klassiska porösa lerkärl för förvaring av vatten (eller till exempel vin) i varmare länder. Leran tillåter hela tiden litet vatten att avdunsta, vilket håller vätskan svalare än omgivningen.
Under avdunstning kan alltså ett tag den totala värmeenergin paradoxalt nog sjunka även i ett slutet fysikaliskt system (se en:Closed system).
Det där var det enkla svaret!:-) För det krångliga, se Termodynamik...Jörgen B 13 januari 2009 kl. 21.00 (CET)
Men om det avdunstar, är systemet öppet: energi och molekyler lämnar systemet. /Pieter Kuiper 13 januari 2009 kl. 22.30 (CET)
Jag menar att i ett (tänkt) slutet och isolerat rum där en skål med vatten får avdunsta kan hela rummets temperatur därmed sjunka. Jörgen B 14 januari 2009 kl. 15.04 (CET)
När man blir varm utvidgas blodkärlen och blodflödet ökar i huden för att leda bort värmen. När man stiger ur duschen till ett kallare rum kyls huden och därmed blodet snabbt, detta resulterar i att blodkärlen snabbt drar ihop sig, vilket brukar upplevas som ett obehag. Ifall temperaturskillnaden är stor kan kroppen "överreagera" på avkylningen så mycket att man börjar skaka för att skapa värme i kroppen. /Mikael Lindmark 15 januari 2009 kl. 11.27 (CET)
Den främsta orsaken till att man börjar frysar när man går ur duschen är dock inte temperaturskillnaden, utan skillnaden i luftens fukthalt. Vid den lägre fukthalten som råder utanför badrummen avdunstar vattnet på huden mycket snabbt vilket kräver energi. --Ace90 17 januari 2009 kl. 16.29 (CET)

En näraliggande fråga är varför kan det förekomma ånga vid rumstemperatur, dvs varför vattnet avdunstar. Luften innehåller ju alltid en viss andel fukt, luftfuktighet, trots att temperaturen är under 100 grader Celsius. Men samtidigt ska ju vatten vid atmosfärstryck omvandlas till ånga först vid 100 grader. /Breakdance --Breakdance (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Nedladdning av Firefox[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag har just börjat använda min nya, bärbara, dator. Den är en Asus eee 904, om jag inte missminner mig. Jag har ett problem. Endast Internet Explorer (och Windows XP som operativsystem; i framtiden vill jag ladda ned Ubuntu, men det är en senare fråga) är förinstallerad på datorn. Emellertid vill jag inte använda IE; jag vill använda Mozilla Firefox. Hur gör jag? Mer konkret/exakt? Vart laddar jag ner den? Hur gör jag sedan? Måste jag göra något mer efter att jag laddat ner FF? Tar FF mycken plats? Tar det lång tid matt ladda ned? Tack på förhand, Calandrella 15 januari 2009 kl. 22.24 (CET)

Firefox finns på www.firefox.com och direkt på framsidan så borde du få fram en länk till den svenska versionen, annars finns den här. Den är ca 7 mb stor så det borde gå rätt snabbt att ladda ner. När du laddat ner installationspaketet så är det bara att dubbelklicka på det för att starta installationen. Installerat tar själva programmet Firefox hos mig 27 mb, men sedan tillkommer inställningar, plugins, cache och annat. Så det beror lite på hur man räknar. /Fluff?Fluff! 15 januari 2009 kl. 22.27 (CET)
Kanske orelaterat, men om jag inte minns fel säljs väl en kategori av eee-datorerna med ubuntu förinstallerat? I så fall antar jag att du betalat för en Windows-licens i priset och det är ju lite tråkigt om du ändå vill använda ubuntu.. »поτωışτ(disk.|bidr.) 15 januari 2009 kl. 22.49 (CET)
Jag har för mig att versionen med någon Linuxversion (den med Linux jag sett hade inte Ubuntu) inte var konkurrenskraftig nog och har slutat säljas, åtminstone i Sverige. /Grillo 16 januari 2009 kl. 00.04 (CET)
Jag kollade på prisjakt.nu och åtminstone webhallen.com säljer Asus Eee PC 901 med Linux. »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 januari 2009 kl. 00.11 (CET)
Distributionen heter Xandros. —CÆSAR 16 januari 2009 kl. 16.58 (CET)
Om du skall använda Ubuntu så kan jag rekommendera att du provar ubuntu-eee (eller Easy Peasy som den numera bytt namn till) det är en ubuntu-baserad distribution som är anpassad för Asus eee och andra netbooks och du kan ladda ner den här: http://www.geteasypeasy.com/. Du kan också ladda ner ett smidigt program där som kopierar image-filen till ett usb-minne eller sd-kort eller liknande. Mason 17 januari 2009 kl. 15.06 (CET)

Jag har redan laddat ned Firefox. Anledningen till att jag inte googlade eller så var att jag trodde att det skulle vara mycket mer komplicerat än det var. Angående Ubuntu/Linux: min modell av datorn är nummer 904, det vill säga bättre än 901. 904 finns mig veterligt inte med Ubuntu/Linux, inte i Sverige åtminstone. Tack för länken till http://www.geteasypeasy.com/; emellertid verkar det för avancerat för mig med USB:er och sådant. Calandrella 17 januari 2009 kl. 22.25 (CET)

En dåres fösvarstal[redigera | redigera wikitext]

HEJ!

Min fråga är om det går att få ta del av manuskriptet till en En dåres fösvarstal som Kjell Grede skrev för TV Jag har sökt Kjells adress utan framgång

Vänliga hälsningar PA Olofsson

Jag antar att du inte menar Strindbergs originaltext (eller dess svenska översättning, för den skrevs väl ursprungligen på franska) utan det specifika tevemanuskriptet? Gissningsvis är texten alldeles för färsk för att få spridas fritt. - Tournesol 17 januari 2009 kl. 13.23 (CET)
Du skulle kunna höra dig för hos Avdelningen för audiovisuella medier, inom Kungl. biblioteket, KB. (Fram till 1 januari 2009 gick de under namnet Statens ljud- och bildarkiv). Du har möjlighet, om exemplar finns, att få det lånat via fjärrlån till ett bibliotek i närheten till dig dvs om du inte själv tar dig till Kungl. biblioteket. (dock får du inte ta med dig exemplaret hem utan får läsa/se/lyssna på det på plats) //Schweden 17 januari 2009 kl. 23.11 (CET)

Tigerns år 2010[redigera | redigera wikitext]

Hej

Hur kommer det sig att Tigerns ar 2010 i Kinesiska kalendern infaller den 10 febr. Forsta nymanen i Vattumannes tecken infaller ju den 14 febr enligt svensk kalender. Att det kan skilja en dag mellan svensk kalender och kinesiskt nyar kanner jag till men inte 4 dagar.


Tacksam for svar Kent Wizen Phuket, Thailand Gotland, Sverige

Tigerns år börjar faktiskt den 14 februari 2010 enligt en:Chinese new year#New Year dates. Notera dock att årsskiftet inte är explicit kopplad till Vattumannen. —CÆSAR 18 januari 2009 kl. 12.14 (CET)

Texten till jag har bodd vid en landsveg[redigera | redigera wikitext]

Kan noen sende meg teksten til "jag har bodd vid en landsveg"? Inbod-st@online.no

Ta en titt här. Kom ihåg att Google är din vän. /Grillo 18 januari 2009 kl. 19.16 (CET)
Nej, Google är ett multinationellt (åtminstone superstort) bolags sökmotor... Calandrella 18 januari 2009 kl. 21.30 (CET)
Ett multinationellt företag kan väl fortfarande vara ens vän? :) /Grillo 18 januari 2009 kl. 21.33 (CET)

Hovedbeklædning - fjäderskrud?[redigera | redigera wikitext]

Hej Sverige! Jeg har et spørgsmål til jer ved indianere. Hvad hedder høvdingens store fjer prydning på dansk? Hilsen linda fra Danmark via mail till OTRS 18 januari kl 22.42, inlagt av Riggwelter 19 januari 2009 kl. 00.19 (CET)

"Høvding fjerprydelse". (Hvis du egentlig ville spørge, hvad det hedder på svensk så er det "fjäderskrud".) -- Rex Sueciæ 19 januari 2009 kl. 00.57 (CET)

Optimala tider[redigera | redigera wikitext]

Ibland funderar jag över om någon brytt sig om att räkna ut den "optimala tiden" för när det är värt att antingen göra det ena eller det andra i en vardagssituation. Ett bra exempel är när man hamnar med bilen framför en broöppning — hur lång tid ska man egentligen räkna med att stå stilla för att det ska vara en besparing att stänga av bilen? Om någon har några andra vardagsexempel får ni gärna flika in det för det vore intressant att veta. »поτωışτ(disk.|bidr.) 17 januari 2009 kl. 11.55 (CET)

Sånt har en tendens att påverkas av en viss Murphy har jag märkt... När man åker fram till drivethrun och ska hämta sin mat håller man motorn på ett tag, sen till slut tänker man "det här kommer ta tid" och stänger av den, då kommer undantagslöst alltid någon med maten... Skämt åsido har jag också undrat främst om tomgångskörning. Hoppas jag inte kapar frågan nu för det här är väl relaterat. Många orter har en "tomgångskörning max en minut", är det verkligen effektivt? Jag har hört att det sparar mer bränsle att hålla motorn igång om man stannar 2-3 minuter. Plus förstås att start och stopp gör att batteriet laddas ur. /Grillo 17 januari 2009 kl. 12.40 (CET). Men prioriterar du miljon och halsa over bränsleåtgang och bilbatteri sa gor du bast i att inte starta bilen om du inte tankt att kora ivag i den pa en gang. En ganska enkel sak att komma ihag for de flesta. Lagen rorande tomgångskörning handlar om att man inte ska starta bilen bara for att värma upp den eller kora igang luftkonditioneringen. Om man fastnar i en bilko gäller inte samma lag. Läs mera pa t.ex. http://www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Miljo--halsa/Luftkvalitet/Tomgangskorning/ och även http://www.abc.net.au/science/articles/2007/09/27/2044311.htm
Läste en (lite humoristisk) artikel i "Det bästa" om hur man ska välja kassa i snabbköpet. När man beaktat alla parametrar, (antal barn, antal rullatorer, storlek på inköpen etc) har det gått så mycket tid att det hade lönat sig att bara ställa sig någonstans. Lite enklare vore att bara ställa sig i kön med den bästa kassörskan. Såg en annan mer seriös uträkning som visade att man oftare väljer "fel" pga något jag inte förstod. (Murphy i praktiken.) /Innocent bystander 17 januari 2009 kl. 13.01 (CET)
Optimeringsproblem är mycket vanliga inom industrin och till exempel logistik, men de blir ofta väldigt svåra att lösa. Problem som redan från början är enkla måste ofta avsvärt förenklas för att kunna lösas. För att lösa optimeringsproblem måste man ibland hantera derivator, differentialekvationer, linjärprogrammering eller något ännu svårare. Exemplet med den minsta tid som krävs för att det ska vara lönsamt att stanna bilen är svårt eftersom man måste kunna uppskatta vad det kostar att starta bilen igen, vilket antagligen är rätt svårt. Annars vore det ett rätt så simpelt problem, då kostanden för tomgång per sekund lätt kan beräknas. --Ace90 17 januari 2009 kl. 16.24 (CET)
Att det är rätt simpelt problem det kan jag hålla med om men den stora svårigheten ligger i när man ska tillämpa lösningen. Ska man exempelvis stänga av bilen när man kommit fram och det råkar vara broöppning just då eller ska man vänta och hoppas att bron stängs igen innan dess att tiden har hunnit gå så långt att det hade varit bättre att stänga av bilen från början. Ska man då stänga av, eller fortsätta vänta lite till? Problemet är ju att man aldrig riktigt vet hur länge bron är öppen. //Schweden 17 januari 2009 kl. 22.54 (CET)
Nej man vet inte hur länge bron kommer att vara öppen varje gång. Men om man noterar tiden för några tiotals öppningar så kan man få en ungefärlig uppfattning om hur ofta det inträffar vanliga, långa resp korta väntetider. Det blir ett beslutsunderlag som i varje fall är bättre än inget. Köteori är ett av kapitlen i optimeringsmatematiken. Google ger åtskilliga svenska träffar på "köteori". Libris har 12 svenska verk plus 125 på engelska om köteori. Mycket handlar om tillämpningar i telefonväxlar och data&telesystem. Men det finns tiillämpningar inom trafiken, produktionssystem, vårdköer, osv, osv. Mvh / Mkh 18 januari 2009 kl. 00.08 (CET), tillägg 18 januari 2009 kl. 00.31 (CET)

Till den ursprungliga frågan: Trafikforskare har räknat på den typen av frågor. Som påpekat ovan betyder "räknat på" dock "räknat på en modell av problemet". Man får rätt olika svar beroende på vilka grundantaganden man gör.

Här är ett lustigt exempel: Hur lång tid bör ljuset vara grönt i en vägkorsning med trafikljus? Antag att det är helt slumpmässigt (och likafördelat) när ett fordon kommer fram till korsningen, och från vilket håll det kommer antag att alla fordon som står vid ett rödljus hinner över när ljuset slår om, men antag att den "gula fasen" tar viss tid. I så fall blir slutsatsen att den gröna fasen bör vara exakt 0 sekunder lång, d. v. s. att ljuset bör slå om till gult i samma ögonblick som det slår om från rödgult. (Räknas ut med hjälp av en rätt enkel derivata...) Jörgen B 20 januari 2009 kl. 23.59 (CET)

Juicepress[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar när, var och av vem den första juicepressen skapades/uppfanns?.. Vill gärna ha svar så fort som möjligt.. Tack på förhand

Jag skulle gissa att det är förhistoriskt. Man pressade ju saft ur druvor för att göra vin för flera tusen år sedan. - Tournesol 20 januari 2009 kl. 09.37 (CET)
Fast om man med juicepress menar en avsedd för citrusfrukter, och särskilt sådana för hushållsbruk, har de ju ganska olika utforming jämfört med vinpressar. Gamla vinpressar är ofta korgpressar som den här, med någon form av hävarm eller skruvmekanism för att kunna pressa hårt. De består i huvudsak av trä, möjligen med enklare metalldelar. Juicepressar helt i metall för att pressa enskilda apelsiner bör vara en betydligt yngre uppfinning. Tomas e 20 januari 2009 kl. 09.58 (CET)
Var går gränsen för "juicepress"? Knappast vid citruspress väl, saftpressar ("juice" i stället för "saft" är ett relativt nytt ord) för att för att kunna pressa bär och frukt, fanns långt tidigare. Citruspress förresten; innan metallpressarna kom, var de i porslin eller glas, men fortfarande med samma funktion. Jag tror nog att begreppet verkligen är mycket gammalt, behov att pressa frukter och bär för att få dryck (både jäst och ojäst) har nog funnits redan i förhistorisk tid. / LawD 20 januari 2009 kl. 10.09 (CET)
Frågan är dock om det i t.ex. antiken verkligen funnits någon utbredd vana att dricka pressad fruktsaft snarare än att äta hela frukten? Någon som är påläst på antikens motsvarighet till läroböcker i hemkunskap och kan kolla? :-) Från läsning av vinhistorisk litteratur vet jag i och för sig att det finns väldigt gamla omnämningar även av druvsaft som dryck. (Dessa referenser, där man ibland inte riktigt vet om det är saft eller vin som åsyftas, har en tendens att dyka upp i diskussioner om alkoholvanor resp. alkoholförbud i allehanda monoteistiska religioners tidiga historia.) Just detta kan dock inte ha varit någon alltför vanlig dryck, för icke-kyld icke-behandlad druvsaft spontanjäser mycket snabbt till vin, särskilt i varma förhållanden, och opressade druvklasar är också svåra att bevara någon längre tid utan tillgång till bra kylning. Den s.k. neolitiska hypotesen kring vinets uppkomst går just ut på att druvor/druvklasar (som var goda att äta på plats och därför plockades för att tas hem) inte överlevde transporten från vilt växande vinrankor till "baslägret" för jägar- och samlarfolken. Tomas e 20 januari 2009 kl. 23.01 (CET)
Ett problem är kanske att begreppet juicepress inte är sådär kristallklart definierat. Menas det citruspress, alltså en apparat med en upprättstående, vanligtvis refflad kon i mitten, runt vilken man pressar citronen/apelsinen/limonen? I så fall är den inte särskilt gammal, enwp daterar den till det tidiga 1700-talets Turkiet (och anger John Carswell, The Lemon-Squeezer; an Unique Form of Turkish Pottery (1971) ISBN 2-85399-015-X som källa). Men, med juicepress förstår i alla fall jag ett mycket mer generellt verktyg, avsett att urvinna saft ur bär och frukter. I det begreppet måste nog både citruspressar och vinpressar räknas som delmängder, och då tror jag begreppet faktiskt är förhistoriskt. Om det finns en hypotes att (ett förstadium till) vin framställdes redan under yngre stenålder, måste druvorna rimligtvis ha pressats på något sätt, med något verktyg. / LawD 21 januari 2009 kl. 16.27 (CET)

Vikingarnas val av kalk och granit[redigera | redigera wikitext]

Artiklarna runsten och bildsten säger inget om materialet, men nog är de flesta runstenar i Mellansverige (däribland Rökstenen) av granit medan bildstenarna på Gotland är gjorda av kalksten? Och nog är de flesta medeltida stenkyrkorna byggad av kalksten? Varför är det så? Var bruket av kalksten något som kom till Skandinavien med kristendomen? Behövdes det bättre verktyg för att bryta kalksten, medan tillräckligt släta granitstenar ligger i dagen? Vad är stenhanteringens teknikhistoria? Eller var det så att vikingarna hade massor av runstenar i kalk, men att dessa var lättare för missionärerna att slå sönder, så att vi idag bara har granitstenarna kvar? Det vore fint om vi kunde hitta källor att citera inom detta område, så vi inte börjar med gissningar eller egen forskning. --LA2 20 januari 2009 kl. 15.38 (CET)

Att runstenar i stor utsträckning skulle ha förstörts i och med kristendomens införande tror jag inte; mig veterligen är en majoritet av de bevarade svenska runstenarna tvärtom t o m huggna och resta under kristen senvikingatid och har ofta kristna kors i ornamentiken. Med risk för att få smäll på fingarna för att jag "gissar" tror jag att det enkla svaret handlar om tillgång. Gotland är rikt på kalksten och därför är både bildstenar och kyrkor på denna ö naturligt nog ofta gjorda i detta material. Jag är inte så insatt i Mälardalens geologi, men misstänker att kalksten är betydligt ovanligare där, och gissningsvis så även andelen kalkstenskyrkor. I Skåne är medeltida stenkyrkor - t ex Lunds domkyrka - gärna gjorda i sandsten eftersom det finns gott om sådan sten att bryta här (t ex i Höör). Än vanligare är dock troligen tegel som ju lätt låter sig framställas i ett landskap med mycket lerjord.
Enligt artikeln är Berggrund består den svenska berggrunden huvudsakligen av av magmatiska (som t ex granit, generellt en av de vanligaste bergarterna ö h t) och metamorfa (t ex gnejs) bergarter, medan sedimentära bergarter (som kalk- och sansten) är något ovanligare. /FredrikT 20 januari 2009 kl. 16.05 (CET)
Tillgång låter rimligt. Det är lättare att göra figurer i kalksten än i granit, men här ett exempel på en bild i granit, inbyggd i Vederlövs kyrka. /Pieter Kuiper 20 januari 2009 kl. 16.14 (CET)
Det finns kalkbrott i Lanna väster om Örebro, Borghamn söder om Vadstena och på Kinnekulle. Landet är inte utan kalksten. Den utgör berggrunden i Mellansveriges slättlandskap (västra Östergötland, Skaraborg, Närke) där det också finns gott om gamla kloster och kyrkor. Men det är en sten som måste brytas och detta klarade kanske inte vikingarna? Alvastra kloster är byggt (1143) med kalksten bruten i Borghamn. Jag vet inte varifrån man tog kalksten till Vreta kloster och Linköpings domkyrka. Kan man ha fraktat den så långt som från Borghamn? --LA2 20 januari 2009 kl. 18.21 (CET)
Som alltid upptäcker man hur dåligt Wikipedia är när man letar efter något specifikt. Exeter Cathedral i England tycks ha byggts i kalksten med start 1133, men det är den äldsta säkra dateringen från norra Europa jag hittar i Wikipedia. Nidarosdomen är byggd i täljsten och detta bygge började på 1140-talet. Äldre delar byggda i sten (från 1070-talet, okänt vilken sten) står inte kvar idag. Den gamla Old St Paul's Cathedral i London som brann upp på 1600-talet byggdes i sten med start 1087, men det framgår inte vilken sorts sten. Dock hittade jag i de:Backstein#Mittelalter en intressant historisk notis om ett annat populärt byggmaterial: "Medan tegelbyggandet fortsatte i obruten tradition i Italien, försvann det helt från Nordeuropa vid Romarrikets slut, men dök plötsligt åter upp under 1100-talet och spred sig snabbt tack vare sin bättre stabilitet och måttnoggrannhet jämfört med natursten. Roskilde domkyrka i Danmark är ett tidigt exempel." Detta var alltså starten för den i Tyskland så omhuldade tegelgotiken. Kan det ha varit en boom för kalkstensbyggandet i början av 1100-talet som öppnade denna ekonomiska nisch för teglet? Detta borde finnas beskrivet i litteraturen. Nordisk familjebok har en utförlig artikel om kalksten, men där skrivs inget om kalkbrytningens historia. --LA2 20 januari 2009 kl. 19.27 (CET)
Resta runstenar är ofta gjorda av lösa block som kan antas tagna på platsen. På Öland är alla utom en runsten gjorda av kalksten eller åtminstone sedimentär bergart. Det fanns knappast någon anledning att bryta sten för att sätta upp en runsten, möjligen om man gjorde runstenar i stor skala på någon plats, kanske på beställning, som fallet tycks ha varit i Köpingsvik, se Ölands runinskrifter Köping(från kristen tid, 1000-tal). Materialmängden till en kyrka var givetvis betydligt större än till något gravmonument, och det gick då inte alltid att förlita sig på flyttblock. Fanns sedimentär kalk- eller sandsten tillgänglig så var detta mycket lättare att bryta och bearbeta än den mycket hårdare graniten (Jag känner inte till några medeltida eller tidigare granitbrott i Sverige, men någon av de arkeologiskt kunniga på listan kan kanske rätta mig). Vill minnas att de folkvandringstida borgarna på Öland delvis är byggda av bruten kalksten. I mellansverige byggdes dock kyrkor ofta av "gråsten", d.v.s flyttblock, där "ornamentik" i form av dörr- och fönsteröppningar och gavelspetsar gjordes av tegel. En del av kyrkorna i denna grupp klassificeras enligt Gerda Boëthius terminologi "De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand" (diss. 1921) och daterades av henne till 1300-talets senare hälft om jag minns rätt. Taxelson 20 januari 2009 kl. 20.44 (CET)
Åtminstone yttermurarna i Linköpings domkyrka är till stora delar byggd av "väl tuktad borghamns- och vretakalksten" enl. Ralph Edenheim: Allmän byggnadsbeskrivning i Linköpings domkyrka: I kyrkobyggnaden, 1987 ISBN 91-7192-668-2 s.19. Taxelson 20 januari 2009 kl. 20.55 (CET)

En nyckelhändelse i sammanhanget tycks vara gotikens födelse, som sätts till 1136 då man började bygga Klosterkyrkan Saint-Denis i Paris. Nu är de svenska kyrkorna från 1100-talet (däribland Lunds domkyrka) byggda i den äldre romanska stilen och inte i gotik. Men att gotiken föddes just i detta årtionde berodde tydligen på att det rådde en högkonjunktur för kyrkobyggen i sten i Frankrike och att man tog sig friheten att experimentera med nya former för att överträffa konkurrenterna. Det var denna byggnadsboom som spred sig även till Skandinavien, och som gjorde att även teglet togs upp som konkurrent till naturstenen, vilket gav upphov till tegelgotiken. Att det rådde en byggboom i Frankrike berodde på goda tider. Men om man hade ett ökat välstånd, varför var det just stenbyggnad man satsade på? Det måste ha varit ett område som gav värde för pengarna, till skillnad från korståg, havsfärder, tulpanlökar, väderkvarnar eller annat som man kunde sätta sina pengar på. IT-boomen på 1990-talet berodde ju dels på ökat välstånd, men också på Internet-teknikens genombrott som var något verkligt nytt som det kändes vettigt att satsa stora pengar på. Gotiken är ju bara ett "stenbyggnad 2.0" (jämför webben 2.0), ett andra lyft i en redan stark trend. Vilka tekniska genombrott inom stenbyggnaden hade gjorts under årtiondena innan gotiken föddes på 1130-talet? --LA2 21 januari 2009 kl. 13.05 (CET)

Tulpaner hade varit svårt, de kom veterligen inte till Europa förrän 400 år senare. Däremot tror jag det faktiskt kan vara så enkelt som att svaret är "ökat välstånd". Jämför med hur man idag bygger idrottsanläggningar och konserthus – och kom ihåg att kyrkor var ännu mer prestigefyllda. Att bygga kyrkor var helt enkelt ett sätt att demonstrera makt och rikedom (ungefär som runstenarna tidigare!), samtidigt som det var Gudi behagligt.
andejons 21 januari 2009 kl. 13.54 (CET)

Svullo i 100 höjdare[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Är det någon som vet vilken säsong samt vilket avsnitt som Svullo var med i 100 höjdare med Filip & Fredrik? (Youtubeklipp) Tack på förhand! /Frisko (dis.) (bid.) 20 januari 2009 kl. 16.46 (CET)

Det står i artikeln som du länkar till, 100 höjdare, att Micke Dubois var med i säsong två, avsnitt åtta, den 2 maj 2005. —CÆSAR 20 januari 2009 kl. 22.23 (CET)
Haha, åh vad klantigt. Tack iallafall! /Frisko (dis.) (bid.) 21 januari 2009 kl. 07.17 (CET)

Seinfeld - inspelningsplats[redigera | redigera wikitext]

Var är tv serien Seinfeld inspelad? Tacksam för svar. MVH Maria

Engelska artikeln en:Seinfeld skriver: "Set predominantly in an apartment block on New York City's Upper West Side (but shot mostly in Los Angeles, California)" --  boivie  21 januari 2009 kl. 08.28 (CET)
imdb har lite adresser till inspelningsplatser. --  boivie  21 januari 2009 kl. 08.36 (CET)

Synonymer och rim[redigera | redigera wikitext]

Hej

Jag är intresserad av en synonymordbok och en rimordbok. Kan Wikipedia hjälpa mig med det?

Göran Almerén --83.255.18.76 (diskussion) 21 januari 2009 kl. 11.41 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)


Det finns mängder:
Kungliga biblioteket (KB) listar 27 olika svenska synonymböcker som finns hos biblioteken
http://libris.kb.se/hitlist?q=synonymordbok&r=%3Bspr%3Aswe%3Bspr1%3Aswe&f=simp&t=v&s=c&g=&m=10
Antikvariat.net erbjuder 29 synonymböcker
http://www.antikvariat.net/get/search.cgi?id=tzkajihapape,1,0,24&qs=ok&db=saf
Motsvarande sökning efter rimlexikon kan du göra själv hos ovannämnda KB och Antikvariaten.
Mvh / Mkh 21 januari 2009 kl. 14.55 (CET)

Platonsk kärlek[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Platonsk kärlek omnämns en Pausanias vilken dock inte tycks stämma in på någon av de Pausanias som omnämns på förgreningssidan. Vem var denne Pausanias? --Elav W 21 januari 2009 kl. 12.54 (CET)

Vi har ingen artikel om honom, men enwp har det. Han var tydligen den grekiska författaren Agathons älskare. Popperipopp 21 januari 2009 kl. 14.22 (CET)

Sannolikhet att träffas av blixten[redigera | redigera wikitext]

Statistiken säger att det är större sannolikhet att träffas av blixten tre gånger på ett år än att vinna drömvinsten på lotto (sju rätt + ett par siffror rätt på joker). Drömvinsten delas ut några få gånger per år. Om ovanstående påstående stämmer innebär detta att det varje år finns ett antal människor i Sverige som träffas av blixten tre gånger. Kan detta stämma?

/PM

Vilken statistik säger det? Det låter som ett påstående som en gång var baserat på en sanning, men som har utvecklats till en myt.
Ungefär 2000 personer träffas av blixten per år i världen. Det skulle kunna betyda ungefär 3 i Sverige, men det är bara en gissning som inte tar någon hänsyn till åskfrekvens och annat. Att de tre sedan skulle vara samma person är så osannolikt att det nog aldrig har hänt i Sverige. —CÆSAR 22 januari 2009 kl. 10.51 (CET)


Såna här påståenden är bara skojeri från lotteriets reklamavdelning. Vilka förutsättningar gäller? Säg att sannolikheten för en svensk att bli träffad av blixten under ett år är av storleksordningen en på miljonen. Då är sannolikheten för samme svensk att bli träffad av blixten tre gånger samma år en på millioners millioner million, eller en på miljarders miljard, eller 10-18. Är det 100000 svenskar som regelbundet spelar på lotto? Två stycken av dom får drömvinst. Dessa spelares chans att få drömvinst under året är 1 på 50000, eller 2x10-4.
Men såna här räkningar är omöjliga, det är som att jämföra "äpplen med päron". Ska man räkna med att alla, eller bara några, spelar regelbundet på lotto? Är utfallet ren slump, eller beror det på hur man satsar? Ska man räkna på alla drygt nio millioner svenskar, eller bara på dom som regelbundet är ute när det åskar? Mvh / Mkh 22 januari 2009 kl. 11.52 (CET)
Med lite folkvett inser man också att denna typ av faktoider är idiotiska eftersom det finns så otroligt många variabler som kan ändras (och inte nämns). Givetvis är risken större att bli träffad av en blixt utomhus på ett fält under ett åskoväder än inomhus, och alla lotterier i världen har knappast samma vinstodds heller för den delen. »поτωışτ(disk.|bidr.) 22 januari 2009 kl. 12.03 (CET)
Sannolikheten att vinna drömvinsten är 1 på 336 miljoner. Enligt Läkartidningen vårdas i medeltal 17,5 personer per år för blixtolyckor. Alltså är risken att träffas av blixten under ett år cirka 1 på 500 000 (baserat på att Sverige har 9 miljoner invånare). Risken att träffas av blixten tre gånger under ett år är då (om jag räknat rätt) 1 på 125 biljarder (1,25 x 1017) jämfört med 1 på 336 miljoner (3,36 x 108) för att vinna drömvinsten. Om man nöjer sig med att bara bli träffad av blixten två gånger på ett år är det fortfarande nästan 1 000 gånger så osannolikt som att vinna drömvinsten. -- [ jiˈesˌdeːo ] 25 januari 2009 kl. 00.57 (CET)

Vilken effekt får vi av att de som har blivit träffade förut har ett beteende som ger att de "oftare" blir träffade? (Spelar golf, fiskar när det regnar tex) /Innocent bystander 25 januari 2009 kl. 17.49 (CET)

Frågan om ifall det är oberoende eller kopplad sannolikhet är enormt viktig, men förmodligen väldigt svår att svara på i detta fall om det inte finns bra undersökningar att stödja sig på. Kanske finns det yrkesgrupper som löper stor risk, typ kraftledningsbyggare och ytbärgare. /Rolf B 25 januari 2009 kl. 18.38 (CET)

Om man bara ansträngde sig så skulle det nog inte vara något problem att träffas av blixten tre gånger per år. Vet inte riktigt om det går att säga att risken att träffas av blixten är si och så, då det beror ganska mycket på yttre omständigheter om man befinner sig på en plats där man riskerar att träffas av blixten, precis som mkh skriver ovan. GhostRider ♠ 25 januari 2009 kl. 18.43 (CET)

Vad gjorde killen som blivit träffad sju gånger? (Föredrar nog drömvinsten) /Innocent bystander 25 januari 2009 kl. 18.45 (CET)
Professor Gerald Wilde, Queens University i Ontario, har hittat gott om bevis för att människan omedvetet bedömer risker hela tiden. Han är expert på risk. I sin bok "Target risk", PDE Publications, Toronto 1995, ger han många exempel på hur vi naturligt och omedvetet upprätthåller en konstant risknivå, "risk-homeostasen". (Jag har inte läst boken, bara läst om den i "The brain", s 117... av Jack Challoner.) Vi trivs bara när vi ligger inom ett litet intervall nära vår individuella risk-homeostas, annars ändrar vi vårt beteende. Vissa äventyrare åker störtlopp off-pist, andra hoppar fallskärm från byggnader. Kanske utsätter sig vissa för blixten för att få en kick? /Rolf B 25 januari 2009 kl. 19.11 (CET)

Startkablar[redigera | redigera wikitext]

Jag har hört att man förr i tiden kopplade plus-plus, minus-minus när man starta bilar med startkablar. När slutade man med det och vad är det som kan hända då? Är det samma sak som man kopplar "minuskabeln" för nära batteriet när man gör startförsöken? /NatoX 25 januari 2009 kl. 19.14 (CET)

Har man slutat med det? Hur gör man isåfall idag? Att undvika att koppla bägge kablarna direkt till batteriet har med risken för gnistbildning att göra. Det kan bildas vätgas (poff). /Innocent bystander 25 januari 2009 kl. 19.17 (CET)
Slutat har man kanske inte, men man ska numera koppla plus-plus, minus (levande bil)-kaross (död bil). Jo, jag misstänkte också vätgasen. /NatoX 25 januari 2009 kl. 19.27 (CET)
Exakt vilken bil man kopplar till karossen är inte så noga - risken finns (gnistan bildas) när man sluter kretsen - så karossen är den sista man bör koppla.
Se bara upp med vissa gamla modeller som har omvänd polaritet - då blir det poff i alla fall... /Innocent bystander 25 januari 2009 kl. 19.37 (CET)
Om man redan har kopplat minuskabeln är det noga att man inte kommer vid någon metalldetalj med plusklämman medan man sträcker sig in i motorrummet för att koppla pluskabeln — gör man det uppstår en kraftig kortslutning med risk för brännskador och t o m brand. Om man däremot kopplar pluskabeln först finns inte den risken (om bilarna inte är sammankopplade på något annat vis kan ju ingen ström flyta). En lös minusklämma är inte lika "farlig" att tappa — den ska ju ändå anslutas till minuspolen/chassit. /NH 26 januari 2009 kl. 13.00 (CET)

Aethiopia[redigera | redigera wikitext]

Undrar bara vilket som kom först, det latinska namnet Aethiopia för Etiopien eller ordet aethiops? Alltså, är ordet skapat av namnet på landet eller namnet på landet från ordet. Uppslagsord 83.233.107.131 26 januari 2009 kl. 16.33 (CET)

Se Etiopiens historia. I första stycket sägs namnet vara av grekiskt ursprung och syfta på "de av solen brända" (invånarna). Homeros som nämns i sammanhanget ska ha levat 700 f.Kr. Mvh / Mkh 26 januari 2009 kl. 20.27 (CET)
Se även Wiktionary Χρήστoς 27 januari 2009 kl. 16.38 (CET)

bach[redigera | redigera wikitext]

bäretta om en särskild episod av johan sebastian bach.

Kan du vara mer specifik? Börja med att läsa Johann Sebastian Bach. /Grillo 28 januari 2009 kl. 21.09 (CET)
Läs också gärna din lärobok. Det är en av idéerna med läxuppgifter! Jörgen B 29 januari 2009 kl. 12.17 (CET)
Det stavas för övrigt "berätta" »нотвыст(d.|b.) 29 januari 2009 kl. 12.28 (CET)

Tomgång[redigera | redigera wikitext]

Relaterat till ovan men inte helt och hållet ett optimeringsproblem: hur mycket bensin går åt för att starta bilen, relativt till att gå på tomgång? Det vill säga, hur länge ska man stå stilla med motorn avstängd för att det ska rättfärdiga en nystart? Hur mycket påverkar om starten görs i kallt väder eller med en kall motor? I de flesta städer står det ju "tomgång max en minut" men för min del känns det som om starten borde dra betydligt mer än en minuts tomgångsskörning? /Grillo 24 januari 2009 kl. 21.50 (CET)

Jag tror inte att start av en varm motor drar så mycket bensin. Och att ha bilen på tomgång för att motorn inte ska kallna låter heller inte optimalt. Vissa nya extrem-snål-bilar stänger av motorn själva automagiskt vid rödljus och sånt. --  boivie  24 januari 2009 kl. 23.12 (CET)
Jo, Priusen bland annat gör ju det och den har jag kört. Den tänder ju inte motorn som man gör när man vrider på nyckeln så den har väl nån annorlunda konstruktion som väl inte riktigt känns relevant för den vanliga bensinbilen. /Grillo 25 januari 2009 kl. 00.16 (CET)
En del gamla "sanningar" om bilmotorer stämmer inte med bilar från 90-talet och 00-talet. De har en motordator som är noggrannt utprovad. Till exempel angående start så drar de inte mer än vad som behövs. Man ska inte längre röra gaspedalen och då går inte varvtalet över tomgångsvarvtalet. Med gamla bilmotorer trampade föraren ner gaspedalen för att få tillräckligt med bensin till starten och då varvade gärna motorn upp. Om bilen var svårstartad varvade gärna föraren en stund efter den startat och det drog bränsle och orsakade miljöutsläpp. Men så är det inte längre. En kall motor drar mer än en varm i starten även på moderna bilar men frågan gällde en motor som just stängts av. Svaret är: inte många sekunder. --BIL 25 januari 2009 kl. 17.39 (CET)
Motortemperaturen spelar stor roll. En tumregel jag hört säger att motorvärmare sparar 1 dl bensin per start. Troligen lönar det sig "alltid" att stänga av motorn vid rödljus, för någon ny BMW som låg under den där magiska 120 g CO2/km-gränsen (en diesel, iofs) stängde av motorn när man lade i friläge och släppte upp kopplingspedalen. CalleC 30 januari 2009 kl. 14.16 (CET)

Svinesundsbron[redigera | redigera wikitext]

Finns det gång/cykelväg på gamla respektive nya Svinesundsbron? Är det i så fall någon avgift för dem? 83.140.82.215 30 januari 2009 kl. 15.56 (CET)

I artikeln Svinesundsbron finns det i alla fall en bild BomstasjonSvinesund.jpg (klicka för större) och på den ser det inte ut att finnas någon gång- eller cykelväg i sikte. Jag vet dock inte med säkerhet, har du prövat att söka på Google? »нотвыст(d.|b.) 30 januari 2009 kl. 16.14 (CET)
Nya Svinesundsbron: det är motorväg, svaret är Nej.
Gamla Svinesundsbron: det finns smal gångbana men inte cykelbana. Cyklar får cykla på vägen. Det är gratis där för gående, cyklar och mopeder. Se http://www.svinesundsforbindelsen.no/priser.htm --BIL 30 januari 2009 kl. 17.07 (CET)

Hälsingland/Lingbo[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Lingbo tillhör Hälsingland, men det finns inte med under Hälsingland. Är det rätt?

Det finns 6 kommuner i Hälsingland, men Lingbo tillhör inte någon av dom, utan ockelbo kommun som ligger i Gästrikland. Dock så ligger Lingbo i Hälsingland så då borde väl Lingbo stå att det ligger i Hälsingland?


Med Vänliga Hälsningar Helene Möjligheternas Hus i Lingbo.

Tack för er info om Lingbo, som var min fråga. Nedan följer lite annan intressant info om mellanslag och radbrytningar samt vad man kan säga och inte säga på ett debattforum m.m. För övrigt har jag bara positiva saker att säga om Wikipedia.

(till att börja med, skriv utan att börja raden med ett mellanslag och gör helst inte manuella radbrytningar) Svar på din fråga: Listan över "orter och socknar" i Hälsingland verkar väldigt slumpmässig. Egentligen borde man väl bestämma sig för vad en sån lista bör innehålla. Förmodligen innehåller den inte alla tätorter i Hälsingland utan bara ett urval. Bättre vore väl om den just hade innehållit allihopa. /Grillo 30 januari 2009 kl. 18.30 (CET)
Lingbo står faktiskt med i artikeln Hälsingland, och har gjort det hela 2008. I artikeln Lingbo står det att det ligger i Hälsingland. För övrigt är det Wikipedias styrka att läsarna kan rätta felaktigheter eller saknad info själva, man behöver inte maila en administratör eller påpeka på ett debattforum. --BIL 31 januari 2009 kl. 17.33 (CET)

Citronplommon[redigera | redigera wikitext]

Citronplommon har jag lyckats köpa, och konstaterade att detta är en mycket god frukt. den jag köpte var dyr ca 100.- kilot och kom från chile. fråga: kan man odla dessa i Sverige och var köper man trädet ? --212.105.19.92 (diskussion) 31 januari 2009 kl. 12.30 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av none.)

Google-bugg[redigera | redigera wikitext]

Just nu anser Google att alla webbplatser är farliga... --Andreas Rejbrand 31 januari 2009 kl. 15.44 (CET)

Nu är problemet tydligen löst. --Andreas Rejbrand 31 januari 2009 kl. 16.33 (CET)
Ja, enligt folk på IRC var det på grund av ett misstag av webbplatsen stopbadware.org. Calandrella 31 januari 2009 kl. 22.24 (CET)

Elektrisk källa från 1800-talet sökes[redigera | redigera wikitext]

I undervisningsmaterial för elektroteknik finner man ibland en mening med ungefär följande påstående:

I en fysikbok från 1800-talet står det att "Elektricitet är en okänd kraft, som knappast kommer att få någon praktisk betydelse."

Jag undrar om någon känner till från vilken 1800-tals fysikbok eller författare, som påståendet ursprungligen är hämtat. Tacksam för tips. Mvh / Mkh 1 februari 2009 kl. 23.06 (CET), 1 februari 2009 kl. 23.07 (CET)

I "Uppfinningarnas bok" (finns på Projekt Runeberg) från 1870-talet ställer man sig mycket skeptisk till den nyuppfunna elmotorn, och tror att det aldrig kommer att bli mer än en plojgrej. Kan det vara den boken? CalleC 2 februari 2009 kl. 10.39 (CET)
Tack, CalleC, för det tipset. Men den boken kan knappast vara den som mitt citat om "okänd kraft" avser. På 1870-talet fanns en hel del elektroteknik i vardande. Band 2 av Uppfinningarnas bok från 1874 innehåller över 100 sidor om befintlig elektroteknik, även om elkrafttillämpningar inte var färdigutvecklade då.
Så min efterlysning av 1800-tals fysikbok eller författare står kvar. Mvh / Mkh 2 februari 2009 kl. 13.49 (CET)

Jorden eller jorden[redigera | redigera wikitext]

Hur ska man skriva "Jorden" egentligen. Jag tänker mig att det är ett egennamn och skriver därför Jorden, men då brukar jag rättas så jag undrar om någon har en åsikt i frågan? /NatoX 2 februari 2009 kl. 13.50 (CET)

Jorden, solen och månen skrivs med gemener. Tellus skrivs däremot med inledande versal. Varför det är så vet jag inte. Personligen kan man tycka att både solen och månen borde ha mer specifika namn, men det behövs väl inte förrän 2063 :) /Grillo 2 februari 2009 kl. 13.51 (CET)
Okej, då vet jag det. Människor har väl sällan varit konsekventa vad det gäller språk så... /NatoX 2 februari 2009 kl. 13.56 (CET)
Vad gäller himlakroppar och astronomiska objekt så skrivs solen, jorden, månen och universum normalt med gemener, medan de övriga, såsom Venus, Tellus, Triton, Aldebaran och Andromedagalaxen, stavas med versal, enligt Wikipedia. mvh Sofokles 2 februari 2009 kl. 13.58 (CET)
Ibland används de latinska namnen Sol och Luna som mer specifika namn på dessa två, men det är ganska sällsynt. Njaelkies Lea (d) 2 februari 2009 kl. 14.06 (CET)
Lite allmän spekulation utan källor: Rent grammatiskt är jorden, månen och solen, de bestämda formerna för substantiven jord, måne och sol. För måne och sol är det ju rätt naturligt att prata om andra månar och andra solar (även om de oftast då kallas stjärnor), och bestämd form används i sammanhang när det är självklart vilken sol och vilken måne det handlar om. Andra jordar är det väl lite mer sällsynt att man pratar om, men finns det inte i religiösa skrifter typ tal om att det ska komma en ny himmel och en ny jord? I jämförelse med andra planeter så är det mycket svårare grammatiskt att få till att prata om nya Venusar eller nya Jupitrar. --boiVie  2 februari 2009 kl. 14.18 (CET)
Skriv jorden, månen och solen med gemener och andra himlakroppar med versal - se Versalisering#Egennamn. /Yvwv [y'vov] 2 februari 2009 kl. 15.32 (CET)

Igelkotten[redigera | redigera wikitext]

Hur många igelkottar finns det i Sverige?

Enligt Wikipediaartikeln görs inga uppskattningar angående igelkottbeståndet i flertalet europeiska länder --Rosp 3 februari 2009 kl. 15.37 (CET)

Utan rubrik (Gaza)[redigera | redigera wikitext]

orsaker till Gaza konflikten

Har du kollat Konflikten på Gazaremsan 2008-2009? /Innocent bystander 5 februari 2009 kl. 10.15 (CET)

Vilka fåglar flyger högst[redigera | redigera wikitext]

Såg på animalplanet igår om tranor som flyttade över Himalaya och blev lite fundersam över vilken fågelart som flyger högst och hur högt är det? GhostRider ♠ 5 februari 2009 kl. 10.34 (CET)

Jag har för mig att det skall vara någon typ av gås eller svan som har högsta observerade höjden. Kanske var det stripgås, som i alla fall på enwp nämns som en av de mest högflygande fåglarna.
andejons 5 februari 2009 kl. 10.39 (CET)

loopia[redigera | redigera wikitext]

hej, jag har en hemsida som finns på en web.me.se server. Jjag har oxå köpt en domän hos loopia.se men hur gör jag för att få min domännamn "www.domännamn.se" att länka till den hemsidan som nu finns på web.me.se/minhemsida, är det dedär med nameserver man ska ändra då? För nu står det bara "Parkerad hos loopia.".

Du bör nog be Loopia om hjälp med detta. Generellt vågar jag påstå att det finns tre sätt att göra detta på.
  1. Du kan flytta din webbsida till den nya servern. (rekommenderas)
  2. Du kan vidarebefordra den nya adressen till den gamla.
  3. Du kan göra en HTML-ram som pekar till den gamla adressen. (rekommenderas ej)
Men som sagt, fråga Loopia hur man gör exakt. De har säkert hjälpsidor för detta. —CÆSAR 5 februari 2009 kl. 14.29 (CET)
men jag använder inte loopias server, så 1 funkar ju inte. Det finns ju ingetn "ny server" utan det är en gammal server, men som jag vill ha ny url til. 2 och 3 vet jag iaf inte hur jag skulle göra så det går ju'nte.
Fråga Loopia. »нотвыст(d.|b.) 5 februari 2009 kl. 14.49 (CET)

Caesar är helt ute och cyklar. Som du själv antyder är det det där med namnservrar som skall ändras. Wikipedia är dock inget supportforum, även om du kan läsa på om DNS och sånt här - maila support@loopia.se! Plrk 5 februari 2009 kl. 20.55 (CET)

Du noterade kanske inte att hans nuvarande adress är "web.me.se/minhemsida". Ställ om DNS:en till det så får du en medalj av Paul Vixie. —CÆSAR 6 februari 2009 kl. 14.51 (CET)
Ah, nej. Ledsen. Plrk 6 februari 2009 kl. 16.59 (CET)

alltså, det är mer web.me.com/minsida/undersida.html som är startsidan (om det spelar nån råll), men web.me.com skrev nåt om att ändra CNAME till web.me.com. Jag vet att det inte är ett supportforum, men ni har ju kompetensen liksom och det går ofta snabare att få svar här än av support.

Om loopia pekar om "www.domännamn.se" till "web.me.se" så kommer din sida ändå att ligga på "www.domännamn.se/minhemsida/undersida.html". —CÆSAR 6 februari 2009 kl. 16.16 (CET)
Om du läser på Loopias supportsida hittar du hur du gör med CNAME-inlägg. Och som tidigare påpekats är WP inte ett supportforum. Ibland är det enklare att bara leta på nätet och bland supportsidor. MVH/NatoX 7 februari 2009 kl. 13.10 (CET)

Svenska namn på kemiska ämnen[redigera | redigera wikitext]

Är det någon kemi-intresserad som kan svara på vad en:hydrogen deuteride blir på svenska? Skulle även vilja veta om en:ammonium hydrosulfide blir ammoniumhydrosulfid eller något annat? Njaelkies Lea (d) 7 februari 2009 kl. 12.23 (CET)

Har aldrig hört något namn för en:hydrogen deuteride på svenska, jag skulle kalla det för en vätemolekyl, man gör sällan skillnad i nomenklaturen för kemiska föreningar beroende vilka isotoper så vitt jag vet. På den andra frågan är svaret ja, det blir ammoniumhydrosulfid känner jag mig rätt säker på. Annars kan du ju alltid fråga Användare:Kemitsv direkt, han jobbar ju med kemi, jag är bara lite hobbykemist./NatoX 7 februari 2009 kl. 13.19 (CET)
Aldrig hört en kemist använda beteckningen Deuterium i en förening - det brukar vara fysikers specialitet. "Tung vätemolekyl" hade jag chansat på - men jag är absolut ingen kemist... /Innocent bystander 7 februari 2009 kl. 15.52 (CET)
Nej, man har kanske inte så mycket med deuterium att göra som kemist, men man borde ändå kunna känna till denna molekyl tycker jag. Den finns i hyfsad omfattning i atmosfären hos jätteplaneterna men tyvärr har jag bara hört det engelska namnet på den. Jag drog till med vätedeuterid förut fast det visade sig inte ge någon träff på Google. Tack för bekräftelsen av ammoniumhydrosulfid i alla fall. :) Njaelkies Lea (d) 7 februari 2009 kl. 16.33 (CET)

När jag plöjer genom mina asteroider stöter jag ständigt på disskusioner i olika vetenskapliga artiklar om spektraltyper och geologi. Jag har bara blivit lite visare av att läsa enwp's artiklar (inte så att jag kan skriva om ämnet) och ytterligare lite visare av att läsa dessa vetenskapliga artiklar. Men jag tror vi behöver en hängiven exo-geolog (hur ngt geo nu kan vara exo samtidigt, men jag tror ni fattar) att skriva lite artiklar i ämnet... /Innocent bystander 7 februari 2009 kl. 17.54 (CET)

Någon får väl först skriva en artikel om vätemolekylen, och om spektroskopin av orto- och paraväte... /Pieter Kuiper 7 februari 2009 kl. 18.35 (CET)
I NEs artikel "deuterium" används 'namnet' "molekylen HD". D2 kallas dels "molekylen D2", dels "tungt väte"; men den senare beteckningen används även för isotopen. Mest logiskt vore alltså "halvtung vätemolekyl", men av någon orsak tror jag inte riktigt på det namnet...
Njaelkies Leas förslag vätedeuterid ligger närmast det jag spontant skulle ha gissat. Problemet är förstås att jag inte heller har hittat något belägg för det. Det närmaste jag kommer är att NE förklarar deuter(i)erade föreningar som dito med väte bytt mot deuterium. I värsta fall får du väl använda "molekylen HD", som åtminstone är belagd. Det är dock ett olyckligt artikelnamn. Jörgen B 7 februari 2009 kl. 21.18 (CET)
Tyska förgreningssidan de:HD använder "deuterierter Wasserstoff", ordagrant "deuterierat väte", vilket väl formellt kan stämma med NE. Jag vet bara inte om kvalifikationen "deuterierad" betyder att en eller samtliga lättväteatomer ersätts med deuterium. Jörgen B 7 februari 2009 kl. 21.23 (CET)
Det låter ju bara skumt, isf tror jag mer på att direktöversätta det engelska namnet (vätedeuterid) och sen länka alla tänkbara alternativ dit. Jag köper halvtungt väte också, men ingen av dessa termer verkar vara speciellt använda. Man kan inte skicka iväg något mejl till Kungliga Vetenskapsakademin eller nån kemiinstution på något universitet då? /NatoX 7 februari 2009 kl. 21.29 (CET)
Inte "deuterierad", utan deutererad på svenska (deuterated på engelska). /Pieter Kuiper 7 februari 2009 kl. 21.31 (CET)
NE ger båda formerna, varav "deuterierad" är sökordet. Jag såg nu också att NE i artikeln "deuterium" vidare skriver att deuterierade eller deutererade föreningar har "en eller flera" vätemolekyler utbytta. Det verkar inte särskilt entydigt. Jörgen B 7 februari 2009 kl. 21.39 (CET)
Generellt brukar man kunna översätta systematiska kemiska namn till svenska genom att översätta/translitterera stavelse för stavelse. Jag ser därför inga problem med vätedeuterid som namn på HD även om jag inte hört det förut, "monodeuterierat väte" eller liknande konstruktioner blir väl tungrott som namn på en artikel. Ammonium hydrosulfide blir ammoniumvätesulfid på svenska (hydro kan vi låta vara kvar i Norge). Tomas e 7 februari 2009 kl. 22.12 (CET)
Är kemist men har faktiskt inte stött på denna förening, men sådant händer ju ofta inom mitt yrke och då får man tillgripa rationell namngivning. I detta fall ska denna förening heta vätedeuterid. Ammonium hydrosulfide heter på svenska ammoniumvätesulfid och denna förening har jag stött på i en del sammanhang. --Tor 8 februari 2009 kl. 12.31 (CET)

Stort tack för all hjälp och alla kommentarer! Njaelkies Lea (d) 8 februari 2009 kl. 12.56 (CET)

Angående väte/hydro så finns det ju exempel på när man anvämder hydro också, ta bara alla hydroxider exempelvis. /NatoX 8 februari 2009 kl. 13.48 (CET)
Hydroxyl/hydroxigrupp/hydroxid syftar om jag förstår det rätt alltid på gruppen OH. Namnet används gissningsvis snarast för att skilja på "riktiga" väteföreningar och "OH-föreningar". I NE kan man däremot träffa på följande förbluffande påstående om en "riktig" väteförening:
"Vatten heter egentligen diväteoxid".
Jag tror att NEskribenten och jag har olika uppfattningar om innebörden av ordet "egentligen". Jörgen B 8 februari 2009 kl. 17.33 (CET)

Vattenbrunn[redigera | redigera wikitext]

Vi har en vattenbrunn ca 50 meter från en liten insjö.nu har vi väldigt lite vatten beror det på att sjönivån har sjunkit? --90.239.74.211 (diskussion) 8 februari 2009 kl. 11.45 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det beror kanske på vad det är för material i marken, men det låter rimligt att anta att vattennivå i brunnen och sjön är relaterade. -- bOIViE 8 februari 2009 kl. 13.38 (CET)
Kontakta Sveriges geologiska undersökning som säkert kan ge mer information. Riggwelter 8 februari 2009 kl. 13.40 (CET)

White trash i Doris Lessing[redigera | redigera wikitext]

Doris Lessing skriver i Gräset sjunger om "fattiga vita". Vad heter det på engelska? Kan det vara "white trash"? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 3 februari 2009 kl. 00.56 (CET)

Jag vet inte; men artikeln en:The Grass is Singing använder inget specifikt uttryck, även om "poverty" nämns. Att döma av denna handlar det trots allt om jordägare som har ett antal underlydande svarta arbetare och tjänare. Även när gården börjar gå sämre, är de inte i närheten av de svartas situation. "White trash" skulle jag gissa är ett rätt utpräglat amerikanskt uttryck och avsåg nog vita i ett så föraktligt tillstånd av elände att de kunde jämföras med svarta, enligt det gammaldags rasistiska synsättet.
Någon som har läst boken på engelska, och vet om Lessing använder något specifikt idiomatiskt uttryck för sina "fattiga vita"? Jörgen B 3 februari 2009 kl. 04.12 (CET)
Att hon skulle använda en nedsättande amerikansk benämning som white trash förefaller mycket extremt osannolikt. tyvärr har jag inte boken.--MvhAnkara 5 februari 2009 kl. 15.12 (CET)
Sidan finns ju översatt? [21] "poor whites" --Petter 9 februari 2009 kl. 00.12 (CET)

Isen låter[redigera | redigera wikitext]

Varför kan man ibland höra kraftiga smällar från isbelagda sjöar?

Is har olika densitet beroende på temperatur, så då temperaturen ändras kan isen behöva mer eller mindre utrymme, vilket leder till spänningar, vilket kanske skulle kunna leda till smällar då spänningarna släpper på ett eller annat sätt. Så tror jag i alla fall. --Boıvİe 5 februari 2009 kl. 19.40 (CET)
Sedan blir ljudet ofta förstärkt av eko mot sjöbotten och/eller närbelägna slänter, klippor etc. (Detta kan man prova själv genom att stampa hårt på isen på en mindre sjö). Vivo 9 februari 2009 kl. 21.19 (CET)

Satsdelar[redigera | redigera wikitext]

Vilket är predikatet (verbet) i meningen "Att det inte går att bromsa oroar oss"?

Läxor är det nog tänkt att man ska göra själv... /Innocent bystander 8 februari 2009 kl. 19.48 (CET)
Kanske kan vår artikel om verb vara till hjälp. Börja gärna där. Sedan har vi även en artikel om predikat. /Rolf B 8 februari 2009 kl. 22.01 (CET)
Ledtråd: i just det här fallet är nog faktiskt det lättast att först eftersöka subjektet, som denna gång innehåller mer än man först tror. Sedan blir det inte så mycket kvar av meningen, och predikatsverbet kan då lätt hittas. Jörgen B 8 februari 2009 kl. 23.37 (CET)

Mobilt bredband[redigera | redigera wikitext]

Har funderat på att byta från ADSL till mobilt bredband så att jag kan surfa på sommarstället också. Men finns det någon rauter i handeln som jag kan ansluta det trådlösa modemet till för att även fortsättningsvis kunna ha ett LAN i hemmet? --Elav W 8 februari 2009 kl. 23.38 (CET)

Eftersom de mobila modem som används för mobilt bredband kopplas in via USB så är det enda alternativet att ha det mobila bredbandet kopplat till en dator som sedan får dela ut nätverket till de andra datorerna via ett ad hoc-nätverk. Med andra ord: en dator måste alltid vara påslagen och agera "router" för andra datorer på nätverket. »нотвыст(d.|b.) 9 februari 2009 kl. 00.02 (CET)
Nej, det finns routrar som kopplar upp sig till mobilt bredband, till exempel från 3. --Petter 9 februari 2009 kl. 19.43 (CET)

Karolinska Universitetssjukhusets storlek[redigera | redigera wikitext]

Är detta sjukhus det största i Sverige? Och är det den största byggnaden i Sverige? Jag misstänker detta. Fem enorma "klossar" bildar denna byggnad. Jag kan inte tänka mig något större i Sverige. --94.191.157.213 (diskussion) 10 februari 2009 kl. 03.04 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Vilken storlek menar du? Antal patienter per tidsenhet? Antal vårdplatser) Vårdlokalernas yta? Antal läkare? Det finns många olika begrepp som man kan ge omdömet "störst" om. Riggwelter 10 februari 2009 kl. 14.50 (CET)
Påminner om att Karolinska universitetssjukhuset bildats genom en sammanslagning av Karolinska Sjukhuset och med Huddinge universitetssjukhus, fast utan att byggnaderna slogs ihop... När man pratar om "största sjukhus" så menar man väl oftast "största antal vårdplatser", och då inräknas ju de i Huddinge. Vår artikel anger sammanlagt 1600 vårdplatser. Tittar man i artikeln Sahlgrenska Universitetssjukhuset, så ser man att detta göteborgssjukhus bildats genom en sammanslagning av ännu fler sjukhus, och har ännu fler vårdplatser - drygt 2100 eller 2300, beroende på var i artikeln man läser. Sahlgrenska sjukhuset är alltså i denna mening större.
När det gäller största byggnad, så föreslår jag att du letar bland artiklarna i Kategori:Byggnader i Sverige. Själv gissar jag på att ett eller annat köpcentrum är störst. Jörgen B 10 februari 2009 kl. 15.30 (CET)
Jag menar fysisk storlek och jag har enligt mig inte fått svar på min fråga. --94.191.157.213 (diskussion) 10 februari 2009 kl. 15.42 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
Du måste precisera din fråga betydligt noggrannare. Menar du golvyta? Antal hus? Området (i hektar) som sjukhuset omfattar? Riggwelter 10 februari 2009 kl. 16.07 (CET)
Universitetssjukhuset i Lund har en massa "kalenderbitardata" om vårdplatser, vårddagar, anställda, budget etc på sin hemsida [22]. Måhända har även andra stora sjukhus motsvarande information på sina hemsidor? /FredrikT 10 februari 2009 kl. 16.15 (CET)
Jag föreslår fortfarande att du tittar på artiklarna i Kategori:Byggnader i Sverige. Antagligen finns svaret där någonstans. Jag letade där upp köpcentra och av dem verkar Nordstan att vara störst. M. v. h., Jörgen B 10 februari 2009 kl. 18.23 (CET)
För att krångla till det så finns det på KS ett universitet också - sjukvården och universiteten brukar vara mycket detaljerade i att dela upp lokalkostnader, vilket kan göra det svårt att få fram hur "stort" sjukhuset är. Om inte min morbror varit svårt sjuk hade jag kunnat fråga honom, då han varit vaktmästare där... Innocent bystander 10 februari 2009 kl. 21.22 (CET)

Kongo-Kinshasa[redigera | redigera wikitext]

Vad för slags regering finns i Kongo-Kinshasa? Arbetar regeringen för att minska utnyttjandet av barnssoldater? --195.196.50.26 (diskussion) 10 februari 2009 kl. 15.42 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Läxfråga? Riggwelter 10 februari 2009 kl. 16.08 (CET)
Amensty har en del artiklar om Kongo som kanske kan vara intressanta se svenska Amnestys arkiv och denna sökning i internationella Amnestys arkiv.--Kruosio 10 februari 2009 kl. 21.49 (CET)

Latin i Katolska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Hur viktigt är bruket av latin i (Romersk-)katolska kyrkan? Vilken betydelse anser de att det latinska språket har? Varför används det? Σοφοκλῆς 3 februari 2009 kl. 12.07 (CET)

Var inte all liturgi tidigare på latin? Har även för mig att Vulgata (skriven på latin) var/är den officiella bibeln inom kyrkan. /Innocent bystander 3 februari 2009 kl. 15.47 (CET)
jag tror att den stora brytpunkten var Andra Vatikankonciliet, som avhölls åren 1962-1965. Låt mig återge den 36 avdelningen ur Sacrosanctum Concilium: (Nota bene, texten är sannolikt copyrightskyddad, och återges i detta sammanhang med stöd av citaträtten.)
36. §1. Linguae latinae usus, salvo particulari iure, in Ritibus latinis servetur.
§2. Cum tamen, sive in Missa, sive in Sacramentorum administratione, sive in aliis Liturgiae partibus, haud raro linguae vernaculae usurpatio valde utilis apud populum exsistere possit, amplior locus ipsi tribui valeat, imprimis autem in lectionibus et admonitionibus, in nonnullis orationibus et cantibus, iuxta normas quae de hac re in sequentibus capitibus singillatim statuuntur.
§3. Huiusmodi normis servatis, est competentis auctoritatis ecclesiasticae territorialis, de qua in art. 22 § 2, etiam, si casus ferat, consilio habito cum Episcopis finitimarum regionum eiusdem linguae, de usu et modo linguae vernaculae statuere, actis ab Apostolica Sede probatis seu confirmatis.
§4. Conversio textus latini in linguam vernaculam in Liturgia adhibenda, a competenti auctoritate ecclesiastica territoriali, de qua supra, approbari debet.
Denna text visar omedelbart en fortsatt användning av latin inom den romersk-katolska kyrkan: i officiella dokument. Vidare slår kapitlets första paragraf fast att latin skall fortsätta att användas vid "latinska riter", utom där annat föreskrivs. Å andra sidan uppmanar nästa paragraf till översättning av stora delar av gudstjänsttexterna till "folkspråket" (lingua vernacula). §3 och §4 föreskriver hur översättningarna sanktioneras, och §3 påpekar också att man i angränsande områden bör ha likartade översättningar - med andra ord, när katolska kyrkan i Tyskland och katolska kyrkan i Österrike låter översätta gudstjänsttexterna till tyska, så bör översättningarna vara mycket likartade.
Här och i andra delar av dokumentet förklaras orsaken till reformen: Man vill på olika sätt öka gudstjänstdeltagarnas förståelse av och deltagande i gudstjänsten; och detta underlättas nog något av att besökarna begriper vad som sägs...
Jag skall erkänna att jag fuskat litet i översättningen av denna text, vilket var möjligt därför att kyrkan också publicerat en engelsk version; jag ögnade igenom den först, och letade sedan rätt på rätt avsnitt i den latinska texten.
Så svaret är nog att fram till 1960-talet gällde det du säger, men sedan dess har latinets roll minskat betydligt.
Vad gäller bibelöversättningen, så är det riktigt att Vulgata är på latin. Detta är en bibelöversättning med ungefär samma syfte som det den nya reformen har. På den tiden pratade nämligen vanligt folk i den västra delen av romarriket mest latin, och hade ofta dålig förståelse för grekiska. Man äversatte därför bibeln till "det vanliga folkets språk". (Vulgus, vulga, vulgum betyder just "vanlig(t)" på latin; du kan hitta ordet i många namn på allmänt förekommande växtarter.) Detta visar sig också i att Vulgata innehåller ett "modernare" latin än det "klassiska latin" som vid denna tid var vanligt i offentliga dokument och litterära texter, och som var präglat av exempelvis Vergilius och Ciceros äldre språkbruk. Vulgata är verkligen skriven för att vara lättläst och lättförstådd för vanligt folk.
Hur det är nu med "officiella bibelöversättningar till folkspråken" inom romersk-katolska kyrkan vet jag inte. Jörgen B 3 februari 2009 kl. 17.46 (CET)
Tack för ett så utförligt svar. Imponerande! Har jag förstått det rätt: att latin mestadels används för enkelhetens skull, för att alla ska förstå varandra och ha en så "lik" liturgi som möjligt? Ifall detta stämmer; varför just latin? Är det för att katolicismen "började" i Romarriket eller? Σοφοκλῆς 3 februari 2009 kl. 20.38 (CET)
Låter som Jörgen har bra förutsättningar till att förbättra texten om Andra Vatikankonciliet där jag förgäves letade info... /Innocent bystander 3 februari 2009 kl. 20.52 (CET)
Latin var modersmål i Latinum - där Rom ligger. Bibelöversättningar görs väl alltid för att sprida texten så mycket som möjligt och då skapar man så moderna översättningar man förmår - sedan lyckas man kanske inte alltid på grund av konservatism och för att kunniga översättare lever i sin egen värld där man använder ord som Svensson inte alltid är bekanta med.
Grekiska var annars det största världsspråket i romarriket bland tidiga kristna och de samtida judarna - varför NT och Septuaginta skrevs på grekiska. /Innocent bystander 3 februari 2009 kl. 20.59 (CET)
Tackar för svaret! Σοφοκλῆς 3 februari 2009 kl. 21.01 (CET)
Ett klargörande: Latin användes vid den här tiden (300-talet) både i Latium och över stora delar av Romarriket som talspråk. I dag är detta inte längre fallet, så Vulgatans text är inte alls lika lättilllgänglig som den var för 1600 år sedan. Jörgen B 3 februari 2009 kl. 23.02 (CET)
En liten korrigering, Vulgata skrevs inte på vulgärlatin, och språket i Vulgata skilde sig från talspåket vid Hieronymos översättning. Mig veterligt motiverades inte översättningen på samma sätt som reformationens upphöjelse av folkspråken. Det hade varit intressant med källa till detta påstående.//--IP 9 februari 2009 kl. 12.01 (CET)
Det var flera frågor på en gång.
  • Vulgatan skrevs mycket riktigt inte på vad som väl oftast menas med vulgärlatin; även om nu ordet "vulgär" också på långt håll kommer från det latinska "vulgus", så används vulgärlatin för ett senare språkstadium (och talade dialekter). Men vulgatan skrevs inte heller på klassiskt latin. I bibeltexterna låg Hieronymus språk låg betydligt närmare det talade språket vid Hieronymus tid än vad det klassiska språket gjorde. I andra saker han skrev visade han att han behärskade klassiskt latin mycket väl.
Min ursprungliga källa till detta var vad vi fick lära oss på en studiecirkel i latin. Vi fick lära oss att det talade latinet vid denna tid ofta ersatte klassiska konstruktioner med prepositionsuttryck, och hade förenklad meningsbyggnad; och att detta togs upp i Vulgatan. Detta kan förstås inte räknas som "godtagbar källa". Du kan dock läsa om det enklare ecklesiastiska latinet i Vulgata i första stycket av en:wpartikeln en:Ecclesiastical Latin:
Ecclesiastical Latin (sometimes called Church Latin) is the Latin used by the Roman Catholic Church ... in various forms: as syntactically simple as the Vulgate, as hieratic as the Roman Canon of the Roman Rite Mass, as terse and technical as Aquinas' Summa Theologica, and as Ciceronian as Pope John Paul II's encyclical letter Fides et Ratio.
Det där är förstås wp och alltså inte heller en fullgod källa för användning i artiklar. Möjligen kan man använda Encyklopædia Britannicas artikel "Latin". Där definieras "vulgar Latin" litet bredare än vanligt, så när EB skriver
The Vulgate, St. Jerome’s translation of the Bible (ad 385–404), and some of the works of St. Augustine (ad 354–430) are among Christian works written in Vulgar Latin.
så avser de nog snarare den syntaktiska förenkling vi diskuterar här.
  • Att motivet för Vulgatans tillkomst liknade reformationens och senare andra vatikankonciliets önskemål om ökad förståelse: Ja, delvis, såvitt jag har förstått det; men jag vet inte i vilken mån den uppfattningen bygger på enbart en textläsning (texterna är faktiskt skrivna på "modernare" och "enklare" latin) eller även på explicita källor. Jag ögnade igenom en del av Hieronymus förord till de olika bibelböckerna; de motiveringar som ges där för den nya översättningen verkar i hög grad att handla om bättre trohet mot orginalet. (Naturligtvis fanns det också för både reformationen och andra vatikankonciliet andra överväganden än förståelsen med i bilden.) Det är alltså möjligt att du har rätt vad gäller hur översättningen och bearbetningen explicit motiverades.
Man bör också hålla i minnet att det viktigaste var att man undvek grekiskan, som vid det här laget många latintalande i västra delen av Romarriket kunde rätt dåligt. Men det fanns översättningar till latinet redan före Hieronymus "vulgata". Jörgen B 12 februari 2009 kl. 01.48 (CET)
Jag är fortfarande nyfiken på varför det latinska språket och användandet av detta spelar så stor roll inom Katolska kyrkan. Bland annat då de (dvs. katolikerna) gör korstecknet (In Nomine Patris, et Filii et Spiritus Santci) och då latin förekommer i flera katolska böner, däribland Ave Maria, Gloria in excelsis Deo och Herrens bön (Pater Noster). Även den Nicaenska trosbekännelsen läses väl på latin? Och högtider såsom Jungfru Marie smärtor och Jungfru Marie himmelsfärd är välkända vid sina latinska namn. Varför är just latin så viktigt? Om "de" nu hävdar sig föra vidare den apostoliska traditionen och ska ha ett så kallat liturgiskt språk borde det väl vara ett som också var känt hos Jesus och hans apostlar, exempelvis arameiska, hebreiska eller grekiska? [sopʰoklɛ̂ːs] 9 februari 2009 kl. 12.11 (CET)
Latin är av historiska skäl lingua franca i den världsvida Katolska kyrkan, och blev så enligt Cuius regio, eius religio, om man i stället för "religio" tänker språk. Sedan har språket genom åren blivit hävdvunnen tradition. Man har troligen förklarat det i anslutning till translatio imperii, men detta är en gissning. Detta inom teologin (termer osv) och liturgin (böner med mera). Det gemensamma språket har en sammanhållande funktion. Men det finns många, många som läser sina böner på sitt eget språk. Även inom liturgin anvädns folkspråk. Men latinet blir lätt den stadardiserade formen för de olika namnvarianter som finns.//--IP 9 februari 2009 kl. 16.41 (CET)
Tackar för svaret. [sopʰoklɛ̂ːs] 9 februari 2009 kl. 17.48 (CET)
Eftersom tråden tydligen fortfarande är aktiv: Jag frågade Torvindus, som vänligt letade rätt på ett par länkar. Denna visar att (Romersk)-katolska kyrkan i Sverige i hög grad stöder Bibel 2000 som modern svensk bibelversion, men också bearbetar vissa av texterna däri för att få vad de tycker är vettiga svenska versioner att använda i liturgin. De påpekar noga att de gör sina bearbetningar i samförstånd med Svenska Bibelsällskapet. Jag utgår från att även den svenska katolska kyrkan är med i detta ekumeniska samarbetsorgan.
Självklart utförs de svenska bearbetningarna också i samförstånd med och efter godkännande av den Heliga stolen. Den andra länken från Torvindus beskriver regler för bland annat denna typ av bearbetning.
En kommentar till IP: Som du konstaterar är naturligtvis de viktigaste skälen till latinets ställning historiska. Jag har dock också sett försök till en teologisk motivering; man har då hävdat att det finns tre heliga språk (eller vad det nu kallades), nämligen hebreiska, grekiska och latin. Jag känner inte närmare till hur man motiverat detta; men om jag också skall gissa litet, så skullre jag kunna tänka mig att man kan hänvisa till att inskriften på korset om Jesus som Judarnas konung enligt Bibeln var avfattad på just dessa tre språk. Jörgen B 9 februari 2009 kl. 19.49 (CET)
Tack för detta svar Jörgen.
Så som det står i den första länken - "Den kan revideras på de punkter där man gjort ett annat läsartsval än den liturgiska och teologiska traditionen, eller där man kan välja att återge (den hebreiska resp. grekiska) grundtexten på ett annat sätt med hänsyn till liturgins och den kyrkliga traditionens förståelse" - tycker jag är fult. Fult att försöka omformulera eller skriva om bibelstycken för att det ska passa med Katolska kyrkans tro; vilket i mina ögon onekligen visar på att deras tro på flera punkter avvikit från Bibeln och den ursprungliga kristna läran.
Jag tycker vidare att det är konstigt om man har upphöjt latinet till ett heligt språk bara för att anslaget på Jesu kors - vilken Pontius Pilatus lät skriva - delvis var på latin. Jag skulle väldigt gärna vilja läsa om teologiska motiveringar för användandet av latin. Om du hittar någon länk, Jörgen, får du hemskt gärna skicka den. Observera för övrigt att jag inte på något sätt kritiserar ditt svar här, utan jag riktar kritiken mot Katolska kyrkan själv. mvh [sopʰoklɛ̂ːs] 9 februari 2009 kl. 21.21 (CET)
Min gissning att kanske texten på korset skulle kunna åberopas är verkligen bara min idé. De katolska teologer som väl argumenterat för detta har kanske haft helt andra argument. Jag har heller ingen aning om huruvida detta någonsin omfattats av hela kyrkan, upphöjts till dogm e.d.. De gamla argumenten (för över 1600 år sedan) handlade alltså om att vanligt folk skulle förstå texterna; och de nya argumenten (från Andra Vatikankonciliet) för att minska användningen av latin handlar alltså om samma sak.
Svar i övrigt: Ja, det är även enligt min åsikt mycket fult att förvränga textinnehållet för att den skall passa bättre med en kyrkas doktriner, särskilt om dessa bygger på en äldre missuppfattning eller felöversättning. Observera dock noga att svaret i Torvindus första länk mycket noga tar avstånd från den sortens förvrängningar. Det är mer en annan sorts ändringar det svaret verkar att förespråka:
  1. Det finns fall när samma sakinnehåll kan återges olika.
  2. Samma sakinnehåll kan ibland återges olika.
  3. Man kan ibland skriva samma sak på litet olika sätt.
Jag har just skrivit tre olika meningar. Ingen av dem kan sägas vara en förvrängning av en annan, lika litet som "Vår far i himlen" är en förvrängning av "Fader vår i himmelen" eller tvärtom. Däremot kanske vissa formuleringar passar bättre än andra att högläsas vid en gudstjänst. Den första länken (den svenska) försvarar faktiskt kraftigt innehållet i Bibel 2000, med motiveringen att detta är en mycket noggran översättning som noga följer orginaltexterna, men säger sig däremot vilja arbeta med några av formuleringarna.
Om du tittar på vår artikel Bibel 2000, så kommer du däremot att hitta en del kritik som är mycket mer lik det du talar om, alltså att man som troende kristen bör välja att skriva med ett annat innehåll än vad som är historiskt riktigt. (Fram tills den här diskussionen började, var den kritiken ännu kraftigare; jag mildrade skrivningen en aning, för att minska POVen.) I Sverige är det dock mer vissa protestantiska grupperingar än katoliker som har stått för den sortens kritik. Jag har vid ett tillfälle läst en helt förbluffande hänvisning till att Bibelkommissionens text vore oförenlig med Svenska Kyrkans lära; kritikerna citerade ur Augsburgska bekännelsen... Detta exempel hör dock inte riktigt till den här frågan; om du vill, kan vi ta det exemplet på din användardiskussionssida.
Du kan möjligen hitta något man kanske kunde se som tendenser till att vilja medvetet förvränga textens innehåll i några av detaljanvisningarna i Torvindus referens 2, alltså de centrala direktiven från den Heliga stolen till de lokala katolska kyrkorna. Det är dock inte entydigt, eftersom samma dokument också noga betonar att man skall följa ursprungstexternas innebörd och gärna samarbeta med experter inom (språk)områdena. Men direktiven går ju också ibland ut på att man skall följa grundtexten även när den nutida kristna tolkningen är litet annorlunda. "Han" i grundtexten skall alltså återges med "han" i översättningen, även när enligt nutida katolsk uppfattning både män och kvinnor avses.
Jag skall dock erkänna att detta är intrycket jag fick när jag skummade igenom text nummer 2. Jag kanske ändrar mig om jag läser den riktigt noga. Jörgen B 9 februari 2009 kl. 23.50 (CET)
Javisst, jag diskuterar gärna vidare på min diskussionssida om det rör ett så intressant ämne som detta - även andra ämnen förstås. Jag har dock ingenting just nu att tillägga eller påpeka till ditt svar ovan. Men hör gärna av dig för fortsatt samtal. mvh [sopʰoklɛ̂ːs] 10 februari 2009 kl. 17.03 (CET)
Ankara, om ditt påstående att Katolska kyrkan skulle vara styrda av teologiska överväganden: du utgår från att Bibel 2000 skulle vara neutral och sakna spår av att översättningen gjorts av människor som tillhör frikyrkorna eller Svenska kyrkan. En sådan "ren" översättning är alltid en utopi, och detta är inget Svenska Bibelsällskapet sticker under stol med, att det finns olika sätt att översätta texten på. Jag kan tyvärr inte direktlänka, men se deras hemsida, den blå spalten tv, klicka på Så översattes Bibel 2000. Det kan tyckas som att de olika versionerna är ekvivalenta, men man förstår om man tittar lite närmre att det är fullt av (teologiskt motiverade?) avvikelser och utvikningar som skiljer sig från grundtexten. Detta är inte menat som klander mot SB från min sida - jag inser att det är oundvikligt. Dessvärre har de inte redogjort för vilka överväganden de har haft. Jag tänker ffa på denna utveckling av en sats: utom av trädet som ger vetskap om allt >>> utom av trädet som ger kunskap om allt, gott som ont >>> utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. "Kunskap om allt" skulle ju kunna tolkas på andra sätt än som det nu står "kunskap om gott och ont" som bara är en moralisk förståelse. Denna tolkning stämmer med Vulgata (som jag hittade på wikisource), som skriver lignumque scientiæ boni et mali, vilket överensstämmer med hur den hebreiska texten översätts inom judendomen.[23]//--IP 10 februari 2009 kl. 07.23 (CET)
Hm, IP, som sagt: Jag har sett mer av kritik mot Bibel 2000 från frikyrkligt håll och vissa grupper inom Svenska Kyrkan än från katoliker; Folkbibeln är väl exempelvis mycket mer en protestantisk än en katolsk angelägenhet? Men jag är inte väldigt insatt, och det är mycket möjligt att jag har missat mer teologisk kritik från katolskt håll. Har du andra erfarenheter?
Jag måste nog också förtydliga att länken vi talar om här i första hand går till ett rätt kraftigt försvar av Bibel 2000: Anders Piltz skriver där: Bibel 2000 är exegetiskt, litterärt och stilistiskt en bedrift (resultatet av ett mångårigt arbete av landets ledande experter) som vi inte kan eller behöver överträffa. Jag ser nu att samma tråd längre ner innehåller inlägg både från enskilda inom katolicismen och inom Svenska Kyrkan som kritiserar på det sätt Sòfokles och jag tycker illa om; jag kanske bör påpeka att min fråga till Torvindus och h*ns svar gällde katolska kyrkans inställning, och den redovisas ju av Piltz.
Det är möjligt att vi borde ta upp litet mer om den utomvetenskapliga kritiken mot Bibel 2000 i den artikeln, om vi kan hitta något vi kan enas om är en vettigt objektiv och saklig framställning. Om.
I vilket fall har jag ännu aldrig sett någon katolik använda Augsburgska bekännelsen som ett argument mot Bibel 2000...Jörgen B 10 februari 2009 kl. 14.39 (CET)
Jag förstår inte hur argumentet att det förekommit mer kritik från ett annat håll, på något sätt hör till denna sakfråga om katolikers kritik. Uppenbarligen anser Katolska kyrkan att översättningen, som de ser det, har vissa brister. Annars hade de inte strävat efter att göra en egen översättning, ens av partier.//--IP 10 februari 2009 kl. 15.01 (CET)
F ö har du fel i att katoliker ingick i Svenska Bibelsällskapet, den grupp som stod bakom Bibel 2000. Kan man anta.[24]//--IP 10 februari 2009 kl. 15.05 (CET)
Jag konstaterar att Anders Piltz säger precis samma sak här som i länken ovan - om inte rentav den användes som källa? Däremot är Martin Pen­der mer kritisk; men det framgår inte om han utalar sig i tjänsten, som Piltz gör.
Uppgiften om kritiken från Vatikanen är intressant. Tror du att den går att hitta mer explicit? I så fall kunde den vara värd att ta upp i artikeln Bibel 2000
Om Svenska Bibelsällskapet skriver sv:wp just nu: I dess huvudmannaråd finns representanter från alla kristna samfund. "Alla" är ett väldigt starkt ord, som jag oftast undviker i sådana här sammanhang; men man hittar lätt den här listan över representerade samfund, och som du kan se är katolikerna med. Katolska kyrkan har ju till och med en representant i Svenska Bibelsällskapets styrelse! (Det är väl också därför Piltz så hårt trycker på samarbetet med bibelsällskapet.) Det framgår av dess hemsidor att det är ekumeniskt och bildades år 1815. Jörgen B 10 februari 2009 kl. 16.01 (CET)
Jag tror inte att auktoriserade personer från Katolska kyrkan godkände Bibel 2000, eftersom de inte får använda den. Att de ingår i styrelsen nu, nio år senare, säger inte heller detta. Jag tycker att du läser in för mycket i Piltz tydligt diplomatiskt formulerade kritik. Vore den så bra hade kyrkan förstås använt den. Nu är den förbjuden.//--IP 10 februari 2009 kl. 16.08 (CET)
Mot bakgrund av den artikel du hittade får jag ge dig rätt i att Piltz svar delvis kanske är diplomatiskt och underdriver Vatikanens kritik. Det vore som sagt vädigt trevligt att se vad denna egentligen gick ut på.
SB är ekumeniskt sedan 1946 (enligt NE). Idén att KK skulle ha gått med i SB först nu är befängd. Styrk den eller ta tillbaka.
En del av problemet kan vara att det är lätt att blanda ihop nivåer. Av de dokument från Vatikanen jag läst de senaste dagarna framgår klart att bibelöversättningar förväntas utföras lokalt efter riktlinjer från Vatikanen, gärna i samarbete, men sedan också slutgiltigt godkännas av Vatikanen. Att döma av den länk du hittade så har Vatikanen inte gjort detta slutliga godkännande. En av kritikerna klagade ju däremot över att faktiskt Bibel 2000 används: "I katolska kyrkan använder vi oss liturgiskt av Bibel 2000:s översättning till det svenska språket när vi firar ordets liturgi."
"Ansvariga personer i svenska katolska kyrkan" är inte detsamma som "de i sista hand ansvariga personerna inom katolska kyrkan"; Bibel 2000 kan mycket väl ha godtagits lokalt för att sedan underkännas av Vatikanen. Dokumenten gör det mycket tydligt att den Heliga stolen reserverar sig den absoluta rätten att godkänna översättningar.
"Svenska Bibelsällskapet" är också definitivt något annat än "Bibelkommissionen". Det är alltså inte riktigt så enkelt som att SB är "den grupp som stod bakom Bibel 2000". Det är inte ens så att den bibelkommission som påbörjade arbetet är den bibelkommission som slutförde det.
Din artikel och Piltz inlägg tyder på att utdrag ur Bibel 2000 inte får användas rakt av i liturgiska texter. Artikeln och det kritiska inlägget ovan tyder på att Bibel 2000 används av KK som bibel.
Slutligen, observera att Vatikanens missiv innehåller förhållningsregler som delvis går åt motsatt håll mot den svenska utomvetenskapliga kritiken. De katolska direktiven klargör noga att man skall utgå från grundtexten och inte lägga in ideologiska tolkningar åt det ena eller andra hållet. Därmed inte sagt att inte kanske kritiken sammanfaller på några punkter; det vore som sagt var trevligt att få se den. Jörgen B 10 februari 2009 kl. 17.15 (CET)
Bibelkommissionen som utarbetade Bibel2000 var inte ekumenisk utan vetenskaplig. Inga kyrkor hade några officiella representanter, även om åtskilliga hade ett eget religiöst engagemang. Harald Riesenfeldt (rödlänk?!) hade stort inflytande över utarbetandet av NT, och konverterade sedemera till katolska kyrkan. Detta och liknande förhållanden är irrelevanta, eftersom de ras uppdrag baserades enbart på deras kompetens såsom översättare. Översättningen hade ambitionen att vara vetenskaplig och ickekonfessionell. Taxelson 10 februari 2009 kl. 17.15 (CET)
Det finns en aspekt till, som främst gäller översättningen av GT. Traditionell kristen läsning av GT (oavsett om den är katolsk eller protestantisk) utgår från att GT handlar om Jesus (se exempelvis Luk 24:25-28). Den utgångspunkten är givetvis omöjlig i en vetenskaplig översättning, och därmed måste man välja att till målspråket överföra sådana betydelser som kan antas rimliga utifrån författarens och hans ursprungliga läsares horisont, medan formuleringar i den hebreiska texten (eller LXX) som i senare, kristen, tradition har kunnat tolkas som profetiskt syftande på Jesus, inte kan beaktas i någon högre grad. Exempel på sådana texter är väl t.ex "jungfrun" i Jes 7:14 och "kvinnans säd som söndertrampar ormens huvud" i Gen 3:15, som är på gränsen till poänglösa när de läses i gudstjänsten ur Bibel2000. Här kan det finnas ett behov att översätta på ett sådant sätt så att nutida läsare/lyssnare har möjlighet att följa tidigare generationers tankegång, när de menat sig se Jesus i de gamla texterna. Taxelson 10 februari 2009 kl. 15.15 (CET)
Enligt min åsikt bör man - även om det kan "finnas ett behov att översätta på ett sådant sätt så att nutida läsare/lyssnare har möjlighet att följa tidigare generationers tankegång" - i samtliga fall hålla sig så nära den hebreiska grundtexten (eller den grekiska) som möjligt, för att översättningen inte skall avvika från denna eller tillföra den något som inte fanns där från första början. De som läser Gamla testamentet på ett sådant traditionellt sätt som du beskriver ovan och som menar sig se Jesus i texterna kan naturligtvis undervisa om sin [enskilda?] bibelsyn vid sina gudstjänster. Det kan dock inte anses som acceptabelt att på ett visst sätt "manipulera" översättningen av t.ex. Gamla testamentet för att få texten att passa bättre ihop med sin egen trosuppfattning och bibeltolkning (detta gäller givetvis inte bara den katolska kyrkan utan samtliga kristna trossamfund, även de protestantiska). Det kanske heller inte kan anses vara moraliskt riktigt, då Bibeln vanligtvis tros ha skrivits ned under den gudomliga andens ingivelse. Och vem har gett människan rätt att ändra "Guds ord"? mvh [sopʰoklɛ̂ːs] 10 februari 2009 kl. 17.03 (CET)
Nja, poängen är att det faktiskt fanns där från början (i den hebreiska texten eller i den före Jesus befintliga grekiska översättningen, LXX), men den vetenskapligt arbetande exegeten utifrån sina premisser betraktar det som irrelevant, och tar ingen hänsyn till det när texten formuleras på målspråket. Taxelson 10 februari 2009 kl. 17.25 (CET)
Det tror jag inte. Om något inte uttryckligen och klart och tydligt står skrivet i grundtexten skall det absolut inte heller finnas med i översättningen av den. Då blir det precis som jag sade ovan: översättningen blir på ett sätt "manipulerad" och det tillförs den något som överhuvudtaget inte fanns med i den ursprungliga texten. Och då är det inte Bibeln längre, vars böcker är gudomligt inspirerade. Då har det istället blivit människans ord, vilka helt skiljer sig från de judiska och kristna skrifterna. Och Bibeln förvarnar läsarna att se upp för människornas förvillande läror (Matt. 15:9; Ef. 4:14; 2. Pet. 2:1-3). mvh [sopʰoklɛ̂ːs] 10 februari 2009 kl. 17.52 (CET)
Med all respekt så anser jag nog att det är just den aspekten vi diskuterar här. Problemet med Jes. 7:14 är typiskt nog också en fråga om en skillnad mellan grundtexten och den grekiska översättningen Septuaginta. Som jag har fått det förklarat är grundtextens hebreiska ord alma, med betydelsen "jungfru eller annan ung kvinna", även gift; medan Septuaginta om jag minns rätt har parthenon, med betydelsen "jungfru". Översättningen av "alma" med "parthenon" är kanske världshistoriens mest skickelsedigra felöversättning... Referenserna i NT är till Septuagintas text. Jörgen B 10 februari 2009 kl. 16.09 (CET)
Och min avsikt var att förtydliga detta, främst föranlett av Sofokles kritik ovan av katolska kyrkans behov av en reviderad översättning, som jag tror delvis beror på ett missförstånd. Problemet är inte bara katolska kyrkans, utan i hög grad gemensamt för alla kristna kyrkor. Problemet med relationen mellan LXX och Mass. och den kristna läsningen håller jag förstås med om. Det är alltså både fråga om läsartsval och om översättningsval. Problemet, från "liturgiskt perspektiv", är dock att "vad som driver Kristus" (för att använda ett ganska illa valt uttryck i sammanhanget) inte är relevant i ett vetenskapligt översättningsarbete. Taxelson 10 februari 2009 kl. 17.15 (CET)
Flikar bara in för att be dig notera att jag i mitt inlägg här ovan (från kl. 17:03) betonar att "detta gäller givetvis inte bara den katolska kyrkan utan samtliga kristna trossamfund, även de protestantiska". mvh [sopʰoklɛ̂ːs] 10 februari 2009 kl. 17.52 (CET)
OK, uttrycket "grundtexten" var slarvigt; som du antydde avsåg jag den masoreiska versionen; jag vet faktiskt inte alls vad som står i Jesajasutdragen man hittat i Qumran. Jörgen B 10 februari 2009 kl. 17.22 (CET)

[Avindenterar] Jag har nu kontrollerat saken noggrannare. Anders Piltz satt i Bibelkommissionens styrelse. Han är nu ordförande för Katolska liturgiska nämnden och får alltså sägas vara en katolik i ledande ställning som "godkänt" Bibel 2000. Det är dock i sista hand inte vad svenska katoliker tycker och tänker utan vad Vatikanen slår fast som är den katolska linjen, och där finns synbarligen mer kritik mot Bibel 2000 än i den svenska katolska kyrkans ledning. Jag har också inhämtat ytterligare bekräftelse på att Bibel 2000 i dag faktiskt används inom den katolska kyrkan. (Det framgår som jag skrev ovan även direkt av Torvindus första länk.) När Piltz "i tjänsten" avvisar behovet av en egen katolsk nyöversättning, hänvisar han tydligen till ett avgörande av Vatikanen från hösten 2007 av hur problemen skall lösas, och den innebär att man för liturgiskt bruk i mässböcker o. d. använder stilistiskt bearbetade versioner av Bibel 2000; med undantag av texter ur Psaltaren, där man snarare återgriper på 1917 års översättning. Innan Vatikanen godkänt de nya försöken till moderniserad liturgisk litteratur, kan man dock inte veta vad slutresultatet blir. Det är riktigt att Bibelkommissionen enligt sina instruktioner i grunden arbetade från ett vetenskapligt perspektiv - med både fililoger och exegeter som arbetande experter. Men det ingick också i direktiven att översättningen skulle vara samfundsöverskrindande, ekumenisk; och det var en väsentlig orsak till att Staten utsåg ledande reprresentanter från vitt skilda samfund till Bibelkommissionens styrelse. Det är också en väsentlig orsak till att Bibel 2000 i dag används såpass brett i olika samfund som den gör - trots kritiken från många enskilda individer och en del grupperingar. Jörgen B 12 februari 2009 kl. 02.11 (CET)

Besökare på en webbplats[redigera | redigera wikitext]

Finns det något smidigt sätt att undersöka hur många besökare en mindre hemsida (under Alexa 100 000-lista) har haft under en viss tidsperiod om man inte ligger bakom webbplatsen? /NatoX 11 februari 2009 kl. 21.17 (CET)

Du kan köra ett CGI-, ASP- eller PHP-skript som sparar användardata, likt en loggfil. Annars, om du inte vill programmera något själv, finns det tjänster som loggar åt dig bara du t.ex. lägger en bild från tjänstegivarens webbplats på en av dina webbsidor. --Andreas Rejbrand 11 februari 2009 kl. 21.54 (CET)
Är det inte svårt att göra sånt om man inte ligger bakom webbplatsen? --BOiVİe 11 februari 2009 kl. 21.58 (CET)
Förlåt. Jag läste för fort och tolkade det som att det bara var ett begränsat webbhotell (jämfört med om man har en egen server med full tillgång till loggfiler osv.). --Andreas Rejbrand 12 februari 2009 kl. 16.15 (CET)

Hebreiskt uttal[redigera | redigera wikitext]

Hur uttalas Avoda (som är det hebreiska namnet på det israeliska arbetarepartiet)? /Marima 12 februari 2009 kl. 02.01 (CET)

Jag tittade på några systerartiklar till Arbetarpartiet (Israel). Det verkar som om det hebreiska ordet ofta har bestämd form, och därför börjar på en förstavelse ha-. Enligt den spanska artikeln ligger tonvikten på sista stavelsen: haAvodá.
Tyvärr står det inte mycket om uttal i vår artikel Hebreiska. Systerartikeln en:Hebrew language innehåller mer. Där står bland annat att det i modernt israeliskt uttal oftast inte är någon större skillnad på kort och lång vokal. Jörgen B 12 februari 2009 kl. 02.46 (CET)
Om du inte är rädd för att redigera på hebreiska Wikipedia så skulle jag förslå att du frågar där: [25]. De har alltid varit varit vänliga och hjälpsamma när jag har ställt frågor. Njaelkies Lea (d) 12 februari 2009 kl. 16.37 (CET)

litografi[redigera | redigera wikitext]

Vad är det för skillnad mellan en originallitografi och en litografi ?

Vi har en kort artikel om Litografi som tyvärr inte besvarar din fråga. På denna webbsida beskrivs processen i detalj, och det framkommer att man gör tre tryckserier: först onumrerade provtryck, sedan en numrerad grundupplaga och sist konstnärens privata upplaga med speciell numrering i romerska siffror. Litografierna i den numrerade grundupplagan borde vara goda kandidater för benämningen "originallitografi". De övriga två borde normalt aldrig finnas till försäljning. Men upplagan är begränsad och äldre, populära litografier kanske därför även ges ut i faksimil. En sådan bild ser ut som en litografi, men är egentligen en trogen avbildning av ett original som är en litografi. Gissningar är inte alltid uppskattade här, men min gissning är ändå att originallitografi betyder att exemplaret verkligen tryckts litografiskt, medan "litografi" kanske ibland användas även om exemplar som bara återger en litografi. /Rolf B 12 februari 2009 kl. 00.09 (CET)
Svaret verkar finnas i detta avsnitt i tyskspråkiga Wikipedias artikel om liografi. Tydligen har den ursprungliga stentryckstekniken under 1900-talet alltmer ersatts med en form av billigare offsettryck, vilket innebär att det i dag bara är exklusivare, hantverksmässigt framställa litografier som trycks på det gamla sättet och betraktas som "originallitografier". /FredrikT 12 februari 2009 kl. 16.54 (CET)
En äkta litografi, till skillnad från en tryckt reproduktion, skall inte ha något raster. Detta kontrolleras med hjälp av ett förstoringsglas eller helst en lupp. Beroende på var benämningen "originallitografi" kommer ifrån skulle det kunna vara en marknadsföringsterm avsedd att understryka att det rör sig om en äkta litografi, dvs en bild utan raster. --Elav W 12 februari 2009 kl. 23.25 (CET)

Vad på kroppen växer hela livet?[redigera | redigera wikitext]

...förutom hår och naglar? Med anledning av en diskussion, där jag på grund av en aftonbladetartikel jag tror mig ha läst för 250 år sedan (ungefär) hävdade att händer och öron (på män specifikt, tror jag) växer hela livet, och motparten inte trodde mig, undrar jag nu om någon vet besked. Jag har sökt lite på nätet, och olika bud verkar råda, men någon helt trovärdig källa tycker jag inte att jag har hittat. Vissa hävdar att det är en myt, att t ex öron och näsa ser större ut med åren beroende på att ansiktet smalnar och "sjunker ihop" (en vanlig formulering). Men vilket är då den verkliga myten, att t ex öron hos män växer med upp till två cm mellan 20 och 70 års ålder, eller att detta är en myt? --ɐbuı|ɟ 6 februari 2009 kl. 18.25 (CET)

Frågan verkar tydligen svår att svara på, men det bästa jag hittat i ämnet är dessa länkar: [26], [27], [28]. I korthet anger den första att öron, näsa och eventuellt underkäke fortsätter växa hela livet. Den andra redovisar en vetenskaplig undersökning, där mäns öronstorlek jämfördes beroende på ålder, och den verkade i vuxen ålder vara i genomsnitt 0,22 mm större per år (möjliga felkällor är ifall yngre män idag ofta genomgår öronplastik, eller ifall alla män med större öron har bättre överlevnadschanser och helt enkelt blir äldre). Det verkar alltså som att i alla fall mäns öron växer under hela deras "vuxendom". Hypotesen verkar oftast inte gälla kvinnor. --ɐbuı1ɟ 14 februari 2009 kl. 15.26 (CET)

Tyska[redigera | redigera wikitext]

Jag brukar kolla på en sida som heter http://swedishcharts.com/index.asp och liknande för andra länder, där man kan se vilken musik som haft framgångar på listor i olika länder. Den verkar vara ihopsatt mellan olika länder. Låtar och album kommenteras, men oftast är det på tyska (även svenska hits). Varför? Är den huvudsakligen riktad till tysktalande områden (den täcker ju alla möjliga länder). J 1982 13 februari 2009 kl. 20.01 (CET)

För att det främst är tyskar som använder sig av sidan? /Grillo 14 februari 2009 kl. 11.12 (CET)

Reparation av DVD-spelare?[redigera | redigera wikitext]

Lönar det sig att lämna in en DVD-spelare för reparation, eller blir det billigare att köpa in en ny? (Min DVD-spelare gick sönder, och jag har provat att byta säkring i den, varvid den funkade igen men bara tillräckligt mycket för att jag efter två försök kunde få ut skivan som låg i spelaren. Sedan var strömmen borta i den igen.) E.G. 14 februari 2009 kl. 16.12 (CET)

Kanske om du går till någon liten lokal tv-repararatör eller liknande. Möjligen är detta ett enkelt fel, men de stora kedjorna tar mer betalt för att bara titta på apparaten än vad en billig dvd-spelare kostar. /NH 14 februari 2009 kl. 16.19 (CET)
Om du inte har en väldigt dyr märkesspelare så är det nog nästan garanterat onödigt. En ny DVD kan man få för 250 spänn enligt prisjakt.nu och den verkar ha ett okej omdöme »нотвыст(d.|b.) 14 februari 2009 kl. 16.57 (CET)

Datorskr'llet beter sig dumt[redigera | redigera wikitext]

Jag tappar delar av tangentbordet med j'mna mellanrum. Som nu s[ m'rker ni att jag inte har n[gra svenska tecken som ['; eller {": och f;rs;ker jag hitta specialtecken s[ f[r jag leta l'nge f;r att hitta tex> &. Det jag klarar 'r att s'tta punkt f;r denna mening. / n[gon som har ett tipps p[ vad som 'r fel_ Det 'r s[ h'r p[ b'gge datorerna men bara i webl'saren / inte i ordbehandlaren, suck & / signera kan jag inte heller, hmmm> Innocent bystander

Jag har ingen aning oavsett, men det för andra kanske det underlättar om du skriver vilket operativsystem du använder, samt vilken webläsare (inklusive versionnummer). --bOİvİe 9 februari 2009 kl. 11.35 (CET)
alt+shift :) »нотвыст(d.|b.) 9 februari 2009 kl. 11.41 (CET)
Vista och IE, nej jag vet inte vernr - jag vet att det inte är värdens bästa - men det är det jag kan -- Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 11.46 (CET) -- se nu kunde jag signera igen, datorerna var bättre på åttiotalet - de hade inte så mycket egen vilja då.
Ctrl+shift funkar väl också? [sopʰoklɛ̂ːs] 9 februari 2009 kl. 11.43 (CET)
Va, hur? /Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 11.46 (CET)
När du tappar delar av tangentbordet alltså. Använd alt+shift som Notwist sade. Har för mig att ctrl+shift också fungerar. mvh [sopʰoklɛ̂ːs] 9 februari 2009 kl. 11.47 (CET)
ctrl+shift funkar inte (prövade precis), alt+shift ändrar tangentbordslayouten och av någon outgrundlig anledning har svenska vista/xp både engelska och svenska layouten, vilket gör att om man råkar trycka alt+shift nån gång så byter man till engelsk layout. Idiotiskt, egentligen. Om den engelska layouten bara inte inkluderats alls så hade inte problemet funnits, och varför skulle den inkluderas egentligen? »нотвыст(d.|b.) 9 februari 2009 kl. 11.49 (CET)
Kontrollpanelen->Nationella inställningar->Tangentbord->Byt tangentbord, markera engelska och klicka ta bort, så har du tagit bort snabbytet mellan engelskt och svenskt tangentbord. När vi ändå är på tangentbordslayouter kan jag rekommendera sydsamisk (SM) layout som är identisk med den svenska, men med AltGr+ö ger ø, AltGr+ä ger æ, AltGr+Shift+ä ger Æ, osv. Med andra ord så kan man befinna sig i Norge och Danmark utan större bekymmer. // Castrup 14 februari 2009 kl. 23.39 (CET)
Jag har några gånger varit med om att datorer (fast det har nog främst varit Macar) till synes utan anledning gått över från svensk till amerikansk-engelsk tangentbordsinställning, varvid naturligtvis å, ä och ö försvinner, men även vissa andra tecken byter plats. Kan det vara detta som hänt Dig? /FredrikT 9 februari 2009 kl. 11.49 (CET)
Ser ut som Notwist lösning funkar - varför skulle jag vilja byta till engelskt tangentbord när jag har mina svenska tecken permanent inmålade på tangentbordet - annat vore om jag skaffade ett ryskt tangentbord med latinska bokstäver samtidigt... /Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 11.53 (CET)
TACK för hjälpen förresten! /Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 11.54 (CET)
Ibland brukar det bli CAPS LOCK hos mig utan att jag tryckt in knappen. Även andra konstiga saker händer i samband med detta, bland annat fungerar den vänstra knappen på musen som den högra, och länkar på webben öppnas i nya flikar eller fönster istället för i ett och samma. Då brukar ctrl+shift fungera för att fixa det. Vet inte om detta är ett vanligt problem. Kanske är det bara jag som har okunskap i hur det funkar. [sopʰoklɛ̂ːs] 9 februari 2009 kl. 11.56 (CET)
Spontana CAPS LOCK har jag stött på - men inga sidoeffekter.. /Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 11.59 (CET)
Det blir liksom som om CTRL skulle vara intryckt - trots att så inte är fallet. När jag trycker en gång på CTRL + shift upphör detta krångel. [sopʰoklɛ̂ːs] 9 februari 2009 kl. 12.00 (CET)
Ja, det här är ett klassiskt problem, som nästan alltid beror på oavsiktlig aktivering av kommandot Alt+Shift. --Andreas Rejbrand 9 februari 2009 kl. 12.14 (CET)

På mitt engelska Vista är det ctrl+shift som ändrar layout, trodde det var samma på svenska men jag måste minnas fel. För övrigt tror jag (hur mycket nu det kan vara värt..) att ni som inte har intresse av den engelska layouten kan ta bort den i kontrollpanelen under språkinställningarna. Njaelkies Lea (d) 9 februari 2009 kl. 12.16 (CET)

De eländiga datorerna ändras titt som tätt, stup i decenniet... Annat var det när jag var ung, då var det minsann emacs med minibuffer i teco och inget annat som gällde (när man hade tillgång till time sharing, och inte skickade hålkortsbuntar två gånger dagligen till QZ för batchkörningar, förstås). Enkla, behändiga regler: ESC och inget annat för att avsluta strängar, samt som prefix för att "verka på helt ord" (t. ex. ESC DEL för att ta bort föregående ord i stället för bara föregående tecken), o. s. v.. Jag minns väl min chock första gången jag på en nyare dator skulle deleta hela det föregående s-uttrycket (ung. "parentesbalanserade uttrycket"), genom att använda det vanliga S-uttryckskombinationsprefixet C-M- (kontroll-meta-) som alltid fungerat för just det ändamålet. Tänk er själva: där sitter jag alltså helt fredligt och trycker in mitt kontroll-alt-delete för att ta bort ett balanserat parentesuttryck... FY FÖR NYMODIGHETER! Jörgen B 9 februari 2009 kl. 18.41 (CET)
Moderniserade ett forskningslab en gång - den modernaste datorn när jag kom dit var från 1975 - stor som en garderob, minst två meter hög. Den äldre datorn var två garderober exkl styrsystem. Trasiga för jämnan... /Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 19.28 (CET)
De var inte alls trasiga för jämnan på 70-talet:-)... Jörgen B 9 februari 2009 kl. 19.57 (CET)
Nej, men på nittiotalet! Problemet med de datorerna var hårdvaran - nu är det snarare mjukvaran, suck... /Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 20.54 (CET)
Märk dock att de datorerna fortfarande var användbara efter 20 år (om man bytte floppy med jämna mellanrum). Min senaste laptop är skrot efter 2... /Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 20.58 (CET)
[Redigeringskonflikt] I riktigt gammal tid var det båda... Vår emeriterade kollega Göran Björck var ned på ett hörn på 50-talet, när Sverige (enligt Göran) var världsledande ett tag med maskinerna Bark och Besk. Han har berättat hur varje minnesbit på en av dem bestod av ett elektronrör som med korta mellanrum riktades mot ett ställe på en platta och åstadkom att detta laddades. Såvitt jag fattar, avsöktes regelbundet positionerna, och om en var laddad, så aktiverades röret igen. Nå, problemet var nu, enligt Göran, att man när man programmerade (vilket nog idag snarast motsvarar assemblerprogrammering), så måste man tänka på att inte använda angränsande minnesenheter för tätt på varandra, för då kunde laddningen från den ena positionen spilla över till den andra med resultatet att man fick en 1:a där man borde ha haft en 0:a.
Jag märker att detta nu svävat ut litet ifrån syftet med WP:FF; kanske dags att sätta punkt för denna tråd? Jörgen B 9 februari 2009 kl. 21.10 (CET)
När det händer mig så är det oftas att dagens frukost/lunch/middag/mellanmål trillat under en tangentm vanligtvis CTRL. Lite städning så fungerar tangentbordet igen. Skaka upp och ner, dammsuga och gnugga med lite rödsprit. NERIUM 9 februari 2009 kl. 21.14 (CET)

Verkshöjd[redigera | redigera wikitext]

Knuff.se finns till höger på huvudsidan en ruta med rubriken "En personlig knuff". Jag har tagit en skärmdump av sidan, och beskärt skärmdumpen så att enbart den rutan är med. Uppnår rutan verkshöjd? Det vill säga, får jag eller får jag inte publicera min beskärda skärmdump? Rutan ifråga innehåller inte särskilt mycket mer än rubriken med röd bakgrund samt en lista med några länkar. Calandrella 31 januari 2009 kl. 22.59 (CET)

Ja, det är klart du får publicera sådant. Koios 16 februari 2009 kl. 11.52 (CET)

rödörad sköldpadda ålder?[redigera | redigera wikitext]

rödörad sköldpadda hejsan jag undrade om ni vet något sät för mig att få reda på vad min rödörad sköldpadda är i ålder?

hon födes ju långt före mig och därför vet jag ej åldern.


http://www.youtube.com/watch?v=eOH0oeBZcWg&feature=channel_page

hur tar jag reda på henes ålder? ..... philip160000@hotmail.com

Om det är en vuxen sköldpadda, vilket jag antar att det är, så verkar det svårt. Vissa sköldpaddor har ringar på skalen som påminner om årsringar hos träd, dessa används ibland men det råder oenighet om det är ett bra mått eller inte. Åtminstone för sköldpaddor i fångenskap så fungerar det inte bra. Det bästa förslaget jag kan komma på är att visa upp den för en expert och be denna gissa åldern, men även experter tycks ha problem att åldersbestämma dem. Vet du inte vem som ägde sköldpaddan före dig? Njaelkies Lea (d) 16 februari 2009 kl. 12.17 (CET)

De/dem[redigera | redigera wikitext]

Denna redigering fick mig att fundera på hur det egentligen är med de/dem, så vitt jag förstått så handlar det om att det är antingen subjekt eller objekt man talar om. Om vi tar som exempel den meningen som finns med i diffen:

  • Bland dem som därmed tackat nej till Bundesverdienstkreuz hör förbundskanslern Helmut Schmidt som tidigare senator i Hamburg.

Jag tycker det blir konstigt med "dem" (som det rättades till) här, om man till exempel skulle ta bort första ordet "bland" så skulle ju meningen börja med "Dem som därmed tackat nej" och det måste väl vara fel? Detta är ju något pinsamt eftersom jag faktiskt studerar svenska men jag känner att jag måste få detta utrett en gång för alla. Den andra delen i meningen som jag fetstilat är väl rimligtvis objektet, alltså det som skulle kunna bytas ut mot "dem" (även om det nu då bara handlar om en person). Tack. »нотвыст(d.|b.) 14 februari 2009 kl. 22.13 (CET)

Detta är ett klassiskt problem (som bland andra Erik Wellander ägnat mycket tid åt) och båda varianterna anses numer korrekta. För att slippa problemet kan man ändra till: "En som tackat... är..." eller "En av de som...". -- Rex Sueciæ 14 februari 2009 kl. 23.47 (CET)
Till att börja med var meningen fel även efter redigeringen; det skall vara "Till dem som... hör..." – man hör till något, inte bland något. Sedan finns det ett enkelt sätt för den som känner sig osäker att "lyssna in" om pronomenet är subjekt eller objekt: byt helt enkelt ut de/dem mot vi/oss; de flestas språköra har av någon anledning lättare att höra distinktionen i första person än i tredje. Sedan är det så som Rex Sueciæ skriver att "de som" brukar godtas även som objekt utifrån tanken att det är en stelnad form, tveksamt i mina ögon, mindre tydligt och absolut inte lika stilistiskt snyggt, men formellt godkänt alltså. /dcastor 15 februari 2009 kl. 00.12 (CET)
Visst är det så "till dem ... hör" eller "bland dem ... (åter)finns/är". Jag ändrade nu i texten igen. Ingen stor sak. Ändra tillbaka om du tycker, ;) -- Rex Sueciæ 15 februari 2009 kl. 00.25 (CET)
Klart att det skall stå dem. Det är Helmut Schmidt som är subjekt i meningen. Det är kanske enklare att förstå om man vänder meningen till en rakare ordföljd: "Schmidt är en av dem som tackat nej..." Det är förstås fel att skriva "En av de som...". E.G. 17 februari 2009 kl. 06.40 (CET)

SJ Riksparkering Norrköping[redigera | redigera wikitext]

Hur mycket kostar det att ställa bilen på SJ Riksparkering i Norrköping? --Andreas Rejbrand 17 februari 2009 kl. 15.00 (CET)

Enligt http://www.sj.se (klicka "till o från stationen") så kostar det 80 kr/dygn. --BIL 17 februari 2009 kl. 18.49 (CET)
I Sundsvall gick dygnspriset ner om man använder mer än en vecka. /LavallenU(fd Ib) 17 februari 2009 kl. 18.52 (CET)
Tack så mycket. --Andreas Rejbrand 17 februari 2009 kl. 20.14 (CET)

Ett cirkelbevis av Wikipedia?[redigera | redigera wikitext]

Jag skapade igår artikeln om Apohele-asteroiderna - en grupp av asteroier som aldrig färdas längre ut i solsystemet än till den inre kanten av jordens omloppsbana.

Begreppet verkade väl verifierat när jag sökte runt på Google. Men när jag samlade material till en artikel om en speciell Apohele-asteroid: 163693 Atira började jag bli mer osäker.

Är begreppet Apohele-asteroid spritt av Wikipedia? När jag läste artiklar om Atira visade sig nämligen att alla astronomer hellre väljer begreppet "Inner Earth Object". De flesta artiklarna om Apohele verkar vara mer eller mindre inspirerade av Enwp.

Är Apohele rätt beteckning och om inte - hur ska man översätta begreppet: "Inner Earth Object"? /LavallenD(fd Innocent bystander) 17 februari 2009 kl. 17.48 (CET)

Kan "Inner Earth Object" vara detsamma som Jordnära objekt? /FredrikT 17 februari 2009 kl. 17.52 (CET)
Nej, jordnära objekt är en:Near-Earth Object. Efter lite research kan jag konstatera att Wikipedia i alla fall inte var först med Apohele. Det omnämns i denna artikel från 2002 som ett "proposed name" av Tholen D. J. and Whiteley R. J. (1998). I samma sökning finns ett fåtal andra omnämnanden i vetenskapliga artiklar. Med tanke på att det känns lite fånigt med "innanför jorden"-objekt eller vad man nu annars ska kalla dem tycker jag att det verkar vara ett vettigt uppslagsord. Njaelkies Lea (d) 17 februari 2009 kl. 18.17 (CET)
Nej, wikipedia var inte först, men det verkar vara vi som spridit begreppet. Den här länken vore intressant om man kunde se vart den leder - jag kom inte igenom med bibliotekets inloggning. Och, ja - innanför jorden objekt/asteroid låter bara löjligt. /LavallenD(fd Innocent bystander) 17 februari 2009 kl. 18.40 (CET)
Hade namnet föreslagits efter upptäckten hade kategorin sannolikt hetat Atira-asteroider, men ensidigt införa den beteckningen går nog inte - då hittar vi på själva... /LavallenU(fd Ib) 17 februari 2009 kl. 18.48 (CET)
Jag skulle inte vara så väldigt bekymrad om vi har bidragit till dess spridning, vi hittade i alla fall inte på det. Jag kommer åt artikeln men den säger inte mycket, den enda meningen som berör namnet säger "We still have only poor estimates of how many of these Aten-type or apohele asteroids there might be." Kan maila artikeln till dig, tror jag har din adress fortfarande. Njaelkies Lea (d) 17 februari 2009 kl. 18.57 (CET)
Är det allt som stod i ämnet så spelar det mindre roll. -- Jag hade hoppats på något viktigt beslut av typen IAU 2006. /LavallenU(fd Ib) 17 februari 2009 kl. 19.04 (CET)

Maos lilla röda[redigera | redigera wikitext]

Någon som vet om det finns någon bokhandel (fysisk eller internetbaserad) som fortfarande säljer den? Den finns ju på diverse antikvariat, men någon annanstans hittar jag den inte. /NatoX 20 januari 2009 kl. 16.32 (CET)

Den verkar finnas på Amazon, dock på engelska. Du kanske vill ha boken på svenska? /Frisko (dis.) (bid.) 20 januari 2009 kl. 16.40 (CET)
Eftersom originalspråk inte är engelska vore svenska att föredra men ska kolla den engelska med. /NatoX 20 januari 2009 kl. 16.49 (CET)
Minns jag rätt, gjordes den svenska översättningen från den engelska; till skillnad från många andra som översattes direkt från kinesiska. Därför är kanske ändå den engelska utgåvan att föredra.
Boken kom som jag minns det i tre upplagor; den första med förord av Kinas president Liu Shaoqi, Maos gamla vapenbroder, som dock avpolleterades i kulturrevolutionen; den andra med förord av medkulturrevolutionären Lin Biao, Maos något yngre vapenbroder, som dock omkom när planet han flydde mot Sovjetunionen i efter ett misslyckat försök till statskupp störtade (om man får tro de officiella uppgifterna); den tredje upplagan utan signerat förord. Det är den andra upplagan, med förord av Lin Biao (där kanske stavat Lin Piao), som blev den mest spridda (och är den som översattes från engelska till svenska). Jörgen B 21 januari 2009 kl. 00.21 (CET)
Vår artikel Maos lilla röda stämmer i huvudsak med min minnesbild; men det har tydligen kommit betydligt fler svenska upplagor, den senaste år 1994. Det borde alltså finnas ett ISBN-nummer... Jörgen B 21 januari 2009 kl. 00.35 (CET)
ISBN 91-88420-08-6 --Oddjob 18 februari 2009 kl. 17.06 (CET)

Brännare[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag fann inget uppslagsord (eller annan info) om "CD-brännare" eller "DVD-brännare". Så om det möjligen finns någon som vill skriva om dessa begrepp skulle Sv Wikipedia bli ännu bättre!

Hälsningar Bo Nyström

Det var underligt. Vi har ju haft en artikel om CD-brännare sedan 25 april 2007. -- jiˈesˌdeːo ] 18 februari 2009 kl. 16.38 (CET)

Elin Lanto[redigera | redigera wikitext]

Var är sångerskan Elin Lantos föräldrar födda? I) svenska Tornedalen?

undrar Lennart Lantto

  • Ska detta klassas som en faktafråga? Den är iallafall ofullständig. Borde det inte finnas två alternativ? Gabbe.g 19 februari 2009 kl. 18.43 (CET)

Punkt eller kolon?[redigera | redigera wikitext]

Ska man använda punkt eller kolon som skiljetecken mellan timmar och minuter respektive minuter och sekunder i svenskan? Mellan timmar och minuter känns det som om man ska använda punkt (exempelvis "klockan 20.57"), men hur är det med minuter? I engelskan använder man, om jag förstått det rätt, kolon i båda fallen. Digitala ur, mobiltelefoner, datorer etc, använder kolon, men det kanske är för att de är anpassade efter engelska skrivsätt. Lite förvirrande ... -- Lapplänning 13 januari 2009 kl. 20.57 (CET)

Enligt TT-språket använder man punkt för att skilja timmar, minuter, sekunder men man använder komma för att markera bråkdelar. Man skriver alltså 3.03.36,52 (tre timmar, tre minuter, 36 sekunder, och 52 bråkdelar). Man skriver alltså också 18.30 (inte 18:30) men 1,5 timmar. TT:s språkråd är utmärkta för den som söker svar på sådana här frågor [29]--MvhAnkara 13 januari 2009 kl. 21.04 (CET)
Tack så mycket och särskilt för länken! Nu behöver jag aldrig mer leva i osäkerhet när det gäller skrivsättsfunderingar; inte under någon längre tid iaf :) -- Lapplänning 13 januari 2009 kl. 21.13 (CET)
Det finns en ISO-standard ISO 8601:2004 Data elements and interchange formats -- Information interchange -- Representation of dates and times. Den rekommenderar ett begränsat antal skrivsätt för datum och tid, som det är bra om man håller sig till. Mvh / Mkh 14 januari 2009 kl. 01.51 (CET)
Observera att svenskan är ganska säregen med detta klockslagsformat. De flesta (anglosfäriska) länderna använder kolon. Det har jag åtminstone fått för mig... Calandrella 14 januari 2009 kl. 17.25 (CET)
I USA används kolon, i Storbritannien punkt.
andejons 14 januari 2009 kl. 19.20 (CET)

Jag brukar skriva utan skiljetecken (halv åtta == 1930), men i formella sammanhang använder jag kolon (19:30). Plrk 2 februari 2009 kl. 17.12 (CET)

Enligt iso-standarden ska man använda kolon eller skriva ihop. Några tillåtna skrivsätt: 23:59:00, 23:59, 235900, 2359. TT-språket följer alltså inte iso-standarden. Att punkt inte är tillåten i standarden beror kanske på att punkt används som decimalavskiljare i många länder/språk. --BoiVie  19 februari 2009 kl. 19.37 (CET)

M*A*S*H[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Är en stor fan av serien M*A*S*H. CO Sherman Potter har som hobby att måla tavlor och han målar av hela gänget, både tillsammans och en och en. Jag skulle så gärna vilja köpa dessa tavlor, eller åtminstone en av dem. Har frågat FoxHome men de har ingen rekvisita kvar från serien. Var i all världen kan jag få tag på dessa tavlor???

Nu är visserligen Wikipedia ingen affär och vi gör ingen reklam, men några tips kanske jag ändå kan ge: sådana originaltavlor är sällan billiga men kanske kan köpas via auktionssajter på nätet eller på M*A*S*H-konferenser. Om du är medlem i någon fanclub kanske det går att annonsera där. Annars skulle jag nog satsa på någon stor affisch-tillverkare eller -återförsäljare som kan ha kopior. Lycka till.//Hannibal 22 februari 2009 kl. 10.33 (CET)

stämmning av instrument:[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar, vad är ett normal a i dagens läge, tidigare var det väl 440 svängningar har för mig, stämmer det? är det lika idag eller har det blivit ändrat? Hoppas det är någon som kan svara på detta. Väntar Högaktningsfullt på svar Thord Näslund Timrå.

Se Normalton. Artikeln är kort, men det finns mer information i interwikilänkarna till andra språk. /Pieter Kuiper 22 februari 2009 kl. 10.57 (CET)
Om man googlar på det hittar man bland annat denna sida där man kan läsa "Ett A är 440 svängningar eller hertz per sekund. Om man fördubblar eller halverar antalet hertz per sekund får man samma ton fast en oktav högre upp eller lägre ner. 220 och 880 hertz per sekund är alltså också ett A." så ja, du verkar ha rätt, 440 hz verkar vara ett "normal-a" »нотвыст(d.|b.) 22 februari 2009 kl. 10.59 (CET)
Ett "normal-A" är fortfarande 440 Hz. Däremot är det vanligt idag att man avviker från normal-A och använder en högre stämton, framför allt i symfoniorkestrar. Stämtonen är då vanligen 442 eller 443 Hz (Se: A (ton) och Korton). Detta förutsätter i många fall att instrumenten är byggda för en högre stämton. När man idag framför äldre musik på tidstrogna eller gamla instrument använder man ett äldre normal-A som motsvarar dagens ton ass. -- Rex Sueciæ 22 februari 2009 kl. 12.14 (CET)

Spelfilmsmord[redigera | redigera wikitext]

I spelfilmer kan man ibland se mordscener där någon elektrisk apparat slängs ned i ett badkar varvid det badande offret dör av elchock. Men detta kan väl knappast överensstämma med verkligheten? Strömmen tar väl kortaste vägen inne i apparaten?

Om man istället för ner en elektrod i varje ända av badkaret och lite badsalt i vattnet, skulle då strömmen (230V) gå genom vattnet som Faradays bur eller genom en kropp i vattnet? --Elav W 23 februari 2009 kl. 22.23 (CET)

Den totala strömmen kan bli ganska stor. Särskilt när badkaret är jordat blir det sannolikt att det går en del genom bålen och hjärtat, och några tiotals milliampère är dödlig. Jag har för mig att det hänt olyckor med telefonapparater i badet. /Pieter Kuiper 23 februari 2009 kl. 22.38 (CET)
Mythbusters undersökte frågan på sitt halvvetenskapliga men underhållande sätt, se en:MythBusters (2004 season)#Appliances in the Bath--Kruosio 23 februari 2009 kl. 22.51 (CET)
Elektrisk spänning (mäts i volt), och det är strömmen (mäts i Ampere) som du skall vara rädd för. Den kortaste vägen (minst motstånd) är förmodligen inte i apparaten utan mellan fasen och jorden (den elektriska) och det kan vara genom kroppen. Så en 50mA brukar väl räknas som dödligt? Ghostrider ♠ 23 februari 2009 kl. 23.04 (CET)
Vattnet leder inte ström så bra och om apparaten inte är jordad kan bästa vägen till jord bli genom kroppen. I princip ska ojordad utrustning vara så isolerade att det är ofarligt, men jag vet inte om de är isolerade mot vatten. Jordfelsbrytare är bra såsom det står i MythBusters artikeln nämnd ovan. --BIL 24 februari 2009 kl. 14.20 (CET)
Jag rekommenderar verkligen inte att testa ;-) När man talar om ojordad utrustning (hyggligt modern sådan) så menar man ofta sådan som är dubbelisolerad - symboliseras av en kvadrat med en mindre kvardat i. Kraven för denna typ av utrustning är IP2X vilket innebär att det endast är krav på att du inte ska kunna stoppa in fingrarna i den. Det finns inga krav på att den ska vara vattentät. Läs mer om kapslingsklassning här //FredrikLähnn (Feffe) 24 februari 2009 kl. 18.25 (CET)

Tvåkronor[redigera | redigera wikitext]

Som jag fattat det är tvåkronor fortfarande giltigt betalningsmedel. Hur är det med myntautomater och liknande. Är de byggda för att ta emot tvåkronor, i de (förmodligen unika) fall de skulle användas? Speciellt såna där myntautomater som finns i matbutiker numera, där de väl knappt har nån manuell hantering längre? Jag inser att förmodligen ingen vet nåt svar på den här frågan, men min nyfikenhet är enorm. Det är ju inte som att man lär få tillfälle att testa... /Grillo 24 februari 2009 kl. 04.37 (CET)

Den äldre, större 50-öringen drogs ju in som officiellt betalningsmedel för några år sedan. Man passade inte möjligen på att även avskaffa 2-kronan då också? Det vore på sitt sätt konstigt om den fortfarande vore giltig med tanke på att det inte präglats några nya mynt i denna valör sedan (om jag minns rätt) 1972 - samma år man tog bort 1- och 2-öringarna samt de stora 25-öringarna. /FredrikT 24 februari 2009 kl. 11.32 (CET)
Enligt Riksbanken är tvåkronorsmynten samt "minnes- och jubileumsmynt präglade sedan 1897" giltiga betalningsmedel liksom alla gamla 1, 5 och 10- kronorsmynt [30] .--Ankara 24 februari 2009 kl. 11.41 (CET)
I praktiken tar nog inte butiker emot tvåkronor, och definitivt inte automater. De är nog giltiga betalningsmedel bara för att förbudet mot nedsmältning ska gälla. De innehåller silver och har metallvärde på grovt räknat 10 kronor (mer för äldre än 1940-talet). Åtskilliga exemplar är nog nedsmälta utomlands. Mynthandlare säljer slitna svenska silvermynt i 1 kg-påsar till drygt metallvärdet. --BIL 24 februari 2009 kl. 14.12 (CET)
Som en kommentar till diskussionen kan jag berätta att man inom kontanthanteringsbranschen har mer eller mindre full koll på problemmyntpar. Detta innebär exempelvis att någon skum afrikansk valuta har ett mynt, som om det stoppas i en viss myntmaskin, kanske går igenom som 1 EUR. Detta får inte hända, och därför har jag mycket svårt att tänka mig att olika (moderna) myntautomater skulle acceptera tvåkronan. Detta dels för att den kanske skulle kunna passera en automat som en annan valör, och dels för att det finns så få tvåkronor. //Mippzon 24 februari 2009 kl. 14.22 (CET)
Stämmer det att det är problem med turkiska mynt, eftersom att 1 lira i princip är en kopia av 1 euro fast med ungefär halva värdet. Klarar maskinerna av så lika mynt?--Ankara 24 februari 2009 kl. 14.26 (CET)
Jag vet inte så mycket om specifika myntpar, men man undersöker generellt sådant hela tiden. Hittar man ett sådant par, gäller det att skilja dem från varandra, genom att ställa in maskinerna än mer noggrant. Vilket blir möjligt i takt med att tekniken går framåt. //Mippzon 24 februari 2009 kl. 14.31 (CET)
På tal om det, får man egentligen vägra att ta emot giltig valuta som betalning i Sverige? Om vi bortser från att busschauffören inte kan förväntas växla en Gustav Vasa. —CÆSAR 24 februari 2009 kl. 14.27 (CET)
Giltig valuta som i jubileumsmynt (men de har kanske alltid samma form som det vanliga myntet med samma valör, så de iaf funkar i automater?) eller som i för höga valörer? Hur är det med tiotusenlappen? Och varför avskaffades egentligen den gamla femtioöringen som giltigt betalningsmedel. Minns att jag förlorade flera kronor för att jag glömde växla in dem i tid :D /Grillo 24 februari 2009 kl. 14.42 (CET)
Jubileumsmynten kan ha helt andra valörer, upp till tvåtusen kronor [31]--Ankara 24 februari 2009 kl. 14.49 (CET)
Grillo: All giltig valuta per Riksbanken. Just tvåkronorsmyntet är ju ett sådant exempel. Jag har aldrig hört talas om någon som har försökt att använda ett sådant till att betala med, men om någon försökte så skulle försäljaren antagligen vägra ta emot myntet. Det förringar värdet hos myntet, vilket gör det värdelöst som betalmedel, det vill säga inte värt två kronor. —CÆSAR 24 februari 2009 kl. 15.35 (CET)
Varför tror du att en försäljare skulle vägra att ta emot det? Är det någon här som testat att betala med en gammal tvåkrona eller med ett jubileumsmynt av nåt slag? /Grillo 24 februari 2009 kl. 19.51 (CET)

ögonfärg[redigera | redigera wikitext]

hur ärvs ögonfärg?--Solbritt 25 februari 2009 kl. 19.11 (CET)

Hej Solbritt!
Det står en del om det i vår artikel Ögonfärg--Ankara 25 februari 2009 kl. 19.18 (CET)

tack --Solbritt 25 februari 2009 kl. 19.27 (CET)

Piracy - It's a crime[redigera | redigera wikitext]

När man köper en DVD, varför skall man straffas genom att det tar en sådan lång tid innan man kan börja titta på filmen? Oftast så kommer det flera minuters film om att det är olagligt att ladda ner och sprida filmerna, sedan kommer texten om att det är förbjudet att visa dem på diverse platser, som oljeriggar etc. och oftast så går det inte att spola fram eller hoppa över, borde vara en del som tröttnar och laddar hem istället? GhostRider ♠ 31 januari 2009 kl. 18.31 (CET)

Den frågan borde nog hellre ställas till de som tillverkar DVD:n. De tycker förmodligen informationen är viktig och ser det nog inte som ett straff. //StefanB 31 januari 2009 kl. 18.35 (CET)
En del har den goda smaken att lägga delar av detta material sist. /Innocent bystander 31 januari 2009 kl. 18.51 (CET)
Jag tycker det är bra att allmänheten påminns om att digitalt material kan vara upphovsrättsskyddat trots att det är så lätt att kopiera det! Människor i allmänhet är ju lite bortskämda med det faktum att de flesta lagar faktiskt är lite svåra att bryta mot (mord, misshandel, stöld och liknande liksom "tar emot"), så de har svårt att förstå hur det kan vara olagligt att använda Ctrl+C, Ctrl+V ibland. Men om filmer av den här typen har motsatt effekt, är det givetvis inte bra. Dock har jag aldrig stött på en "It's a crime"-film som inte gått att spola förbi (i Windows Media Center). --Andreas Rejbrand 31 januari 2009 kl. 19.54 (CET)
En klar fördel för VHS... Och dessa varningstexter är väl en sak, men när man dessutom lägger in reklamfilm, då har det gått för långt.
andejons 31 januari 2009 kl. 22.01 (CET)
Är det här verkligen en faktafråga? Låter mer som en diskussion för och emot "It's a crime"-reklam. / Elinnea 31 januari 2009 kl. 22.13 (CET)
Jag håller med Elinnea (i själva sakfrågan tycker jag inte att reklamen är bra; de har antagligen med den för att filmindustrin verkligen tar till nästan vilka metoder som helst för att stoppa fildelning av upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillåtelse). Calandrella 31 januari 2009 kl. 22.22 (CET)
Det finns inga fördelar med VHS! --Andreas Rejbrand 31 januari 2009 kl. 22.24 (CET)
Nog för att dessa diskussioner är intressanta, men Wikipedia är inte rätta platsen för dem. Tips på ett forum där "Piracy is a Crime"-videon kan diskuteras är Piratpartiets forum. Calandrella 31 januari 2009 kl. 23.14 (CET)
Jo, det finns absolut en fördel: VHS:en startar direkt när man sätter i bandet, medan det ofta krävs en del knapptryckningar för att starta en DVD. Min tvåårige son kan alltså starta VHS:en, men inte DVD:n. Jag var bara tvungen att svara, trots att krafter verkar för att inte diskutera detta här. MVH, Birdie Nam Nam 26 februari 2009 kl. 13.57 (CET)

"Ta på summan"[redigera | redigera wikitext]

På ICA kan man antingen betala varorna kontant, med bankkort eller med ICA-kort. Om kassören är osäker på om kunden vill betala kontant eller med ICA-kortet, tycker man att hon borde ställa frågan "Vill du betala med kortet?", men i stället ställer hon den ytterst kryptiska frågan "Vill du ta det på summan?". Ta vad?? På vilken summa?? "på" en summa?? Om jag skulle gå in i en ICA-butik och få den frågan utan att i förväg veta vad hon menar, skulle jag inte begripa något alls. Vad är etymologin till detta uttryck, och, framförallt, motiveringen till att de frivilligt riskerar att förvirra kunderna? --Andreas Rejbrand 8 februari 2009 kl. 13.48 (CET)

Lämnar du fram kortet utgår h*n ifrån att du ska betala med kortet. Då frågas det om du vill betala exakta beloppet eller om du vill att h*n ska dra kortet på nåt annat belopp. Exempelvis finns det folk som vill dra det på närmsta hundralapp, för att få växel med sig, eller dra det på en eller ett par hundralappar över för att få med sig kontanter. Numera går det ju även i många butiker att ta ut pengar utan att handla, och jag har många gånger använt sånt som bankomat. /Grillo 8 februari 2009 kl. 13.51 (CET)
Jo, visst är det som Grillo säger. Så "summan" refererar till summan på kvittot, och "ta på" handlar om hur mycket man vill belasta sitt konto. Om summan är t ex 127 kr, så brukar jag säga "ta det på 327 kr", så får jag två hundralappar tillbaka. -- BoıE 8 februari 2009 kl. 14.28 (CET)
Efter att ha läst Boivies svar många gånger i rad tror jag att jag nu förstår vad som avses med uttrycket. "det" är alltså kortet, eller "bankkontot". Det handlar alltså om att "ta ut pengar från banken", och så frågar de om man vill ta ut ("ta" kortet på ett visst belopp) exakt det belopp som varorna går på och betala med detta (eller om man vill ha ut ännu mer och få med sig kontanter hem). En översättning till begripligt språk vore alltså "Vill du ta ut exakt så mycket pengar från kontot som behövs för att betala varorna, eller vill du ta ut ännu mer pengar?". Men trots att jag nu uttalat "ta det på summan" säkert hundra gånger i huvudet, har jag fortfarande väldigt svårt att tolka orden. Min hjärna är verkligen inte kompatibel med det här uttrycket. Jag hade nog inte på lång tid kommit på Boivies förklaring själv... --Andreas Rejbrand 8 februari 2009 kl. 14.59 (CET)
Jag tror att "det" i det här fallet syftar på "debiteringen av kortet". Det låter ganska logiskt (tycker jag) om man ersätter och får "Vill du ta debiteringen av kortet på summan?". Själv brukar jag göra som Boivie, fast med modifieringen att jag ber kassörskan att "lägga på" en viss summa, t.ex. 200 kr, för att slippa räkna själv och få 200 kr i näven :) »нотвыст(d.|b.) 9 februari 2009 kl. 00.08 (CET)
Jag ser på din användarsida att du flyttat från Stockholm till Linköping. Uttrycket "ta det på summan" (och liknande) är, enligt min erfarenhet, typiskt lokala uttryck som förekommer i mindre städer, men inte i Stockholm. Jag blev själv konfunderad över detta då jag flyttade från Stockholm till en mindre stad. Skulle gissa att uttrycket beror på lägre tillgång till banker och uttagsautomater; i (centrala) Stockholm finns bankomater överallt så det finns inget behov av att ta ut pengar i matbutiken. I mindre städer kan det däremot vara ont om banker och bankomater så därför har det uppstått ett behov av att ta ut pengar när man handlar. Koios 16 februari 2009 kl. 12.09 (CET)
Såg en hel Standup-föreställning igår där uttryck av denna karaktär behandlades på ett mycket underhållande sätt. Det är märkligt hur vissa helt vansinniga uttryck utvecklas. Hur kan två flygplan som kommer för nära varandra beskrivas som en "nära miss" när det snarare handlar om en "nära krasch". /Innocent bystander 8 februari 2009 kl. 14.27 (CET)
Anledningen att det inte benämns en "nära krasch" är väl helt enkelt att det inte är en krasch det handlar om, utan en miss :) »нотвыст(d.|b.) 9 februari 2009 kl. 00.04 (CET)
Hejsan! Jag vet inte hur stort/litet ni tycker att Göteborg är, men i Götet funkar uttrycket himla bra och används flitigt. MVH, Birdie Nam Nam 26 februari 2009 kl. 14.04 (CET)
Nej, jag tror inte alls på Koios fundering. Att man tar ut lite extra pengar handlar nog oftast inte om att det inte finns automater att tillgå; det är faktiskt ofta närmre till närmaste automat i mindre städer helt enkelt för att alla avstånd är mindre. Att ta ut pengar i samband med köp har snarare med effektivisering att göra eller med säkerhet. Det finns en hel del, inte minst äldre, som inte känner sig bekväma med att hantera pengar ute på gatan. Jag har svårt att tro att den oron skulle vara mindre i storstaden. /Dcastor 26 februari 2009 kl. 14.47 (CET)
Att ta ut pengar i affären är dessutom varmt och skönt vintertid, till skillnad från blåsiga bankomatköer. I Stockholm finns det ju dessutom dygnet runt-öppna 7-Eleven, så åtminstone i innerstaden slipper man besöka bankomaterna som inte fungerar/någon har kräkts på/endast innehåller 500-lappar... CalleC 27 februari 2009 kl. 13.08 (CET)

Engelskt uttryck[redigera | redigera wikitext]

Vad innebär det engelska uttrycket "you're in for a treat"? Typ:

- Det har jag aldrig testat.
- Okej, "you're in for a treat".

--130.239.112.184 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

"Treat" kan översättas på många sätt men några förslag enligt tyda.se är "upplevelse", "nöje", "gåva" där det i detta fallet förmodligen är närmast "upplevelse" i en positiv bemärkelse. Kort och gott så betyder det något i stil med "Då kommer du att få uppleva något [bra]" eller något i den stilen. Det är nog inte helt enkelt att översätta på ett bra sätt. »нотвыст(d.|b.) 20 februari 2009 kl. 01.46 (CET)
Här finns svensk-engelskt lexikon för den som vill se mängden av andra betydelser hos treat. Mvh / Mkh 20 februari 2009 kl. 10.27 (CET)
Det betyder bokstavligen att "du kan förvänta dig något stort (en upplevelse)", men det används också ofta sarkastiskt om en negativ överraskning. Jag skulle kanske säga "då har du något att se fram emot" på svenska. —CÆSAR 20 februari 2009 kl. 14.08 (CET)
Medhåll med Caesar. Jämför också uttrycket "trick or treat" som brukar översättas "bus eller godis".//Hannibal 22 februari 2009 kl. 10.26 (CET)
Och här finns ett lexikon som jag tycker ofta är bättre. MVH, Birdie Nam Nam 27 februari 2009 kl. 08.46 (CET)

Infobox kamera[redigera | redigera wikitext]

Skulle någon som är duktig på kameror kunna ta en titt på Mall:Infobox kamera + dokumentation som jag skapade lite hastigt. Lens mount, frame-rate och dimensions är väl de termer som kändes mest luddiga även om jag förstår innebörden. Jag översatte orden till linsfattning, frames per second (efter iw-länkar) och dimensioner. "Hot shoe" var en annan term som jag hittade i dokumentationen som någon gärna får översätta om det finns en bra svensk motsvarighet./Natox 24 februari 2009 kl. 22.03 (CET)

"Hot shoe" = "Tillbehörssko". --Petter 27 februari 2009 kl. 18.06 (CET)

Windows/datorn startar ej[redigera | redigera wikitext]

När jag sätter på min dator kommer det upp ett meddelande att det inte går att starta windows eftersom följande fil är saknas eller är trasig: <windows-rot>\system32\ntoskrnl.exe. Det står sedan att jag ska installera en kopia av filen. Var får jag tag på en kopia av filen och hur installerar jag den? Vänliga Hälsningar PK

Hej, testa detta. Om din cd/dvd-läsare inte funkar, se denna tråd. /Grillo 27 februari 2009 kl. 11.21 (CET)

Kvinnor i akademierna före 1900[redigera | redigera wikitext]

Jag uppmanades ställa den här frågan här, och kanske det finns någon som kan och vill svara. Jag skulle vilja veta hur många kvinnor som valdes in i de kungliga akademierna i Sverige före 1900, särskilt under 1700-talet; vilka de var, och hur många de var. Det är svårt att få tag på information om. Wikipedia har en del exempel, och även en lista över ledamöterna i musikaliska akdemien, som jag har studerat, men den listan kanske inte är fullständig, och någon lista över konstakademien finns inte. Det skulle var aintressant att veta vem den första var; kanske var Ulla Adlerfelt först i konstak.? Det står ite vilket år hon invaldes. Kanske någon här vill och kan svara? Jag tackar redan på förhand alla som postar ett svar! --85.226.42.129 24 februari 2009 kl. 18.33 (CET)

Jag tror att Eva Ekeblad var den första kvinnan i Vetenskapsakademien (även om hennes artikel här inte bekräftar det). /FredrikT 24 februari 2009 kl. 23.30 (CET)
Första kvinnan i Musikaliska Akademien var Elisabeth Olin. -- Rex Sueciæ 24 februari 2009 kl. 23.55 (CET)

Ja, jag har också hört om Eva Ekeblad, och även Elisabeth Olin, så det stämmer nog. Vem var den första i konstakademien? Var det Ulla Adlerfelt eller Charlotta Cedercreutz? Det står inte vilka år de blev invalda, men åtm Ulla dog ju år 1765, vilket var före Ulrika Pasch, som invaldes 1773--85.226.44.201 4 mars 2009 kl. 17.09 (CET).

Casa de les Punxes[redigera | redigera wikitext]

Casa Terrades (Casa de les Punxes) (1903-1905) ritat av Josep Puig i Cadafalch

vad är smeknamnet på svenska

Det borde fritt översatt här betyda något i stil med taggigahuset (eller spikhuset), vilket refererar till fasaden form. --Ankara 4 mars 2009 kl. 13.44 (CET)

Motion-Förslag[redigera | redigera wikitext]

Hej på Er!

Motioner år ju förslag till en styrelse. Om det då finns en förslagslåda och där sammlas medlemmarnas förslag som gås igenom av styrelsen. Vid årsmötet tas inte förslagen upp av den anledningen att det inte är skrivet någon motion.

Detta skulle då betyda att man lämnar förslag i lådan samtidigt som man måste skriva en motion. Det blir ju onödigt omständligt.

Vad gäller? Tacksam för svar.

Hälsningar Eive Johansson

Motion är ju ett förslag som läggs fram för årsmötet, det är inte riktat till styrelsen utan behandlas av medlemmarna på årsmötet. Allt sådant finns fastlagt i föreningens stadga. Så ja, vill du att förslaget tas upp på årsmötet (och att årsmötet skall fatta beslut om det) så måste du lämna in förslaget som en motion. Vill du däremot bara diskutera det, finns det sannolikt en punkt som heter "övriga frågor" på årsmötet där du kan ta upp det. Det finns ytterligare en poäng med motioner, de skickas ut tillsammans med kallelsen vilket ger alla stämmoombud möjlighet att läsa igenom motionen och ta ställning.--Ankara 5 mars 2009 kl. 13.58 (CET)
ps. Vi svarar här, inte per post.
Se även Motion (förslag). Mvh / Mkh 5 mars 2009 kl. 14.32 (CET)

Atomskal[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar varför det innersta skalet i en atom heter K och att man sedan namngett skalen därefter med L,M, osv. Varför börjar man inte med bokstaven A istället?

Den förklaringen jag har hört är helt enkelt för att man inte var helt säker på om K-skalen var innerst och därför tog man en bokstav en bit in i alfabetet för att kunna lägga till inre såväl som yttre. /Natox 5 mars 2009 kl. 17.06 (CET)
Se en:Electron shell#History - ЛаваллэнLavallen 5 mars 2009 kl. 17.15 (CET)

Orgasmen och hjärnan[redigera | redigera wikitext]

Läste att en stor del av kvinnans hjärna släcks ner när dom får orgasm,med detta mennar jag att det blir mindre aktivitet i en del av hjärnan. Som ex rädsla. Händer det samma sak med männens hjärnor? Hoppas jag lyckats förklara min fråga lite bättre.Ryggraden 5 mars 2009 kl. 12.38 (CET)

Nej, mannens hjärna släcks ner redan långt före orgasmen. /FredrikT 5 mars 2009 kl. 12.53 (CET) (förlåt, jag kunde bara inte låta bli...)

Kul skämt, men jag vill ha ett seriöst svar --Ryggraden 5 mars 2009 kl. 13.27 (CET)

Har bara upplevt hur det är att få orgasm som man - så lite svårt att jämföra.
Upplevelsen som man är nog kortare, så jag vet inte om man kan tala om "nedsläckning" i egentlig mening. Det handlar nog mer om "blink" i så fall. Men det ligger nog ofta lite i vad Fredrik säger... /ЛаваллэнLavallen 5 mars 2009 kl. 14.46 (CET)
Källa behövs på Ryggradens ursprungliga påstående. Vad betyder "släcks ner"? Betyder det att kvinnan blir avsvimmad, faller i koma, blir väldigt okoncentrerad eller saknar förmåga att lösa komplexa matematiska tal? Någon sorts specificering för att kunna jämföra med en manlig orgasm. Undersökningar har visat att kvinnans orgasm-fas är längre, men jag är inte säker på exakta tal eller vad det säger om hur mannens hjärna fungerar vid ögonblicket för orgasm. Med vänliga hälsningar, Hannibal 5 mars 2009 kl. 15.30 (CET)
Jag kom direkt att tänka på den franska termen La petite mort (sv: den lilla döden) och kollade genast upp detta på en:La petite mort. Där fanns följande citat att finna angående en nyligen avslutad studie på hjärnaktiveringsmönster:
"To some degree, the present results seem to be in accordance with this notion, because female orgasm is associated with decreased blood flow in the orbitofrontal cortex, a part of the brain that is crucial for behavioural control."
Mvh  /smuliman 5 mars 2009 kl. 23.36 (CET)

saknad info[redigera | redigera wikitext]

Fakta om konstnären Gösta Werner och om konstnären August Lundberg har i mitt minne tidigare förekommit på Wikipedia. Är detta korrekt? I sånt fall var har denna info tagit vägen?

Gösta kanske du hittar här, men är du säker på att August stavas så - verkar inte finnas något raderat... /ЛаваллэнLavallen 8 mars 2009 kl. 12.18 (CET)
August nämns bland De unga och De Åtta, men det står inte mycket om honom. -- boİviE 8 mars 2009 kl. 12.22 (CET)

God hållning[redigera | redigera wikitext]

vad är god hållning på tre bokstäver??

En korsordsfråga? "Rak" rygg brukar väl vara tilltalande. Annars rekommenderar jag SAOL Plus. --Andreas Rejbrand 8 mars 2009 kl. 20.26 (CET)

Sveriges första drottning[redigera | redigera wikitext]

Känner man till någon drottning i Sverige före Sigrid Storråda? Någon under vikingatiden på 800- och 900-talet, eller före? --85.226.44.201 8 mars 2009 kl. 20.06 (CET)

Svårt att veta så långt tillbaka vad som är ren saga och vad som är faktisk historia. Se tex: Svenska sagokungar /ЛаваллэнLavallen 8 mars 2009 kl. 20.11 (CET)
Den äldsta som nämns i Wikipedia är hustrun till Ingjald Illråde som hette Göthild, och de regerade i så fall på 600-talet, troligen bara i Mälardalen. Det är omöjligt att veta om det var sant att de funnits, för källorna skrevs ner runt 500 år senare, och den äldsta informationen i dem är upppenbara sagor med Oden och så vidare.--BIL 8 mars 2009 kl. 21.46 (CET)
Det är rätt så säker att de inte funnits. /Pieter Kuiper 8 mars 2009 kl. 21.55 (CET)

Grekiska och latin idag[redigera | redigera wikitext]

Vad spelar grekiska och latin för roll idag? --Magda-1978 (diskussion) 6 mars 2009 kl. 18.35 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Om det är ett skolarbete så står det i läroboken. Det står också i artiklarna latin, klassisk grekiska och grekiska. Om du med grekiska menar gammalgrekiska (jag antar att skolläxan är inriktad på det och därför kallar gammalgrekiska för grekiska) så är det mest för historisk forskning. Grekiska mer generellt är nationalspråk för Grekland och Cypern och spelar därför mycket stor roll i dessa länder. --BIL 6 mars 2009 kl. 23.22 (CET)
Kan man en del grekisk och latinsk vokabulär blir innebörden uppenbar för många vetenskapliga ord (isotop, isometri, nilpotent, idempotent, isobar osv.). --Andreas Rejbrand 8 mars 2009 kl. 13.40 (CET)
Jag kan rekommendera en underhållande och kunskapsfylld bok av Alf Henrikson, Vårt antika modersmål, 1989, ISBN 91-7486-865-9. Mvh / Mkh 8 mars 2009 kl. 22.44 (CET)
Jag kan rekommendera Språken och historien av Tore Janson utgiven på Norstedts Faktaförlag.////Mvh --Quadrigarius 8 mars 2009 kl. 23.11 (CET)

Vikingatidens drottningar[redigera | redigera wikitext]

Känner man inte till någon av drottningarna i Sverige under vikingatiden, alltså 800-talet och 900-talet, före Sigrid Storråda?--85.226.44.201 9 mars 2009 kl. 14.21 (CET)

Hittar en Ingeborg Thrandsdotter som var maka till Olof (II) Björnsson, kanske något tidigare än Sigrid då. /ЛаваллэнLavallen 9 mars 2009 kl. 14.50 (CET)

vm 1958[redigera | redigera wikitext]

vem avgjorde vm finalen 1958

Jag antar att det är fotbollsmatchen mellan Sverige och Brasilien du är ute efter. Se Världsmästerskapet i fotboll 1958#Final. —CÆSAR 10 mars 2009 kl. 13.29 (CET)

Fråga för båtfolk?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Om man reser med privat båt på exv en kryssning, hur fungerar det med passkontroller och tull? Jag tvivlar på att det bara är att åka in till kajen hur som helst. Jag är främst intresserad av att veta vad som gäller i Sydostasien, pga efterforskningar inför en roman. / Antonysson

På svenska tullverkets sida [32] står det i varje fall att personer som kommer med fritidsbåt måste anmäla sig. Man måste i icke EU länder få en stämpel i passet som anger att man släppts in av passpolisen, annars blir polisen inte så glada om de upptäcker det.--BIL 8 mars 2009 kl. 21.54 (CET)
Tack för hjälpen. Det känns som om det är rätt lätt att smita. Jag tänker på hur mycket kontroller det är när man flyger. Oärliga människor är nog smartast om de tar båten. / Antonysson
Det förefaller inte orimligt att respektive tullmyndighet har lite koll på sina vatten, för att upptäcka smugglare och sånt. Hur mycket de kollar vet jag dock inget om. Gällande flyget så handlar en del av kontrollerna om att man inte ska kunna ta med sig något som kan äventyra säkerheten för själva flygningen. -- BOİviE 11 mars 2009 kl. 16.31 (CET)

Datorproblem[redigera | redigera wikitext]

Vad är den första åtgärd en dator gör när man trycker på startknappen? Gör den något innan den hämtar instruktioner från BIOS? Jag monterade ett minne och när jag sedan skulle starta datorn så blinkar kontrollampan till och fläktarna drar igång ett halvt varv. Jag gissar att jag trotts försiktighet orsakat statisk urladdning, men vet inte om jag nu måste köpa ett nytt moderkort. Klantig 8 mars 2009 kl. 12.51 (CET)

Det första du bör göra är att ta bort den nya RAM-modulen och försöka starta datorn utan den. Det kan ju vara så enkelt att den nya modulen är trasig (eller inte sitter helt rätt). Om det ändå inte går kan du kanske försöka att ta bort moderkortets batteri för några minuter, för att nollställa BIOS-inställningarna. Sätt sedan tillbaka batteriet och försök starta datorn, först utan den nya RAM-modulen och sedan med den (om det går att starta utan den). --Andreas Rejbrand 8 mars 2009 kl. 13.35 (CET)
Om du har otur så har du satt i RAM-minnet snett (inte klickat i det helt, det krävs en del kraft så det är lätt missat) vilket lett till att du bränt moderkortet när du startat datorn. Det har hänt mig en gång, och då var det bara att köpa nytt. En dyr lärdom :( »нотвыст(d.|b.) 8 mars 2009 kl. 13.58 (CET)
Tack för tipsen. Idag kontrollerade jag kontakten för moderkortets strömförsörjning, efter tips från en tredje person. Den är placerad jämte minnesmodulerna och den hade lossnat en bit. Nu går datorn! ~Klantig 11 mars 2009 kl. 12.26 (CET)

Coca-Cola-maskin[redigera | redigera wikitext]

Hur mycket kostar en Coca-Cola maskin för privat bruk?

Finns det ens tillgängligt för privatpersoner? Du menar en maskin som blandar vatten med "Coca-Cola-pulvret" (jag vet inte riktigt hur Coca-Cola tillverkas) och kolsyrar? Eller menar du bara en automat som fylls med drycken (och på sin höjd kolsyrar den)? --Andreas Rejbrand 8 mars 2009 kl. 20.25 (CET)
Att söka på "Coca Cola maskin" hittar begagnatannonser där det t.ex. kan stå att de kostar i nypris 23.000 och finns begangande för några tusen. Vitsen med dem är att snabbare hälla upp i restauranger mm. Jag rekommenderar nog att du köper Coca-Cola flaskor på vanligt sätt, för maskinen kräver påfyllning, nya kolsyretuber mm. --BIL 8 mars 2009 kl. 21.44 (CET)
Om du tänker dig en maskin i stil med de de har på Burger King och Max så kostar de c:a 70 000 för hela anläggningen. Till maskinen kopplar man 10 eller 20-liters kartonger (bag in box) med "syrup", alltså koncentrerad Coca-Cola (eller Fanta, Sprite osv) denna syrup blandas i förhållandet 1:4 eller 1:5 med vatten som kolsyrats. Kolsyran hämtas från en större (oftast fast tank) eller mindre (lös) gastub med koldioxid. Denna anläggning behöver service på daglig basis av dig som användare och på månadsbasis av tekniker (beroende på hur mkt den används givetivs). Är alltså inte att rekommendera i hemmiljö även om jag själv lockats några gånger... 217.174.65.61 10 mars 2009 kl. 11.03 (CET)
Det finns ju maskiner som man fyller med burkar och som sedan håller dem kylda också. De verkar enligt annonser på blocket kosta mellan 10 000 och 20 000 kr i "modernt" utförande. Men hemma vill man kanske ha något med nostalgilook från 50-talet? CalleC 9 mars 2009 kl. 13.47 (CET)
Man ska tänka på att en sån maskin surrar rätt så mycket. Förmodligen mer än vad man tänker på när man ser en på stan. Vi fick dra ur sladden varje gång vi hade möte på jobbet, för att den överröstade oss själva. /Grillo 10 mars 2009 kl. 10.58 (CET)
Jag vet inte var jag har sett dem, men jag tror att det finns nostalgiska "vardagsrumskylskåp" som man laddar med Coca-Cola-burkar. Kanske med myntinkast för 25-centare? De har möjligen adsorptionskylmaskin utan rörliga delar för att gå tystare, ungefär som minibarer på hotellrum. Läsk på burk är ju, icke att förglömma, godare än läsk på kran. CalleC 10 mars 2009 kl. 13.00 (CET)
Om du bara är ute efter att få cola hemma så kan man köpa cola-essens till en vanlig soda-streamer. / Antonysson
Problemet med essenser till sodastremrar är att de så gott som alltid innehåller sötningsmedel som mer eller mindre förstör smaken. --boıvİe 12 mars 2009 kl. 16.47 (CET)
Och det är inte Coca-Cola, utan någon "generisk" cola, som inte smakar likadant. Själv kan jag bara dricka äkta Coca-Cola, inte Pepsi, Freeway Cola, CubaCola, ICA Cola och allt annat som finns. --Andreas Rejbrand 12 mars 2009 kl. 21.38 (CET)

information om 1600-talssoldat[redigera | redigera wikitext]

jag har i min släkt en man som levt under 1600-talet. Var kan jag vända mig för att få reda på var han tjänstgjort, eventuella slag han deltagit i och vilken grad han haft?

Hör med Krigsarkivet, arkivet självt i Stockholm . Mvh / Mkh 11 mars 2009 kl. 23.53 (CET)
Jag tog mig friheten att ta bort "wiki" ur länken ovan, eftersom det dels verkade förkorta Wikipedia som Wiki och dels gav intrycket att Krigsarkivet har nåt med Wikipedia att göra. Hoppas det inte gör nåt. /Grillo 12 mars 2009 kl. 11.01 (CET)
Man lär sig... No hard feelings... Mvh / Mkh 12 mars 2009 kl. 11.44 (CET)

svanar[redigera | redigera wikitext]

svanar

vad betyder det när svanar flyger över ens huvud?

Jag är inte helt säker att jag begriper frågan, vad menar du egentligen?--Ankara 12 mars 2009 kl. 18.28 (CET)
Har våren kommit? -Här (Ådalen) har det snöat igen (Suck) de senaste dagarna. Lavallen 12 mars 2009 kl. 18.35 (CET)
Det betyder att man ska se upp för fallande fågelskit ;) -- BOIVIE 12 mars 2009 kl. 20.34 (CET)
Guano med andra ord... Lavallen 12 mars 2009 kl. 20.38 (CET)
På frågan om våren kommit måste medges att det snöat i Göteborg idag. 5-10 cm, allt är vitt. Annars har det mestadels varit barmark i Göteborg denna vinter.--BIL 12 mars 2009 kl. 21.36 (CET)

Referensverk för populärmusik[redigera | redigera wikitext]

Jag har med åren blivit rätt bra på att hitta information om författare till böcker, men nu ville jag veta något om sången "Låt inte din skugga falla här" som Ann-Louise Hanson hade en svensktoppshit med 1978. Här duger inte Libris-katalogen och SMDB-katalogen (SLBA/KB) är inte lika detaljrik. Jag fann en uppgift om att låten skrivits av A. Glenmark, B. Glenmark och T. Minor och hade en annan titel som var "Don't darken my doorstep". Inget sådant fanns på Youtube. Jag antog att detta var en amerikansk låt som försvenskats av Glenmarkarna. Detta skrev jag in i artikeln Svensktoppen 1978. Men nu tror jag att Thomas H. Minor är en svensk STIM-medlem född 1943. Kanske är det en svensk låt, som senare har översatts till engelska. Men var hittar jag den informationen? Finns det kataloger på visarkivet eller hos STIM som man kan söka i? Sveriges radios skivarkiv? Under mina sökningar i SMDB kommer det upp ett sidospår: "Nils dacke spelar partyorgel" från 1979. Tydligen finns det en Nils Dacke (musiker) och kanske är partyorgel en generell synonym till hammondorgel? Men vilka källor finns till sådana begrepp? Finns det några bra popmusikuppslagsverk eller är det årgångar av gamla musiktidskrifter som gäller? Finns det artikelregister till sådana tidskrifter, så att man kan hitta alla gamla artiklar om T. Minor eller denne Nils Dacke? --LA2 13 mars 2009 kl. 21.28 (CET)

Om man misstänker att en låt har amerikansk bakgrund kan den amerikanska kompositörs- och musikerorganisationen ASCAP:s databas (sökfunktion finns här) vara en bra hjälp (även om jag inte tror att den är komplett). Där finns i detta fall ett antal personer som passar in på namnet "T. Minor" men ingen träff på "Don't darken my doorstep", vilket väl stärker teorin att det kan vara en svensk låt redan i grunden. /FredrikT 14 mars 2009 kl. 10.59 (CET)
PS Partyorganisten Nils Dacke kan ingen som är regelbunden melodikrysslyssnare ha missat. Han var med så sent som i dag.

On the other side of the Atlantic[redigera | redigera wikitext]

På slutet av 1980-talet spelades det relativt ofta en låt på Radiosporten som innehöll refrängen "On the other side of the Atlantic". Mina frågor är helt enkelt: Vilken låt är egentligen detta? Vilken artist? --HolyCow 14 mars 2009 kl. 09.09 (CET)

Hur kan månens bana bli allt vidare?[redigera | redigera wikitext]

Vår artikel om månen antyder att den förr befann sig närmare jorden än den är idag. NE uttrycker detta ännu tydligare: "Våra tidvatten orsakas till största delen av månen [...] Detta får månbanan att sakta avlägsna sig från jorden, f.n. med ca 3,2 cm per år". Men krävs det inte ett energitillskott för att lyfta en satellit till en högre bana, snarare än en energiförlust som drivandet av tidvattnet borde leda till? Apollofarkosterna behövde det tredje raketsteget för att få energi nog att ta sig från en omloppsbana nära jorden till att nå månen. De bromsade sig inte till månen, de arbetade sig dit. Så hur kan månens bana bli allt vidare med tiden? /Rolf B 14 mars 2009 kl. 22.53 (CET)

Tidal braking.svg
Energin kommer från jordens rotation, denna minskar alltså samtidigt som månen "lyfts" högre. När månen roterar runt jorden utövar den som bekant tidvatteneffekter på jorden vilken i viss mån deformerar jorden och skapar utbuktningar på vardera sidan. Men eftersom jorden samtidigt roterar runt sin axel åt samma håll som och snabbare än månens rotation runt jorden befinner sig utbuktningen faktiskt framför månen (som synes i figuren). Utbuktningen gör att gravitationskraften blir något starkare i riktningen framför månen vilket skapar ett vridmoment som accelererar månen samtidigt som jordens rotation saktas ner. Hade jordens axel eller månen roterat åt andra hållet skulle effekten ha blivit den motsatta. Hoppas jag lyckades förklara något så när. Njaelkies Lea (d) 15 mars 2009 kl. 00.05 (CET)
Bra! Att månen åstadkommer tidvatten är ju känt. Att tidvattenrörelserna ger förluster är inte konstigare än att luften stjäl fart när vi cyklar eller kör bil, samtidigt som luften själv dras med lite i samma riktning som fordonet. Vi har alltså en lös men dubbelriktad koppling mellan jordens och månens rörelser. Det är som om månen sträcker fram sina händer och håller om jorden mycket löst. Jorden slirar i greppet, men det uppstår tidvatten, jordens rotation bromsas långsamt och månens fart ökar. Detta borde pågå ända tills de når en gemensam rotationshastighet så att månen ser ut att stå stilla över samma del av jorden. Månens långsamt ökande rotationsenergi ger den en alltmer avlägsen bana. Et voilà! Tack för hjälpen. /Rolf B 15 mars 2009 kl. 01.56 (CET)
Ja, om systemet fick fortsätta ostört länge nog så skulle det sluta med att månen hela tiden befinner sig på samma plats på himlen. Men det skulle i praktiken ta så lång tid att haven kommer hinna koka bort (vilka står för den största delen av effekten) och solens liv hinna ta slut långt innan denna punkt skulle kunna nås. Njaelkies Lea (d) 15 mars 2009 kl. 09.19 (CET)
Men det är det som har hänt i binära system som har ömsesidig bunden rotation? Lavallen 15 mars 2009 kl. 09.38 (CET)
Hade en asteroid, där detta verkade ha hänt - men hittar den inte nu. Lavallen 15 mars 2009 kl. 10.04 (CET)
Ja, och Pluto-Charon är som du säkert visste ett sådant system. Hur lång tid det tar för en låsning varierar förstås mycket beroende på ursprunglig rotationshastighet, hur stora massorna är i förhållande till varandra, avståndet mellan kropparna och kropparnas styvhet. Månen som påverkas av den betydligt större jorden har ju redan nått denna punkt för länge sedan och visar nu samma sida mot jorden. Jorden har dock långt kvar på grund av dess stora massa jämfört med månen, men dygnet har ändå förlängts avsevärt under jordens historia. Njaelkies Lea (d) 15 mars 2009 kl. 10.42 (CET)
Animering av jordens och månens ömsesidiga dans finns i tredje bilden hos Tidvatten. Tidvattnets ursprung och effekt är välkänd. Mindre känt är att även den fasta marken rör sig och deformeras. Termen för detta är tidjord, som har en egen artikel på engelska: en:Earth_tide. Mvh / Mkh 15 mars 2009 kl. 11.04 (CET)

Psykos[redigera | redigera wikitext]

Är det korttidsminnet eller långttidsminnet som "försvinner" vid en psykos?

Ovetenskapligt, men av egen erfarenhet, vet jag att det som hände runt psykosen nu bara finns kvar fragmentariskt och delvis förvanskat i minnet. (Tack och lov!) Det som hände innan finns kvar, och nu efteråt har jag inga problem med minnet. -- Lavallen 15 mars 2009 kl. 09.33 (CET)

Daniel Westlings anor[redigera | redigera wikitext]

Känner någon till något om Daniel Westlings släktträd? Han är tydligen född i trakten runt Örebro och son till Olle Westling ocg hustrun Eva, men varifrån kommer hans släkt? //--IP 24 februari 2009 kl. 14.23 (CET)

Med tanke på kommentarerna i hans diskussionssida - kolla i historiken! Killens relevans har kanske ökat lite... /Lavallen 24 februari 2009 kl. 14.31 (CET)
Problemet med det släktträdet var bara att det inte var källstyrkt. Men jag har utifrån det i historiken på moderns sida kunnat nosa rätt på detta - hans släkt verkar komma från trakterna runt Ockelbo (Jan Eurenius är en duktig släktforskare). Detta förutsatt att vad som var i historiken stämmer.//--IP 24 februari 2009 kl. 14.55 (CET)
Riksarkivet har gjort en utredning om Westlings släkt (klicka i marginalen till höger). //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 16 mars 2009 kl. 15.32 (CET)

Holkregler?[redigera | redigera wikitext]

Ovanstående fick mig att fundera på vad som gäller för uppsättning av holkar, får man sätta upp såna själv vart man vill, eller måste man ha något godkännande från nån (vilka?). Hemma på sin tomt antar jag att man får göra som man vill (?), och kanske även i skogen (eller då kanske man måste söka markägarens tillstånd?), men jag får väl inte på eget bevåg klättra upp och sätta upp en holk i ett träd på "min gata i stan" eller i Rålis eller nåt? / Elinnea 15 mars 2009 kl. 14.14 (CET)

Det brukar inte vara populärt att plugga in stålspikar i vad som är tänkt som timmer - men mervärdet av en holk gör kanske att jag faktiskt aldrig hört någon klaga. Lavallen 15 mars 2009 kl. 14.19 (CET)
Och man behöver ju inte spika fast den heller. Intressant fråga faktiskt! det skulle vara skoj att sätta upp fågelholkar och se reaktionerna. Ghostrider ♠ 15 mars 2009 kl. 14.24 (CET)
Mmm, man kanske skulle ta och sätta upp en massa fågelholkar här och var på stan... Undrar nån vad man håller på med så kan man ju alltid säga att man är från Konstfack, så framstår det hela som rätt harmlöst, jämfört med deras tidigare projekt. / Elinnea 17 mars 2009 kl. 20.22 (CET)
Det behövs inget bygglov eller något sådant för fågelholkar men det kan vara brottsligt att spika upp de i andras tråd (åverkan). Att sätta upp fågelholkar på stan är dock en gammal idé som genomförts flera gånger. Se t.ex. http://holk.fonky.org/ för bilder från akayism-projektet som gick ut på att sätta upp fågelholkar med innovativt utseende i Stockholms centrala delar.

Flygförmåga[redigera | redigera wikitext]

Komprimering av luft (9) för förbränningskammaren (4) som skapar kraft både för framdrivandet av fordonet genom utblåset (5) och för drivandet av de turbiner (7) som ger kraft till komprimeringen (9).

Skulle flygplan kunna flyga utan sina blad i jet/turbinmotorn? Är det motorn eller bladen som skapar den framåtriktade rörelsen?osignerat inlägg av 83.250.34.44 (diskussion • bidrag) 17 mars 2009 kl. 08.13

Bladen komprimerar luften åt motorn, men det är själva förbränningen av bränslet (i den komprimerade luften) som skapar den framåtriktade kraften. Huruvida luftkomprimering är nödvändig för funktionen, eller bara prestandaförbättrande vet jag dock inte. Det kanske står i artikeln Jetmotor? --BoİviE 17 mars 2009 kl. 08.22 (CET)
Efter att ha läst lite i artikeln, och i den engelska artikeln en:Jet engine, har jag fått intrycket att komprimerad luft är nödvändig för jetmotorns funktion. Men i de första jetmotorerna så användes externa kraftkällor för att komprimera luften. Så man kan förmodligen säga att jetmotorn behöver tryckluft och bränsle för att fungera. --boİVİe  17 mars 2009 kl. 08.50 (CET)
Ramjetmotorn har inte några blad eller andra rörliga delar. Den fungerar dock bara när den har god fart framåt så att ny luft pressas in av fartvinden. I alla jetmotorer måste man på något sätt se till att jetstrålen inte blåser ut genom det man tänkt sig skulle vara luftintaget. Det är övertryck i motorn, och alla öppningar blir möjliga flyktvägar för trycket om man inte gör något åt det, exempelvis arrangerar turbinblad före och efter som tvingar gaserna att välja den bakre vägen. /Rolf B 17 mars 2009 kl. 09.05 (CET)
För att förstå framdrivningen är det bäst att se hur Raket#Raketdrift fungerar. Ett antal kilogram förbränningsgaser kastas bakåt med hög hastighet. Därvid rör sig farkostens kilogrammassa åt andra hållet, med något lägre hastighet. Jetmotorn gör samma sak som raketmotorn. Jetmotorn tar in och komprimerar den luft som behövs för förbränningen. För propellerflyg är det motsvarande princip, luft kastas bakåt. Sedan tillkommer snedställda vingar och roder för att bära och styra flygplanen i lufthavet.
Massa x hastighet kallas impuls. Impulsen framåt (hos flygplanet) och impulsen bakåt (hos förbränningsgaserna) är lika vid konstant rörelse. Luftens friktion komplicerar bilden en aning. Impuls kallas också rörelsemängd, om du vill studera teorierna mera ingående. Mvh / Mkh 17 mars 2009 kl. 09.18 (CET), tillägg 17 mars 2009 kl. 09.25 (CET)

Illusion?[redigera | redigera wikitext]

När man åker bil på kvällen och tittar på förbipasserande bilars hjul så ser det ut ibland som om de sakta rullar baklänges. Samma sak gäller rotorbladen i ett flygplans motor eller en helikopter... hur kommer det sig?--83.250.34.44 (diskussion) 17 mars 2009 kl. 11.54 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Vad menar du med "kvällen"? Har solen gått ner och består gatubelysningen av tända lysrör? I så fall kan det vara en stroboskopisk effekt som du ser. Mvh / Mkh 17 mars 2009 kl. 13.25 (CET)
Om man googlar "wheel seems to spin backwards" på Google så är första träffen denna sida där man bland annat kan läsa "But during the daytime, what you’ll notice is that the reversal of the hubcaps is sporadic. It only happens once in a while. And you usually have to stare at a hubcap for a while to see it happen. And in that case, what you’re seeing is the perceptual rivalry between the two interpretations. (...) In other words, there are two different interpretations that your brain can make of a spinning wheel. That is, while you activate the motion detectors in your brain of the wheel spinning forward, you’re also “tickling” a different set of detectors, telling your brain that the wheel is spinning backwards. And these two possible interpretations in your brain compete with one another." »нотвист(d.|b.) 17 mars 2009 kl. 14.25 (CET)


Rätt namnstavning?[redigera | redigera wikitext]

Det finns två artiklar om samma person: Per Aron Borg och Pär Anton Borg. Vilket är rätt stavning?--85.226.46.34 17 mars 2009 kl. 20.23 (CET)

Diskussionen är redan igång på Diskussion:Pär Anton Borg Lavallen 17 mars 2009 kl. 20.30 (CET)
Pär Aron Borg verkar vara den rätta stavningen (se den länkade diskussionen ovan). /FredrikT 17 mars 2009 kl. 21.28 (CET)

HEJ! Jag har 3 frågor om djur![redigera | redigera wikitext]

1. Är hare, skogsfågel, älg, rådjur, kattuggla och ren utrotningshotade? 2.Kan man ha kattugglor som "post-ugglor"? 3.Kan man ha kattugglor till husdjur?

/Tack på förhand från mig, en tio-årig tjej!

Hej!
1. "Skogsfågel" finns det ingen egen art som heter, så det går inte direkt att svara på om de är utrotningshotade (det finns både starkt hotade arter och arter som är mycket livskraftiga). Annars är ingen av de andra djuren hotade.
2 och 3: Det är nog svårt att hålla ugglor som husdjur, eftersom de vill ha stora revir och utrymme att flyga. Å andra sidan kan man ha andra rovfåglar som husdjur, så det kanske inte är omöjligt. Som brevbärare är de nog ganska odugliga. Brevduvor har en stark känsla för var "hemma" är och återvänder dit om de släpps, men de går inte att få dem att flyga fram och tillbaka mellan två orter. Jag tror inte ugglor har så stark hemlängtan.
andejons 15 mars 2009 kl. 09.55 (CET)
Om man tolkar ordet "husdjur" lite bredare, har man chans att få ökad kontakt med kattuggla om man sätter upp en kattuggleholk. Inte för att ugglan kommer och sätter sig på axeln när man ropar, men man får chansen att höra den om natten, ibland se den och kanske fascineras av hur otroligt ljudlöst den kan flyga strax ovanför ens huvud. Att den håller undan möss och råttor är ingen nackdel. Nu är rätta tiden att sätta upp en fågelholk för kattuggla. Förmodligen kan traktens ornitologiska förening ge tips om både holk, lämplig miljö och hur holken bör sitta. Det finns säkert också böcker med sådana tips på biblioteken. En hastig googling ledde mig till Anders Melins holksida. Skrolla ner så hittar du en innehållsförteckning, lite om ugglor i holk, mått för olika slags holkar mm. /Rolf B 15 mars 2009 kl. 13.59 (CET)
Nja, det är faktiskt inte lagligt att ha vilda djur som husdjur i Svergie.

Efter Harry Potter-filmerna har intresset växt för att ha ugglor som husdjur, men tydligen är de inte alls lämplig att ha som husdjur. Dels kan de skada ägaren och dels ställer de höga krav på motion och mat för att må bra. Här är länkar till artiklar [33] [34] [35].Sjö 18 mars 2009 kl. 12.35 (CET)

Fel på ATV[redigera | redigera wikitext]

Köpte en atv fyrtakt till barnen. Billig variant. Den gick från början men efter ett tag gick det inte att starta den. Vad är fel? --81.230.238.4 (diskussion) 18 mars 2009 kl. 13.13 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Du bör nog hellre ställa den frågan på ett motorforum, med en mer detaljerad felbeskrivning. Njaelkies Lea (d) 18 mars 2009 kl. 19.28 (CET)Månne är det en liten 50cc köpt på Jula. Hade själv en sådan med just detta fel. Jula i Skara tog tillbaka maskinen så jag antar att det är ett kännt problem.

Århundradets roligaste bok av Hans Langervik.[redigera | redigera wikitext]

Malmö 2009 03 17

Hej jag hater Hans Langervik och har just bebuterat på nätet med min första bok. Boken heter Århundradets roligast bok och finns på sajten www.digitalboken.se Min förläggare heter Jan Svärd, janne@skrivareforlaget.se

Jag söker efter komikerparet Stefan och Krister, min förhoppning är att dom kanske kan läsa denna fenomenalt roliga bok och att dom skulle kunna ge mig en uppfattning om den har några roliga aspekter ur deras sätt att se på min humor?

Jag undrar om Wikipedia skulle kunna förmedla detta meddelande till Stefan o Krister eller på annat sätt kunna sätta mig i förbindelse med dessa?

langervik@hotmail.com

MvH Hans Langervik 073-8092825

Se om denna länk kan vara till hjälp http://www.lis.nu/text/media/krcl.doc. MVH Melo man 18 mars 2009 kl. 19.26 (CET)
Stefan och Krister har en artikel här. Där finns deras riktiga namn. Jag föreslår att du använder Eniro för att hitta dem. Wikipedia är ett uppslagsverk, ingen förmedlingstjänst. Ditt inlägg förefaller mest vara reklam för din bok?--Ankara 18 mars 2009 kl. 19.27 (CET)

Varmt vatten från kranen, onyttigt att koka?[redigera | redigera wikitext]

Jag och min bror har diskuterat huruvida det är nyttigt att värma redan varmt vatten från kranen eller om det är bättre att värma kallt vatten. Personligen brukar jag alltid fylla kastrullen med skållhett vatten från kranen eftersom det går snabbare, men min bror påstår alltså att det skulle vara onyttigt på grund av att varmt vatten tar upp metall från ledningar eller något. Är det något ni känner igen eller är det bara snack? »нотвыст(d.|b.) 15 februari 2009 kl. 23.06 (CET)

Japp, jag känner igen det där, har inga vetenskapliga fakta att presentera i målet, förutom svaga minnen från kemin i skolan, med utfällning av metaller i vattnet. Har man riktigt otur kan tappvarmvattnet se ut så här: [36]
Dock skulle jag själv aldrig använda tappvarmvatten i matlagningen, tror inte det är uteslutet att det finns mikrorganismer i vattnet (som dör vid kokning, men ändå). Sedan har jag haft lite att göra med ångpannor, som är stora vattenvärmare, och efter ett tag så blir det ganska mycket utfällningar i dessa och jag misstänker det är samma sak i varmvattenberedare. Om jag inte minns fel så är lösligheten av Kalcium omvänd proportionell mot temperaturen, vilket ger en ansamling i varmvattenberedare (förkalkalkning) som förmodligen kan spolas ut i tappvattnet. Ghostrider ♠ 15 februari 2009 kl. 23.30 (CET)
SLV skriver: "Använd inte varmvatten ur kranen till matlagning eller dryck. Kopparhalterna kan normalt minskas betydligt om vattnet spolas någon minut eller till jämn låg temperatur." [37]. Ghostrider ♠ 15 februari 2009 kl. 23.37 (CET)
Tipsar om införskaffning av vattenkokare. Då går det ändå fort med kallt vatten också. Från någon som har otjänligt kranvatten och måste koka för att kunna dricka det. /Grillo 16 februari 2009 kl. 14.42 (CET)

visst stämmer det att lösligheten av mineraler och rost från ledningar och skarvar ökar vid spolning i hög temperatur vilket i sig inte är bra att få i sig. dessutom finns det mer eller mindre patogena mikroorganismer i vårat vattenledningssystem. dessa mikroorganismer växer ganske långsamt eftersom det finns mycket lite näring för dem i vattnet, men under gynnsamma förhållanden till exempel gynnsam temperatur kan de växa till sig. vid kokning under en längre tid dör visserligen dessa mikroorganismer, men det är viktigt att veta att vattnet behöver vara kokande under en längre tid för att vara på den säkra sidan. det är alltså jättedumt att använda ljummet/varmt vatten från kranden då man kokar te eller kaffe, just av denna anledning 218.213.226.210 19 mars 2009 kl. 02.07 (CET)S

Mycket märkligt datorproblem[redigera | redigera wikitext]

Här ska ni få nåt att bita i. Jag har en stationär dator med Windows XP och ett tangentbord från Dell som har fungerat bra tidigare. Men nu har något konstigt hänt. Jag kan inte längre skriva O på vanligt sätt. Lilla o är inga problem. Men om jag trycker in shift+o för att få stora O händer inget; datorn reagerar inte alls. Detta gäller i alla program jag har testat (Internet Explorer, MS Officeprogrammen). Om jag trycker in Capslock kan jag dock skriva stora O som vanligt. Alla andra bokstäver kan jag skriva både stora och små med shift eller Caps lock som vanligt. Om jag har capslock intryckt kan jag alltså skriva stora O men inte lilla (dvs Capslock+shift+o fungerar inte). Tips, idéer, tankar? Visst är det knäppt? Jag har föreläsning snart och sitter och jobbar på min powerpoint så det vore bra att få något tips från någon smart person. Nitramus 26 februari 2009 kl. 23.41 (CET)

Har du prövat med ett annat tangentbord? Om problemet försvinner med ett annat tangentbord utan några ändringar i operativsystemet så är det nästan garanterat fel på tangentbordet. »нотвыст(d.|b.) 26 februari 2009 kl. 23.43 (CET)
Fast det vore väl märkligt om skift bara slutar funka när man använder tangenten tillsammans med o...? /Grillo 27 februari 2009 kl. 11.22 (CET)
Det verkar snarare som att den fil som genererar versala bokstäverna har fått en skada. Har du laddat ner något eller uppdaterat programmen precis innan problemet uppstod?//Hannibal 27 februari 2009 kl. 14.06 (CET)
Vad syftar du på med "fil som genererar versala bokstäverna"? --Petter 27 februari 2009 kl. 18.01 (CET)
Gäller detta båda skifttangenterna? --Petter 27 februari 2009 kl. 18.00 (CET)
Tro det eller ej, men det fungerade när jag bytte tangentbord. Beats me... Nitramus 18 mars 2009 kl. 23.43 (CET)

En fråga till om ögonfärg[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha studerat artikeln om ögonfärg kom jag på en följdfråga.

När det gäller hudfärg finns det ju en klar evolutionär poäng i att utveckla mörk hy i solrika trakter (t ex Afrika och Australien) för att undvika solsveda och hudcancer. Omvänt kan det på de molniga brittiska öarna vara fördelaktigt med blek hy för undvikande av A-vitaminbrist (något som lär kunna drabba svarta afrikaner som bor i Sverige).

Finns det någon motsvarande evolutionsbiologisk fördel (hos människor) med att ha en viss ögonfärg i en viss miljö? Blå ögon, t ex, förekommer ju nästan bara bland européer och ättlingar till europeiska invandrare till andra kontinenter. CalleC 27 februari 2009 kl. 13.44 (CET)

Jag är ingen expert på ämnet men jag kan tänka mig att mörkare ögon fungerar som någon form av naturliga solglasögon. /Poxnar (D) 27 februari 2009 kl. 13.52 (CET)
Så brunögda ser sämre i mörker än blåögda? Det är jag tveksam till. --Petter 27 februari 2009 kl. 18.03 (CET)
Pupillerna blir större eller mindre beroende på vilket ljus som de utsetts för. I mörker blir pupillerna större och i ljus blir de mindre. De blir så för att pupillerna ska få så mycket ljus som möjligt vid mörker och ta in tillräckligt med ljus vid starkt ljus. Men jag antar att du redan visste det, det jag menar är att vid starkt ljus så kanske det är så att en mörk ögonfärg hjälper till med att släppa in mindre ljus in i pupillerna och en ljus ögonfärg släpper in mer. Däremot har alla ögon i princip samma ögonfärg vid mörker på grund av att pupillerna blir större och då borde man kunna se lika bra i mörker oavsett om man är blåögd eller brunögd. /Poxnar (D) 27 februari 2009 kl. 18.45 (CET)
Engelska wikipedia en:Eye_color#Medical_implications säger att ljusare ögon drabbas av mera ögonsjukdomar. Mvh / Mkh 27 februari 2009 kl. 23.20 (CET)
Ögonfärgen finns i iris som alltså fungerar som bländare och inte som filter för det ljus som passerar in genom pupillen. Kanske är det en fördel med mörka färgpigment på iris i trakter med stark solstrålning för att undvika att ljus som ska skärmas bort tränger igenom i alla fall. I trakter med mindre solstrålning kanske detta spelar mindre roll. I så fall är blå ögon ingen fördel, bara en nackdel som inte märks på tempererade breddgrader. /Rolf B 5 mars 2009 kl. 16.34 (CET)
Förutom den eventuella estetiska fördelen, som jag skulle gissa inte är en obetydlig faktor vad det gäller evolutionen av olika ögonfärger.
andejons 5 mars 2009 kl. 16.44 (CET)
Kan man inte tänka sig tillämpandet av en av evolutionens grundbultar: Sådant som varken gör från eller till blir ofta kvar? Om det blev en mutation som gjorde att ett par grenar av folkvandringen ut ur Afrika blev grön- eller blåögda, men detta inte påverkade vare sig den sexuella preferensen hos det motsatta könet eller utsattheten för sjukdomar, rovdjur och dylikt ärvs dessa mutationer sakta men säkert vidare. Vivo 18 mars 2009 kl. 23.52 (CET)

hår[redigera | redigera wikitext]

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från WP:WF, och flyttades hit den 18 mars 2009


Hej Kan någon säga mig om valar,delfiner,späckhuggare har hår eller bara ren hud?? Vi är mitt uppe i detta med skolan och min brors dotters klass o fröken. Jag säger nej men hennes skolfröken säger alla däggdjur har hår??? Kan någon vara så vänlig att hjälpa oss lösa denna twist MVH Jocke Andersson

Jag har för mig att jag hört uppgiften att alla däggdjur har hår, och en litteraturkontroll i Biology 7th ed, av Campbell och Reece, utgiven på Pearson/Benjamin Cymmings 2005 skriver på sid 694 att hår är ett kännetecknande drag för däggdjur. Observera dock att hår inte är detsamma som tät, tjock päls. Vi människor har ju t ex också hår på (i princip, med undantag för t ex handflator och fotsulor) hela kroppen, men på många ställen är det mycket tunt. Nitramus 18 mars 2009 kl. 20.20 (CET)
Varför slår ni inte själva upp Valfisk#Kroppens_huvudegenskaper när ni ändå är inne i wikipedia? Mvh / Mkh 18 mars 2009 kl. 22.20 (CET)
Vet ni vad, där står det ju att de inte har hår! Men ingen källa, så jag får söka vidare och finner då, tro det eller ej, att detta verkar stämma. I en artikel i Nature från 2001 nämner Therwissen et al i förbigående att valar inte har något hår, men anger ingen referens till uppgiften. Det behöver man inte göra om uppgifter som kan anses allmänt accepterade, men jag får kolla vidare. Till slut finner jag i en artikel av Spearman i Journal of Anatomy från 1972, en lite längre diskussion angående valars hår eller inte hår. De hänvisar till ett antal studier från 1960-talet av valars hud, där något hår inte funnits förutom enstaka, isolerade hårstrån på huvudet. Valar har troligen utvecklats ur håriga, landlevande djur men har förlorat håret, enligt artikeln. För ett vattenlevande djur har håret ingen värmeisoleradnde funktion, och kan dessutom försämra rörligheten. Mina källor är:
  • Thewissen JG, Williams EM, Roe LJ, Hussain ST (2001): Skeletons of terrestrial cetaceans and the relationship of whales to artiodactyls; Nature 413(6853):277-281
  • Spearman RI (1972): The epidermal stratum corneum of the whale; Journal of Anatomy 113(3):373–381
Där ser man alltså. Man lär så länge man skriver på Wikipedia! Nitramus 18 mars 2009 kl. 23.36 (CET)
Och Kloakdjuren lägger ägg - till varje undantag finns det en regel - eller hur var det nu?! -- Lavallen 19 mars 2009 kl. 10.22 (CET)
Och när du kollar i artikeln däggdjur under kännetecken/hår kan du läsa: "Även om vissa däggdjur (till exempel valar) saknar hår, utvecklades de ur hårbärande förfäder och de har åtminstone som embryon hår på kroppen." Hälsningar, --Nordelch För Wikipedia - i tiden 20 mars 2009 kl. 13.13 (CET)

Maskinskalning av räkor[redigera | redigera wikitext]

Hur skalas de räkor som säljs på burk? Det är ju rätt pilligt att göra för hand, så man undrar om en maskin kan göra det rent mekaniskt eller om det finns något annat knep. //Salsero 19 mars 2009 kl. 09.38 (CET)

varsågod, första träffen ger svar på din fråga ;) »нотвист(d.|b.) 19 mars 2009 kl. 15.06 (CET)
Men en fråga kvarstår, kan halshuggningen göras med maskin också? Även i den pedagogiska filmen stoppar de in huvudlösa räkor i maskinen?--Ankara 20 mars 2009 kl. 13.26 (CET)

Dagens googlebild[redigera | redigera wikitext]

Vad heter barnboken om fjärilslarven på svenska som idag firas på Google, på engelska heter den The Very Hungry Caterpillar, och borde vi inte ha en artikel? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 20 mars 2009 kl. 15.05 (CET)

Den mycket hungriga larven heter den på svenska [38]. --Ankara 20 mars 2009 kl. 15.12 (CET)

Vad heter barnboken och vem skrev den?[redigera | redigera wikitext]

När jag var barn på tidigt 1950-tal hade vi en barnbok (bilderbok) i mitt föräldrahem som handlade om en pojke och flicka som gick ombord på en lastångare där de blev ofrivilliga fripassagerare och hamnade till sist i Afrika. Jag älskade denna bok som barn och undrar om någon möjligtvis vet vad boken heter och vem som skrev den? Jag tror att den kan heta "Petter och Lotta reser till Afrika" (eller något liknande) Finns det någon som känner till denna bok?

Olle

Petter och Lotta är ju huvudpersonerna i Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin-serien. Kan det möjligtvis vara någon av dem? MVH Melo man 18 mars 2009 kl. 18.57 (CET)
Det finns ingen bok med den titel i libris. Men det finns en barnbok från 1950 som heter "Tvillingarna reser till Afrika" som handlar om två missionärsbarn som reser till Tanzania. Se här [39]. Den är skriven av Ella Sennegård. Dock skall den enligt libris vara 96 sidor, vilket är lite långt för en bilderbok kanske?--Ankara 18 mars 2009 kl. 19.18 (CET)
Det måste vara fråga om "Peter och Kajan på långresa" av Erling Gunnar Fischer, utgiven 1946. Jag kommer också ihåg den från min barndom på 50-talet. /Lars Törnqvist 20 mars 2009 kl. 13.50 (CET)
Kan det vara den här Gunnar Fischer? Marcustisk 20 mars 2009 kl. 14.15 (CET)
Inte omöjligt. I vart fall är även författar-Gunnar född 1910 enligt LIBRIS. /FredrikT 20 mars 2009 kl. 18.35 (CET)
Stort tack! Peter och Kajan på långresa av Erling Gunnar Fischer är säkert den bok jag söker!
Olle

Efter lite googlande verkar det vara utom tvivel att film-Gunnar är samma person som författar-Gunnar, trots att förnamnet Erling endast hittats i samband med författarskapet. Folkbokföringen har en 98-årig Erling Gunnar Emil Fischer med samma födelsedatum som hittats på ett flertal webplatser som handlar om Gunnar som filmskapare. -- BoİViE 20 mars 2009 kl. 23.15 (CET)

Mathilda Berwald judinna?[redigera | redigera wikitext]

På nätet sägs hon ursprungligen vara judinna. Med tanke på den judiska historien, så skulle det vara intressant att veta. Är detta sant? --85.226.46.34 19 mars 2009 kl. 14.17 (CET)

Kan du inte ange en mer exakt källa än "nätet"? -- Rex Sueciæ 20 mars 2009 kl. 14.42 (CET)
Det vill jag helst slippa; den sidan är inte seriös utan tycks vara en nazist-sida. Men det kan ju vara sant ändå, även om en sådan sida använder informationen på ett sådant sätt. Jag vill dock inte lita på en sida av det slaget. Själv tycker jag det vore intressant med tanke på den judiska historien; under en tid av antisemitism, var det säkert ovanligt att en judinna utnämndes till hovsångare, så det vore en rolig och ovanlig framgång att framhäva! Det skulle påminna om Lovisa Augusti, som hade en likanade framgångssaga. --85.226.45.47 20 mars 2009 kl. 17.47 (CET)
Släktnamnet var ju Cohn. /Pieter Kuiper 21 mars 2009 kl. 13.10 (CET)

Dödsår ?[redigera | redigera wikitext]

Artikeln om Sofia Lovisa Gråå saknar dödsdatum och bakgrund; varför fick hon utnämningen? Hade hon varit skådespelare? Källorna nämner inte hennes bakgrund eller dödsår, men kanske vet någon här?--85.226.45.47 21 mars 2009 kl. 12.18 (CET)

Ledamot i musikaliska akademien[redigera | redigera wikitext]

Var Bertha Tammelin ledamot i musikaliska akademien?--85.226.45.47 21 mars 2009 kl. 13.01 (CET)

Hon finns inte med på denna Lista_över_Musikaliska_Akademiens_ledamöter#T. Men man vet ju inte hur noggrant denna listan är uppgjord... Mvh / Mkh 21 mars 2009 kl. 15.57 (CET)

"Forbikobler"[redigera | redigera wikitext]

Hi there. Sorry for writing in english, but I don´t speak your language. Does anyone know what a "forbikobler" is? This word is mentioned in the manual of my burglar alarm system. You can program an alarm-zone as "forbikobler zone" and it is mentioned, that this is a common thing in Scandinavia. Since this could be a usefull thing, i would really like to know what this is. Greetings 80.245.147.81 24 mars 2009 kl. 10.47 (CET)

Welcome! The word means by-passer (think it's in Danish though) but I am not sure what that means in reference to your alarm system. Maybe someone has a burglar alarm and will know if it doesn't already make sense to you. Njaelkies Lea (d) 24 mars 2009 kl. 11.01 (CET)
Hey!
"Forbikobler Keypad Set Your system may be programmed to use a special type of entry or exit zone called a Forbikobler zone. The word "forbikobler" means "bypass" in Danish. These zones are used to connect external keypads or access controllers. If an exit is programmed as a Forbikobler zone with an external keypad, a trigger from the keypad within the exit time stops the timer and sets the system." From [40]
--Ankara 24 mars 2009 kl. 11.08 (CET)
Many thanks. Now I know, that this zone-type makes no sense for me hence I arm and disarm the system via a keyswitch besides the door. And this type of zone seems to be pretty useless to me, because you can connect a button to the control unit of the bruglar alarm which does exactly the same. If you are out of the door and press the button the system is armed. "Fascinating" =;o). Anyway, thank you again! 80.245.147.81 24 mars 2009 kl. 11.35 (CET)

örter[redigera | redigera wikitext]

Hej! Är på jakt efter namnet på en ört. 4 bokstäver med so i mitten. Alltså -so-. Kan Du hjälpa mig? MVH Jan B

Isop kanske? Är det till ett korsord? //Essin 24 mars 2009 kl. 20.47 (CET)

Nancy Edberg[redigera | redigera wikitext]

Flera årtal saknas! Jag funderar på att skriva om henne i en annan encyklopedia, men vill gärna ha årtalen; levnadsår, samt årtal för när hon grundade sitt eget badhus? Finns det någon som vet? --85.226.45.47 25 mars 2009 kl. 14.52 (CET)

Första tandläkaren[redigera | redigera wikitext]

Var Amalia Assur Europas första kvinnliga tandläkare? Och exakt när fick hon sitt tillstånd? På 1820-talet? Det står inte. --85.226.45.47 25 mars 2009 kl. 14.52 (CET)

Peking eller Beijing?[redigera | redigera wikitext]

Såg att det i flera artiklar har ändrats från Beijing till Peking, det är ju inte precis fel men har uppfattat det som att Beijing är det "modernare" namnet på staden? I svwp ligger ju också artikeln om staden under detta namn, så är lite osäker. Någon som vet och finns det någon konsensus om vad som bör användas? Mvh, Höstblomma 25 mars 2009 kl. 14.29 (CET)

Peking är väl en "västifiering" av stadens namn?! Beijing (eller hur det stavas) är väl det officiella namnet som vi borde försöka övergå till - även om Peking nog fortfarande är det "minst förvirrande". -- Lavallen 25 mars 2009 kl. 14.35 (CET)
Kanske intressant att skumma igenom lite olika tidningar och se hur det är i Sverige, enwp skriver "formely known as Peking", men det är ju enwp det.. ;-) Höstblomma 25 mars 2009 kl. 14.46 (CET)
Artikelns titel bör namnges i enlighet med de principer svwiki har för namngivning. På övriga ställen staden omnämns är det nog bäst att använda samma namn som artikeltiteln, såvida det inte finns speciella skäl för annat namn (t ex boktitel). --bOiviE  25 mars 2009 kl. 14.52 (CET)
Har inte hur staden benämnts varierat med tiden. Jag vill minnas att Beijing var vanligast fram till OS, varefter jag hört Peking oftast. -- Lavallen 25 mars 2009 kl. 14.59 (CET)
Nationalencyklopedin hänvisar Peking till Beijing, men sökningar med Google ger vad jag kan uppskatta fler resultat för Peking (i sidor på svenska) än för Beijing. Varierande användning i tidningar som Aftonbladet, DN etc. Höstblomma 25 mars 2009 kl. 15.05 (CET)
Hej! Jag tror att det svenska namnet (Det som står i pressen) är Peking. Det var iallafall det som användes vid de olympiska spelen i Peking/Beijing 2008. I däremot Norge så används Beijing. Ett förslag är ju att man skriver Peking/Beijing på alla ställen i artikeln, och bestämmer vad själva artikeln ska heta. Peking eller Beijing alltså. Ojojoj nu blev det rörigt, men hoppas att ni förstår ända.Gabbe.g 25 mars 2009 kl. 15.11 (CET)
Detta har diskuterats åtskilliga gånger, och hittills har det funnits konsensus kring att behålla Peking, såsom det mest använda namnet på svenska. (Alla större svenska medier skriver Peking.) Vad som är det officiella namnet spelar mindre roll – vi skriver ju Hongkong, inte Xiānggǎng (pinyin från standardkinesiska) eller Heunggong (kantonesiska); Macao, inte Machiao och Köpenhamn, inte København.
Under Wikipedia:Återgivning_av_främmande_språk#Kinesiska finns den aktuella rekommendationen: Om det finns en etablerad svensk stavning för ett begrepp (i allmänhet enligt Wade-Giles-systemet) så ska denna användas. Annars ska pinyin användas. I just fallet Peking används som sagt Wade-Giles-transkriberingen av hävd, både på svenska och på många andra språk.
Frågan är dock inte alltid självklar, Xinjiang ligger efter en liknande diskussion under just det namnet, och inte Sinkiang, som ju är det som brukat användas i svenskan. //Rotsee 25 mars 2009 kl. 15.12 (CET)
Kollade just TT-språket. TT använder konsekvent pinyin, men med fem undantag: De skriver Peking (inte Beijing), Kanton (inte Guangzhou), Hongkong (inte Xianggang), Tibet (inte Xizang) och Inre Mongoliet (inte Nei Menggu Zizhiqu). Vidare skriver man Chiang Kai-shek, etc, eftersom Taiwan inte använder pinyinsystemet.//Rotsee 25 mars 2009 kl. 15.18 (CET)
TT:s princip låter vettig, och stämmer hyfsat med minsta förvirringens princip. Men när det gäller Tibet blir det ytterligare komplikationer av att "Xizang" är det kinesiska namnet, medan landet heter "Phö" på tibetanska. Att välja det ena eller det andra tolkas lätt som ett politiskt ställningstagande för eller emot den kinesiska ockupationen. Att kalla det "Tibet" är neutralare.Lsj 25 mars 2009 kl. 15.30 (CET)
Anledningen till att vi skriver Köpenhamn är att Köpenhamn och Själland är undantagna enligt Mediespråksgruppen, övriga nordiska orter ska skrivas med æ och ø. 81.232.127.210 25 mars 2009 kl. 15.16 (CET)
I och för sig verkar de flesta tidningar konsekvent skriva ae, ä eller ö istället för æ eller ø troligen för att de inte har æ eller ø på tangentbordet. Även för personnamn. --BIL 25 mars 2009 kl. 16.25 (CET)
Vill också tipsa om WP:Projekt Kina, där liknande diskussioner förts tidigare. //Rotsee 25 mars 2009 kl. 15.38 (CET)
Tar ett tag innan man hänger med i vad som diskuterats tidigare och inte, är ju inte så gammal på Wikipedia än ;-) Undrade eftersom det inte var i nya artiklar det ändrades, utan i artiklar som verkade ha haft namnet Beijing inskrivet under en tid. Mvh Höstblomma 25 mars 2009 kl. 15.48 (CET)
Alls inget att be om ursäkt för, sådana här diskussioner mår bara bra av att hållas levande! (Och det blir meningslöst att hänvisa till uppnådd konsensus utan dem) //Rotsee 25 mars 2009 kl. 16.02 (CET)
Eftersom det av diskussionen ovan framgår att det är stor skillnad i hur insatta de diskuterande är ger jag en liten sakupplysning: Peking och Beijing är inte olika namn på samma stad, där det ena är nyare och det andra äldre, eller det ena västerländskt och det andra kinesiskt. Båda skrivsätten är transkriberingar av samma kinesiska namn på staden. I engelska är Beijing numera det nästan allenarådande (när jag besökte staden för något tiotal år sedan nämnde man tre sammanhang i vilka den äldre formen Peking fortfarande används, det enda jag kommer ihåg är rätten pekinganka), men på svenska används som sagt ofta fortfarande Peking. /Dcastor 25 mars 2009 kl. 16.49 (CET)
Ortnamnsfrågor har förstås ett icke försumbart politiskt värde, och det är ganska uppenbart att Kinas folk och regering föredrar att pinyin-namn (ex Beijing) för att hävda oberoende från de forna kolonialherrarna i Europa och Japan (stadens namn uttalas Peking på japanska). Det skulle de förmodligen göra oavsett inrikespolitiskt klimat i Kina - se motsvarande fall för konflikten om ortnamn i Indien. Trycket på att använda lokala, "politiskt korrekta", namn är förstås starkare på enwiki, där det finns användare från hela världen. Svwiki är mer av ett skyddat hörn, och frågan är fortfarande öppen. /Yvwv [y'vov] 25 mars 2009 kl. 18.01 (CET)
Vad som är politiskt korrekt är inte så relevant för Wikipedia. Vi ska använda etablerat svenskt namn när det finns, annars lokalt namn enligt den dominerande transkriberingsmetoden. Frågan här är alltså om varianten Peking är tillräckligt etablerad i svenska språket (nutida tidningar, tidskrifter, böcker, bloggar o.dy) för att frångå varianten Beijing som transkriberas enligt den nuvarande mest använda transkriberingsmetoden. --bviE  25 mars 2009 kl. 19.45 (CET)
Eftersom det är under faktafrågor bör vi kanske föra diskussioner om namngivning på andra sidor. Som sagts ovan är det alltså samma ord på kinesiska men olika västerländska återgivningar av det. Peking är den traditionella, Beijing är pinyin; det betyder "norra huvudstaden" och uttalas [pèitɕíŋ] med IPA, alltså ungefär pej-tjing med hörbart t-ljud. (Den första konsonanten är alltså tonlös, men pinyin använder b för att skilja från det aspirerade ljudet.) Anledningen till Peking är att det uttalades ungefär så när européerna började komma till Kina (än längre i de sydliga dialekterna som européerna hade mer kontakt med), men mandarin har senare undergått en ljudförändring. (Peking är alltså inte Wade-Giles, det blir Pei-ching enligt detta system.) Finns förresten ett avsnitt om detta i artikeln. /Fenix 25 mars 2009 kl. 22.10 (CET)
Svarar under Wikipediadiskussion:Namngivning#"Politiskt korrekta" benämningar. /Yvwv [y'vov] 26 mars 2009 kl. 01.19 (CET)

Sveriges Radio[redigera | redigera wikitext]

Är det någon som vet varför Sveriges Radio inte pausar ibland och spelar låtar i programmen i P1? Min teori är att det finns folk som inte vill ha avbrott för musik i radio, precis som de som hatar reklamavbrott under program i TV, och då blir en helt "talande kanal" bra för dem. J 1982 26 mars 2009 kl. 00.07 (CET)

Liknande radiostationer där man inte spelar musik finns ju på många andra platser, tex. Radio 5 Live i Storbritannien och NRK P1. Thuresson 26 mars 2009 kl. 16.54 (CET)
Jomenvisst är J 1982 på rätt spår med sin "teori". Likaväl som det finns personer som gärna hör musik, så finns det självklart personer som blir underhållna eller stimulerade eller upplysta av det talade ordet. Och Sveriges Radio har ett uppdrag att göra program även för dessa. För dom som inte tycker om P1, finns det P2, P3 och P4 att lyssna på. Mvh / Mkh 26 mars 2009 kl. 17.25 (CET)
Jag hör definitivt själv till dem som gillar P1 just för att kanalen är musikfri. Jag har inget emot musik generellt, men skvalmusik som jag inte själv har något inflytande på valet av och som dessutom hugger sönder intressanta resonemang kan jag mer än gärna vara utan. Har därtill själv blivit intervjuad i radio några gånger (bl a P4 i somras) och då irriterat mig väldigt på att man inte hinner fullfölja en enda ordentlig diskussion eller tankegång innan programledaren skall "påa" en låt. Gudskelov för P1! /FredrikT 27 mars 2009 kl. 19.00 (CET)
Det handlar hel enkelt om kanalprofilen. Alla SR-kanaler har sina egna karaktärer. P1 koncenterar sig på samhälle och kultur i talform, P2 "konstmusik", P3 ungdomar och P4 populärkultur, sport mm blandat med musik, samt lokalt/regionalt. Så har det (i princip) varit sedan P2 och senare Melodiradion började sina sändningar (1955 respektive 1961). Det finns dock ett undantag - "Sommar" som varvar tal och musik.--Janders 27 mars 2009 kl. 19.22 (CET)

Stockholm[redigera | redigera wikitext]

I en bok om mordet på Gustav III kunde jag läsa att Anckarström avrättades vid Skanstull men har det funnits en avrättninsgplats där? Den sk. Galgbacken låg ju på andra sidan vattnet, på Hammarbyhöjden? Thuresson 26 mars 2009 kl. 16.54 (CET)

På den tiden var inte Södermalm en ö, utan hängde samman med det som vi idag uppfattar som Hammarby-området. Hammarby sjö var just en sjö, och inte (som nu) en del av Saltsjön. Södermalm blev en ö när Hammarby kanal och Hammarby sluss byggdes på 1930-talet.--Janders 27 mars 2009 kl. 19.28 (CET)

Helvig av Holstein[redigera | redigera wikitext]

Hade Helvig av Holstein några maktbefogenheter under förmyndarregeringarna 1290-98 och 1319-2? Hade hon en plats i rådet?--85.226.45.47 27 mars 2009 kl. 09.45 (CET)

Efter Magnus Ladulås död tog en förmyndarstyrelse under ledning av marsken Torgils Knutsson makten. Helvig verkar ha varit testamentsexekutor men om hon satt i rådet eller hade något inflytande kan jag inte hitta någon som påstår.
"Hvarest drottning Helvig framlefde sina dagar efter konung Magnus’ död, veta vi icke, men antagligen var det i hennes lifgeding på Dåfö i Westmanland. Huru högt förtroende konung Magnus hyste för henne, torde i någon mån framgå deraf, att han gjorde henne till en bland verkställarne af sitt testamente. Något inflytande på de handlande personerna ägde hon dock derföre icke. Dessa stodo henne dock mycket nära. De voro hennes egna söner, hvilka kifvade med hvarandra och voro i färd med att af Sveriges rike göra trenne. Den som mest under dessa brödrastrider led, det var den, som låg den gamla drottningen mest om hjertat, nämligen bonden, men hon förmådde intet öfver de mäktige, hon kunde blott bedja i tysthet och gråta."
Svenska Familje-Journalen, band XI, årgång 1872, s. 194
Thuresson 27 mars 2009 kl. 18.47 (CET)
Den inte alltid helt tillförlitlige Åke Ohlmarks skriver in sin Alla Sveriges drottningar att "1291 drog hon [Helvig] sig tillbaka till sitt livgeding Dåvö gård i Morgongåva i östra Västmanland." 1302 skall hon ha varit närvarande vid sonen Birgers kröning, men i övrigt verkar hon ö h t inte ha rört sig i maktens centrum efter makens död. /FredrikT 27 mars 2009 kl. 21.42 (CET)

Medvetande[redigera | redigera wikitext]

Finns det fler arter på jorden än människor som har ett medvetande (i brist på bättre översättning av sentient being)? Även grundläggande sådant? Finns det några teorier för varför inte fler arter har nått människans medvetandenivå? Som jag har förstått det har vissa aparter grundläggande medvetande och kan använda tillbehör. Vore det inte möjligt att dessa med tiden kan evolvera till att bli varelser som lever likt oss? Eller för den delen andra djur. Vad är det vår hjärna har som alla andra arters hjärnor saknar? /Grillo 15 februari 2009 kl. 01.14 (CET)

Peter Gärdenfors bok Hur homo blev sapiens, Nya Doxa 2000, belyser denna svåra fråga från många olika håll. Hur själva upplevelsen av medvetandet egentligen uppstår kan nog ingen säga, men förmågan att skapa en inre värld är en nyckel. Vi tror att vi upplever omvärlden direkt, men egentligen kombineras intrycken från alla sinnena med erfarenheter och våra medfödda tolkningsförmågor till en inre värld som är den vi egentligen upplever. Vi fyller omedvetet i många luckor och är t ex övertygade om att en människa är hel trots att bara översta delen syns över muren. Alla däggdjur har förmodligen en avancerad inre värld, men olika arter har olika förmåga att frikoppla sin inre värld från sinnesintrycken för att använda den till simuleringar – fantasier, planer, drömmar. Deras grad av medvetande varieras säkret stort, men människoaporna är ganska klart de mest utvecklade. Dessutom finns en del fåglar som visat överraskande tendenser till avancerat tänkande. Bara människan kan i välmågans stund inse att det kommer sämre tider och frivilligt (nåja) gå ut i kylan för att förebygga framtida problem. Ekorrens samlarbeteende är ren instinkt och den samlar även om man redan fyllt dess förråd och slutar även om man plundrat förrådet. Människan kan dessutom skapa representationer av sina egna tankar i sin inre värld, och alltså inte bara uppleva sin omvärld, utan även en del av sitt eget tänkande. Det är vi troligen ensamma om. Men så har vi också extremt stora frontallober med de födelsesmärtor och de outvecklade och osedvanligt hjälplösa spädbarn som vi får betala för det. /Rolf B 15 februari 2009 kl. 02.09 (CET)
Ett mycket intressant svar! Men är delfinernas förmågor en myt då, eller är det så att de ligger ganska nära oss i tänkande?

--Elav W 15 februari 2009 kl. 12.56 (CET)

Ett svar jag läst ngn gång i "Ill Vet" (nej har ingen ref) eller liknande var att tom amöbor har ngn form av medvetande - de har en "kropp" att kunna vara medveten om. Sedan hoppar jag i min minnesbild ett antal steg till en hund - den kan se i spegeln och se "Oj!, en hund vad kul!", en apa kan se i spegeln och se "Oj, det är ju jag, vad intressant!", medan en människa kan se i spegeln och tänka "Ja, det är jag, men vem är jag egentligen?" - hur nästa steg skulle se ut kan vi inte ens föreställa oss, vi har inte förmågan att föreställa oss hur det medvetandet skulle se ut... /LavallenD(fd Innocent bystander) 15 februari 2009 kl. 13.31 (CET)

Jag såg på "vad är en människa" (tror jag att det var) för länge sen att hjärnornas uppbyggnad är väldigt intressant om man jämför t.ex. en människa med en orm. Anledningen att människan är så "filosofisk" (eller vad man vill kalla det) är att vi har väldigt många nervbanor som kopplar samman t.ex. syncentrat med andra delar av hjärnan. Jämför man med en orm så är delarna av hjärnan väldigt isolerade och har inte speciellt många kopplingar. Man tog som exempel att om en mus skulle rusa bakom en gardin och sen komma ut på andra sidan skulle ormen inte kunna koppla att det är samma mus, eftersom den delen av hjärnan som styr synen är dåligt sammankopplad med resten av hjärnan, eller något i den stilen. När ormen gick in i "jaktläge" så var de andra sinnena nästan avstängda. Det är väl ungefär också vad vi människor kopplar samman med att vara "primitiv", att gå på instinkt och inte koppla samman sinnen. Föreslår att ni kollar på programmet om ni är intresserade, mitt minne är inte alltid helt 100 :) »нотвыст(d.|b.) 15 februari 2009 kl. 14.00 (CET)

Alla högre stående djur har medvetande (åtminstone är jag lika säker på det som att Grillo har medvetande - men den enda person jag helt säkert vet har medvetande är jag själv). Förhoppningsvis vet du redan det. Jag tycker inte om att ordet "medvetande" används i andra, icke-egentliga, betydelser, eftersom folk i allmänhet har så otroligt svårt att förstå vad den egentliga betydelsen innebär. Du menar kanske "intelligens", "medvetenhet om sin egen plats i naturen" eller något liknande. Om du undrar vad "medvetande" egentligen betyder, läs avsnittet "Medvetande i box" i min artikel Livsfilosofi II. --Andreas Rejbrand 15 februari 2009 kl. 14.15 (CET)
Det går ju ändå inte att definiera "medvetande" eftersom det är subjektivt, det kan vara allt från medvetande om sin egen existens (vilket alla djur bör ha på någon nivå) till medvetande om sin plats i världen med någon typ av analys (vilket jag inte tror något djur har förutom människan) »нотвыст(d.|b.) 15 februari 2009 kl. 14.18 (CET)
Du har fel, och ditt resonemang bevisar att du inte har någon aning om vad den egentliga betydelsen av begreppet "medvetande" är. Det har absolut inget att göra med något av det du nämner ovan. --Andreas Rejbrand 15 februari 2009 kl. 14.27 (CET)
Menar du att det finns någon som har en exakt kunskap om sådana här saker? Jag upplever inte att jag ens har exakt samma typ av medvetande som min hustru ens - LavallenD(fd Innocent bystander) 15 februari 2009 kl. 14.34 (CET)
Jag känner mig hedrad att ha stött på den enda människan i världen som med säkerhet kan säga vad den "riktiga" definitionen av ordet "medvetande" är »нотвыст(d.|b.) 15 februari 2009 kl. 14.41 (CET)
Nej, vi är ganska många, men det verkar som om den stora majoriteten av människor har extremt svårt att förstå vad "medvetandet" är för något. Däremot är det ingen som har den minsta aning om hur det uppkommer eller fungerar. Bland personer som vet vad det är, i alla fall, är det allmänt känt att majoriteten av befolkningen inte vet det. --Andreas Rejbrand 15 februari 2009 kl. 14.50 (CET)

Snälla, låt inte det här urarta till vem som har rätt och vem som har fel. Jag tackar dock så mycket för främst Rolfs och Lavallens intressanta svar. Följdfrågan är väl fortfarande, om en apa kan förstå att den ser sig själv i en spegel, borde den då inte kunna utvecklas till att i en avlägsen framtid kunna bygga hus, skapa ett ekonomiskt system och så vidare? Människan har ju utvecklats genom tiderna och hade ju samma förutsättningar för många år sedan som nu, men kan man inte tänka sig att de mest intelligenta typerna av apor kan evolvera på samma sätt som människan gjorde? /Grillo 15 februari 2009 kl. 15.01 (CET)

En intressant notis i Aftonbladet idag skriver lite om ny forskning kring medvetandet hos djur, sammanfattningsvis att slutsatsen är att många djur har högre medvetandende än vad flertalet människor anser "bekvämt" att tillskriva dem. En poäng i artikeln är också att forskining om medvetande hos djur är svårt eftersom det inte är så lätt att skilja mellan medvetande och interligens. Rhesusapor tillskrivs i alla fall samma känsla för plus och minus som studenter och som student får jag väl då känna mig lite smickrad..? ;-) Höstblomma 15 februari 2009 kl. 16.34 (CET)
Utveckling som diskuteras här tar miljontals år, och det är mycket som ska klaffa på vägen. Människan och chimpanserna skiljdes åt för sådär 6 miljoner år sedan. Så där blir mycket programmering som skulla behöva göras om för att rätta in chimpanserna på vårt spår. Läs gärna Lasse Bergs Gryning över Kalahari – Hur människan blev människa, 2005, Ordfront, ISBN 978-91-7324-934-8 . Mvh / Mkh 15 februari 2009 kl. 17.15 (CET)

Elav W frågar om delfiner. Det har gjorts så många undersökningar på schimpanser och bonoboer (dvärgschimpanser) så delfinerna drunknar nästan i mängden. Men det var slarvigt av mig att nämna både människoapor och vissa fåglar men bara glida förbi delfinen. Förlåt, Flipper! I Hur homo blev sapiens nämns delfiner på sid 70 och man får intrycket att de borde ha en inre värld som ligger i närheten av människoapornas. Kanske är det vår likhet med människoaporna (fysiken - inte minst våra händer, generna, livsmiljön) som gör att det känns enklare att försöka förstå aporna.

Notwist jämför ormens och människans hjärna. Det h*n skriver stämmer väl med boken. Hjärnstammen är en liten del av vår hjärna, en förlängning av ryggmärgen som även kallas reptilhjärnan. Vad jag förstår har reptiler bara den, medan däggdjuren har stora påbyggnader och vissa av oss dessutom en utvecklad hjärnbark utanpå alltihopa. Jag ser det som att med mera hjärna kan vi få ut mer och mer av våra sinnen. Vi kan kombinera sinnesmodaliteter (syn, hörsel, ...), vi kan jämföra med erfarenheter, vi kan förutsäga konsekvenser och hantera dem redan innan de inträffar, vi kan lära av varandra, även på en abstrakt nivå, och vi kan föreställa oss hur andra tänker. Sherlock Holmes behöver inte många ledtrådar innan han inser hur saker och ting ligger till...

Evolutionen har för vissa arter funnit det lönande att bygga ut hjärnan mer och mer för att uppnå sådana förmågor. På sikt kan den förvandla vilken art som helst, men i det korta perspektivet (några miljoner år) ligger schimpans och bonobo nog bäst till. De har redan kommit långt och de har till 98,5 % samma gener som en art som redan nått dit vi snackar om. Ett stort aber är förstås att deras populationer är så små, och därmed också antalet mutationer och korsningar som behövs för att de ska komma nånstans.

Inom psykologin talar man om tvåprocessmodellen - automatisk och kontrollerad bearbetning. Den automatiska är omedveten, intuitiv, snabb, heuristisk, kan göra flera saker på en gång men kräver inövning (eller medfödda förmågor). Den kontrollerade är medveten, långsam, ansträngande, delvis logisk, kan bara göra en sak i taget men kan tackla nya och okända situationer. Människan med sitt utvecklade medvetande har ett fruktbart samspel mellan de två tankesätten. Vi vill nog oftast tro att medvetandet är herre på täppan, men hade det varit det skulle vi aldrig kunna spela pingis, köra bil och prata med passageraren samtidigt eller känna på oss något som sedan visar sig vara genialt.

För mig är det avancerat men egentligen inte konstigt att en stor och komplex hjärna kan få ut allt detta ur informationen från sinnena och styra sitt agerande efter det. Däremot tycker jag att det är rena trolleriet att vi dessutom upplever oss själva mitt i alltihopa, och jag kan inte bli klok på om det har någon betydelse för hur vi fungerar eller om denna medvetande-upplevelse bara är en kuriös bieffekt. Det är bara att hälla upp en öl, luta sig tillbaka och njuta! /Rolf B 15 februari 2009 kl. 20.35 (CET)

En av de mer angenäma varianterna av svar på frågeställningar, är IMHO de som inte mekaniskt stannar vid porten utan istället låter oss få en glimt av vad som finns innanför och kanske även får oss att associera och försöka föreställa oss vad som finns på denna okända mark. Jag upplevde mig i alla fall le och luta mig tillbaka efter orden ovan och oavsett om dessa tankar erkänns av alla, var det en mycket underhållande läsning (medvetet eller ej).
/Ronny 15 februari 2009 kl. 21.31 (CET)
Apropå den här forskningen och svårigheten att tillskriva andra djur egenskaper som vi gärna vill ska vara uteslutande mänskliga så stod det i DN häromdagen om att schimpanser har bättre (korttids)minne än människor. En av forskarna gjorde en parallell till autistiska människor som också har lätt för att komma ihåg detaljer, men fick genast påpeka att det inte var att säga att autistiska människor är mer lika apor än vi andra. Man får inte jämföra människor med apor, inte ens när det är positiva egenskaper som gott minne. Det är en kulturell spärr. —CÆSAR 16 februari 2009 kl. 11.47 (CET)
En detalj om "98,5 % samma gener" hos chimpanser / bonobo; det beror på hur man mäter. Enligt flera nyare studier är det betydligt lägre än så. Koios 16 februari 2009 kl. 12.44 (CET)

Den främsta kognitiva skillnaden mellan människor och andra däggdjur är intelligensen och hjärnans storlek. Människor har radikalt högre intelligens än andra djur, och som någon skriver ovan, så påverkar det även medvetandet. Den högre intelligensen hos människa beror främst på större hjärna, på större hjärna i förhållande till kroppsstorleken och på större yta hos neocortex (yttersta delen av hjärnbarken). Hjärnbarken är den del av hjärnan som har hand om medvetandet.

Helt orelaterat finns det en mycket intressant forskning som visar våra "medvetna beslut", vanligen faktiskt inträffar efter det att hjärnan (undermedvetet) redan har utfört en själva handlingen! "Medvetandet" kan alltså ses som en slags "film" som spelas upp av hjärnan i efterhand. Koios 16 februari 2009 kl. 12.44 (CET)

Ang. Caesars kommentar minns jag att det blev ett himla liv för några år sedan när någon jämförde en autistisk femårings intelligens med en gris. Det är synd att det ska vara så kontroversiellt att diskutera djurs intelligensnivå. Till exempel vill ju många se intelligens hos huskatter eller -hundar, men här är jag mer skeptisk. De verkar i och för sig känna igen en och förstå hur man får tag på mat, men det är väl mest instinkt. Jag har själv två katter som bor hos mig just nu och den första vägrade vara i närheten av mig de första veckorna men har nu accepterat de tillfälligt nya förhållandena. Man kan tycka att det handlar om nån sorts tillvänjning? Kan det ses som intelligens? /Grillo 16 februari 2009 kl. 14.51 (CET)
Ursäkta, jag måste inflika... Jag arbetar med katter och det är MYCKET intelligenta djur. Har man sk. "djuröga" så märker man det. Känner man djur, i mitt fall katter, väldigt bra, så lär man sig urskilja tecken på såväl intelligens som känslor samt vad som många människor betraktar som "medvetande". Jag har sett fd. hemlösa katter lida av depressioner p g a svårigheter de varit med om. De MINNS och de KÄNNER. Det vet alla som har "djuröga" och de som påstår att det måste finnas vetenskapliga bevis för att kunna hävda något sådant har FEL. Allt kan inte bevisas. Jag har ingen övernaturlig förmåga, jag är bara en vanlig människa som har lätt för att förstå (läsa av) djur. Katter kan också känna empati, både för varann och för människor. De förstår när man är ledsen eller sjuk och vakar över en. (Om man ger dem kärlek alltså, annars ger de fan i en). Jag kan ge exempel på detta om någon tvivlar. För övrigt, sedan jag skaffade akvarium har jag insett att även de simplaste små djur är smartare än vad man tror. Glöm aldrig bort att människor också är djur - varför skulle vi vara så annorlunda? / Antonysson --85.228.37.89 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
"98,5% samma gener" - Har ni tänkt på att det skiljer en hel kromosom mellan en man och en kvinna, dvs drygt 2% - jag skulle alltså ha mer genetiskt material gemensamt med en chimpanshanne än med min egen syster - mätmetoden ger konstiga effekter... /LavallenD(fd Innocent bystander) 16 februari 2009 kl. 14.55 (CET)
Mja, eftersom X-kromosomen finns hos både man och kvinna, och Y-kromosomen är en av de allra genfattigaste kromosomerna över huvud taget, så tror jag inte att din systers avsaknad av en ynka Y-kromosom gör så mycket... :) / LawD 16 februari 2009 kl. 15.08 (CET)
Nej, att Y-kromosomen är praktiskt taget tom vet jag - det är mig det är synd om - som bara har en X - :) /LavallenD(fd Innocent bystander) 16 februari 2009 kl. 15.10 (CET)
Dessutom har rygghåret börjat gråna så... /LavallenD(fd Innocent bystander) 16 februari 2009 kl. 15.12 (CET)
Male silverback Gorilla.JPG
Jo, jag ser det... ;-) —CÆSAR 16 februari 2009 kl. 15.50 (CET)
Hallå! Det här inkräktar på min anonymitet! :D /LavallenD(fd Innocent bystander) 16 februari 2009 kl. 15.53 (CET)

Lavallen: Jag vet ju många kvinnor som glatt skulle säga att den genetiska skillnaden förklarar mycket av mäns uppförande. :) Sjö 27 februari 2009 kl. 09.03 (CET)

@Grillo→ För att ta upp din fråga igen: det är klart att det är möjligt för apor att utvecklas i samma riktning som människan redan gjort. Varken människan eller något annat djur har ju slutat utvecklas, däremot är det ju långt i från säkert att det finns nått evolutionärt tryck i den riktningen för någon annan art, eller att människan för den delen skulle fortsätta att utvecklas i riktning mot högre intelligens. MiCkE 28 mars 2009 kl. 19.18 (CET)

Vilket år?[redigera | redigera wikitext]

Vilket år blev Ulla Adlerfelt invald i konstakademien? Var hon dess första kvinnliga ledamot? --85.226.45.227 28 mars 2009 kl. 17.32 (CET)

Sveriges första kvinnliga regent[redigera | redigera wikitext]

Under kungens frånvaro eller sjukdom kunde ju kunde ju drottningen vara utövande regent (Jag talar alltså inte om en monark, som drottning Kristina, utan om en tillfällig regent). Men jag har inte hittat så många sådana exempel i just Sverige. Vem var den första kvinna i Sverige som var regent utan att ha varit monark? Fanns det någon under medeltiden? Jag känner bara till Ingeborg Håkansdotter, som ska ha haft en plats i rådet, men fanns det någon annan? Det tycks ha varit ovanligt i Sverige. Har någon svensk drottning varit tillfällig regent på detta sätt? Eller kanske någon riksföreståndarfru? --85.226.45.227 27 mars 2009 kl. 23.13 (CET)

Erik av Pommern litade ju i varje fall mycket på sin hustru Filippa av England, och fick själv utöva makt (fast regent var hon inte). Fast då hade ju Drottning Margareta redan regerat själv.
andejons 28 mars 2009 kl. 07.55 (CET)
En kvinna som verkar ha tagit sig vissa friheter i umgänget med sveakungen är Skjalf. - Men det rör sig sannolikt bara om sagor. -- Lavallen 28 mars 2009 kl. 08.35 (CET)
Sigrid Storråda, drottning till Sveriges förste historiskt accepterade kung, sägs ha lagt sig i politiken. --BIL 28 mars 2009 kl. 09.47 (CET)
Finns det något som talar för att Sigrid var regent vid något tillfälle? Drottning Margareta var monark, men jag vill gärna veta om någon svensk drottning formelt varit regent någon gång. Filippa ska faktiskt ha varit regent medan maken var utomlands; 1423 tror jag. --85.226.45.227 28 mars 2009 kl. 17.20 (CET)
Jag misstänker att det är svårt att hitta några belagda drottning-regenter före Ingeborg Håkansdotter; om inte annat så för att det ö h t är sällsynt med samtida administrativa dokument före denna tid. Det man har att gå på dessförinnan är företrädesvis sentida krönikor och skrönor. /FredrikT 29 mars 2009 kl. 00.09 (CET)

Projekt[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag heter hanadi och går på ``Bransch och produkt`` kurs. Jag jobbar med en projekt om blöjor därför behöver jag er hjälp med följande frågor. 1.Banschförbundets historia 2.Verksamhetsområde 3.Antal medlemar 4.Politiska kontakter mm. 5.vad är aktuellt i branschen? 6.Vilka produkter ,lagar,avtal,utbildningar har kommit fram? OBS: Jag undersöker Pampers blöjor. Jag hoppas aat få svaret snrast för att det ska vara klart till torsdag den 2009-04-02 MVH Hanadi e-post:h.aiche@hotmail.com

Vi gör inte ditt arbete åt dig! Det vore fusk! --Andreas Rejbrand 28 mars 2009 kl. 13.21 (CET)
Kolla på artiklarna Pampers, en:Pampers, samt Pampers hemsida. Hittar du inte vad du söker där kanske ett email till nordicsconsumers@custhelp.com kan ge något. Det är väl ungefär så mycket hjälp du kan hoppas på att få här, som sagt gör vi inte skolarbeten åt folk. Njaelkies Lea (d) 28 mars 2009 kl. 13.41 (CET)
*lär sig läsa* Det var kanske inte företaget som var intressant utan branchen.. Men faktum kvarstår, gör arbetet själv. Njaelkies Lea (d) 29 mars 2009 kl. 12.28 (CEST)

Hur dog Beatrice Portinari?[redigera | redigera wikitext]

Ja, hur dog hon? Herrn 29 mars 2009 kl. 21.34 (CEST)

Enligt italienskspråkiga Wikipedias artikel om Beatrice gissas det i en källa att hon dog i barnsäng (Corriere Fiorentino, 4 marzo 2008, Beatrice l'ultimo segreto).//Hannibal 29 mars 2009 kl. 22.26 (CEST)

Inverterad albinism?[redigera | redigera wikitext]

Hej. Finns det något slags inverterad albinism som gör människor mycket mörkare? Herrn 29 mars 2009 kl. 21.32 (CEST)

Artikeln en:Melanism kanske kan vara intressant. Går att läsa "A synonym for this condition [Melanism] used in the context of human disease is melanosis."--Kruosio 29 mars 2009 kl. 23.26 (CEST)

The Hip Horace[redigera | redigera wikitext]

Hej! Vi är några personer som vill starta en sida gällande ett band (musik) som hette The Hip Horace, som är en av den svenka Indiepop scenens pionjärer. Jag började skriva men sidorna har raderats av Annika64 och Obelix. I Annikas fall stod det något om att man inte fick skriva om sig själv????? Och i Obelix fall så fattar jag ingenting? En 17-åring som raderar en sida om en musikgrupp som frotterar sig med miljonsäljarband som The Cure. Vad är det som händer hos er? Mvh/ Mats Ekblom --Mekblom (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Hej,
Den här frågan är en av de vanligaste på Wikipedia: "varför får inte artikel X finnas?" Wikipedia har som alla uppslagsverk gränser. För att man ska kunna lita på vad som står i Wikipedia krävs att det går att verifiera att något har funnits. Om ni kan precisera källor som anger att Hip Horace uppfyller Wikipedias relevanskriterier så kommer ingen att ifrågasätta artikeln. Lycka till.//Hannibal 29 mars 2009 kl. 23.55 (CEST)
Kolla gärna Wikipedia:Att skriva om musik. /Yvwv [y'vov] 29 mars 2009 kl. 23.58 (CEST)
"the+hip+horace"&btnG=Sök&meta= Imponerande! /Grillo 30 mars 2009 kl. 02.57 (CEST)
Jo, det går att länka med citattecken. "The Hip Horace" ger 6 sökträffar. torvindusEt tu, Brute? 30 mars 2009 kl. 03.09 (CEST)

Drottning Gyla?[redigera | redigera wikitext]

Hur ska man förstå texten på runstenen i artikeln om Håkan Röde? Är Gylla och Gyla två olika personer? Finns det källor? Finns det någon information om hans drottning? Kan man säga att Gyla är ett tänkbart namn? Vilka barn hade hon, när levde hon? Anses det att hon var gift även med kung Erik?--85.226.45.227 31 mars 2009 kl. 14.42 (CEST)

Tågljud[redigera | redigera wikitext]

Jag åker ibland med tåg av typen X31. När de startar och ökar farten hörs toner som sakta stiger och sedan plötsligt faller. Det upprepas fyra fem gånger tills tåget har fått upp farten. Det låter lite som när man accelererar en bil (när man lägger i en ny växel går ju motorvarvet ner), men "växlingen" är blixtsnabb, och ett elektriskt tåg har väl inga direkta växellådor? Är det möjligen frekvensen på drivströmmen till motorerna som ändras, och isåfall varför? Eller är det något helt annat? /NH 31 mars 2009 kl. 23.21 (CEST)

Frekvensen på drivströmmen kan det knappast vara. - Den ska vara närmast konstant. I luftledningarna finns 16 2/3 Hz växelström som omformas till 50 Hz med en generator i loket. -- Lavallen 1 april 2009 kl. 08.28 (CEST)
Jag tror att motorerna drivs av växelström med variabel frekvens som åstadkoms i loket med en frekvensomvandlare. Det som låter som växling kan vara att man vid visst varvtal övergår till att mata motorlindningarna i en ny ordning för att slippa komma alltför högt i frekvens. Om ljudet kommer direkt från den övertonsrika omriktade matningsspänningen eller från någon styrspänning vet jag inte, inte heller om det är någon komponent med magnetiska egenskaper, t ex en transformator eller någon effekthalvledare med piezoelektriska egenskaper som gör signalen hörbar. /Rolf B 1 april 2009 kl. 08.58 (CEST)
I gratistidningen man får ombord på SJ:s tåg finns sedan ett par år en spalt som heter "Fråga lokföraren" eller något i den stilen. Där brukar man kunna få bra svar på denna typ av frågor. /FredrikT 1 april 2009 kl. 11.43 (CEST)

Per Erik Wallqvist[redigera | redigera wikitext]

Jag har försökt hitta information om honom, men det är svårt. Finns det någon här som vet något? Finns han någonstans på nätet? Han var ju ändå mästare inom Kungliga Baletten.--85.226.45.227 31 mars 2009 kl. 15.15 (CEST)

Kanske användare Kr-val som skrivit en del om balettdansare här kan veta något? //Rotsee 2 april 2009 kl. 10.50 (CEST)

Ipred-lagen[redigera | redigera wikitext]

Ipred-lagen trädde ikraft för ca 5 timmar sen. Nu undrar jag, är det lagligt att ladda ner musik filer från youtube via youtubedownloader eller gäller lagen även där???--83.250.33.68 (diskussion) 1 april 2009 kl. 04.26 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.) signerad av Lavallen 1 april 2009 kl. 08.43 (CEST)

Vad jag förstår har inget ändrats vad gäller hur lagligt det är att ladda ner något, det som är olagligt nu var olagligt igår med. Lagen gör det istället möjligt för upphovsrättsinnehavare och deras ombud att få ut abonnentuppgifter på folk som fildelat olagligt. Det hela bygger dock på att de får tag på användarnas IP-adresser genom att t.ex. själv ladda ner eller upp till dessa användare. Det finns ingen möjlighet för dem att se vem som har laddat ner vad från Youtube eftersom de inte har någon direkt kontakt med nedladdaren utan allt lagras på Youtubes servrar. Att ladda ner material från Youtube är nog inte nödvändigtvis lagligt, men det är heller inget som den här lagen kommer hjälpa att stävja. Den enda möjlighet som finns att stoppa spridning från Youtube är nog att vara på Youtube som iglar och se till att de plockar undan skyddat material, vilket ju också görs. Läs gärna vår artikel om Ipred-lagen. Njaelkies Lea (d) 1 april 2009 kl. 09.08 ¨
Eftersom du laddar ner musik från Youtube utan upphovsrättshavarens tillstånd så har det alltid varit olagligt att ladda ner musik från Youtube. Däremot om det är upphovsrättshavaren själv som har laddat upp filen så är det ok att ladda ner den. /Poxnar (D | B) 1 april 2009 kl. 11.47 (CEST)
Inte helt säkert. Eftersom upphovsmannen (eller kvinnan) har rätt till sitt verk kanske denne bara valt att lägga upp filen på youtube för att folk ska kunna se den just på youtube. Att ladda ner filen kan fortfarande vara olagligt om artisten inte _vill_ att folk ska kunna ladda ner den; en bisarr följd av att politiker inte fattar hur Internet fungerar. Skulle du till exempel ladda ner en youtube-video upplagd av artisten, rippa ljudspåret, konvertera till mp3 och lägga ut på pirate bay skulle du plötsligt vara kriminell. Enda skillnaden är dock att ljudet kommer från dig och inte från youtube.
För övrigt har IPRED som sagt att göra med att ISP:er får begära ut vem som står bakom IP-nummer. "Olagligheten" i att fildela är inte förändrad. »нотвист(d.|b.) 2 april 2009 kl. 14.31 (CEST)

Jungfru Årberg[redigera | redigera wikitext]

Datum fattas. När dog denna intressanta kvinna? Och när öppnade hon sin praktik?--85.226.45.227 4 april 2009 kl. 19.23 (CEST)

Olga Björkegren[redigera | redigera wikitext]

Hej! På denna artikel är sektionen om hennes familj placerad före hennes biografi. Ser det inte lite otympligt ut? Det skulle se prydligare och, ja, helt enkelt bättre ut för en artikel att ha biografin först. Personen finns ju på wikipedia pga av det han/hon uträttat, så familj etc är ju bara en mindre del i sammanhanget, kort sagt inte lika viktigt. Dessutom ser ju hela artikeln prydligare ut med biografin (det viktigaste) först. Bara ett förslag!--85.226.45.227 4 april 2009 kl. 20.03 (CEST)

Sveriges kvinnliga regenter[redigera | redigera wikitext]

Vilka svenska drottningar (eller kanske riksföreståndarfruar, som Ingeborg Tott?) har varit utövande regenter? Jag menar alltså inte monarker, som Drottning Margareta, drottning Kristina och Ulrika Eleonora, utan kvinnor som tillfälligt varit regenter då kungarna varit utomlands, frånvarande, sjuka, etc. Det var vanligt i andra länder, men tycks inte ha varit det i Sverige? Jag har hört om Kristina av Holstein-Gottorp var regent under kungens frånvaro 1605 (var hon det fler gånger?) och Ulrika Eleonora var regent då kungen var i Hessen 1731 och 1738. Finns det fler exempel? Ingeborg Tott? Mette Dyre? Kristina Björnsdotter? Någon annan? --85.226.45.227 29 mars 2009 kl. 12.05 (CEST)

Hedvig Eleonora var förmyndarregent för sin son Karl XI och senare för sin sonson Karl XII. E.G. den 5 april 2009 kl. 22.23 (CEST)

Teknikens drivkrafter[redigera | redigera wikitext]

Jag och min syster har haft en lite diskussion om vad det är som är den största drivkraften inom tekniken. Jag anser att människan själv är den största drivkraften och hennes vilja att leva i utopi medan hon anser att den största drivkraften är oljan (i alla fall för modern tid). Så då undrar jag om kan man säga att den största drivkraften är människan? Och så undrar jag vilka uppfinningar eller liknande som har varit de största drivkrafterna för olika perioder.

Det är nog inte en egentlig faktafråga där man kan ge ett objektivt svar utan en fråga om åsikter. - Tournesol 2 april 2009 kl. 09.04 (CEST)
Nej, ingen faktafråga. Men jag har observerat att det är få saker som har gett så mycket teknisk utveckling som krig, tragiskt nog. Inget ger så mycket uppfinnarlusta som att hitta nya vägar att döda varandra. Det gäller allt från Arkimedes krigsmaskiner till det senaste... -- Lavallen 2 april 2009 kl. 11.08 (CEST)
Krig och hot om krig. Håller med Lavallen. Det måste vara den drivkraft som ger mest resultat, mycket förstås på grund av de enorma resurser stater lägger ner på sådant i kniviga situationer.. Njaelkies Lea (d) 2 april 2009 kl. 14.37 (CEST)
Listan Teknikhistoria är lite osystematiskt ihopsatt av olika bidragsgivare. Men den ger en ungefärlig bild av framstegen. Jag menar att alla "framsteg", militära eller civila, vinststyrda eller behovsstyrda, baseras på att någon tillräckligt envis och initiativrik tänkare har sagt: "kan inte detta göras bättre / annorlunda / billigare / snabbare / smartare ... ?" Då och då överskrids "trösklar" som nästan ingen har tänkt på förut. Boktryckarkonsten; t ex, det var ett helt system av innovationer inom olika teknikområden som Gutenberg införde. Newton och Leibnitz uppfann och införde oändligheten och det infiniesimalt lilla i den matematiska analysen, vilket banade väg för nya sätt att studera dynamiska förlopp. Upptäckten av bakterier var en revolution för mänsklighetens hälsa. Drivkraften för framstegen ska kanske sökas bland de som äger kreativt tänkande? Var tid har sina innovationer. Jag minns en professor som brukade säga: "De stora uppfinningarna har gjorts av dem som har gjort sig förtjänta för det." Nils Ferlin har en kort dikt: "Stenen, elden, metmasken - tre trappsteg till Rockefeller." (citerat fritt ur minnet) Mvh / Mkh 2 april 2009 kl. 16.34 (CEST)
Det finns en punkt i samtidshistorien, den 25 maj 1961, som på många sätt har varit avgörande för de senaste decenniernas samhällsutveckling. Då förklarade president Kennedy att USA, innan 1960-talet var slut, skulle ha landsatt en människa på månen. Så skedde också, sommaren 1969. Hans målsättning var ett svar på de sovjetiska rymderövringarna med Sputnik (1957) och Gagarin (1961). Rymdkapplöpingen var delvis följd av arbetet med militära missiler som utvecklades under andra världskriget. Rymdtekniken med alla dess följder i form av uppfinningar och teknik var en oerhörd stark faktor i den dator- och kommunikationsutveckling - både militär och civil - som präglade den senare delen av 1900-talet. All utveckling är inte styrd av militära intressen, men mycket av det som vi idag ser som självklart - små datorer, lätta mobiltelefoner, satellikommunikation m m - har på detta sätt en bakgrund i maktkampen mellan stormaktsblocken, kalla kriget och terrorbalansen. Rymdkapplöpningen skapade förutsättningar för teknikutvecklingen. Resultatet blev en samhällsomvandling för hela mänskligheten. Janders 2 april 2009 kl. 17.02 (CEST)
En vanlig modell för teknikutveckling (som jag nog bara sett på engelska) beskriver den som en kombination av technology push och market pull. Tyngdpunkten mellan dessa två kan växla mellan branscher och tidpunkter. Poängen med modellen är att varken "det som kommer ut från forskningslabben blir nya produkter" eller "det som efterfrågas på marknaden tas fram" ensamt på ett tillfredsställande sätt förklarar hur teknikutveckling går till. Kopplingen till teknikutveckling under perioder av krig (framför allt större och långdragna krig mellan större länder) förklaras då av att det då finns ett stor efterfrågan på nya lösningar som backas upp av tillgänglig finansiering och en allmän vilja att få saker gjorda fort. Man kan kanske beskriva detta som en "operation dammsugning" av pågående och genomförd forskning. Utvecklingen av kärnvapen under andra världskriget är väl ett bra exempel - de grundläggande fysikaliska principerna hade upptäckts några år tidigare - men utan pågående världskrig hade det knappast blivit någon finansiering av ett sådant gigantiskt projekt. Tack vare att Manhattanprojektet tog fram de första kärnreaktorerna o.s.v. lades också grunden för fredligt utnyttjande av kärnenergin i form av energigenerering, medicinsk strålterapi, materialforskning m.m. Detta hade kanske kommit ändå, men troligen tagit längre tid.
Möjligheten att utnyttja olja (och andra fossila bränslen) för att skapa ett bekvämare och mer mobilt samhälle har onekligen varit en faktor som lett till stora samhällsförändringar (samt ett oljeberoende och miljöproblem), men så har också exempelvis informations- och kommunikationsteknik, modern materialteknik, samt utveckling av läkemedel och mindre uppmärksammade teknikområden som livsmedelshygien, vattenförsörjning och sanitet. Tomas e 5 april 2009 kl. 18.45 (CEST)

Lewi Petrus[redigera | redigera wikitext]

I sin bok "Lewis resa" påstår P.O. Enquist att L.P. 1913, när pingströrelsen skapades, föreslog att i § 1 skulle stå: "Filadelfiaförsamlingen i Stockholm är en förening av bekännare utav den evangeliska lutherska trosläran, vilka sammanslutit sig osv." Stadgarna antogs först 1916, men då antogs de.

Min fråga är: Är detta historiskt korrekt? Kallade sig pingströrelsen för "evangelisk LUTHERSK"??? Var Lewi Petrus så okunnig om vad luthersk innebär, nämligen betoningen av dopet som ett sakrament, vilket skänker barndopet fullödig biblisk betydelse, eller var han så infernaliskt listig att han ville blanda bort korten för folk i allmänhet, genom att kalla rörelsen "luthersk"? --Jonashjalmar (diskussion) 5 april 2009 kl. 17.08 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)Citatet återfinns på sid. 178 i P.O. Enquists bok.

Det finns väl mycket i ordet luthersk som inte har med barndop att göra? --boıe  5 april 2009 kl. 18.34 (CEST)
Nu gissar jag bara, men en förklaring kan väl vara att man skulle kunna vara med i Filadelfiakyrkan och Svenska Kyrkan samtidigt. Fribrytare sågs inte med så blida ögon från statskyrkan, men om man kunde vara med i båda samfunden var det kanske inte lika illa. Det "lutherska" skulle i så fall kanske inte tolkas så bokstavligt utan mer vara tänkt för utomståendes ögon? E.G. den 5 april 2009 kl. 22.33 (CEST)
För övrigt är vår artikel om Martin Luther mycket kort jämfört med motsvarande artiklar på engelska, tyska, danska och norska. Så där finns att göra, om någon är sugen på att utöka/översätta. -- BOİvİE  6 april 2009 kl. 11.36 (CEST)

Min huvudfråga var om P.O. Enquists uppgift om § 1 är riktig. Kan någon svara på detta? Alfons Lindholm, Mörlunda

Brädlapp[redigera | redigera wikitext]

jag och min pojkvän har haft en diskusion om ordet brädlapp. Jag tycker inte det är ett riktigt svenskt ord men det tycker han. jag tycker mer det är något som tex dalmasarna har hittat på. Kan någon hjälpa mig??

Alla ord som används i svenskan är riktiga svenska ord, och alla ord är på ett eller annat sätt påhittade av någon/några. --bOiviE  5 april 2009 kl. 21.56 (CEST)
Brädlapp finns omnämnt i Svenska akademiens ordbok. / Elinnea 5 april 2009 kl. 22.45 (CEST)
Om man sätter en lapp på en bräda, så är väl det en brädlapp? Det är klart att man kan bilda ordet på det sättet. (Ordet kan förstås också ha någon annan, mer specifik betydelse, fast det känner jag inte till.) Ordet finns med i nionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista (det finns inte med i tionde upplagan, men det betyder inte att det inte skulle vara ett "godkänt" ord längre), så nog är det ett riktigt ord. E.G. den 5 april 2009 kl. 22.46 (CEST)
Brädlapp är nog inget ord från Dalarna. Det används i Småland också, i alla fall i min släkt. Jag har hört det användas för mindre brädor vid snickeriarbeten. Till exempel har jag hört följande i min barndom, Hej, pöjk kan du skicke hit en brälapp Marcustisk 5 april 2009 kl. 22.58 (CEST)
SAOB finns på nätet. Om man slår upp brädlapp finner man att "BRÄD-LAPP" betyder "(kortare) stycke af en bräda". Den uppgiften har SAOB hämtat från ett svensk-tyskt lexikon från 1738. Man ger också ett annat exempel "Ett .. trähus, med en brädlapp öfver dörren, på hvilken var skrifvet 'Hôtel'." Meningen har stått i en målares biografi från 1870-talet. SAOB "godkänner" inga ord. Dom rapporterar när ordet hittats första gången i skrift, och ger exempel på vad det då betydde. Mvh / Mkh 5 april 2009 kl. 23.33 (CEST)

Jodå.. nog är det etablerat. En kort bräda eller en liten brädstump, t ex den överblivna delen av en kapad bräda. Känns helt självklart i mitt språk, som inte är särskilt dialektalt. Janders 6 april 2009 kl. 12.42 (CEST)

Vilket djur är Långben?[redigera | redigera wikitext]

Musse är en mus, Kalle är en anka, men vad är Långben? Och kom inte dragande med att han är en hund, för i den genren har vi ju Pluto och Bolivar, och de är ju inte direkt verbalt kommunicerbara på samma sätt som Långben.

Enligt vår egen sida om Långben så verkar det som om han är en fabelhund.--Danne-Boy 5 mars 2009 kl. 13.30 (CET)
Men hur förklarar man då distinktionen mellan Långben och Pluto/Bolivar? Alltså att den förstnämnde är "humanoid", dvs går på två ben och kan prata, medan de andra två är "animaliska", dvs går på fyra ben och är stumma? De ska ju i så fall vara fabeldjur/fabelhundar allihop. --HeavyStuff 5 mars 2009 kl. 14.22 (CET)
Jag hörde en gång historien om ett barn som hade löst gåtan om hur hunden Pluto kunde vara Musses husdjur, medan hunden Långben är hans vän. "Långben har ju kläder!" löd förklaringen. :-) Tomas e 5 mars 2009 kl. 14.29 (CET)
Efter insikten att Långben är en hund börjar jag tycka att situationerna när han går omkring med Pluto i koppel är lite kinky. CalleC 9 mars 2009 kl. 13.51 (CET)
Ja, knappast barnvänligt...:-)--HolyCow 14 mars 2009 kl. 09.11 (CET)
Det finns ju ibland även ankor, möss, björnar och annat som vanliga djur medan de även är de människoliknande varelserna Kalle, Musse och Björnligan. Kanske är det lite mycket begärt att en serietidning ska vara helt logisk? :) Njaelkies Lea (d) 5 mars 2009 kl. 14.31 (CET)
med tanke på att tidningen Kalle Anka & Co utkommer en gång i veckan och har en upplaga på c:a 100.000 exemplar så indoktrineras ju hela tiden nya generationer i konsten att tänka ologiskt. Ett klart fall för regeringen, tycker jag! :-) --HeavyStuff 5 mars 2009 kl. 14.55 (CET)
Njaelkies Lea nämnde ytterligare människoliknande hundar, nämligen Beagle Boys (de är alltså inte björnar). Kalle Ankas universum är inte speciellt logisk... :-) --MagnusA 5 mars 2009 kl. 15.01 (CET)
Beagle är ju också ett öl från den chilenska ögruppen Tierra del Fuego. Kanske det blev någon slags sammanblandning här: Beagle Boys - Beer Boys - Bear Boys? Eller något liknande? 8)--HeavyStuff 5 mars 2009 kl. 15.33 (CET)
Bolivar har jag fullständigt missat och då läser jag Kalle fortfarande ibland - hur frekvent är han? /ЛаваллэнLavallen 5 mars 2009 kl. 14.39 (CET)

Om någon är intresserad så kallas egenskapen att något icke-mänskligt får mänskliga drag för antropomorfism (från antropos för människa, finns även i t.ex. "antropologi"), det är egentligen helt logiskt alltså att Långben och Pluto båda är hundar, men Långben är en antropomorfisk sådan. »нотвист(d.|b.) 7 april 2009 kl. 10.17 (CEST)

Hear, hear! - Tournesol 7 april 2009 kl. 10.38 (CEST)
För övrigt kan konstateras att seriekännaren Sture Hegerfors har beskrivit Långben som en hund när han har skrivit om Disneyfigurerna. E.G. den 7 april 2009 kl. 19.35 (CEST)
Seriewikin har en auktoritativ och utförlig presentation: Den "riktige" Långben, den knasiga och måttligt intelligenta tvåbenta hunden, gjorde sin entré i serieversionen av "Musse Pigg", på en söndagssida i dagspressen den 8 januari 1933. Mvh / Mkh 7 april 2009 kl. 22.17 (CEST)

För vilket brott blev han fängslad?[redigera | redigera wikitext]

Av vilken orsak blev Margareta Alströmers make dömd och fängslad?--85.226.45.227 30 mars 2009 kl. 19.58 (CEST)

Med tanke på årtalet 1788 ligger det nära till hands att maken var delaktig i Anjalaförbundet.--Ankara 30 mars 2009 kl. 20.03 (CEST)
Enligt en källa var han dömd för för order- och subordinationsbrott mot sin höge chef H. K. H. Hertigen. Han blev benådad från "arkebuseering till 20 års och 1 dags fängelse på Warbergs fästning" 1789. Se här [41].--Ankara 30 mars 2009 kl. 20.13 (CEST)
Tack!--85.226.45.227 31 mars 2009 kl. 14.42 (CEST)
Jag är tveksam om Anjalaförbundet. Amatörmässigt nyfiken slog jag upp två böcker: Officerarna som fick nog av Allan Sandström (1996) [Tema Anjalamännen och Ryska kriget 1788-90] och Ekot av ett skott av Alf Henrikson (1986) [Tema kungamordet 1792]. Ingen av dessa böcker har någon Cronstedt i personförteckningarna i slutet. Och utdraget om fästningsfångar anger lydnadsbrott mot "Hertigen". Denne bör ha varit kungens bror Karl som då var amiral vid flottan under Gustav III:s ryska krig. Så 85.226.45.227 får nog leta i flottans dokument om vad brottet kan ha bestått av. Mvh / Mkh 6 april 2009 kl. 14.08 (CEST)
Vid närmare titt behöver man kanske inte söka externa dokument. Se: Sjöslaget_vid_Hogland#Slaget. Var det Cronstedt som var kapten på Hertigens skepp? Mvh / Mkh 7 april 2009 kl. 16.53 (CEST)

Baggywrinkle[redigera | redigera wikitext]

Vad är den svenska termen för det som på engelska heter Baggywrinkle? Någon seglare som vet? Gagarin 3 april 2009 kl. 00.15 (CEST)

Inte seglare, men heter det inte lusplatting? Vivo 7 april 2009 kl. 06.05 (CEST)

Promemoria[redigera | redigera wikitext]

Då PM är förkortning av promemoria. Varför heter det då ett PM och en promemoria? Logiskt sett borde det heta en PM? Men det låter inte alls rätt. Vad beror detta på? Marcustisk 5 april 2009 kl. 22.31 (CEST)

Det heter en PM, men eftersom bokstäver normalt står i neutrum ("ett-genus") så kan det låta fel. Det gör att många också säger ett PM. E.G. den 5 april 2009 kl. 22.38 (CEST)
Tack för ett snabbt svar. Då skall jag tala och skriva rätt angående detta på jobbet i morgon och framöver. Marcustisk 5 april 2009 kl. 22.46 (CEST)

SAOL skriver "pm:et el pm:en" Janders 6 april 2009 kl. 13.03 (CEST)

Det hela kompliceras också numera av att folk i "internetgenerationen" tenderar att asociera PM snarare med "personal message" än med "promemoria", och att det i så fall faktiskt heter "ett PM" (eftersom den svenska motsvarigheten till message = meddelande är neutrum). /FredrikT 6 april 2009 kl. 12.31 (CEST)
Nu när vi ändå är inne på (ne)utrumdiskussioner så undrar jag hur man kan veta vad det är för genus på namn? Wiktionary säger ju exempelvis att Johan är utrum, men varför? /Natox 6 april 2009 kl. 12.34 (CEST)
Troligen för att utrum är en sammanslagning av femininum och maskulinum.
andejons 6 april 2009 kl. 13.11 (CEST)
Personnamn har av naturliga skäl alltid maskulint eller feminint genus (eller båda, vissa namn kan ju bäras av både kvinnor och män). Om du är tveksam, fundera på vilken av följande meningar som låter mest riktig: "Det var en skrämd liten Johan som kom till mamma på kvällen" eller "Det var ett skrämt litet Johan som kom till mamma på kvällen." E.G. den 6 april 2009 kl. 23.30 (CEST)

Basic editering[redigera | redigera wikitext]

Flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor#Basic editering/ Elinnea 7 april 2009 kl. 10.15 (CEST)

Video[redigera | redigera wikitext]

Jag vill gärna veta vad AVCHD- format står för när vi prater video. m.v.h. Elin Skjold e.lina@jdata.se

AVCHD? »нотвист(d.|b.) 7 april 2009 kl. 12.15 (CEST)


Agda Persdotter[redigera | redigera wikitext]

Levnadsår fattas. Känner man till dem?--85.226.45.227 7 april 2009 kl. 15.06 (CEST)

Jag har svarat på artikelns diskussionssida. /FredrikT 7 april 2009 kl. 22.28 (CEST)

Kammarfru och kammarjungfru[redigera | redigera wikitext]

Vad är skillnaden på dessa? Var kammarfru helt enkelt en gift kammarjungfru?--85.226.45.227 7 april 2009 kl. 23.47 (CEST)

Nej, det är tjänstetitlar. En kammarfru hade en mer framstående position än en kammarjungfru. E.G. den 8 april 2009 kl. 00.52 (CEST)
Här är definitioner från SAOB:
KAMMARFRU: (förr) den för­nämsta kvinnliga (eg. gifta) tjänaren hos furst­inna (l. hos döttrarna i furstlig familj) l. hos annan högt uppsatt dam, anställd för biträde med hushållssysslor, toalettbestyr, vård av gar­derob o. d. (vid hovet i rang närmast efter hov­damerna).
KAMMARJUNGFRU: tjänarinna hos förnäm dan, l. i förnäm familj med uppgift att betjäna husmodern vid toaletten, ha tillsyn över hennes garderob o. husets linneförråd, biträda med söm­nad m. m.; äv.: (kammar)husa.
/FredrikT 8 april 2009 kl. 09.02 (CEST)

Tack så mycket, det var utmärkta svar! Jag funderar på hur man ska översätta kammarfru till engelska. --85.226.46.215 8 april 2009 kl. 15.15 (CEST)

Termen "chamberlady", förekommer i ett antal artiklar på engelskspråkiga Wikipedia, alla relaterade till det portugisiska hovet, men verkar vara en något högre rankad post än den svenska kammarfrun. Så här står det t ex i artikeln en:Marquis of Abrantes:
Two of the Marchioness of Abrantes had their title upgraded to the duchess rank (only during her lives), when they became the queen's Chamberlady (Camareira-Môr), the highest palatine office for a lady.
FredrikT 8 april 2009 kl. 15.23 (CEST)

Varför brinner nästa allt upp ?[redigera | redigera wikitext]

Varför brinner nästa allt upp då när det kommer in i jordens gravitaionsfält, samt måste ett förmål befinna sig utanför för att de ska börja brinna? --83.250.38.0 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Inte helt säker men jag tror det har att göra med vad som nämns här ovan, nämligen friktion. När föremålet går från rymden (som är tom, dvs vakuum) mot jorden så ökas farten hela tiden av jordens dragningskraft, detta i kombination med atmosfären gör att det uppstår friktion som gör att det blir varmt. Om föremålet är litet så brinner det upp, om det är väldigt stort kan det klara av att komma igenom (som meteoren som utrotade dinosaurierna, till exempel). Det som kallas "stjärnskott" är i själva verket meteoriter som brinner upp i atmosfären, utan atmosfären hade de slått ner på jorden istället och vi hade levt under konstant bombardemang :) »нотвист(d.|b.) 9 april 2009 kl. 20.37 (CEST)

svensk 70-tals rock[redigera | redigera wikitext]

Hej!finns det någon som har fakta om en svensk grupp från tidigt 70tal ca,gick under namnet bull`s eller the bull`s --213.66.133.115 (diskussion) 3 mars 2009 kl. 15.03 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Bull and Bear på börssidorna[redigera | redigera wikitext]

vet någon vad som menas med uttrycken Bull and Bear på börssidorna --213.64.20.212 (diskussion) 10 april 2009 kl. 12.11 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Se artikeln om marknadstrender. Vivo 10 april 2009 kl. 13.07 (CEST)

Hur uttalar man "genialt"?[redigera | redigera wikitext]

"Geni" uttalas ju med ett "sje"-ljud, men jag hör jämt och ständigt folk uttala "genialt" med ett "j"-ljud. Vilket är "rätt"? (Nu blev det många citationstecken...) Herrn 13 april 2009 kl. 20.47 (CEST)

Enligt SAOL är båda sätten korrekta. torvindusEt tu, Brute? 13 april 2009 kl. 20.51 (CEST)

Andart[redigera | redigera wikitext]

Hona och hanne av vad?

Wikipedia är ju ett riktigt fågelskådarnäste, så jag tänkte fråga om någon vet vad det är för änder jag har fotat? Bilden är tagen i sjön Tisken i Falun. --Vivo (diskussion) 6 april 2009 kl. 12.48 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Vet ej, men skulle gissa på brunand. / Antonysson
Den är ju så mörk? Men det kanske är vinterdräkt? Vivo 7 april 2009 kl. 22.04 (CEST)
Bläsänder
Kan det vara bläsänder i eklipsdräkt (vinterdräkt)? Jag läste nyss att de inte har någon bläs på vintern. Eller vad kan det vara? Vi har väl bara runt 30 andfåglar i Sverige? Vivo 8 april 2009 kl. 16.59 (CEST)
Simänder, eller drickande dykand?
Efter mycket bildtittande verkar det fortfarande mest se ut som en hybrid mellan brunand och bläsand, men det finns väl inte? Kan jag chansa på att det är brunand? Vivo 8 april 2009 kl. 22.09 (CEST)
Nog känns det väl ändå som en simand i alla fall? Och 4 april borde den väl ha hunnit anlägga sommardräkt. Och ett par dessutom... Men vad det är vet jag inte. Inget som finns i min fågelbok i alla fall. Fel på kompassen, eller rymlingar kanske? Taxelson 8 april 2009 kl. 22.28 (CEST)
30 mars, närmare bestämt. Jag tyckte också att det såg ut att vara simänder, men det kan ju vara vilseledning. Jag hittar inget bra i någon av mina böcker eller via Googlebilder. Vivo 9 april 2009 kl. 21.24 (CEST)
Jag vidarebefordrade frågan till tyska Wikipedia och hittills har jag fått 2 svar, bägge menar att det varken är bläsand eller brunand. De tyska skribenterna känner ingen vildand med liknande utseende (särskild de vita ringar kring ögonen är unik) och föreslår därför en regional sort av tamanka. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 15 april 2009 kl. 20.37 (CEST)
Bakdelen av hannen liknar till exempel rasen Svensk Blå Anka - kanske är det hybrider mellan denna ras och vilda gräsänder? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 15 april 2009 kl. 20.51 (CEST)
Det låter ju inte helt otroligt. Tack så mycket! Vivo 16 april 2009 kl. 18.47 (CEST)

Vad har calsium för egenskaper då det är löst i vatten,[redigera | redigera wikitext]

varför fäller det ut då man kokar det, likaså når det har varit fryst, när isbiten i wickyn har smält så finns det partiklar av kalk på botten av glaset, varför? Kurt Andersson

Kalciumvätekarbonat Ca(HCO3)2 är relativt lättlöslig, medan kalciumkarbonat CaCO3 är svårlöslig. Det betyder att vid överskott av löst koldioxid (kolsyrajoner) CO32-, så löser sig kalciumkarbonaten genom att övergå till kalciumvätekarbonat, men när man exempelvis värmer denna lösning avgår CO2, och svårlöslig CaCO3 faller ut. Fenomenet förekommer i stor skala i naturen vit t.ex bildning av droppsten, och utfällning av s.k bleke i vattensamlingar på kalkberggrund. Taxelson 17 april 2009 kl. 19.04 (CEST)

3-rätters, ursprung?[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Jag heter Anna Wikner och jobbar på Tasteline, vi undrar om ursprunget för: trerätters, 3-rätters? var och när fenomenet 3-rätters uppkom?. Vore hemskt tacksam för återkoppling!

Tack på förhand!

Bästa hälsningar,

Anna Wikner

anna.wikner@tasteline.com

Inlagd den 16 mars 2009 kl. 16.47 av 144.63.171.64 (datum+ID tillfogat av Mkh)


Hej Anna!
Det var en intressant fråga, men det är inte lätt att hitta något exakt svar. Du har fått vänta länge, för det finns nog ingen "uppfinnare" som går att identifiera till namn och tidpunkt. Kolla med Restauranghögskolan i Grythyttan om dom vet något.
Det finns en bok Sedernas historia av Norbert Elias, ISBN 91-7486-472-6 Där finns ett kapitel som på drygt 60 sidor går igenom Bordsskickets historia.
Mvh / Mkh 18 april 2009 kl. 17.33 (CEST)
Utan att veta säkert, skulle jag kunna tänka mig att Frankrike under 1800-talet kan vara en bra början att leta. För riktigt länge sedan lär "fina middagar" ha innehållit massor av rätter, och ofta varit bufféliknande, för att visa upp överdåd. Att begränsa sig till färre rätter (oavsett om vi talar om tre, fyra eller fem) "känns" som något som bör ha kommit när mattillgången var bättre, och man snarare imponerade med kvalitet än kvantitet bland dem som hade råd. Jag har för mig att en av Jean Anthelme Brillat-Savarins (1755-1826) åsikter var att man efter en gourmetmåltid inte skulle vara proppmätt och däst, utan ha en känsla av lätthet, så det kan ju vara en bra börja att leta bland hans skriverier om hur en måltid borde vara komponerad. Å andra sidan har jag någon gång hört att 4-rätters (förrätt - soppa - huvudrätt - efterrätt) skulle ha varit standard på eleganta svenska middagar tidigare under 1900-talet, så kanske har 3-rätters uppstått ur 4-rätters. En beskrivning av Nobelmiddagarnas utveckling verkar säga att de i början av 1900-talet var 7-rätters, blev 4-rätters på 1920-talet och 3-rätters på 1940-talet. Tomas e 18 april 2009 kl. 19.07 (CEST)

Mixa zutten, shaka göten[redigera | redigera wikitext]

Hej. Minns att jag för några år sedan såg ett ofantligt roligt fotografi med en äldre herre som stod i ett DJ-bås på någon nattklubb och log mot kameran. Då hade någon lagt på texten "mixa zutten, shaka göten". Jag vill minnas att bilden fanns på istheshit.net men jag har trots mycket letande inte lyckats hitta den. Kan någon hitta bilden? Har någon annan sett bilden? Herrn 18 april 2009 kl. 14.52 (CEST)

Friktion[redigera | redigera wikitext]

Borde inte handen bli varm av all friktion som den utsätts för (luften) istället för kall när man tar ut den genom bilen i låt säga 150 km/h?

Nej, värmen som uppstår av friktionen är i princip försumbar i förhållande till vindavkylningen. /Natox 8 april 2009 kl. 16.41 (CEST)
Det finns något i aerodynamiken som kallas "stagnationstemperatur" en:stagnation temperature och som beskriver temperaturhöjningen från "luftströmmens friktionsvärme". Det ska behövas flera hundra km/h innan det ens blir 1°C höjning. Men det växer kvadratiskt med Mach-talet, så att vid Mach ≈ 1 är temperaturstegringen omkring 60°C. Mvh / Mkh 9 april 2009 kl. 01.58 (CEST), tillägg 19 april 2009 kl. 22.45 (CEST)

Lysrör kontra lågenergilampor[redigera | redigera wikitext]

Under senaste året tycker i alla fall jag att kritiken mot lågenergilampor har ökat. Bland de yttranden som oftast hörs finns de om att lågenergilampor inte sparar energi, miljörisker med trasiga lampor, belastning på miljön vid tillverkning, effekten på elöverkänsliga. Det finns några till som nämns i Wikipediaartikeln. Lågenergilampor är ju minilysrör och lysrören borde väl ha samma nackdelar som lågenergilamporna, men man hör sällan kritik mot lysrör. Finns det egentligen någon väsentlig skillnad mellan lamporna och lysrör i de avseenden jag nämnde?Sjö 13 april 2009 kl. 21.04 (CEST)

Skillnaden ligger i att det finns elektronik i en lågenergilampa som hos ett lysrör finns i armaturen (och därför används för flera lampor). Det är viktigt att denna är väldesignad för att det verkligen ska bli någon energivinst att tala om.
När man ser kritik av detta slag ska man alltid titta efter vems intressen den talar för. - Det finns knappt några oberoende forskare inom dessa områden. -- 194.17.16.159 19 april 2009 kl. 12.33 (CEST)

skönhetsoperationer[redigera | redigera wikitext]

hej jag är en tjej som fick tvillingar för snar tre år sedan och jag fick så mycket hud kvar på magen jag mår så dåligt av det jag gråter var dag och vill bara gå och gömma mig.det känns som om att jag alldrig får lov att må bra igen i min kropp=(finns där nån stripendium som kan hjälpa mig så att jag kan få göra en opration så att jag kan få må bra igen =)alla mina närmaste blir drabbade för att jag mår så här SNÄLLA kan ni hjälpa mig.MVH emelie

Jag har för mig att man i vissa fall kan genomföra korrektiv kirurgi av det här typen genom den allmänna sjukvården. Kontakta din läkare så kan han/hon säkert bistå. Dock tror jag inte att det finns stipendier att få, men det vet säkert läkaren. Riggwelter 19 april 2009 kl. 15.45 (CEST)
Stipendier känner jag inte till något om. I vissa fall kan man få plastikkirurgi inom den allmänna sjukvården. I första hand gäller det efter olyckor eller om man har medicinska problem av för mycket hud, som till exempel svårläkta sår eller infektioner i hudveck. Det är landstingen som bestämmer vilka regler som gäller, så det beror på var du bor i Sverige. Oavsett vilket tycker jag att det låter som en bra idé att gå till en läkare. Du beskriver att du gråter varje dag, att du aldrig kommer att må bra igen och att du upplever att det drabbar din omgivning. Ibland kan en depression göra att man upplever att ens utseende som värre än vad kanske andra tycker, och en viktig uppgift för läkaren blir att bedöma om du har en depression (det är omöjligt att avgöra såhär på nätet utan att träffa dig), och om du kanske i så fall skulle kunna ha nytta av annan hjälp också för att må bättre. Mitt råd är att du så snart som möjligt kontaktar din vårdcentral och ber om en tid. De kan också bedöma huden på din mage och vet mer om vilka medel som står till buds och så i just ditt landsting. Med vänliga hälsningar Nitramus 19 april 2009 kl. 21.57 (CEST)

Ångtvätt[redigera | redigera wikitext]

Blir det bra resultat om man tvättar fönster med ångtvätt? --85.227.233.116 (diskussion) 19 april 2009 kl. 15.38 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Vad hette Hitler?[redigera | redigera wikitext]

Hade Adolf Hitler något mellannamn?--Ericus Rex 28 mars 2009 kl. 18.56 (CET)

Alan Bullocks grundliga Hitlerbiografi ger i vart fall ingen uppgift om något annat namn. Med tanke på att andra större språkversioner av Wikipedia heller har något uppgift om några ytterligare förnamn misstänker jag att några sådana inte är kända. /FredrikT 29 mars 2009 kl. 00.19 (CET)
Inte heller Nationalencyklopedin, Encyclopedia Britannica eller Encyclopedia Judaica anger något annat förnamn/mellannamn. Hans far Alois Hitler var dock oäkting och gick under en tid under moderns efternamn "Schicklgruber". MiCkE 29 mars 2009 kl. 12.33 (CEST)
Elizabeth? -- jiˈesˌdeːo ] 29 mars 2009 kl. 13.54 (CEST)
I Ian Kershaws "Hitler en biografi" återges i faksimil Hitlers medlemskort i DAP från 1920. Där står: "Mitgliedskarte für /oläsligt/ Adolf Hitler". Stavningen av efternamnet verkar rättad från "Hittler" till "Hitler". Men det som fått mig nyfiken är det oläsliga ord som står före "Adolf". Det skulle förstås kunna vara "Herrn" men ser inte riktigt ut så.--Ericus Rex 29 mars 2009 kl. 22.15 (CEST)
Jag har inte läst den boken och har den inte tillgänglig, men jag kan tänka mig att det är någon annan titel än herr. Kanske korpral? E.G. den 5 april 2009 kl. 22.21 (CEST)
Jag lovar, jag är inte Hitler. Herrn 18 april 2009 kl. 14.43 (CEST)
Gefreiter är det tyska ordet för korpral, ifall det hjälper med texttydningen. Kunde också tänka mig att man kunde förkorta det till Gefr.. Tomas e 19 april 2009 kl. 23.58 (CEST)

Svenska namn på träd[redigera | redigera wikitext]

Jag håller på med en artikeln om en nationalpark på Eldslandet. Jag skulle behöva hjälp med de svenska namnen på tre trädarter; ñire (Nothofagus antarctica) sydbok?, lenga (Nothofagus pumilio) och coihue (Nothofagus dombeyi). Är det någon trädkännare som kan hjälpa mig?--Ankara 19 april 2009 kl. 15.01 (CEST)

Det enda jag hittade på svenska via Google var denna publikation från SLU. Jag är ingen expert men N. dombeyi benämns "sydbok/coihue" och N. pumillio benämns "sydbok/lenga". Kunde inte hitta att N. antarctica skulle benämnas ñire, dock. -- jiˈesˌdeːo ] 20 april 2009 kl. 12.37 (CEST)
I artikeln "Sydbokar" i NE (på nätet) översätts Nothofagus antarctica med "chilebok". Några fler enskilda namn på sydboksarter förekommer tyvärr inte i artikeln. /FredrikT 20 april 2009 kl. 13.41 (CEST)
Tack för hjälpen. Artikeln kommer snart.--Ankara 20 april 2009 kl. 18.53 (CEST)

Avstånd mellan två punkter[redigera | redigera wikitext]

Vill ha reda på avståndet mellan Kungsängens Flygplats i Norrköping och Heatrow airport i London,England. Hans Johnsson 070.749.23.35

www.google.com Ghostrider ♠ 20 april 2009 kl. 10.50 (CEST)
Menar du fågelvägen längs jordens krökning, avståndet längs trafikflygets korridorer eller bilvägen? Google Earth (som du kan ladda ner från http://earth.google.com) har en linjalfunktion du kan använda för fågelvägen, och jag får det till ungefär 1300 kilometer. - Tournesol 20 april 2009 kl. 10.51 (CEST)
Efter att ha kollat och räknat på Google Maps, så får jag att det fågelvägen blir 714 nautiska mil. --boiVİe  20 april 2009 kl. 11.01 (CEST)

Upphovsrättslicenser[redigera | redigera wikitext]

Under en ganska sen kväll nu i helgen hade jag och några vänner en diskussion om olika möjligheter att tjäna pengar med hjälp av Internet och med minsta möjliga arbetsinsats. Trafikdragarsidor som handlar om populära ämnen och som drar in pengar på annonser är ju ganska välkända, men de måste fortfarande skrivas, vilket innebär arbete. Vi enades om att det absolut "arbetsfriaste" måste vara sidor med användargenrerat, växande och föränderligt innehåll som kräver ett minimum av administration från sajtägaren. En av mina vänner anförde en svensk sida med användarskrivna vuxennoveller som det mest uttalade exemplet h'n sett i den vägen (de flesta som skriver den typen av noveller är inte intresserade av att hävda upphovsrätt och få sitt namn satt i samband med texten). Det vi inte lyckades enas om var huruvida en ägare av en sajt med mer rumsrent användargenererat innehåll (där användarna kan vara eller kan bli intresserade av att hävda upphovsrätt) är beroende av de innehållsgenererande användarnas godvilja under hela sajtens livslängd. Dvs; finns det lagligt utrymme för sajtägaren att begära att användarna ska gå med på att överlåta sina bidrag till sajtägaren exklusivt? Kan bidragsgivarna ändå ändra sig och återkalla lämnade bidrag (vilket de inte kan på exempelvis Wikipedia)? Vad händer om sajtägaren eller andra användare har modifierat bidragen? Är sajtägaren skyldig att/kan åläggas att på begäran specificera vem upphovspersonen är? Finns det färdigformulerade licenser som rör den här typen av fall? Finns det några sidor där innehåll skapas under de förutsättningarna? Jorva 20 april 2009 kl. 11.55 (CEST)

Jag har tidigare skrivit ganska mycket dikter och lagt upp på Sockerdricka.nu, och även (ytterst) lite på Allpoetry.com. Där har jag fattat det som att det är mina verk, som jag kan plocka bort när jag vill och har dem hela tiden i samband mitt användarnamn (som man liksom på Wikipedia kan koppla till sitt riktiga namn, eller låta bli), även om de är gratis och öppna att beskåda för alla som besöker sidan. Jag tror att det finns relativt många sådana portaler på nätet i olika genrer, men jag vet inte exakt hur de fungerar lagtekniskt. Vivo 20 april 2009 kl. 18.31 (CEST)

skatt[redigera | redigera wikitext]

betalar den spanska kungafamiljen någon skatt

Ja medlemmar i den spanska kungliga familjen betalar skatt (även konungen).--Ankara 20 april 2009 kl. 18.52 (CEST)

Protestantiska grupper i Nordirland[redigera | redigera wikitext]

Varför finns det ingen information om UVF, UFF eller andra protestantiska motsvarigheter till IRA, CIRA, RIRA etc?

UFF nämns i den här artikel; Ulster Defence Association, även UVF finns Ulster Volunteer Force. Här finns flera artiklar listade: Mall:Konflikten i Nordirland--Ankara 21 april 2009 kl. 16.32 (CEST)

ättlingar till kompositören Gustav Nordqvist[redigera | redigera wikitext]

Hej, det skulle vara intressant att få veta om mer om kompositören Gustav Nordqvist, familjen, vem var han gift med? Hade han barn? Vilka var dom? hälsningar Inga-Lill

Artikeln innehåller lite uppgifter om honom; tyvärr inget om hans familj. Se Gustaf Nordqvist.--Ankara 21 april 2009 kl. 15.35 (CEST)
Det går att släktforska på denna sida: http://www.svar.ra.se/web/webfolder/databasequeryservice/databasequeryservice.asp?uidObjectGUID={91FA6D4E-3E76-4344-8C72-5D28B1A2A79E}
Tyvärr är det bara 1890 och 1900 års folkbokföringar som är där och han hade vid 24 års ålder kanske inte fru och barn. Finns mer forskningsdatabaser på http://www.svar.ra.se/ --BIL 22 april 2009 kl. 19.51 (CEST)

Sola, solus, soli[redigera | redigera wikitext]

Hitflyttat från Diskussion:Protestantism

fråga om de fem sola: jag har en fundering. jag kan inte latin och det är därför svårt för mig att veta detta jag ska fråga, så jag använde mitt sunda förnuft. eftersom att i alla fem sola finns just sola i olika former med. och eftersom det enda ordet som är med i alla översättningar är "allena" antar jag att sola översätts till allena. och jag antar efter egna funderingar och slutföranden att "sola" är gällande för den/det. eftersom kristus var en person av manligt kön, betyder det alltså att "solus" är är ett pronomen för "han". men det kan inte stämma eftersom gud som också borde beskrivas som en han är skriven med soli. alltså finns det tre alternativ: antingen var inte Jesus Christus man, antingen påstår de att gud inte är en man eller så är det fel. och om alternativ två är rätt, vad är gud då? för så vitt jag vet skulle han i så fall vara en kvinna, eftersom han knappast skulle kunna vara en "ni" "du" eller liknande.

MVH Gustav 14 år. (--90.229.204.193 (diskussion) 16 oktober 2008 kl. 19.10 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.))

Jag hoppas att någon med latinkunskaper kan ge utförligare svar, men noterar själv att det finns en skillnad mellan satserna sola gratia och soli Deo gloria däri att sola/soli i det andra fallet har en riktning: "bara till Gud hör äran". /Dcastor 21 april 2009 kl. 23.52 (CEST)
Ja, uttrycket Soli Deo gloria indikerar alltså dativ. Vän av ordning skulle då kunna ifrågasätta dativformen av adjektivet solus och mena att det bör formuleras Solo Deo gloria. Dativformen i singularis av solus är dock oregelbunden och slutar på "i", således soli. torvindusEt tu, Brute? 22 april 2009 kl. 00.09 (CEST)
Utrymmet (och tiden) medger inte en fullständig grammatik men, solus är ett adjektiv som betyder ’ensam’ m.m. Det böjs i genitiv solius, dativ soli, i ackusativ solum. Sen böjs det förstås efter genus: sola est - 'hon' är ensam, solus est – 'han' är ensam, etc. Solum är också adverb och betyder ’endast’, ’blott’, etc. Rex Sueciæ 22 april 2009 kl. 00.19 (CEST)

kompositören Gustaf Nordqvist[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag har fler frågor ang. kompositören Gustaf Nordqvist, jag undrar var han han var verksam och även årtal. Tacksam för svar, hälsningar Inga-Lill

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Nordqvist kan vara en bra sida att börja leta på. - Tournesol 22 april 2009 kl. 18.42 (CEST)

Hur uttalar man "à" eller "á"?[redigera | redigera wikitext]

Hur uttalar man det? Då menar jag i sammanhanget exempelvis "tio gånger à 1000 kr" (eller om det är "á", jag minns aldrig). Herrn 22 april 2009 kl. 01.27 (CEST)

Som ett enda kort, öppet a, liksom ljudet i mitten av svenskans "hatt" eller i början av tyskans "Achtung". Arnef 22 april 2009 kl. 01.31 (CEST)
Och ja, det ska vara grav accent (à), här liksom i ris à la Malta och à la carte. A med akut accent (á) används mig veterligen inte i svenskan, däremot i till exempel isländskan. //Rotsee 22 april 2009 kl. 08.35 (CEST)
Så "à" (ordet) är svenskt? Herrn 22 april 2009 kl. 17.36 (CEST)
Det finns nog en del utändskt inflytande som vi har tagit till oss. SAOL presenterar tre olika a
a (bokstaven) a; exempel "A och O" ≈ det enda viktiga (uttal långt a som i "mat")
a preposition från, i utländska fraser; exempel "a priori" ≈ från början (uttal kort a som i "hatt")
à preposition till; exempel "två à tre", två till tre (uttal kort a som i "hatt")
Mvh / Mkh 22 april 2009 kl. 18.52 (CEST)
De äldsta skriftliga beläggen i SAOB är från mitten av 1600-talet (10 aktier à 50 kr. 1644, Spanmåhl à 3 Daler 1654). Även ordets andra betydelse (mellan ... och ...) tycks ha varit med ett tag i svenskan (30 à 40,000 D(a)l(e)r. 1670) //Rotsee 22 april 2009 kl. 18.57 (CEST)
Om jag förstått det hela rätt så är à besläktat med @. Det vill säga att man kan/kunde (på vissa språk) säga 10 aktier @ 50 kr. Eller är jag helt ute och cyklar? --BOIVİe  22 april 2009 kl. 19.48 (CEST)
Artikeln om @ på engelska Wikipedia avhandlar bland annat det eventuella släktskapet med à liksom bruket i modern engelska och en översikt över andra språk. //Rotsee 23 april 2009 kl. 07.36 (CEST)

GPS-program[redigera | redigera wikitext]

Är det nån som känner till nåt bra datorprogram som är enkelt att använda i Windows, där man kan ladda in kartor från olika källor (för visning i offlineläge, helst), tillsammans med en gps, som navigator? Helst open source- eller freeware-program, men i värsta fall även program som kostar pengar. Letar runt men vet inte riktigt vad jag ska söka på... Helst ska man kunna ladda in OSM-data i programmet, och kanske även andra karttyper. Jag söker alltså något likt Mgmaps, men för datorn. Tack på förhand! /Grillo 23 april 2009 kl. 01.14 (CEST)

Ordet "samnordisk"[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar hur man använder ordet "samnordisk" (har tittat i min ordbok, där stod det inget). Om något är samnordiskt, t. ex. en samnordisk filmproduktion, ska det då innefatta alla nordiska länder eller räcker det med två länder, exempelvis Sverige-Norge? Är meningen "Filmen X är en samnordisk produktion av Sverige och Norge" korrekt?--Crocuta 23 april 2009 kl. 16.36 (CEST)

Jag har alltid tolkat det som ett samarbete mellan minst två nordiska länder. -- Lavallen 23 april 2009 kl. 16.42 (CEST)

Det är ungefär så jag tror själv men jag blev osäker när jag började fundera efter.--Crocuta 23 april 2009 kl. 16.50 (CEST)

Det lär inte finnas någon helt självklar förklaring. Samnordiska angelägenheter kan variera från att gälla två av de nordiska länderna, till samtliga (enligt gammal syn) fem. Ett exempel här:Tolkning av samnordisk lagstiftning. Janders 23 april 2009 kl. 16.54 (CEST)

Slutsatsen blir alltså både och?--Crocuta 23 april 2009 kl. 17.50 (CEST)

Jag är inte helt hemma i filmvärlden - men jag misstänker att dessa samproduktioner går under ett samarbete som lyder under hela eller stora delar av norden. Men varje projekt/film engagerar inte nödvändigtvis alla inblandade länder. På samma sätt så engagerar väl inte ens alla frågor i nordiska rådet/ministerrådet varje gång alla länder/områden. -- Lavallen 23 april 2009 kl. 18.31 (CEST)

När du säger det, så låter det logiskt att samnordisk har den betydelsen.--Crocuta 23 april 2009 kl. 18.46 (CEST)

Amalia von Helvig[redigera | redigera wikitext]

Helvigs nationalitet är inte helt klargjort: hon kallas både tysk, svensk och svensk-tysk : var hon tysk eller svensk medborgare? Kanske var hon medborgare i den svenska delen av Tyskland? Finns det någon som vet?--Aciram 23 april 2009 kl. 21.20 (CEST)

Svenska delen av Tyskland var Svenska Pommern fram till 1815. Fixat länk via "på andra språk" till de:Amalie von Helvig >> de:Amalie von Imhoff, för vidare studium. Mvh / Mkh 23 april 2009 kl. 22.16 (CEST), tillägg 23 april 2009 kl. 22.20 (CEST)

Kriget mot terrorismen och Freedom Tower[redigera | redigera wikitext]

Hur många Freedom Tower kan man bygga för den totala summa pengar, som USA satsat i "Kriget mot terrorismen" sedan WTC-attackerna år 2001? --Andreas Rejbrand 19 april 2009 kl. 22.45 (CEST)

Jag tror att det är svårt att sortera ut de summor som använts till "kriget" från andra insatser. T.ex. så finansieras vissa delar separat och vissa delar av försvarsbudgeten. Skall kostnaden för t.ex. flygbränsle som används av hangarfartygsplan som flyger uppdrag i afghanistan hamna under denna summan, då de flugit ändå? Ghostrider ♠ 19 april 2009 kl. 23.31 (CEST)
För en mindre del av krigspengarna skulle man i alla fall kunna avskaffa hunger i hela världen, enligt FNs siffror. --Petter 24 april 2009 kl. 09.59 (CEST)
Om inte terroristerna kraschat in i WTC och Pentagon skulle svaret varit 0 --Rosp 24 april 2009 kl. 10.24 (CEST)

Rubriklös (Plats från bild)[redigera | redigera wikitext]

Vart kan jag få tag i namnet på en fantastisk plats jag sett i en av alla dessa slideshow som cirkulerar i mail? Bilden i sig har ingen märkning. --83.140.50.193 (diskussion) 24 april 2009 kl. 08.23 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jag skulle rekomendera att du söker på bilden med TinEye och ser om någon av sidorna bland de möjliga resultaten har någon information om vart bilden är tagen. //Sertion disk.|Bidrag 24 april 2009 kl. 08.35 (CEST)

1455 eller 1466?[redigera | redigera wikitext]

När gifte sig regenten Erik Axelsson (Tott) med Elin Gustavsdotter (Sture)? Hennes artikel säger 1466, den skrivna källan säger (om jag minns rätt) 1455 liksom även artikeln 1455, hans artikel anger det inte. Finns de någon här som kan bekräfta det rätta årtalet? --85.226.42.150 26 april 2009 kl. 16.53 (CEST)

Olika sorters handskrifter[redigera | redigera wikitext]

Jag har en fråga om olika sorters handskrifter på Kategoridiskussion:Handskrifter, som är relevant för hur kategoriuppdelningen ska se ut. Svara gärna där! //Essin 26 april 2009 kl. 23.51 (CEST)

Sockerarter och diabetes[redigera | redigera wikitext]

Flyttad fråga av 85.225.32.243 (diskussionraderade bidragloggar omwhois) från Förjäsbara sockerarter:
Är sockerarter skadligt för Diabetiker? Sjö 3 maj 2009 kl. 09.25 (CEST)

Det beror på vilka sockerarter som avses och mängden. Se exempelvis: här. Tomas e 3 maj 2009 kl. 16.26 (CEST)

Kärleksfilosofer[redigera | redigera wikitext]

Frågan är flyttad från WP:Bybrunnen -- Lavallen 4 maj 2009 kl. 17.12 (CEST)

Kan någon berätta vilka filosofer som berör ämnet kärlek och då främst mellan man och kvinna?--81.236.128.9 (diskussion) 4 maj 2009 kl. 17.04 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jag kan inte ge dig en komplett lista (en sådan skulle bli väldigt lång). En som gjort och som du kan läsa om här är Platon. Se här Symposion (Platon).--Ankara 4 maj 2009 kl. 17.23 (CEST)
Michel Foucaults Sexualitetens historia berör ämnet. --Idrougge 5 maj 2009 kl. 02.15 (CEST)

Morgonhumör[redigera | redigera wikitext]

Hej VAD GÖR MAN MOT DÅLIGT MORGONHUMÖR EL. DÅLIGT HUMÖR ÖVERHUVUDTAGET????--79.138.194.115 (diskussion) 5 maj 2009 kl. 10.52 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Vad beror det dåliga humöret på? Mitt beror oftast på att jag har ont och då hjälper (ibland) en extra värktablett.
Beror det på kaffeabstinens hjälper det nog med en kopp. -- Lavallen 5 maj 2009 kl. 11.35 (CEST)
Kanske äter du dåligt och får blodsockerfall, vissa blir jättegriniga om de inte får mat regelbundet. Eller du kanske sover dåligt? / Elinnea 5 maj 2009 kl. 12.17 (CEST)
Därtill kan snarkningar (och medföljande andningsuppehåll) leda till en försämrad sömn och ständig trötthet. Prata med en vårdcentral om du vet med dig att du snarkar mycket. Lycka till! Mvh Jopparn 8 maj 2009 kl. 03.11 (CEST)

Veckodag[redigera | redigera wikitext]

Vilken veckodag var den 9:e juni förra året? Någon som har en gammal kalender och orkar kolla eller vet något nätbaserat sätt att ta reda på detta? Gagarin 8 maj 2009 kl. 02.42 (CEST)

Kolla här. Det finns säkert smidigare universalkalendrar men jag vet inte vad jag ska söka på. Det här duger väl dock tills vidare. Svaret på frågan är alltså måndag. /Grillo 8 maj 2009 kl. 02.55 (CEST)
Annars så kan man använda denna. //Sertion disk.|Bidrag 8 maj 2009 kl. 10.47 (CEST)
Eller http://www.burkar.nu/ma/alma.html --Rosp 8 maj 2009 kl. 10.52 (CEST)
Eller den här http://medlem.spray.se/veckodagar/ Mvh/ Mkh 8 maj 2009 kl. 10.58 (CEST)
Eller, åtminstone så länge det handlar om tidpunkter relativt nära nutid, öppna den egna datorns klockfunktion och börja bläddra bland månaderna. (Exakt hur det ser ut beror på vilket operativsystem man kör.) /Dcastor 8 maj 2009 kl. 12.50 (CEST)
Ytterligare en metod: om man använder något Unixliknande operativsystem kan kommandot date svara på frågan:
$ date -d 2008-06-09 +%A
Monday
LX (diskussion, bidrag)

Veckodagarnas historia[redigera | redigera wikitext]

Som bekant infördes germanska namn på veckodagarna i den julianska kalendern, genom att de romerska gudarna "översattes" till germanska motsvarigheter; därav svenska, tyska och engelska namn på dem. Men när finns de belagda skriftligt för första gångerna på de respektive språken?//--IP 8 maj 2009 kl. 10.52 (CEST)

Sverigedomeokraterna[redigera | redigera wikitext]

Är sverigedomeokraterna ett rasistiskt parti?

Läs artikeln Sverigedemokraterna och bilda dig en egen uppfattning. -- Rex Sueciæ 8 maj 2009 kl. 11.34 (CEST)
Företrädare för andra partier brukar ofta anse Sverigedemokraterna rasistiska eller åtminstone främlingsfientliga, men Sverigedemokraterna själva anser sig inte vara rasistiska. -- boıviE 8 maj 2009 kl. 13.11 (CEST)

Hade Gustav Vasa någon känd älskarinna?[redigera | redigera wikitext]

Det var ju inte ovanligt att kungar hade älskarinnor förr. Men jag har aldrig någonsin läst någonstans att Gustav Vasa hade en älskarinna. Det tycks inte som om han hade det. Men kanske har jag fel? Känner någon till någon? --Aciram 6 maj 2009 kl. 17.44 (CEST)

Jag har läst åtskilligt om svenska kungar i mitt liv och har heller aldrig sett någon referens till att "gamle kung Gösta" skulle ha haft älskarinnor (kanske heller inte är möjligt om man skall orka med tre fruar... ;) ). Den senaste utförliga källan man kan konsultera i frågan är väl dock Lars-Olof Larssons Gustaf Vasa-biografi som kom härom året (som jag dock inte läst själv). /FredrikT 8 maj 2009 kl. 11.53 (CEST)
Jag kan inte påminna mig att Larsson skriver något om eventuella frillor, men det var ett par år sedan jag läste boken.
andejons 8 maj 2009 kl. 13.27 (CEST)
Histrien om Gustav Vasa utformades väl delvis av hans söner och de hade gott öga till honom. Så han fick gott eftermäle trots att han med våld slog ned ett inbördeskrig. Hans eventuella älskarinnor talades det väl tyst om. Erik XIV:s historia skrevs också av efterträdarna, hans bröder, som inte gillade honom. Då fick han ett mycket dåligt eftermäle som galning. --BIL 8 maj 2009 kl. 17.17 (CEST)
Vi känner flera älskarinnor för kungar vars historia skrivits av välvilliga personer, t.ex. för Gustav II Adolf. Det var inte riktigt samma skam som idag.
andejons 8 maj 2009 kl. 17.56 (CEST)
Situationen var helt annorlunda då. Nu anses det en skandal därför att även kungligheter numera gifter sig för kärlek, vilket gör det till otrohet : förr var äktenskapen politiska och det var alltså inte otrohet i emotionell mening. Rent formellt ansågs det fel för en kung att ha en älskarinna pga av det officiella skenet som rättade sig efter kyrkans moral, och det kunde därför användas i dålig propaganda. Men i verkligheten ansågs det fullt i sin ordning, liksom även för andra män : det var endast när en kvinna var otrogen som det blev verklig skandal och inte bara en skandal till namnet. Alla Gustavs söner hade om jag minns rätt många älskarinnor och ingen brydde sig om det. Fast det där är ju egentligen betydelselöst! Jag skulle gissa på att han inte hade någon efter 1536, då först förhållandet med Margareta ska ha varit så lyckligt och han sedan var så sjuklig, men kanske före? Under 1520-talet och det första äktenskapet? Det fanns trots allt också kungar som faktiskt inte hade det. Men om någon skulle veta något, vore det intressant! --Aciram 9 maj 2009 kl. 15.31 (CEST)

Tvillingfödsel runt tolvslaget[redigera | redigera wikitext]

Hur registreras tvillingfödsel runt tolvslaget? Det är kanske inte något som hör till vanligheterna, men det måste väl ändå inträffat någon gång att tvillingar fötts på olika sidor av det magiska klockan tolv, kanske tom. tolvslaget på nyårsafton? Fixas och trixas det så det blir samma datum, eller finns det exempel på tvillingar som har olika födelsedagar? Ghostrider ♠ 8 maj 2009 kl. 15.30 (CEST)

Nu spekulerar jag, men jag har svårt att tänka mig att den svenska folkräkningsbyråkratin skulle finna det angelägnare att ge tvillingar samma födelsedag än att korrekt följa klockslaget vid födseln. Och eftersom det mig veterligen kan gå åtskilliga minuter mellan att två tvillingar "tittar ut" måste den situation som Ghostrider beskriver statistiskt sett ha inträffat då och då (fast det är klart: eftersom tvillingar väl oftare förlöses med kejsarsnitt än "vanliga" barn så har ju läkarna en större chans att styra tidpunkten, och väljer kanske att undvika midnatt den 31:e december...). /FredrikT 8 maj 2009 kl. 15.42 (CEST)
Här står det om trillingar, varav två är födda år 2000, men den första 1999, olika sekel alltså. I mitt googlande noterade jag även möjligheten att ett tvillingpar kan ha varsin far. Användande av surrogatmamma kan innebära att tvillingar föds flera veckor isär, och juridiskt har olika biologiska mödrar, åtminstone enligt lagen i Missouri (länk). Genom att frysa ner ett embryo kan man få tvillingar med flera års åldersskillnad (länken ger exempel på tvillingar med fyra års åldersskillnad, men det hävdas att femton år är möjligt med dagens teknik). En googling ger åtskilliga intressanta varianter... /Dcastor 8 maj 2009 kl. 17.05 (CEST)
Det är nog upp till sjukvårdspersonalen, de skriver en födelseattest eller vad intyget kallas och folkbokföringen följer vad som står där angående datum. --BIL 8 maj 2009 kl. 17.13 (CEST)
När jag var liten och gick i skolan fanns det två tvillingsystrar där som hade fötts på var sin sida av midnatt. De hade olika födelsedagar. De var födda i Sverige och det visar hur det fungerar där. Calle Widmann 8 maj 2009 kl. 19.33 (CEST)
Det är möjligt jag är dum, men jag kan inte riktigt förstå hur det skulle vara på annat sätt, åtminstone med de förlossningar där medicinskt utbildad personal är närvarande. Vad för anledning skulle de ha att förvanska tiden för ett barns födelse? Ingen tjänar något på det, två syskon (tvillingar eller ej) far inte illa av att ha olika födelsedagar. Varför skulle man då fixa och trixa så de fick samma födelsedag om de faktiskt hade fötts på olika dagar? / LawD 8 maj 2009 kl. 19.58 (CEST)
Tja, om de föds på olika år på grund av det här och det leder till att de får gå i olika årskurser i skolan, är det kanske inte så roligt för varken barnen eller föräldrarna. /Grillo 8 maj 2009 kl. 20.41 (CEST)
Jag skulle tro att det är rätt lätt att få dispens i ett sådant fall, med tvillingar som råkat födas på ömse sidor om ett årsskifte – det är ju i högsta grad ett särfall. Att medicinska myndigheter regelmässigt skulle förfalska journaler för att möjliggöra för två syskon att gå i samma klass har jag faktiskt litet svårare att tro på än du, Grillo. / LawD 8 maj 2009 kl. 21.05 (CEST)
Jag har inte sagt nåt om att man gör så. Jag har bara nämnt att det kan finnas nackdelar med att födas på olika dagar. /Grillo 8 maj 2009 kl. 22.24 (CEST)
Naturligtvis låter man dem börja skolan samtidigt. Man behöver inte trixa med personnummer etc för det. /NH 8 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)
Law, Vem skulle förlora på att sjukvårdspersonalen är flexibla? Ghostrider ♠ 9 maj 2009 kl. 00.34 (CEST)
I det här specifika fallet: Ingen. Om man inte kan lita på att de verkligen skriver som det är i journalerna: Väldigt många. / LawD 9 maj 2009 kl. 10.49 (CEST)

kalcium vs D-vitamin[redigera | redigera wikitext]

Hej, både basgörande kalcium/magnesium karbonater och D-vitamin ska ju ha en positiv effekt på bl a inflammationstillstånd i kroppen (muskelfästen/leder). Eftersom stora doser D-vitamin kan orsaka förkalkning i njurar och lungor undrar jag om detta påskyndas och man dessutom tillför kalcium/magnesium.

Jag äter kalcium/magnesium dagligen mot just dessa besvär och funderar nu på att även tillföra D-vitamin. Någon som kan något om detta? mvh Lena

Hej Lena,
Wikipedia ger inte medicinska råd. Jag skulle rekomendera dig att fråga en läkare, distriktssköterska eller sjukvårdsupplysning. MVh--Ankara 9 maj 2009 kl. 09.59 (CEST)

Trötthet[redigera | redigera wikitext]

Varför är jag alltid trött? Vad kan det bero på. Förut sportade jag mycket, och orkade göra saker efter skolan men nu är jag alltid svintrött,jag har dålig kondition, orkar inte sätta mig in i saker etc. Jag går i åttan i högstadiet om det spelar någon roll. Finns det någonting som typiskt framkallar trötthet? Jag kan tillägga att jag brukar sova kanske 8-9 timmar per natt. --Fladderfisk (diskussion) 9 maj 2009 kl. 22.32 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Har du prövat att äta ordentligt med nyttig mat regelbundet (typ flera gånger om dagen)? --BoıvİE  9 maj 2009 kl. 22.36 (CEST)
Nja, skolmaten är ju skit så mycket lunch blir det inte.
Det är så mycket som händer i den åldern med hormoner, växande och sånt, så det är inte konstigt att det tar på energin. Men "det finns elever som inte äter. De är extra trötta och får huvudvärk" sa en skolsköterska till Helsingsborgs Dagblad. Visst ska man klaga om maten är kass, men god eller ej, äter man inte straffar man ut sig själv. Hoppar man dessutom över frukosten hemma med samma eller annan ursäkt, så vet jag inte var man ska få sina vitaminer och annat nödvändigt ifrån.
Har du inte alltför många km till skolan så borde du också testa att cykla dit. Du får lite motion, lite fart på blodet och lite mer eller mindre frisk luft utan att egentligen lägga någon extra tid. Jag fattar att det kan låta otänkbart innan du kommit över tröskeln, men nån form av tröskel måste du ju ändå ta dig över för att göra något åt din trötthet och dåliga koncentration.
Jag tror att de här två billiga tricken tillsammans fungerar om man ger dem en ärlig chans. Det gjorde de för mig. Byt gärna cykeln mot någon annan daglig rörelsevana om du föredrar det, bara den garanterat är daglig. /Rolf B 10 maj 2009 kl. 02.16 (CEST)

Fanta[redigera | redigera wikitext]

var produceras fanta?

Fanta produceras lokalt, antingen i egna fabriker eller av fristående fabriker på licens. Den första producerades i Tyskland 1940. Se också nedan--Ankara 9 maj 2009 kl. 22.10 (CEST)
Som du kanske vet tillverkas Fanta (och Sprite, Mer, Minute Maid, ...) av The Coca-Cola Company, samma företag som tillverkar Coca-Cola. --Andreas Rejbrand 9 maj 2009 kl. 22.23 (CEST)
I Sverige innebär det fabriken i Jordbro. Vivo 11 maj 2009 kl. 00.33 (CEST)

Tvångsmässigt citerande[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon vetenskaplig benämning (i likhet med koprolali och logomani) på tvångsmässig vana att citera saker (citat från t ex filmer eller låtar och som inte är menade att vara inlägg i en diskussion eller att föra samtalet framåt)? Exempel: Ett sällskap diskuterar dörrar, vilket föranleder en person i sällskapet att börja sjunga på "Seven doors hotel". Det kan också vara citat som inte triggas av något i omgivningen utan som personen "får i skallen" och måste uttala för att få sinnesro. Vid vilka personlighetsstörningar kan denna typ av tvångsmässigt citerande förekomma? Jorva 11 maj 2009 kl. 00.13 (CEST)

Härlednigsvis borde det vara laudomani, men det kanske är för ljudlikt ludomani för att vara gångbart? Vivo 11 maj 2009 kl. 00.31 (CEST)

Kalif!!!!! vill ha svar genast. (flyttat från Bybrunnen)[redigera | redigera wikitext]

finns kalifer (islamiska ledare) fortfarande???

eller har de bara imaner?

Den moderna turkiska staten avskaffade kalifatet 1924. Evalowyn 11 maj 2009 kl. 17.14 (CEST)

"Tappa aldrig din kassett"?[redigera | redigera wikitext]

I åtminstone låtarna "Omertà" och "Mixa zuten" av The Latin Kings rappar Dogge Doggelito om att inte "tappa sin kassett". Vad innebär det? Herrn 11 maj 2009 kl. 22.44 (CEST)

cypress[redigera | redigera wikitext]

Har köpt en tujliknandeväxt i Polen vars latinska namn är Chamaecyparis colum undrar om vad det svenska namnet är. /Mvh PENO --Peno (diskussion) 9 maj 2009 kl. 13.14 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Har letat men tyvärr inte hittat något övertygande. Här finns Chamaecyparis-arterna listade. Tyvärr saknar vi artikel om Chamaecyparis, men den finns i alla fall på en:Chamaecyparis, dock inte just column. Kanske det är en "ospecificerad" art i släktet, med ett "kolonn-likande" växtsätt, och så har man "hittat på" en beteckning? Eventuellt handlar det kanske om Ädelcypress? Eller någon som har bättre förslag? Taxelson 12 maj 2009 kl. 19.05 (CEST)

Synlig från rymden?[redigera | redigera wikitext]

Vad är egentligen definitionen av att ett föremål är synligt från rymden? -- Realtime (diskussion) 11 maj 2009 kl. 11.21 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det beror på. Varifrån har du fått problemet? Militärt? CIA? Jordbruksforskning? Vädertjänst? Får det vara dagsljus, vackert väder, natt & månsken, hur litet, kamouflagemålat? Har du kikare eller obeväpnat öga? Synligt på radar? Hur långt bort i rymden befinner sig observatören? Mvh / Mkh 11 maj 2009 kl. 16.33 (CEST):
Jag skulle gissa att frågeställaren menar i uttryck som "kinesiska muren är jordens enda byggnadsverk som är synligt från rymden". Men i sådana fall får man väl fråga den som hävdade att så är fallet, hur den definerar det. Se även här angående just det exemplet. --BoiVIE  11 maj 2009 kl. 16.57 (CEST)
Jag gillar verkligen det pedagogiska exemplet "Det är lika omöjligt som att se en glassvåffla från 380 km avstånd".--Ankara 11 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)
Betydligt mer att läsa om den Kinesiska muren och myterna kring att man kan se den från Månen (en gammal myt som uppstod långt innan den första människan besökte månen) finns på engelska Wikipedia en:Great_Wall of China#Visibility from space.--Ankara 11 maj 2009 kl. 17.14 (CEST)
I samband med ett besök av Göran Persson i Kina för ett antal år sedan beskrev skämttecknaren Jan Berglin den svenske statsministern som "det enda föremålet på kinesiska muren som kan ses från månen" ;) /FredrikT 11 maj 2009 kl. 18.09 (CEST)
Jag skulle faktiskt säga att alla föremål är synliga från rymden. Bakgrunden till det kanske lite besynnerliga svaret är att alla föremål finns i rymden (även jorden), vilket då självklart gör att man kan se dem därifrån, förutsatt att det finns synligt ljus på platsen. //Sertion disk.|Bidrag 11 maj 2009 kl. 19.21 (CEST)
Det största byggnadsverk som är synligt från mycket långt håll bör vara Stora barriärrevet. Det är dock inte konstruerat av människor. -- Lavallen 11 maj 2009 kl. 19.24 (CEST)
En motorväg syns nog tydligare uppifrån än kinesiska muren. Muren är runt 7-9 m bred, som en landsväg. Jämför denna satellitbild över muren och denna över Öresundsbron--BIL 11 maj 2009 kl. 21.33 (CEST)


Kanske skulle utryck mig klarare hur stort måste föremålet vara för att synas från rymden? -- Realtime (diskussion) 11 maj 2009 kl. 22.42 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Säg att "rymden" är 100 kilometers höjd och att man ska kunna se med blotta ögat (alltså inte med kikare eller liknande). Isåfall skulle jag tippa att föremålet måste vara ungefär 100 meter "stort" (t ex en liten sjö med diametern 100 meter). Detta eftersom jag själv kan se ett föremål som är ungefär en centimeter stort (t ex en spelkula) på tio meters avstånd, men knappast ett föremål som är tio gånger mindre (dvs en millimeter - t ex ett knappnålshuvud). Ungefär samma förhållande mellan storlek och avstånd tycker jag borde gälla också på längre håll. Allt detta förutsatt att föremålet och dess bakgrund inte är för lika, etc. Mvh NH 12 maj 2009 kl. 00.07 (CEST)

Tändspole[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om tändspolen står att induktionen av den höga spänningen sker när strömmen till primärlindningen bryts. Går det att enkelt förklara? (Jag har grundläggande kunskaper om induktion). Vad jag minns så ställer man tändningen i förhållande till när brytarkontakterna sluts. Betyder det att strömmen till primärlindningen bryts när brytakontakterna sluts?--Elav W 23 april 2009 kl. 22.39 (CEST)

Nej. När brytarkontakterna sluts börjar det gå ström genom primärspolen. Eftersom den är en induktans, och det finns resistans i kablage och spole, så tar det en viss tid innan strömmen nått slutvärdet och järnkärnan blivit fullt magnetiserad. När primärströmmen plötsligt bryts vill magnetfältet omedelbart sjunka till noll - vilket genom induktion skapar en kortvarig högspänd puls i tändspolen och över tändstiftets gnistgap. – Tändförställningens finesser "är inte min avdelning". Mvh / Mkh 23 april 2009 kl. 23.40 (CEST)
Brytarkontakterna bryts väl ett visst antal vinkelgrader efter att de sluts, så då kan verkstadshandboken lika gärna specificera vid vilken vinkel de ska slutas. Var det det där man kollade genom att koppla en lampa till brytarspetsarna och vrida på fördelaren? CalleC 13 maj 2009 kl. 13.47 (CEST)

BMW[redigera | redigera wikitext]

Vad står BMW:s "i" för i deras modellbeteckning tex "530i"? Står den för möjligtvis engelskans injection?

Japp, jag tror det, bränsleinsprutning, med andra ord. Entheta 13 maj 2009 kl. 03.50 (CEST)
Stämmer bra! Speciellt på 70- och 80-talet, när förgasare var standardutrustning, skröt fabrikanterna gärna lite extra om att bilen hade insprutning. CalleC 13 maj 2009 kl. 14.07 (CEST)

Geotermisk energi[redigera | redigera wikitext]

I vår mall för förnybara energikällor ligger bergvärme, markvärme, vattenvärme och värmepump alla som en undergruppering till geotermisk energi. Alla dessa är ju bara olika sätt att utnyttja solenergi och den geotermiska energins inverkan är ju i princip försumbar, dvs. om man definierar geotermisk energi som energi som härstammar från jordens inre och radioaktivt sönderfall många hundra meter ner i jorden. Jag tycker de passar bättre under "solenergi" men det är ju inte riktigt bra det heller. Om man ser på det hela är ju allt utom geotermisk energi och till viss del tidvattenkraft i längden också solenergi. Några tankar eller förslag? /Natox 12 maj 2009 kl. 17.58 (CEST)

En snabbläsning av geotermisk energi ger att ämnet kan tolkas på två sätt: En ytlig som inkluderar bla berg och markvärme som bygger på solen och en djupare som bygger på sönderfall och kristallering djupt där nere. Med en striktare kategorisering där geotermisk tolkas bara enligt det senare finns det ingen artikel utöver just Geotermisk energi i ämnet. Med en bredare (ytligare) tolkning får fler ämnen plats såsom bergvärme. (Sedan tycker jag man ska granska artikeln om markvärme.)
Sedan finns frågan om saltkraft platsar under vattenkraft. -- Lavallen 12 maj 2009 kl. 18.28 (CEST)
Precis, det var lite den diskussionen jag vill dra igång. Det är många av energikällorna som är lite konstigt kategoriserade och definierade. Och många av våra artiklar i ämnet skulle behöva kvalitetskontrolleras. /Natox 12 maj 2009 kl. 21.21 (CEST)
Men borde inte solenergi räknas till vågenergi, liksom vattenenergi och vindenergi? Eller i alla fall om man förutsätter att det är ljusvågorna som ger energi? //moralist 12 maj 2009 kl. 21.32 (CEST)
Enligt artikeln om Tidvatten så svarar månen för 2/3 av tidvatteneffekten (och solen för 1/3). Mvh / Mkh 12 maj 2009 kl. 23.16 (CEST)
I praktiken allt här bygger på entropi.
Att foga samman sol-, vind- och vattenenergi bara för att allt har sitt absoluta ursprung i solen är nog ingen bra idé då det skulle vara ganska förvånande även om det är tekniskt korrekt. Det är väl i praktiken bara den djupa geotermiska energin och tidvattenenergin som inte kommer av solstrålning. (Även saltkraft kommer därifrån då energin tillförs vid avdunstningen.) -- Lavallen 13 maj 2009 kl. 09.16 (CEST)
Om man ska vara petig bygger ALLA energikällor ytterst på kärnkraft (solens fusion och fissionen av framförallt uran, thorium och kalium i jordens inre) men som Lavallen säger är det inte så bra att klumpa ihop allt på det sättet. Frågan är hur långt tillbaka i kedjan vi tycker att man ska gå när man klassificerar energikällorna. Jag är skeptisk till att kalla bergvärme m.fl. för geotermisk energi eftersom det sänder ut fel signaler om ursprunget (givetvis beroende på hur man definierar "geotermisk energi"). Finns det någon vedertagen definition för geotermisk energi? Är det mediet (vatten, jord, vind, sol) man ska definiera utifrån eller ursprunget av energin (solen, vinden, jordens inre)? Det kanske är enklast att utgå från mediet även om det kan ge en lite missvisande bild? /Natox 13 maj 2009 kl. 13.43 (CEST)
(För att vara ännu petigare så tror jag även kärnkraften bygger på entropi. Och den mesta av den energi som kommer innifrån jordens inre beror av kristalliseringkälla saknas och inte av sönderfall.) Hur är det med Markvärme egentligen? Är inte Jordvärme ett mer spritt begrepp? Åtminstone jag (som kanske inte hängt med på ett tag) hade aldrig hört det namnet. Och snacket om permafrost - är det ett skämt? -- Lavallen 13 maj 2009 kl. 15.09 (CEST)
Visst bidrar kristallisering, men även jag skulle vilja ha en källa som säger att den bidrar mer än sönderfallet ^^. Och jag håller med dig om jord-/markvärme. Skulle nog också säga att jordvärme är mer vedertaget. Det är iaf vad jag hört mest. Permafrost har jag ärligt talat ingen koll på så jag låter bli att skriva något om det :p /Natox 14 maj 2009 kl. 08.28 (CEST)
Jag tycker också det är intressant att vattenvärme och havsvattenvärme har två olika artiklar och enligt vår mall har olika ursprung. /Natox 14 maj 2009 kl. 08.33 (CEST)

Knappsatser?[redigera | redigera wikitext]

Vad är det som har gjort att ens telefon etta börjar uppe i vänstra hörnet medans på en dator alternativ miniräknare börjar ettan nere i vänstra hörnet? --81.225.41.219 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det finns visst flera olika teorier om detta: [42] och [43]. Herrn 14 maj 2009 kl. 16.37 (CEST)

Första kvinnan på en politisk post[redigera | redigera wikitext]

Vem var den första kvinnan i Sverige som innehade någon form av formell politisk position? Nu talar jag inte om kungligheter, utan om poster inom det moderna politiska systemet. Var det kanske Kata Dalström, då hon blev medlem i socialdemokraternas verkställande utskott år 1900?--Aciram 12 maj 2009 kl. 23.32 (CEST)

Mig veterligen kunde förmögna ogifta kvinnor ha kommunal rösträtt (som var egendoms- och inkomstbaserad) redan innan kvinnor fick allmän rösträtt till riksdagen i Sverige. Jag gissar därför att man kanske skall hitta de första kvinnliga politiska makthavarna lokalt snarare än på riksplanet. /FredrikT 13 maj 2009 kl. 14.15 (CEST)
På Göteborgs universitetsbiblioteks hemsidan finns en årtalslista vad gäller kvinnohistoria och jämställdhet i Sverige [44] där förresten Dalström nämns. Enligt den blev kvinnor 1889 "valbara till fattigvård, skolvård m.m. (gäller ogifta kvinnor med egendom)" och som Fredrik säger 1907-09 genom en rösträttsreform valbara till kommunala uppdrag, förutsatt att de var rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan.
Den enda årtal som nämns i listan när det gäller invalda kvinnor är 1913 i Malmö, men det finns anledning att vara skeptisk till att kvinnorna i Malmö var de första. I Lund valdes Hanna Persson in i ett fyllnadsval 1911, och efter valet 1912 ska det ha funnits tre kvinnor i kommunfullmäktige. Persson, samt Anna Bugge-Wicksell och Elna Persson om den här källan är korrekt [45].--Ankara 13 maj 2009 kl. 14.52 (CEST)
Här är förresten en text från 1912 skriven av Anna Bugge-Wicksell angående de ekonomiska villkoren för att kvinnorna skulle kunna rösta innan den allmänna rösträtten [46].--Ankara 13 maj 2009 kl. 15.36 (CEST)

Tack för länkarna. När blev de första kvinnorna formella medlemmar i partierna? Då menar jag främst i blandat sällskap och inte i kvinnoavdelningar. Dalström blev medlem i socialdemokraterna år 1893. Kanske fanns det någon tidigare? --Aciram 13 maj 2009 kl. 19.33 (CEST)

Myndiga kvinnor (vid den tiden endast änkor) som uppfyllde de ekonomiska kraven etc ska formellt ha haft rösträtt redan under frihetstiden 1718-1771, en rätt som avskaffades 1771 och återinfördes 1862, men jag antar att ingen kvinna med den rätten ändå blev invald någonstans under tiden 1718-71 och 1862-1907? --Aciram 13 maj 2009 kl. 19.38 (CEST)
När man talar om "medlemmar" i ett parti skall man minnas att de flesta partier kring förra sekelskiftet snarare var lösliga grupperingar i själva riksdagen än formella organisationer ute i landet (Socialdemokraterna var väl närmast undantaget på denna punkt). /FredrikT 14 maj 2009 kl. 08.44 (CEST)
Då kanske man kan säga att Dalström var den första partimedlemmen 1893? Att ingen invaldes i fullmäktige förrän tidigaste 1907, och att den första med god chans var den 1911 som nämns ovan? --Aciram 16 maj 2009 kl. 00.25 (CEST)
Dalström var inte första medlemmen (om årtalet 1893) stämmer, föregångaren till det Socialdemokratiska kvinnoförbundet grundades 1892 och anslöt sig samma år till partiet, vilket rimligen innebär att medlemmarna också blev medlemmar av partiet.--Ankara 16 maj 2009 kl. 09.20 (CEST)

Elitserien i ishockey 2009/2010[redigera | redigera wikitext]

Jag kollade upp spelprogrammet för Elitserien 2009/2010 (se här http://www.swehockey.se/files/%7BE674965C-7B97-4EE2-B582-2578479ECF7B%7D.pdf och här http://www.hockeyligan.se/index.php?gamelist=list). Elitseriens uppehåll för olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver slutar redan den 27 februari 2010, dagen före den olympiska finalen (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Herrarnas_turnering_i_ishockey_vid_olympiska_vinterspelen_2010). Om det stämmer, och inte bara är en felskrivning, är det pinsamt. Sverige skickar ofta någon spelare från Elitserien och även andra länder gör det i bland, tänk om dennes lag har en viktig seriematch samtidigt. J 1982 13 maj 2009 kl. 16.47 (CEST)

Kvartsfinalerna är avklarade 24:e. Sen räknar de kanske med att USA, Canada och Ryssland går till semi, och de har förmodligen inga elitseriespelare. Det fjärde semifinallaget kan ha några elitseriespelare, men förmodligen inte fler än att elitserielagen kan klara sig utan dem en omgång. Eller jag vet inte. -- BOİvıe 13 maj 2009 kl. 17.13 (CEST)
Sverige kan vara ett av lagen i semifinal. Det kan bli flera spelare från Elitserien i Sveriges lag. J 1982 13 maj 2009 kl. 17.46 (CEST)
Det går att flytta hela omgångar också...
Hockey vet jag egentligen inte, men fotboll vet jag man har löst på det viset tidigare. -- Lavallen 18 maj 2009 kl. 08.05 (CEST)

Samtal?[redigera | redigera wikitext]

Vill den som skapade WIKIPEDIA prata med Attis? --Attis (diskussion) 18 maj 2009 kl. 07.25 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Du kan prova att skriva till honom så får du veta. Njaelkies Lea (d) 18 maj 2009 kl. 07.39 (CEST)

Australien/Steve Irwin[redigera | redigera wikitext]

Hej! jag och min kompis,vi forskar om just,Australien och vill hitta lite mer spännande fakta.Så om någon där ute kan en bra hemsida så tipsa mig.

Hejsan! Det finns en uppsjö av källor att använda varför det är svårt att ge tips utan att veta en mer exakt avgränsning. Varför inte ta en titt på de källor som används i sv.Wikipedias artikel om Australien? Det är en bra grund! Annars kan jag tipsa om Landguiden.se om ni vill ha en svensk sida som har mycket information om världens länder (man måste dock logga in på den, men er skola/ert bibliotek har troligtvis ett konto ni kan använda). CIA World Factbook kan också vara intressant. Om inte de sidorna är användbara så råder jag er att gå till närmsta bibliotek för att få tips på böcker etc. Bibliotekarierna är proffs på att hitta information, så de kan säkert hjälpa er. Mvh Jopparn 19 maj 2009 kl. 18.52 (CEST)

Antichrist [47][redigera | redigera wikitext]

Varför lämnade von Trier visningen av sin egen film? Tyckte han inte den var bra (mindre trolig förklaring eftersom han med all sannolikhet själv redan sett den åtskilliga gånger)? Var han missnöjd med publikens reaktioner? Fick han en ångestattack? Hade han bråttom någonstans? --Andreas Rejbrand 19 maj 2009 kl. 22.37 (CEST)

Spamproblem på "småwikier" - hur öppet kan man ha det?[redigera | redigera wikitext]

Vi är några som avser öppna en wiki om ett ganska smalt naturvetenskapligt ämne, Dendrokronologi, (huvudsakligen engelskspråklig med WM-kompatibla licenser, men annan policy än wp:NOR och wp:REL). Det vi funderar över är hur öppen man kan våga ha en sådan för nyregistreringar med tanke på spammare (vi är ju så få att vi ju inte inte kolla "senaste ändringar" kontinuerligt...). Jag antar att en del andra wp:ianer är engagerade i likartade projekt och har erfarenheter. Jag tänker mig att e-postkonfirmerad användare kan få tillgång, då jag har lite svårt att förstå att spammare skulle ha något större intresse av oss, men erfarenheten från ett forum (alltså inte wiki) i samma ämne förskräcker (5-10 spamregistreringar per dag - och de var garanterat inte intresserade av dendrokronologi...), men företäller mig att en liten wiki i ett udda ämne som vårt inte är så intressant för dem. Är jag naiv? Den andra frågan är om det finns något slags forum för folk som administrerar den typen av småwikier, där frågor som denna kan diskuteras? (Inser att detta är på gränsen för vad som är en lämplig faktafråga och hoppas på överseende). Taxelson 19 maj 2009 kl. 11.02 (CEST)

Det finns en e-postlista på svenska som finns till för den här typen av frågor: https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-sv
Det går att ställa in lite hur som helst vem som får redigera och det går också att göra så att man får ett konto tilldelat sig efter ansökan via e-post t.ex. Det finns även olika captcha-lösningar man kan implementera. Man kan tänka sig lite olika lösningar helt enkelt. Vi är nog flera stycken som kan hjälpa er att reda ut detaljerna via e-postlistan (som jag och Caesar administrerar för övrigt) när planerna är lite mer konkreta. Knanske kan också denna bok vara av intresse? MiCkE 19 maj 2009 kl. 11.45 (CEST)
Stort tack! Taxelson 19 maj 2009 kl. 17.06 (CEST)
Den enda "specialwiki" jag har erfarenhet av är Seriewikin. På den måste man i o f s vara inloggad för att redigera, men om jag minns rätt så var själva registreringen helt autmatisk, och trots det har jag inte upplevt några spambesvär där. /FredrikT 19 maj 2009 kl. 18.53 (CEST)
Jag känner till två "specialwikin": http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida och http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Startsidan. För att göra ändringar måste man vara registrerad. Mvh / Mkh 20 maj 2009 kl. 11.06 (CEST)
Så är även läget på developer.valvesoftware.com. På den måste man till och med verifiera sin email för att få redigera. //Sertion disk.|Bidrag 20 maj 2009 kl. 11.22 (CEST)

Trafikregler[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon skillnad angående vem som ska lämna företräde mellan situation A och situation B? Om så är fallet skulle jag vara tacksam för texten av trafikregeln. Vänliga hälsningar, --Nordelch För Wikipedia - i tiden 20 maj 2009 kl. 22.21 (CEST)

I situation A är det normalt blå bil som ska lämna företräde. I situation B brukar det i de flesta fall vara röd bil som ska lämna företräde, men då detta för det mesta är markerat med skyltar och vägmarkering torde det vara så att samma regel gäller för A som för B om det är oskyltat; annars borde skyltarna/markeringarna enligt enkel logik vara onödiga. Jorva 20 maj 2009 kl. 22.27 (CEST)
Det är just det som är problemet. Många blåa bilar struntar i att lämna företräde i fall B då de tror att den röda bilden har en skylt på sin sida, men så är inte fallet – nu undrar jag – varför skapar Vägverket farliga ställen som dessa? Jag hittade minst 8 ställen till med oklara markeringar. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 20 maj 2009 kl. 22.41 (CEST)
I princip är det väl högerregeln som gäller? Och högerregeln efterföljs olika bra i olika städer. Där jag bor brukar störst väg gå före (Känner en kille som nyligen blev av med körkortet p g a missad högerregel). Och i situation B kommer kanske blå bil på en bredare väg än den rödas lilla påfart. --BvİE  20 maj 2009 kl. 22.45 (CEST)
Är normen med "största vägen" noterade någonstans eller är det mer sedvanerätt? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 20 maj 2009 kl. 22.50 (CEST)
Jag har en liknande korsning nära där jag bor, men den uppåt/nedåtgående vägen har 2+2 körfält och mittremsa, och extra svängfält. Jag brukar köra som röd bil, men om det kommer en bil som den blå på bilden, är det en praxis att släppa fram den, annars blir den stående mitt i vägen där det kommer snabba bilar. Egentligen borde blå bil vänta i sitt vänstersvängkörfält tills det är fritt från bilar typ "röd bil", men det gör de inte alltid. Högerregeln ger röd bil företräde. "Största vägen" är ofta en sedvana, men ingen regel. Antingen gäller högerregeln eller väjningsplikt enligt skyltar.--BIL 20 maj 2009 kl. 23.50 (CEST)
Såvitt jag känner till har begrepp som "största vägen" inte någon betydelse alls för trafikreglerna! Det är trafikljus, skyltar eller högerregel som gäller, oavsett vägarnas relativa storlekar. --Andreas Rejbrand 21 maj 2009 kl. 00.02 (CEST)
Ja, ni har helt rätt. "Störst väg går före" är en sedvana (ovana) som inte har stöd bland trafikregler, trafikskolor eller poliser. Det är högerregeln som ska gälla där det saknas skyltar eller trafikljus. Men i vissa städer (till exempel den jag bor i) är det många som glömmer bort eller struntar i högerregeln, i synnerhet vid T-korsningar och där den ena vägen "känns" avsevärt viktigare eller större för trafikanterna. --BOivİe  21 maj 2009 kl. 07.46 (CEST)
Sen ska man för den delen inte glömma att högerregeln kan vara irriterande. Ute på landet kan en smal väg möta en annan lika smal väg. Kommer man från höger och ska vänster, och bilen till vänster stannar, kan det vara otroligt trångt att komma fram och det vore smidigare om bilen från vänster kört först... Sedan finns ju utfartsregeln, där man ska väja från utfarten, även om den inte är skyltad. När jag läste Körkortsboken stod det att högerregeln följdes noga i Norge. I Sverige känns det som om många inte ens vet att den existerar. Vad gäller Nordelchs situation brukar jag invänta bilar som ska svänga höger, innan jag svänger vänster från vägen mittemot, just eftersom jag inte räknar med att någon kommer att stanna för att släppa ut mig och jag därför kommer att sitta fast mitt i vägen. /Grillo 21 maj 2009 kl. 09.12 (CEST)
I min stad är det "lägst hastighet stannar"-sedvänjan som mestadels gäller, och jag liksom andra trafikanter blir alltid lika förvånade när någon tillämpar högerregeln (vilket jag dock försöker göra i möjligaste mån). Vi har också en konstig smal gata där de som kommer ut från den har stoppplikt, men de som ska in på den brukar vänta på den som ska ut, p.g.a framkomligheten. Vivo 21 maj 2009 kl. 12.17 (CEST)
Ett annat typexempel på en informell regel som helt saknar referens i lagboken hade vi i min uppväxt-stad. De som körde "rakt fram i en T-korsning" ansågs ha företräde. - Det orsakade så mycket problem att man var tvungen att börja skylta den mest trafikerade T-korsningen. -- Lavallen 21 maj 2009 kl. 16.58 (CEST)

Frimureri P2 i Italien[redigera | redigera wikitext]

Hej! jag läser just nu en bok om frimureri, i texten har jag stött på en liten notis om frimurarelogen P2 i Italien som orsakade en skandal 1982, med bland annat 140 bankchefer, 30 parlamedntsledamöter, generaler, höga domare, chefen för hemliga polisen med flera. Det står inte något om skandalens art, jag har sökt på P2 och frimureri här på wiki för att få lite info men hittar inget, någon som vet? Janee 21 maj 2009 kl. 09.38 (CEST)

Artikeln finns här Propaganda Due.--Ankara 21 maj 2009 kl. 10.25 (CEST)
Tack för hjälpen, men jag borde läst igenom texten bättre när jag var inne på P2 grensida. Janee 21 maj 2009 kl. 16.25 (CEST)
P2-medlemmar har också beskyllts (obevisat) för inblandning i påven Johannes Paulus I plötsliga död 1978, en månad efter tillträdet som påve. Bok: I Guds namn av David A. Yallop (Brombergs, 1984) ISBN 91 7608 256 3. Mvh / Mkh 21 maj 2009 kl. 17.35 (CEST)

Söker en text om översättarproblem[redigera | redigera wikitext]

Jag söker en text om översättandets finlir.
Jag har läst texten för länge sedan. Minns varken publikation eller författare. Sannolikt i en bok, troligen skrivet av en känd utländsk (litterär?) person.
Han(?) beskriver, som ett exempel på svårigheter, översättningen av Dostojevskis "Brott och straff". Den ryska texten innehåller en gatuadress - "Snickargatan" (kanske?) jag minns inte alls namnet. Gatunamnets nämnande ger, för den som känner St Petersburg, en viss lokalfärg som kan vara intressant för dramats scenografi.
Vad gör översättaren med detta namn? Bibehåller det på svåruttalad ryska? Översätter det till Carpenter's Lane? Skriver "S-gatan" med en fotnot som upplyser om den geografiska kontexten?
Den text jag läste löste, såvitt jag minns, inte översättarens problem. Den "bara" beskrev svårigheterna att översätta texter med underförstådda bibetydelser.
Kan någon upplysa mig om var jag kan återfinna ovan beskrivna text.
På förhand tack! Mvh / Mkh 20 maj 2009 kl. 16.40 (CEST)

En bok om översättandets finlir som är skriven av en känd utländsk litterär person är Mouse or Rat? : Translation as Negotiation av Umberto Eco. Men exemplet från Dostojevskij finns inte i den boken. /Lars Törnqvist 22 maj 2009 kl. 09.11 (CEST)

Tid/hastighet[redigera | redigera wikitext]

Enligt Einsteins teorier så går tiden snabbare ju fortare man färdas. Nu vet jag inte om mitt påstående är rätt men om man antar att människor som befinner sig vid ekvatorn färdas snabbare än de människor som befinner sig i nord/sydpolen, borde dom inte åldras i större utsträckning?

Rent teoretiskt kanske, men jag skulle inte tro att det rör sig om mer än en sekund på en livstid i så fall. Om jag inte minns fel åldras man med "hastigheten" \sqrt{1-v^2/c^2} (där alltså 1 motsvarar något slags normalfart vid v = 0) och det resultatet hamnar inte särsklt långt från 1inte blir mycket för v i häradet några hundra meter per sekund. - Tournesol 22 maj 2009 kl. 08.34 (CEST)
Titta gärna på Tvillingparadoxen. Mvh / Mkh 22 maj 2009 kl. 08.40 (CEST)
Snarare tvärtom - det går långsammare med ökad hastighet vilket artikeln som Mkh hänvisar till bekräftar. Men effekten är försumbar om man inte har ett atomur. -- Lavallen 22 maj 2009 kl. 08.49 (CEST)
Just det! För sådär en 30 år sedan började atomuren bli så robusta konstruktioner att man kunde sända sådana ur (med klockan igång) med flyg kors och tvärs över världen för att kontrollera hur mycket olika länders tidnormaler egentligen skilde sig från varandra. Då konstaterade man denna tvillingparadoxeffekt och fick korrigera de resande klockornas tid med små men märkbara belopp. Korrektionen kunde beräknas med kännedom om upplevda accelerationer under den faktiska flygtransporten. Mvh / Mkh 23 maj 2009 kl. 19.15 (CEST), justering 26 maj 2009 kl. 10.41 (CEST)


Riktnummer i frankrike[redigera | redigera wikitext]

Hej! :)

När ja va på smester i Frankrike så blev ja ihop med en kille som heter Kevin :) Vå träffades på en camping som heter "Lö Ranche" Vi gav varandra våra nummer och våran hotmail Men nu, när jag försöker ringa, skicka meddelanden eller lägga till honom på MSN så går det inte. Och om ja ringer svarar bara telefonsvararen: "Nummret har ingen abonent eller är tillfäligt avstängd". jag vet verkligen inte varför och vill VERKLIGEN VERKLIGEN VERKLIGEN veta riktnummer till frankrike (Ställe: Frankrike, Canne) Jag har hanns hem nummer men han skrev det lite konstigt :S, han skrev såhära: 06_63_72_31_27 och jag vet inte varför han skrev understreck?? Och här kommer frågorna:

Varför skrev han understreck? Vad är riktnummret till frankrike? Vad är första nummrena för att ja ska kunna ringa honom? Varför kan ja inte lägga till honom på MSN?

P.S! Snälla, snälla, försök svara så fort ni kan för ja vill jättejärna höra hanns röst! :) --77.244.6.71 (diskussion) 24 maj 2009 kl. 22.21 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

När man ringer utomlands slår man först 00 (eller +), sedan landskoden (33 för Frankrike), sedan tar man bort nollan i riktnumret. Att han skrev understreck var nog mest för att markera mellanrum mellan siffrorna. MSN-problemet kan troligast vara att du eller han stavat adressen fel och behöver inte betyda att han dissar dig. Vivo 24 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)
Franska nummer som börjar på 06 63 är mobilnummer. Från andra länder slår du alltså 00 33-6 63 72 31 27 för att komma till honom. --BOiVie 25 maj 2009 kl. 15.11 (CEST)
Formatet 06.12.34.56.78 är det franska standardnotationen för att skriva telefonnummer, och alla nummer som börjar med 06 är (såvitt jag vet) mobilnummer. Fasta telefonnummer i den nordvästliga fjärdedelen av landet börjar alltid på 02, den nordostliga har 03, sydost har 04 och sydväst har 05. Paris med omgivningar (kanske en fem- eller tiomilsradie) har 01 och specialnummer börjar ofta på 08.
Systemet infördes hösten 1996 och tidigare hade Frankrike en uppsättning åttasiffriga nummer för Parisområdet och samma uppsättning nummer för hela Frankrike utanför Paris. Man var då tvungen att slå 01 först när man skulle ringa mellan Paris och landsorten, men inte om man ringde inom Paris eller från låt säga Toulouse till Lyon. Antagligen [källa behövs] var det detta en bidragande faktor till att man valde att ge Paris prefixet 01, betydligt fler bor utanför Paris än i Paris, och denna majoritet var redan van vid att slå 01 som prefix för Parissamtal. - Tournesol 25 maj 2009 kl. 15.21 (CEST)
Vi skulle kanske översätta en:Telephone numbers in France eller de:Telefonvorwahl (Frankreich)? :) //Knuckles...wha? 25 maj 2009 kl. 16.00 (CEST)
...eller kanske originalet: fr:Plan de numérotation téléphonique en France ;) Rex Sueciæ 26 maj 2009 kl. 08.16 (CEST)
För att ringa ett utlandsnummer om man bara vet inrikesnummer, räcker det att läsa Landsnummer. Sedan står det lite i Riktnummer om vissa länders riktnummer.--BIL 26 maj 2009 kl. 13.53 (CEST)

Kläder[redigera | redigera wikitext]

Hej, min fråga är. Drar svarta kläder åt sig mer värme än andra färger på kläder? MVH Pelle--78.72.83.157 (diskussion) 26 maj 2009 kl. 09.28 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Inte om man befinner sig i skuggan, men däremot i solen. Ljusare kläder absorberar mindre solljus än mörka, och det absorberade solljuset blir värme. Tournesol 26 maj 2009 kl. 09.37 (CEST)
Jo, man kan kanske säga att solen skickar på en massa värmestrålar, men om man har ljusa kläder så studsar strålarna bort mer än om man har mörka kläder på sig? --bOie  26 maj 2009 kl. 09.42 (CEST)
För lite mer ingående fysik kring fenomenet, se albedo och reflektivitet (på engelska). Vivo 26 maj 2009 kl. 19.58 (CEST)

Frånskild kvinnas myndighetstatus[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1858 var en ogift kvinna omyndig som ett barn oavsett ålder, fram till 1921 även gifta kvinnor - medan däremot änkor var myndiga (varför var det f.ö. annorlunda för dem?). Jag kom då att tänka på: hur var det för frånskilda kvinnor förr? Var de myndiga eller omyndiga? Vilka regler gällde för dem? Jag vet att skilsmässor var sällsynta på 1800-talet, men de fanns. Kan någon svaret? --Aciram 26 maj 2009 kl. 13.51 (CEST)

Kan skilsmässor inte ha varit så ovanliga att det saknades standardprocedur? - Tournesol 26 maj 2009 kl. 13.53 (CEST)
Eftersom jag har tillgång till en närmast komplett serie av SFS från 1800-talet på arbetet så kollade jag upp författningen om kvinnans myndighet från 1858 för att se om den gav någon ledning. Den var dock ytterst kortfattad och talade endast om "ogift qwinna, hvilken fyllt tjugufem år". Som en frånskild kvinna väl dock tekniskt sett måste räknas som ogift blir min tolkning att även skilda kvinnor bör ha kunnat bli myndiga på samma sätt som ännu inte gifta. /FredrikT 26 maj 2009 kl. 15.45 (CEST)
Jag gissar på något liknande efter 1858 FredrikT, men före 1858? Det är verkligt intressant. Även änkor var ju ogifta efter makens död. Man kan ju tänka sig att skilda kvinnor kan ha räknats både som ogifta eller som änkor. Skilsmässa var ovanligt, men inte så ovanligt att det skulle saknats regler (särskilt som de flesta som skilde sig före 1858 nog ofta kom från klass med pengar). Exempel är Ebba Morman (1792) adelsdamen Christina Charlotta Cederström (1799). --Aciram 26 maj 2009 kl. 16.06 (CEST)

Kalsenianska professuren[redigera | redigera wikitext]

Jag blir inte riktligt klok på om den genom Andreas Kalsenius instiftade Kalsenianska professuren i teologi vid Uppsala universitet fortfarande finns, eller om den övergått till en professur i kyrkohistoria som finansieras av universitetet?[48] Är det någon som vet besked?//--IP 20 maj 2009 kl. 07.42 (CEST)

Det vet jag inte, men jag har en annan fråga om honom. Varför kallas han Anders Kalsenius på minnesstenen vid Sätra brunn? Vivo 27 maj 2009 kl. 16.02 (CEST)

Översättningsproblem[redigera | redigera wikitext]

Inom friluftsverksamhet använder man ibland så kallade funktionskläder av syntetmaterial som andas bättre och torkar fortare än vanliga bomullskläder. Det jag undrar är hur man översätter "funktionsskjorta" till engelska? Ska man tro Google Translate och ordböcker torde översättningen vara "function shirt" men jag är osäker på om det verkligen är en korrekt översättning.

//Scouten 26 maj 2009 kl. 15.56 (CEST)

Technical shirt eller Functional shirt (båda lär fungera synonymt, men det kan vara olika engelska-varianter). Vivo 26 maj 2009 kl. 19.49 (CEST)
Tack! //Scouten 27 maj 2009 kl. 06.57 (CEST)

Gustav Badin[redigera | redigera wikitext]

Bör Badin karaktäriseras som slav? Meningarna verkar vara delade.--Aciram 27 maj 2009 kl. 16.08 (CEST)

Bedragare på 1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Jag läste i Signums svenska kulturhistoria, (Gustavianska tiden), om en kvinna som kallades Anna Ekelöf. Detta var inte hennes rätta namn- tydligen fick man aldrig reda på hennes ursprungliga namn. Hon nämndes där som en en av sin tids mest omtalade brottslingar, en bedragare som levt under en lång rad olika identiteter, både som adelsdam och som utklädd till man. Det ska alltså ha varit på 1700-talet. Tyvärr stod det inte så mycket om henne, men det låter som ett fascinerande livsöde och jag skulle gärna vilja veta mer om henne. Jag tackar på förhand om någon har några uppgifter om henne!--85.226.42.9 27 maj 2009 kl. 16.46 (CEST)

Dansaren Magdalena Lundblad[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle gärna vilja veta mer om Magdalena Lundblad. Jag har läst att hon var medlem i Kungliga balettens allra första trupp år 1773, vilket borde göra henne till en av de första dansarna i Sverige. Hon och Charlotte Slottsberg nämns som en av de få svenska medlemarna i truppen - de flesta var från Frankrike. När levde hon? --85.226.42.9 27 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)

Svindleriet Helga de la Brache[redigera | redigera wikitext]

Vad fick hon egentligen för straff? --85.226.42.9 27 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)

Sista kättarprocessen[redigera | redigera wikitext]

När och var avrättades den sista i Europa för kätteri? Även i Sverige ska personer ju ha avrättats för hädelse; när var sista gången? --85.226.42.9 27 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)

Blodskam[redigera | redigera wikitext]

Vad var straffet