Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 8

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

Låt: "Julklockor över vår jord"/"Hem till Norden"[redigera | redigera wikitext]

Våra älskade dansband - julens favoriter sjunger Ann-Cathrine Wiklander jultexten "Julklockor över vår jord" (som det står 1989 på i häftet) till samma melodi som Kikki Danielsson & Roosarna sjunger "Hem till Norden" (1995-1996). Melodin till båda verkar vara gjorda av samma Tommy Andersson. Vilken text är den första? ("Hem till Norden", som inte är en julsång, verkar ha mycket mer "gameldags" text och låter mer som en gammal visa/schlager från början av 1900-talet än en dansbandslåt). Är de några form av covers? Vad borde en artikeln "Hem till Norden" leda (Nu leder den till albumet "Hem till Norden" av Kikki Danielsson & Roosarna från 1996, där denna melodi med texten "Hem till Norden" är titelspår) /J 1982 25 december 2006 kl. 01.11 (CEST)

Kan jag byta namn i ett annat land?[redigera | redigera wikitext]

Om jag flyttar utomlands, kan jag då byta till ett namn som man egentligen inte får i Sverige, till exempel Bernadotte i efternamn, och sedan flytta tillbaka? Måste jag bli medborgare först i det andra landet, eller, ja, hur funkar det? Soundcheck 26 december 2006 kl. 10.39 (CET)

Enligt min tolkning kan den franske medborgaren Nisse Bernadotte (née Svensson) flytta till Sverige och behålla sitt egenartade efternamn.
"Vid inflyttning till Sverige antecknas en utländsk medborgare under det namn som framgår av identitetshandlingarna. Skulle detta råka vara ett namn som lätt kan förväxlas med ett i Sverige befintligt egenartat efternamn kan givetvis inte bestämmelserna i 20-23 paragraferna åberopas gentemot personen i fråga, även om vederbörande formellt inte kan beropa rätt till namnet enligt [namnlagen]." (Britt-Marie Ericsson. "Namnlagen. Namnskick och namnrätt med lagkommentar" Stockholm:Publica 1983, s. 226)
Thuresson 9 februari 2007 kl. 14.24 (CET)

vita huset[redigera | redigera wikitext]

har tillägg om vita huset...vita huset har också 412 dörrar det står det inget om --195.252.34.251 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Ruccola?[redigera | redigera wikitext]

(frågan flyttad från Diskussion:Ruccola) Hej där ute, Jag älskar ruccola men hur förvarar jag den bäst här hemma?? Jag är så trött på att slänga halva paketet dagen efter jag köpt den. Snälla kom med tips!!! Kathryn

Jag tror det bästa är att förvara ruccolasalladen i en plastpåse i kylskåpet. –PJ 21 januari 2007 kl. 17.25 (CET)
Antingen det eller så lägger man den i en skål och lägger ett lager med fuktigt hushållspapper över. Fungerar också för vanlig sallad.Sjö 9 februari 2007 kl. 08.10 (CET)

Palmolja[redigera | redigera wikitext]

Är Palmolja som det används i livsmedel i Sverige ett härdat fett eller ett transfett. Undrar dessutom vad är skillnaden mellan härdat fett och transfett. Tack på förhand om någon kan svara. mvh Peggy

Härdat fett och transfett är samma sak. Titta gärna på artiklarna om palmolja och transfett.//Hannibal 29 januari 2007 kl. 12.29 (CET)
Att härda fetter innebär att med olika metoder förändra deras struktur från omättade till mättade. Detta höjer ofta deras smältpunkt, vilket är nödvändigt om man t.ex. vill göra margarin av rapsolja. När man härdar fetter kan transfetter, som är en form av omättat fett uppstå. Ett fett som vore "fullständigt" härdat skulle inte innehålla några transfetter. Men eftersom transfetter är sällsynta i naturliga(?) sammanhang (har jag läst, i alla fall) så får vi i oss dem mest i samband med härdade fetter. Transfetter förekommer naturligt i bl.a. mjölk och kött från idisslande djur. Se även den engelska artikeln om transfetter. (Strykning ovan av mig själv.) -Storebror 1 februari 2007 kl. 01.43 (CET)

Jarl Borssén[redigera | redigera wikitext]

Hej ! Det står på www.ratsit.se att han fyller år den 14 Mars ni får kolla upp det. Mvh Henrik OBS ! Man får söka upp honom på ratsit.se

Fixat. / Elinnea 1 februari 2007 kl. 01.54 (CET)
Är det verkligen förenligt med Wikipedia:Biografier över levande personer att använda ratsit och liknande tjänster för att ta reda på uppgifter till artiklar? Nu borde det väl i och för sig finnas någon annan källa till hans födelsedatum, men helt okontroversiellt är det nog inte i alla lägen. //Essin 1 februari 2007 kl. 02.40 (CET)

Within Temptation/Avantasia/After Forever[redigera | redigera wikitext]

Hej! I ett uppslag ni har om Within Temptations sångare Sharon den Adel, har ni skrivit att hon har varit sångare i även Avantasia och After Forever. Det har jag kollat upp och det har visat sig att det inte stämmer. Varför har ni skrivit att hon har varit det?

Hon var med som gästsångerska i Avantasia. Om hon varit med i After Forever eller inte vet åtminstone inte jag. Vi skriver alla Wikipedia tillsammans, hjälp till att ta bort felaktig fakta! /Grillo 9 februari 2007 kl. 08.01 (CET)

Siw Carlsson[redigera | redigera wikitext]

Hej ! Kan ni ta reda på när Siw Carlsson som spelar teater med Stefan & Krister fyller år ? Mvh Henrik

Med hjälp av fakta från artikeln Siw Carlsson och sidan Birthday.se bör du kunna få svar. Riggwelter 11 februari 2007 kl. 22.28 (CET)

Skrivstil[redigera | redigera wikitext]

Varför lärs skrivstil ut i dagens grundskolor? Åtminstone jag uppfattar det som väldigt förvånande, då ämnet känns förlegat. Förvisso kan det vara kul att kunna, men jämfört med allt annat man bör lära barnen i skolan känns det synnerligen trivialt. Kanske kan det dock ses som ett roligt inslag, mellan de mer allvarliga studierna? Kanske är det ett sätt att "bevara" vår historia? Någon annan som har några reflektioner kring detta fenomen? --Andreas Rejbrand 2 februari 2007 kl. 21.51 (CET)

Troligtvis finns det flera förklaringar: 1) för att datorer inte alltid finns tillgängliga, 2) för att det annars skulle betyda att hundratusentals handskrifter skulle bli oläsliga på ganska kort tid (redan nu är det många som har svårt att läsa 18- och 1900-talsstil för att inte tala om de stilar som finns innan dess), 3) för att det är ett hantverk som precis som teckning och måleri inte går att utföra på samma sätt i en dator. Säkerligen finns det fler anledningar, men det är de jag kommer på för tillfället.//Hannibal 3 februari 2007 kl. 12.43 (CET)
Uppfattningen att skrivstil är förlegad är inte ovanlig ([1], en:Cursive). Ett traditionellt argument för skrivstil är att det går snabbare att skriva med sådan stil. Nomer 3 februari 2007 kl. 23.13 (CET)
Det kanske kan vara intressant att veta att det inte står något om skrivstil läroplanen/kursplanerna för grundskolan. Det enda som står om handskrift är att eleverna ska "utveckla sin förmåga att skriva läsligt för hand". - Storebror 5 februari 2007 kl. 00.29 (CET)
Ärligt talat skulle jag tolka den formuleringen som ett argument mot skrivstil. TERdON 5 februari 2007 kl. 07.58 (CET)

Uppskattade antalet av atomer i det synliga universum.[redigera | redigera wikitext]

Är det någon som kan denna ciffra? Har hittat det ibland i vissa skrifter men kommer inte ihåg var. Tacksam för svar.

Paul Lazar

paul.lazar.phd@hotmail.com

"Two back-of-envelope calculations give the number of atoms in the observable universe to be around 1080" taget från en:Observable universe#Matter content. --Skizzik 3 februari 2007 kl. 11.28 (CET)

Indien[redigera | redigera wikitext]

VVad jobba man med i indien och vilka språk pratar man där förutom Hindi (indiska) Snällt om vi fick svar! ////Katrin Och Fanny!!!

I artikeln Indien står det: "Engelska dominerar som affärsspråk. Hindi talas som förstaspråk av 30%. Förutom hindi är ytterligare 17 språk är sanktionerade som officiella: Bengali, Telugu, Marathi, Tamil, Urdu, Gujarati, Malayalam, Kannada, Oriya, Punjabi, Assamese, Kashmiri, Sindhi och Sanskrit. Sammanlagt är 325 olika språk erkända såsom i och för sig existerande inom landet." Jag tror Indiens invånare jobbar med många olika saker. --Boivie 6 februari 2007 kl. 13.56 (CET)

Hej jag måste veta fort hur många länder finns det i hela världen??

svara sabbt!![redigera | redigera wikitext]

Hur många länder finns det i världen?? Snälla svara

Kolla på Lista över länder --RE 8 februari 2007 kl. 06.24 (CET)

Brunello[redigera | redigera wikitext]

(ursprungsinlägget gjort 9 februari 2007 kl. 23.26 (CET) av 84.217.80.217 i artikeln Brunello, flyttat hit av Essin 10 februari 2007 kl. 02.25 (CET))

Min bror gifte sig i Padua i norra Italien för några är sedan. Vi (ca 20 släktingar) inhystes på ett litet trevligt pensionat (med urgod mat) i närheten av Padua. Det var på en vingård - Brunello - med grappatillverkning. Jag skulle vilja åka dit igen men hittar inga kontaktuppgifter på internet. Kan ni hjälpa mig?

MVH Lena

Kan den här adressen vara något: http://www.agriturismobrunello.com/attivita/index_eng.php? Lycka till!//Hannibal 10 februari 2007 kl. 12.01 (CET)
Jag vill påpeka att det italienska namnet på Padua är Padova och att man nog bör använda det namnet när man använder sökmotorer. Det finns turistinformation om staden på http://www.turismopadova.it. Thuresson 10 februari 2007 kl. 12.12 (CET)

Söndagsbarn[redigera | redigera wikitext]

Vad menas med, och vad är historien bakom, att vara ett "Söndagsbarn" som i Daniel Bergmans film med samma namn?

SAOB (som tittar bakåt och ger exempel, men inte följer upp det dagsaktuellla) anger tre betydelser hos "Söndagsbarn". Den andra lyder: "person som är född på en söndag (och som enligt äldre folktro var utrustad med övernaturliga egenskaper); även oegentligt eller bildligt, särskilt om någon som har framgång eller tur i livet, ofta liktydigt med: lyckans gullgosse och dylikt". Den tredje betydelsen är: "barn som omhändertas endast på söndagar av frånskild pappa". Se vidare [2]. / mvh Mkh 11 februari 2007 kl. 20.22 (CET)


langytisk[redigera | redigera wikitext]

Var i lördags på en utställning på Sandvikens konsthall. Den ena delan av utställningen bar namnet LANGYTISK VÄCKELSEKONST. Min fråga är: Vad betyder ordet LANGYTISK? sonja.larsson@helsingenet.com

Jag är inte riktigt säker, men Langy är en plats i Frankrike, se följande karta: http://maps.google.fr/maps?oi=eu_map&q=Langy&hl=sv. Det finns inga google-träffar som inte har med den utställningen att göra, och inga av mina ordböcker kommer i närheten. Det närmaste ordet är langust och det har troligen inte med saken att göra.//Hannibal 11 februari 2007 kl. 23.29 (CET)

har spanien något problem/vilket[redigera | redigera wikitext]

har spanien något problem/vilket? -- 213.65.138.131 (diskussion) 13 februari 2007 kl. 09.35 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

  • Ett spanskt problem är sommartorkan. (Den dagen man inte har något problem är man död) --Rosp 13 februari 2007 kl. 09.42 (CET)
  • Ett annat problem är väl att det är otroligt långt från Spanien till Arnolds Gatukök på Eketrägatan?? Hakanand 13 februari 2007 kl. 09.50 (CET)
  • Spanien har flera gånger drabbats av terrorism, oftast av ETA, men även en gång av al-Qaida. --Boivie 13 februari 2007 kl. 10.11 (CET)
  • Du har ovan fått såväl några reella som "mindre reella" exempel på problem i Spanien. Det problem jag först och främst kommer att tänka på, emellertid, är den såvitt jag känner till vanligt förekommande tjurfäktningen. Om jag inte har fel är det t o m så illa att denna "sport" har status som "nationalsport" (rätta mig om jag har fel). --Andreas Rejbrand 13 februari 2007 kl. 12.41 (CET)
    • Hmm, tjurfäktning är inget spanskt problem utan det är andra som tycker att det är ett problem --Rosp 13 februari 2007 kl. 15.05 (CET)
      • OK, logikfel, jag erkänner :) --Andreas Rejbrand 13 februari 2007 kl. 15.16 (CET)
Ditt logikfel fick mig att utöka/rensa tjurfäktning och tjurrusning ;-) Rosp 13 februari 2007 kl. 15.57 (CET)


  • Spanien har problem med motsättningar mellan de som vill ha en starkt sammanhållen enhetlig stat och de som strävar efter större självständighet (autonomi eller separation). Särskilt en hel del som talar minoritetsspråken baskiska eller katalanska vill ha mer självständighet. Detta har lett till ETAs terrorism (se ovan), men till mer problem än så.
  • Spanien har fortfarande ett par städer i Nordafrika som kolonier, Ceuta och Melilla. Detta leder till flera problem:
    1. En konflikt med Marocko, som hävdar att städerna egentligen är en del av Marocko.
    2. Problem med att afrikaner illegalt tar sig in i städerna, för att den vägen försöka komma vidare in i EU.
    3. Även i övrigt problemet vad som skall hända med kolonierna på sikt, och vilka rättigheter undersåtarna i Ceuta och Melilla skall ha. Jörgen B 13 februari 2007 kl. 21.16 (CET)

Svenske OS- og VM-helter[redigera | redigera wikitext]

Jeg har skrevet en del korte biografier om noen svenske idrettsutøvere, der jeg mangler mye informasjon. Vet noen på Svensk Wikipedia fødsels- og evt dødsår på disse personene? (eller om de fortsatt lever...)

  • mat mannen Wikström
  • Hjalmar Bergström
  • Olle Hansson
  • Torkel Persson
  • Axel Nilsson
  • Hugo Wicksell
  • John Wikström
  • Menotti Jacobsson
  • Ejnar Olsson
  • Bertil Carlsson (skihopp)
  • Tore Edman (skihopp)

Artiklene ligger på norsk Wiki. Dersom noen har mer informasjon i tillegg til fødsels- og dødsår tas dette også imot med takk.

medelhavsklimatet[redigera | redigera wikitext]

kan jag få så mycket fakta som möjligt om medelhavsklimatet ? :) jag letar fakta om medelhavskilmatet för att jag jobbar om det i skolan :)

Har du tittat i medelhavsklimat samt den engelska versionen? --Andreas Rejbrand 14 februari 2007 kl. 13.06 (CET)
Jag rekomenderar att du beger dig till ditt lokala bibliotek eventuellt om du befinner dig i en universitetsstad så beger du dig till det lokala geovetenskapliga biblioteket. Där kommer du hitta betydligt mer information än på nätet. --Mason 17 februari 2007 kl. 19.03 (CET)

Vad är talcentrum för centrum?[redigera | redigera wikitext]

Är det ett sensoriskt centrum eller är det något annat (till exempel ett motoriskt)? 911029 20 februari 2007 kl. 10.38 (CET)

Det tycks vara båda delarna. Se vidare sensoriskt talcentrum och motoriskt talcentrum hos Hjärnatlas
/ mvh Mkh 20 februari 2007 kl. 12.04 (CET)
Tack, stod vid ett dilemma vid en "vem kan mest om vad som helst"-tävling (aka trivia-tävling) i skolan. Jag svarade typ: "något därimellan". Men nu vet jag.

Kryptering och Lagen[redigera | redigera wikitext]

Hej,

jag tänkte bygga en krypteringsprogram och kom att tänka på att jag hört/läst någonstans att det inte nödvändigtvis är lagligt att kryptera till exempel ett mail och skicka det till en mottagare som sedan dekrypterar det. Är det något jag inbillar mig eller är det så att det är olagligt att kryptera saker? Är det olika lagligt i olika länder? Vem är det som är olaglig: den som bygger programmet eller den som använder det? // Per Erik Strandberg (p9k) 20 februari 2007 kl. 16.34 (CET)

Jag hittade just http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Cryptography_law så jag ska titta där - vem vet jag kanske kan besvara min egen fråga :) // Per Erik Strandberg (p9k) 20 februari 2007 kl. 16.37 (CET)
Från en:Cryptography_laws_in_different_nations: "There are many different Cryptography laws in different nations. Some countries prohibit export of cryptography software and/or encryption algorithms or cryptoanalysis methods. In some countries a license is required to use encryption software, and a few countries ban citizens from encrypting their internet communication. Some countries require decryption keys to be recoverable in case of a police investigation."
Det verkar även finnas lite exempel på rättegångar där folk gjort olaglig kryptering, och lite rolig kuriosa som jag hoppas inte gäller i sverige från en:Illegal_prime "An illegal prime is a prime number which represents information forbidden by USA law to possess or distribute. It is a matter of debate whether the number itself is therefore illegal in the USA, and under what circumstances."
Se även en:Cryptography#Legal_issues_involving_cryptography. / Per Erik Strandberg (p9k) 21 februari 2007 kl. 12.48 (CET)
Jag stoppade in lite om kryptering och lagen på Kryptologi men jag har ingen riktig känsla för om den ligger bra där. // Per Erik Strandberg (p9k) 21 februari 2007 kl. 13.14 (CET)

Fel rubrik[redigera | redigera wikitext]

Kan ingen hjälpa mig att ändra rubriken på sidan om Karl Marx, http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx

Tack! /Anna

Vilken rubrik tycker du är fel och hur borde den vara istället? TERdON 21 februari 2007 kl. 17.26 (CET)
Detta är inte en faktafråga, utan en fråga om Wikipedia, och sådana skall ställas i Wikipediafrågor. --Andreas Rejbrand 21 februari 2007 kl. 17.45 (CET)

gammal slags slunga[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag söker efter namnet på en slags slunga. Den består av 2 stenar/kulor som sitter i var sin ände av ett rep/snöre. Man snurrar dessa och kastar iväg. Om allt fungerar ska de snurra sig runt benen på t ex en människa. Tror fåraherdar också använde den för att fånga sina djur. Vet någon vad jag menar?

Tack på förhand! Ann-Mari


Bolas: http://en.wikipedia.org/wiki/Bolas Sjö 24 februari 2007 kl. 23.24 (CET)

Ur SAOB: BOLAS, sydamerikanskt jaktredskap hvilket består af en läderrem med en kula af metall l. sten i hvardera ändan l. af tre remmar, förenade med hvarandra i ena ändan o. försedda med hvar sin kula i den andra, o. hvilket slungas efter villebrådet för att snärja dess ben. CBX 25 februari 2007 kl. 00.01 (CET)
Från runeberg.org: "Från denna tid sysselsätter man sig med dess uppfostran, som hufvudsakligen består i att rida och att sköta lazzo, bolas, lans och slunga." -CBX 25 februari 2007 kl. 00.05 (CET)

Hannelore Schroth[redigera | redigera wikitext]

Kan ni ta reda på varför den tyska bok buss åkaren Hannelore Schroth dog ? Hälsningar Henrik.

Tyska Wikipedia nämner ingen dödsorsak, men då hon var 65 år blev hon spräckt tror forksarnsin död kan man förmoda att denna var naturlig. /Augustus 25 februari 2007 kl. 17.34 (CET)

Småväxta infödingar på Nya Guinea, vad heter dom?![redigera | redigera wikitext]

Småväxta infödingar på Nya Guinea, vad heter dom?! --195.196.73.18 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.) (signatur tillagd av Peter R 1 mars 2007 kl. 12.43 (CET))

Läs på Papua Nya Guinea#Demografi. Där står det om papuanerna och austronesier, jag vet dock inte vem av dessa som är de som eftersöks. Peter R 1 mars 2007 kl. 12.42 (CET)
Det är inte så att du tänker på skelettfynden häromåret efter en tidigare okänd småväxt människa? Det var år 2003 på ön Flores i Indonesien. Se i så fall Homo floresiensis. / Mvh Mkh 1 mars 2007 kl. 21.55 (CET)

Internetanvänding i Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Är intresserad av att internetanvändning i UK ( storbritannien).

Hur storandel har tillgånng till internet Hur frekvent används internet Köpbenägenhet på internet

mm

Vore tacksam om någon kunde leda mig vidare inom detta område

Mvh Lars

konventikelförordning[redigera | redigera wikitext]

hej jag skulle behöva lite hjälp med att få en begriplig förklaring av vad 1868 års konventikel förordning innebär

Från artikeln 1858: "Det svenska Konventikelplakatet, instiftat 1726, avskaffas, vilket medför ökad trosfrihet för frikyrkliga samfund. Privata bönemöten tillåts. En konventikelförordning införs dock, enligt vilken kyrkoherden tillåts ingripa mot förkunnelse som anses kunna leda till kyrklig söndring." --MiCkEdb 9 mars 2007 kl. 13.01 (CET)

Kjellman Disa[redigera | redigera wikitext]

Vad är känt om konstnärinnan Disa Kjellman som levde på Södermalm i Stockholm?

Om vi inte har en artikel på Wikipedia om Disa Kjellman borde det kanske skrivas en, förutsatt att hon uppfyller Wikipedias relevanskriterier. Riggwelter 11 mars 2007 kl. 18.49 (CET)

Tutsier eller hutuer[redigera | redigera wikitext]

Enligt en anonym redigerare i artikeln Flykting flydde tutsier från Rwanda. Om jag inte minns fel var det hutuer. Personen har angett NE som källa - kan någon kolla om det står så?//--IP 11 mars 2007 kl. 20.40 (CET)

1994 var det väl framför allt tutsier som flydde när hutu-extremister bedrev folkmord. Sedan kan naturligtvis hutuer ha flytt under den tidigare tutsi-regimen, men det var ju långt tidigare. - Tournesol 11 mars 2007 kl. 20.46 (CET)
Men personen har skrivit att tutiser flydde efter folkmordet: Folkmordet i Rwanda gjorde att en miljon tutsier flydde landet - och det var ju tutsierna som "vann" efter folkmordet, dvs de slog ner hutuerna som utförde folkmordet, så vitt jag minns. Och då flydde väl hutuer?//--IP 11 mars 2007 kl. 21.03 (CET)
Om inte jag minns helt tokigt så skedde en omsvängd flyktingrörelse efter folkmordet, när tutsierna började flytta tillbaka, och hutuerna var oroliga för hämndaktioner. --192.176.237.2 12 mars 2007 kl. 13.45 (CET)

Ang. omtalade poliser (norrmalmspolisen)[redigera | redigera wikitext]

Det var ett par poliser som härjade runt på 80-talet (tror jag) och var ökända över hela Sverige. De tillhörde norrmalmspolisen. Vet någon vad de kallades och vad som hände med dessa poliser efter allt stök? 911029 12 mars 2007 kl. 18.35 (CET)

De kallades "Basebolligan". Wikipedia verkar inte ha någon artikel om detta men möjligtvis kan artikeln om filmen I lagens namn vara av intresse. Den så kallade "Norrmalmsutredningen" som avslöjade polisvåldet och vad som hände med poliserna diskuteras i en statlig utredning, se www.regeringen.se (klicka på "Del 2"). Thuresson 12 mars 2007 kl. 18.51 (CET)

Oäkting[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående fråga hittflyttad från Wikipedia:Wikipediafrågor av FredrikT 13 mars 2007 kl. 15.42 (CET)

Vad kommer ordet oäkting i från? (Frågan ställd av oinloggad användare med IP-nr 90.227.65.12)

Svar: en "oäkting" är en person (ofta väl ett barn) som är fött utom äktenskapet. Utan att kolla några källor gissar jag att ordet kan kopplas till att giftermål i språket ofta associeras med olika former av adjektivet äkta, t ex "äkta hälft", "äkta make/maka" och just "äktenskap". Det som skett/tillkommit utanför äktenskapet - i detta fall ett barn som inte avlats i "äkta säng" - blir därmed "oäkta". /FredrikT 13 mars 2007 kl. 15.42 (CET)
Fredriks förklaring stämmer mycket bra. Utomäktenskapligt födda barn kallades förr "oäkting". Ett tråkigt uttryck som förhoppningsvis är på väg bort ur det aktiva språket. Peter R 13 mars 2007 kl. 16.34 (CET)

Ang. nervgaser och dess effekt på nervsystemet et cetera[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar lite om nervgaser. Jag kan inte hitta någonting på Wikipedia eller google som besvarar min fråga som jag vill att den ska bli besvarad, hehe. Nervgaser angriper som bekant kroppen och nervsystemet på många sätt - men när blir det förlamningar? Blir det över huvud taget någon sorts förlamning (annat än att man dör ^^)?

Jag är tacksam för eventuella svar. /// 911029 14 mars 2007 kl. 13.49 (CET)

När vissa nervgaser anfaller människans nervsystem förorsakas omedelbara ofrivilliga spasmer (detta påverkar även hjärtat) - det är väl inte direkt förlamning, men man har inte mera kontroll över sina kroppsfunktioner. --MoRsE 14 mars 2007 kl. 14.13 (CET)

hej[redigera | redigera wikitext]

Vilka växter finns det på Antarktis?

Kolla en:Antarctica och en:Antarctic flora. /Yvwv [y'vov] 14 mars 2007 kl. 18.58 (CET)

hejsan![redigera | redigera wikitext]

tror buddhister att dom återföds kan ni då skriva ner lite fakta om det till mig då? mvh: victor.

Här har vi lite fakta nedskrivet: buddhism. --Andreas Rejbrand 15 mars 2007 kl. 21.50 (CET)

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förklara vad som skiljer det feodala samhället från slavsamhället

Skoluppgifter (?) skall man göra själv. Dock hittar du förstås information i artikeln feodalism. --Andreas Rejbrand 15 mars 2007 kl. 21.51 (CET)
Se också Dick Harrisons bok: "Slaveri - en världshistoria om ofrihet. Forntiden till renässansen." ISBN 91-85057-81-9. / mvh Mkh 16 mars 2007 kl. 01.48 (CET).
Du kan naturligtvis också finna upplysningar hos slaveri. /mvh Mkh 18 mars 2007 kl. 18.34 (CET)

ramfabrik[redigera | redigera wikitext]

har det nånsin funnits ett ramfabrik på mästersamuelsgatan 50 stockholm.

En mekanikus vid namn C.A. Lindqvist huserade där, kanske han tillverkade ramar?--MoRsE 17 mars 2007 kl. 01.16 (CET)

Stjärnbilden Tukanen[redigera | redigera wikitext]

Det är så att det står att stjärnbilden Tukanen är synlig från Sverige. Det kan väl ändå inte stämma om den ligger nära sydpoolen?

Den ligger väl i närheten av Södra korset???

Du har helt rätt! Vem påstår att Tukanen ska synas i Sverige? /mvh Mkh 18 mars 2007 kl. 21.28 (CET)

Kolla på sidan "Stjärnbild" så ser du...

Ser man på! Antingen är det klotter eller inskrivningsfel. Jag klarar inte att reda ut om/hur man på enkelt sätt kan kolla hela tabellen. Överlämnas åt någon som klarar sånt! / mvh Mkh 18 mars 2007 kl. 21.53 (CET)

Tukanen måste vara fel. Kolla förresten gärna på Diskussion:Stjärnbild! /storebror 19 mars 2007 kl. 17.13 (CET)

Sulitelma[redigera | redigera wikitext]

I Povel Ramels "Titta det snöar" nämns en Sulitelma (eller något som låter snarlikt) som låter som om det vore en väletablerad skidtävling. Är det något som har med den här orten att göra? --213.89.185.215 19 mars 2007 kl. 21.27 (CET)

Om jag inte minns fel handlar låten om skidåkning upp- och/eller nerför fjället Sulitelma..."som sexton år han klämde Sulitelma". Riggwelter 19 mars 2007 kl. 21.38 (CET)
Jag tror att Povel bara behövde ett rim-ord på Selma(?) och Sulitelma-ordet låg nära till hands. Sången framfördes första gången i ett radioprogram som hette "Föreningen För Flugighetens Främjande", årtalet var 1951. Google har lett mig till ett inspelningsnummer "Knäppupp KLPCD 6020". Sången började "När Farmor åkte skridskor uppå Nybrovikens is, så glad uppå kurtis" -- det var mera skridskonöje än skidtävlande i sången. / mvh Mkh 20 mars 2007 kl. 11.20 (CET)
Det stämmer att det åks skridskor i första versen, i andra versen handlar det dock om skidåkning. Om jag minns rätt går den:
Så gick det många vintrar och så småningom kom far (kör: så småningom kom far)
en stark och stilig karl,
vars färdighet på skidorna var alltför uppenbar:
vid sexton år han klämde Sulitelma.
Från topp till tå i fjällens värld om vintrarna han for (kör: om vintrarna han for)
och farten den var stor.
En vacker dag på Åreskutan krocka han med mor,'
en genompräktig tös som hette Selma.
Och Sulitelma är som redan sagts ovan ett fjäll på svensk-norska gränsen. Det är dock också namnet på den kvinnliga huvudkaraktären (Sultaninnan Sulitelma av Samarkand) i lundaspexet Djingis Khan från 1954 - d v s ungefär samtida med Ramels text. Månne Sulitelma var särskilt i ropet som skidsportsort under 1950-talet och därmed tacksamt att anspela på? /FredrikT 20 mars 2007 kl. 15.23 (CET)

Vispen[redigera | redigera wikitext]

Frågan flyttad från Wikipediafrågor

Vem uppfann vispen?

Denna sajt säger att spanska kolonister i Mexico uppfann ett vispliknande verktyg som kallades för molinillo på 1700-talet för att användas vid tillredningen av sina kakaodrycker (så att man skulle få skum på drycken). --MoRsE 20 mars 2007 kl. 21.50 (CET)

metalltillverkning[redigera | redigera wikitext]

när man tillverkar metall är det skadligt för naturen och samhället? och när man tillverkar plast?

Tja, både gruvdrift och borrning efter olja innebär ganska omfattande ingrepp i naturen. Sedan kan ju bearbetning av metall också vara ganska energikrävande, vilket kan leda till utsläpp i andra hand.
andejons 21 mars 2007 kl. 08.41 (CET)
Hur stora skadorna blir beror ju också på om den som arrangerar tillverkningen har vett på att begränsa utsläppen och att städa efter sig. / mvh Mkh 21 mars 2007 kl. 13.33 (CET)
Plast tillverkas av olja, och ger ett koldioxidtillskott till atmosfären när den till slut eldas upp. /storebror 21 mars 2007 kl. 14.52 (CET)

Lakke Magnusson[redigera | redigera wikitext]

Kan ni ta reda på varför Skådespelaren Lakke Magnusson dog 57 år gammal ? Mvh Henrik

Google leder till sidan
http://209.85.129.104/search?q=cache:xh1VSIrjUx8J:www.falukuriren.se/artikel.asp%3Fid%3D890943+Lakke+Magnusson+d%C3%B6d&hl=sv&ie=UTF-8&strip=1
Där står det att han "har avlidit efter en tids sjukdom". Vilken sjukdom det var anges inte.
/ mvh Mkh 22 mars 2007 kl. 23.13 (CET)

Långväga transport av vin[redigera | redigera wikitext]

Hur transporteras t.ex. sydafrikanskt vin till Sverige? /storebror 22 mars 2007 kl. 23.18 (CET)

Med fartyg till Europa. Det är bara vissa exklusiva märken som transporteras med flygfrakt.[4]--MoRsE 22 mars 2007 kl. 23.39 (CET)

Bildskärmsproblem[redigera | redigera wikitext]

Jag har problem med bildskärmen till min dator, allt som visas är gröntonat och jag tror, men är ej säker, att det är någonting som ändrats under "egenskaper för bildskärm", är det någon som vet vad detta kan bero på?

Du har antagligen ändrat färgbalansen i bildskärmen. Det brukar finnas knappar på framsidan under skärmen, där skall du justera RGB-balans eller dylikt. Vrid ner G-värdet s.a det ser normalt ut. 83.226.130.4 20 juni 2007 kl. 01.41 (CEST)

Arquebusier[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja veta hur de engelska orden arquebusier och arquebusiest bäst översätts till svenska. Vad jag kan utläsa av den övriga texten bör i alla fall det ena ordet vara ett vapen som användes på 1500/1600-talet. Tack i förskott om någon kan svara.

Arkebusiär, om det handlar om en soldat med musköt eller liknande. "Arquebusiest" känner jag inte igen, kan det vara en ordlek på ordet busy?Sjö 25 mars 2007 kl. 10.33 (CEST)
En titt i SAOB under "arkebus" och "hake" ger kopplingar till bland annat de åldriga orden hakebössa, hakerör, hakeskytt, hackbösseskytt. / mvh Mkh 25 mars 2007 kl. 14.49 (CEST)

"varför"[redigera | redigera wikitext]

Jag diskuterade "varför" som konjunktion med en medarbetare på Svenska akademien, och hon menar - liksom SAOL - att "varför" endast är ett adverb, även betydelsen "och därför" av ordet. Själv har jag svårt att motivera detta: analogt med fallet konjunktionen "eftersom" ("Jag gick och lade mig eftersom jag var trött.") ser jag spontant gärna att även "varför" ("Jag var trött, varför jag gick och lade mig.") är en konjunktion (i den här betydelsen). Kommentarer? --Andreas Rejbrand 26 mars 2007 kl. 12.25 (CEST)

Jag tycker liksom du att "varför" även kan vara en konunktion, men man ser det inte så ofta. Petter  2 april 2007 kl. 13.06 (CEST)
Det går, men det var nog vnaligt för ett tag sedan. Numera har vi ett modernare språk vilket har eliminerat sådana formuleringar (av lathet eller för att man inte ska bli förvirrad möjligtvis). 911029 - ver 2 april 2007 kl. 16.27 (CEST)
Jag använder ofta "varför"-konstruktioner som i exemplet ovan, och har uppfattningen att det inte alls är ovanligt (åtminstone inte i formellare sammanhang). --Andreas Rejbrand 2 april 2007 kl. 17.16 (CEST)
I formellare sammanhang är det inte jätteovanligt. Jag tycker precis som du att sådana varför-konstruktioner låter bra och jag tror heller inte att någon har problem med att förstå dem. SAOL är ingen komplett ordlista över det svenska språket, utan den innehåller ord som används mycket idag, dvs i nutida skönlitteratur och dagspress – om jag har förstått saken rätt. --Petter  3 april 2007 kl. 14.10 (CEST)

teknik[redigera | redigera wikitext]

hej vad betyder etiskt och socialt persektiv?

Läs mer i om de olika grundläggande begreppen i artiklarna Etik och Socialisation. Det är svårt att göra en enkel förklaring eftersom frågan är tämligen rudimentärt ställd. Riggwelter 28 mars 2007 kl. 14.24 (CEST)

Etymologi för "spänn"[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar var ordet "spänn" som i "20 spänn" (kronor) kommer ifrån

Titta i Wiktionary - den fria ordboken: spänn. --Andreas Rejbrand 29 mars 2007 kl. 11.28 (CEST)
Ordet kommer från spendera. Jalla bidr. 28 maj 2007 kl. 21.38 (CEST)
Ordet kan likväl komma från engelskans "buck" (kortform av buckle; spänne) och har därigenom ett annat ursprung än tidigarenämnt. --213.113.175.122 3 juni 2007 kl. 18.10 (CEST)

Robben island, mandela[redigera | redigera wikitext]

Hej, noterade att att det star att Mandela var fangslad 27 ar pa Robben Island. Vad jag har hort har i Sydafrika o last pa ancs sida sa var han endast 18 ar pa Robben Island o sen pa tva andra fangelser, vart att kolla upp. En del fakta finns pa den har sidan, men vet inte vad som ar tillforlitligast: http://www.anc.org.za/people/mandela.html. Hittade inte var jag skulle skriva mail eller sa. MVH Patrik Eklund (Constantia)

Han arresterades i november 1962 och dömdes först till 5 års fängelse, senare när hela Umkhonto we Sizwe-ledningen arresterats 1963 dömdes han till livstids fängelse vid Robben Island. Fram tills 1982 satt han så fängslad på fängelseön utanför Kapstaden, därefter satt han 6 år på Pollsmoorfängelset som låg i närheten men på fastlandet. Den 9 december 1988 överflyttades han till Victor Versterfängelset och den 11 februari 1990 släpptes han fri. Innan 1964 satt han bland annat vid Johannesburg Fort. --MoRsE 3 april 2007 kl. 22.33 (CEST)

Versalisering i spanska titlar?[redigera | redigera wikitext]

En fråga har uppkommit på Wikipediadiskussion:Projekt tango om huruvida man versaliserar orden (som man brukar göra i engelskan) i spanska låttitlar eller ej. Hur är det med den saken? Jag tycker mig i praktiken ha sett olika sätt att versalisera. //Salsero 3 april 2007 kl. 14.10 (CEST)

Jag är inte säker på om academia de la lengua española rekommenderar det eller inte, men det är mycket vanligt förekommande. --MoRsE 3 april 2007 kl. 22.12 (CEST)
Vet du om det är det absolut vanligaste skrivsättet? Kan det skilja sig åt beroende på genre? Någon som vet mer?//Salsero 5 april 2007 kl. 18.53 (CEST)

Ljusets hastighet[redigera | redigera wikitext]

Jag har fått lära mig att det inte går att färdas snabbare än ljuset, och att det inte finns någon max temperatur. Om de inte går att färdas snabbare än ljuset så borde de finnas en max temperatur, eftersom elektronens/elektronernas hastighet bestämmer temperaturen. Och då borde max temperaturen vara när elektronerna rör sig i ljusets hastighet. Men om de inte finns någon max temperatur så borde de teortiskt gå att färdas snabbare än ljuset.

Tänkte på de igår, och sa de till min NO lärare idag som sa att han förstod hur jag tänkte. Och så pratade vi lite annat som hade med ämnet att göra, men jag kommer inte riktigt ihåg vad de va om. kanske någon annan har något att säga om de här?

Ja och nej. Det är helt riktigt att det inte går att ha en hastighet högre än ljusets. Temperaturen avgörs dock inte av hastigheten hos partiklarna (den temperatur som vi känner av har med atomernas rörelse att göra, inte elektronerna), utan av deras rörelseenergi. Denna växer som kvadraten på hastigheten vid låga hastigheter, men mycket, mycket snabbare vid hastigheter nära ljusets, vilket gör att man kan nå upp till oändlig energi och därmed i princip vilken temperatur som helst. Jag känner dock inte till något fall där man måste beräkna temperaturen relativistiskt på detta sätt.
andejons 3 april 2007 kl. 22.26 (CEST)
Precis som Andejons säger är det helt rätt att det finns en maximal hastighet, det vill säga ljusets, men det finns ingen maximal rörelseenergi. Formeln W=\frac{mv^2}{2} upphör att gälla när hastigheten närmar sig ljusets. Den korrekta formeln är något i stil med W=mc^2\left(\frac{1}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}-1\right). Det som är viktigt i detta resonemang är inte hur formeln exakt ser ut, utan att den är obegränsad när v\to c, vilket tillåter hur höga temperaturer som helst.
Observera att jag inte har läst så värst många poäng fysik, men detta är hur jag har uppfattat det hela. Jag hade själv precis samma funderingar som du innan. Andreas har nog något att tillägga i denna diskussion också. --Petter  3 april 2007 kl. 22.41 (CEST)
Lorentzfaktorn kallas den jobbiga delen av ekvationen. Tidsdilation är en bra artikel som förklarar konceptet. 83.226.130.4 20 juni 2007 kl. 01.51 (CEST)

världsarv[redigera | redigera wikitext]

Vilket land kom med iden om världsarvslistan till FN 1965?

USA. Läs mer pa en:World Heritage Site#Pre-convention. --Saber 5 april 2007 kl. 17.53 (CEST)

Kommuner som bytt län[redigera | redigera wikitext]

Undrar om det är någon mer kommun än Heby kommun som har bytt län sedan 2005? /Lokal_Profil 8 april 2007 kl. 01.24 (CEST)

Tror att jag själv hittade svaret på frågan och det var Nej. /Lokal_Profil 13 april 2007 kl. 00.22 (CEST)
Habo och Mullsjö kommuner enligt tidningen Kommunal ekonomi nr 2/2007. Se också en sida från www.sr.se (jag vet inte hur länge den blir kvar).Sjö 13 april 2007 kl. 22.47 (CEST)
Du skrämde mig för en stund där. De bytte 1998 så det är lugnt. Anledningen till att jag undrade vara att jag skapade nya kartor och använde SCBs 2005 karta som bas. Det var rena turen att jag ens märkte att Heby kommun bytt. /Lokal_Profil 13 april 2007 kl. 23.06 (CEST)

Grönskande ö inte långt från Marstrand[redigera | redigera wikitext]

--81.216.171.17 9 april 2007 kl. 13.36 (CEST)Fet textKan någon detta: Hade samma namn som en grönskande ö inte långt från Marstrand.Det sägs att hennes namn var en jätte som kontrollerade åskan och att hon födde en son när hon träffades av en blixt. Deltar i en tävling. Har fått följande bokstäver: FAY ULE Den som kan detta,vill Du vara snäll och mejla: oldenmalm@gmail.com Tack på förhand!

Du tycks ha läst Göteborgs-Postens söndagsbilaga. I tisdagstidningen (17/4, sid 4) rättar man ett skrivfel i söndagstidningen. G-P skriver: "I stället borde det ha stått: Fay Ule hade ett namn som påminde om en grönskande ö ... Så där gäller det att titta på kartan och vara lite fantasifull."
Lycka till, mvh / Mkh 10 april 2007 kl. 12.20 (CEST)
Det var mer än lovligt svårt men det skulle visst vara Laufey, Lokes rätt okända mor. Ön borde väl i så fall vara Lövön /Johan Jönsson 30 april 2007 kl. 17.40 (CEST)

brottom[redigera | redigera wikitext]

hej jag undrar vad ett percussion instrument är???? //helena

Se slagverk.--sanna 10 april 2007 kl. 18.37 (CEST)

loke[redigera | redigera wikitext]

Undrar vad Loke kallas utöver loke, fått en gåta av en kompis. Det enda jag vet är att det ska vara 15 bokstäver och omkastade är dessa S T I G L A N D T E R A P U R tacksam om ni kan skicka svar till gardsten@hotmail.com

Det finns kanske i artikeln Loke? Leo bidrag diskussion Just nu är jag inloggad 10 april 2007 kl. 19.59 (CEST)

Det första jag gjorde var att läsa den artikeln men inget där stämde in på de bokstäver, se mitt första inlägg, som jag måste hålla mig inom.

Jag har lite hastigt ögnat igenom Ugglan, men hittade ingenting. --WasellD 11 april 2007 kl. 09.32 (CEST)
Från engelskspråkiga wikipedias artikel: "Loki bears many names : Lie-Smith, Sly-God, Shape-Changer, Sly-One, Lopt, Sky Traveller, Sky Walker, Wizard Of Lies, and Loftur among others." Något av det kanske går att översätta? --Boivie 11 april 2007 kl. 17.12 (CEST)

Här är flera kenningar på Loke:

  • Höners vän
  • Korpasens vän
  • Farbautes son
  • härfångstens djuptänkte motståndsgud
  • Sigyn armlast
  • ulvens far
  • Lopt
  • följets anförare
  • Brisings gudarns gördels tjuv
  • öl-Gefns kroppshavs hund
  • svekets lundträd
  • hökens barn

Men inget av dessa verkar stämma... --MiCkEdb 11 april 2007 kl. 19.27 (CEST)

Hm, detta är en del av en tävling i GP... en ev. vinst borde delas lika mellan frågeställaren och Wikimedia Foundation :) /NH 13 april 2007 kl. 18.15 (CEST)
svaret var i vilket fall: Loke gudasplittraren. /Johan Jönsson 7 maj 2007 kl. 17.45 (CEST)

Energi, molekyler[redigera | redigera wikitext]

Varför fryser man när man har kommit upp från ett dopp i sjön om lufttemperaturen är 25 grader? Vad händer med molekylerna? Jessie 11 april 2007 kl. 16.23 (CEST)

Det fysiologiska svaret är att din kropp är hypotermisk, dvs. den är nedkyld och har en lägre temperatur än den normala (som är ~36 grader C), vilket registreras av centra i en del av hjärnan som kallas för hypotalamus. Ditt nervsystemet kommer i sin tur förmedla känslan till din hjärnbark (cortex) av att du "fryser", dessutom startar ofrivilliga darrningar för att generera värme. Läs mer på en:Thermoregulation. Rent fysikaliskt kommer lägre temperatur ge molekylerna en lägre rörelseenergi och därmed diffunderar de långsammare, vilket även innebär att biologiska system fungerar långsammare. /Oxygen 11 april 2007 kl. 16.46 (CEST)
När man kommer upp från att ha badat så har man ju vatten kvar över hela kroppen. Detta vatten börjar då avdunsta, vilket kyler ner kroppen något väldigt (vilket även är varför vi svettas). Detta gör att det känns extra kallt när man kommer upp ur vattnet, trots att det kanske är varmare i luften än vad det var i vattnet.
andejons 11 april 2007 kl. 20.52 (CEST)

Hjärnan[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar en del saker som jag inte hittar på svenska Wikipedia av någon dum anlednig. Engelska Wikipedians språk är inte direkt lättförstått när det kommer till saker om detta. Jag skulle gärna ha en lista över vad olika delar av hjärnan styr - till exempel vad styr hjäss/parietalloben? Jag vill gärna ha en ganska omfattande lista av funktioner och vart i hjärnan de styrs. 911029 - ver 12 april 2007 kl. 09.32 (CEST)

Vill och vill, varför inte ta reda på det själv? Gå till ett bibliotek och låna en populärvetenskaplig bok om hjärnan. /Oxygen 12 april 2007 kl. 12.27 (CEST)
Ursäkta, men jag behöver svaret hyfsat fort och jag trodde att det var här man frågade faktafrågor. Tydligen så är Ers Excellens för upptagen för märka det. 911029 - ver 12 april 2007 kl. 16.47 (CEST)
En sådan omfattande lista som du är ute efter är svårt att hosta upp med kort varsel. Kortare faktafrågor kan vi ofta besvara här, men vill du ha mer utförlig information som inte råkar finnas på svenska Wikipedia ännu kan det hända att du måste vända dig till exempelvis ett bibliotek. //Salsero 12 april 2007 kl. 16.51 (CEST)
Där ser man. Men skulle det kunna vara möjligt för mig att få en mindre lista? Ungefär varje lobs primära uppgifter/funktioner? Tack på förhand. 911029 - ver 12 april 2007 kl. 17.43 (CEST)
Visst är det möjligt. Så fort någon av alla oss som arbetar med Wikipedia på helt frivillig basis har tid och lust att göra en sådan lista åt dig. Jag har tyvärr inte möjlighet. //Salsero 12 april 2007 kl. 17.51 (CEST)
911029: Jämför din fråga med andra frågor ovan, så kanske du får en bild av vilka frågor man kan ställa. /Oxygen 12 april 2007 kl. 19.58 (CEST)
Gamle Euklides sa att "det gives ingen kungsväg till matematiken". Samma är det med hjärnans anatomi och funktioner. Eftersom du "gärna vill ha en ganska omfattande lista av funktioner och vart i hjärnan de styrs" så får du nog bita i det sura äpplet och själv läsa in de fackböcker som ger dig korrekta svar för just ditt behov. En märkligt lättbegriplig fackbok är Stellan Sjödéns Hjärnan, människan och kulturen, ISBN 91-89390-05-9 . Eller försök med Antonio R Damasio Descartes misstag, ISBN 91-27-09728-5 . Eller titta på websajter specialiserade på hjärnan, t.ex. Se hjärnan Lycka till, mvh / Mkh 12 april 2007 kl. 21.06 (CEST)
Äsch, jag har haft en pissig dag, därav mina otrevliga kommentarer. Och angående Euklides citat så kan jag meddela dig om att jag lever efter ett liknande motto: "Det finns ingen enkel väg. Finns det det så har du gjort fel och det är bara att börja om." Visserligen gick min fråga emot mitt eget motto, men allt går emot mig idag... 911029 - ver 12 april 2007 kl. 21.25 (CEST)

Cornrows[redigera | redigera wikitext]

Vad heter cornrows på svenska? Entheta 12 april 2007 kl. 21.47 (CEST)

"Majsrader" skulle det ju bli direkt översatt, men jag misstänker att det också heter "cornrows" på svenska.--MoRsE 16 april 2007 kl. 01.24 (CEST)
Fläta. Cornrows är engelska... Riggwelter 17 april 2007 kl. 21.30 (CEST)
Men termen som används i Sverige är cornrows. Aftonbladet översatte till inbakade flätor - se här Oddjob 17 april 2007 kl. 21.56 (CEST)
Inbakade flätor är ett vidare begrepp än cornrows, men det är ju en början. TERdON 18 april 2007 kl. 10.22 (CEST)
Jag ser mig själv mycket som en språkpetimeter, men i vissa fall tycker jag att det är ok med utländska ord. I det här fallet verkar det ju som om "branschen" använder begreppet cornrows, och då kan jag inte se idén med att använda ett försök till svenska. En parallell - Svenska Akademin tyckte (åtminstone för ca 10-15 år sedan) att man på svenska skulle säga "oktett" istället för "byte" i datasammanhang... Oddjob 18 april 2007 kl. 10.47 (CEST)
Precis, det blir lätt väldigt fel när man gör sådana förenklade antaganden. Både "byte" och "octet" förekommer ju exempelvis dessutom som engelska (en byte kan ibland, speciellt i äldre utrustning, ha en annan storlek än 8 bitar). Följaktligen skulle jag möjligtvis i detta frisyrfall istället använda bägge beteckningarna (inbakad fläta av typen "cornrows") för att göra det tydligt vad jag menade, och så att den som inte känner till det engelska fackuttrycket i alla fall får en idé om vad som menas. Att "översätta" ett uttryck som inte har en etablerad översättning sedan tidigare kan nämligen bli ännu mer förvillande än att inte göra det... TERdON 18 april 2007 kl. 18.16 (CEST)
Såg att även den tyska artikeln använde det engelska namnet cornrows. Oddjob 18 april 2007 kl. 21.06 (CEST)

Hollywoods yta[redigera | redigera wikitext]

hur stor yta har Hollywood?/selma--84.217.194.216 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Om du menar staden kan du kolla på en:Hollywood, Florida, där står det till höger i en "ruta", en såkallad mall. Leodiskussion 13 april 2007 kl. 18.13 (CEST)
Eller om hon menar en:Hollywood, Los Angeles, California. Men där verkar dock inte finnas någon sådan faktaruta Entheta 13 april 2007 kl. 18.16 (CEST)
På sidan LA-map finner du en karta över Los Angeles olika "districts", inklusive de två didtrikten Hollywood och North Hollywood. I kartan finns en skala som hjälper dej att mäta längd och bredd för Hollywood så du kan räkna ut ytan själv. Lycka till / Mkh 16 april 2007 kl. 01.17 (CEST), + litet tillägg Mkh 20 april 2007 kl. 11.15 (CEST)
Jag antar att du menar staden som Entheta länkade, annars är det svårt för oss att veta, eftersom det finns över 5 städer/byar i USA som har namnet Hollywood. / Daniel

Lasse Eriksson[redigera | redigera wikitext]

Kan ni ta reda på när Ståupparen Lasse Eriksson fyller år ?

Mvh Henrik

1 april 1949 - Oddjob 17 april 2007 kl. 16.56 (CEST)
Nja, det var då han föddes. Fast det är ju ändå lätt att räkna ut att han fyller år 1 april om man vet när han föddes. Leodiskussion 17 april 2007 kl. 19.51 (CEST)
Det var ju en nö(r)dvändig kommentar... ;-) Oddjob 17 april 2007 kl. 20.15 (CEST)

2007 midsommar gothenburg[redigera | redigera wikitext]

apologies for using english... does anyone know if there are midsommar events in or around gothenburg in 2007. i mean events that the public can attend? or are midsommar events usually for friends/family and in the countryside? - Louis-louis 20 april 2007 kl. 12.38 (CEST)

Erecting the May pole and the dancing is usually arranged either by the municipality or a club. Members of the public are welcome to take part in the celebrations without a fee. Arrangements are usually announced in newspapers 1-2 weeks ahead. Thuresson 20 april 2007 kl. 12.43 (CEST)
Try www.goteborg.com for more info / rgds Mkh 20 april 2007 kl. 18.40 (CEST)
There are several places in and around Gothenburg where you can attend some more or less traditional midsommar celebrations (including dancing "the small frogs", Små grodorna). Here are some places to choose from: Slottskogen, Trädgårdsföreningen (entrance fee 40Kr), Nääs slott (entrance fee 40Kr), Tjolöholms slott, Gunnebo slott, Marstrand + most of the islands in the south and north archipelago + many many other places. Mason 27 april 2007 kl. 22.41 (CEST)

Frågor om ljud[redigera | redigera wikitext]

"har några frågor som jag hoppas ni kan hjälpa mig med

vad är skillnaden mellan ton och buller?

vad menas med eko?

hur kan vi uppfatta ljud?

/Christer Jonsson", via Hannibal 3 maj 2007 kl. 22.49 (CEST)

Hej Christer
Se Buller. Se Ton. Jag kan tänka mig att man ibland använder ordet "ton" om ett störande ljud som inte "slamrar", utan mera "piper" eller "visslar" vid en frekvens.
Se Eko.
Se Hörsel.
Mvh / Mkh 5 maj 2007 kl. 12.32 (CEST)

IP[redigera | redigera wikitext]

Var tog IPv5 vägen egetligen? 90.224.2.127 5 maj 2007 kl. 15.22 (CEST)

Förmodligen insåg man brister i det redan när det var på pappersstadiet, för jag har aldrig ens hört talas om det. - Tournesol 5 maj 2007 kl. 15.33 (CEST)
Efter en snabb googling hittade jag detta. - Tournesol 5 maj 2007 kl. 15.35 (CEST)
(redigeringskonflikt) :De som bestämmer gick direkt från IPv4 till IPv6. Thuresson 5 maj 2007 kl. 15.38 (CEST)

Statsrådseden[redigera | redigera wikitext]

När förra statsrådet Karin Kock blev statsråd 1947 fick hon svära den så kallade statsrådseden, att med liv och blod försvara Konungen. Men hur lydde eden i sin helhet? Thuresson 8 maj 2007 kl. 19.33 (CEST)

Jag N N lovar och svär att jag städse skall och vill vara min rätte konung N N och det kungliga huset huld och trogen, så att jag Hans Kongl Maj:ts gagn och bästa i alla måtto söka och främja skall. Med liv och blod försvara det kungliga väldet samt rikets fri- och rättigheter allt efter vad som fastställt i regeringsformen.
Jag skall upptäcka och tillkännage om jag förnimmer något å färde vara till ändring eller upphävande av dessa och övriga rikets fundamentlagar, som Ständerna antagit och jag skall på alla punkter lyda, efterkomma och fullborda.--MoRsE 9 maj 2007 kl. 23.36 (CEST)

Havsvatten[redigera | redigera wikitext]

Varför är havsvatten salt?

Olika mineraler löser sig i vatten och följer med ut i haven. När vattnet avdunstar från haven stannar mineralerna kvar. Se Vattnets kretslopp. Ytterligare mineraler kommer från vulkaner och heta källor på havsbottnen. Jag hittar ingen bra förklaring på svenska Wikipedia, men det finns på den engelska: Seawater.

Sjö 11 maj 2007 kl. 19.12 (CEST)

Ellen Fjæstad[redigera | redigera wikitext]

Är det Ellen Fjæstad till vänster på denna bild? Thuresson 13 maj 2007 kl. 22.22 (CEST)

Ja, enligt den här sidan, där det också framgår att allt material, inklusive den länkade bilden, är copyrightskyddat. /dcastor 13 maj 2007 kl. 22.29 (CEST)
Tack, jag har märkt bilden som plagiat. Thuresson 13 maj 2007 kl. 23.24 (CEST)

gälbgjutare[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om Hermann Schlegel som jag överförde från Nordisk familjebok står det att han var gälbgjutare i början. På motsvarande ställe i artikeln på tyska Wikipedia står att han var bronsgjutare. Är det samma yrke? Ordet gälb står inte i min ordbok. --Nordelch 13 maj 2007 kl. 22.45 (CEST)

NE härrör ordet från tyskans gelb=gul och anger (med huvudstavning gelbgjutare) betydelsen "person som yrkesmässigt gjuter i mässing". /dcastor 13 maj 2007 kl. 22.53 (CEST)

Märka ord[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon medicinsk benämning på en person som ofta märker ord?

Låter inte troligt. --Andreas Rejbrand 17 maj 2007 kl. 01.24 (CEST)
Wikipedism är annars en närbesläktad åkomma. Zman 17 maj 2007 kl. 19.00 (CEST)
Ordpolis? :-) /Oxygen 17 maj 2007 kl. 19.05 (CEST)
Perfektionist? Leo 17 maj 2007 kl. 19.16 (CEST)
Språknazist.
Knappast medicinsk. --Andreas Rejbrand 21 maj 2007 kl. 00.07 (CEST)

Även om det kan vara jobbigt med folk som märker ord, så är det ingenting som den medicinska vetenskapen behandlar. Störigt beteende är ju något som finns även hos fullt friska människor. Undantaget skulle möjligen vara om någon verligen inte kan låta bli att märka ord, så att det faktiskt är ett helt tvångsmässigt beteende som gör att personen får svårt att upprätthålla sociala relationer. I så fall är det ett slags tvångssyndrom. //Salsero 29 maj 2007 kl. 16.16 (CEST)

Hattsjöblixten[redigera | redigera wikitext]

Hejsan!

Jag skulle vilja veta lite fakta om den sk. Hattsjöblixten som slog ned i Hattsjö utanför Örnsköldsvik för x antal år sedan. Hoppas någon kan ge mig lite intressanta fakta kring den. Tack på förhand. /Fredrik

Vid Uppsala universitet forskar man om åskan, dom kanske kan ha något i sina arkiv?
Kanske den lokala tidningen har något i sina arkiv? Mvh / Mkh 17 maj 2007 kl. 14.58 (CEST)

Tyvärr, jag har inte hittat nått i Örnsköldsviks allehande, och inte på uppsala universitets websida heller. Det lilla jag vet om den är att den skulle vart väldigt kraftig och spräckt ett berg eller nått sånt. Vore kul om man kunde få veta hela historien kring det. /Fredrik

Har du försökt med SMHI? Alla såna här gamla fakta finns inte på nätet, utan man får göra handfasta sökningar i bibliotek och arkiv och gamla tidningslägg. Lycka till / Mkh 18 maj 2007 kl. 10.42 (CEST)
Nu har jag hittat den åt dej med hjälp av Google och sökorden Hattsjö plus blixten. Håll till godo / Mvh Mkh 18 maj 2007 kl. 11.00 (CEST)

Hur fungerar en fontän utan elpump?[redigera | redigera wikitext]

Hur fungerade fontäner innan man hade elpumpar? T.ex. fontäner under Romarriket. Det måste ha något med vattenkärl och olika tryck att göra, men hur stort tryck och därmed hur hög vattenstråle kan en sådan tryckskilnnad åstadkomma? --Annizan (diskussion) 17 maj 2007 kl. 15.52 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Ett stycke från fontänen kan man ha en vattenreservoar som har sin yta högre än fontänen. Teoretiskt ska fontänens stråle kunna kastas lika högt som reservoarens vattenyta ligger. I praktiken förloras en del energi genom friktion i rören när vattnet rinner fram, så fontänstrålen kommer inte lika högt som till ursprungsnivån. Men det kan ju fixas genom att placera reservoaren tillräckligt högt. Sen får man också se till att välja lämpliga rör. Och se till att tillföra nytt vatten till reservoaren. Se även Artesisk brunn. / Mvh Mkh 17 maj 2007 kl. 19.56 (CEST)

Squat toilet[redigera | redigera wikitext]

Vad heter squat toilet på svenska, det vill säga en sån toalett som bara är ett hål i golvet? Entheta 17 maj 2007 kl. 16.57 (CEST)

Den enda benämning jag har hört är just "hål i golvet", verkar vara ganska vanligt, men det finns kanske ett ett finare ord. / Fred Chess 21 maj 2007 kl. 00.48 (CEST)
Huktoalett kanske? (Endast 3 träffar på Google dock) --Bensin 25 maj 2007 kl. 21.28 (CEST)
"Squat-toalett" förkommer också även på svenska. / Fred Chess 25 maj 2007 kl. 23.03 (CEST)
Okej, då startar jag en stubb på Squat-toalett och om någon kommer på en bättre, mer allmänt känd benämning, kan man flytta den sen. Entheta 2 juni 2007 kl. 02.23 (CEST)
Kallas även för "asiatisk toalett", (och fransk toalett). Huksittande toalett är väl en direkt översättning.--Mason 3 juni 2007 kl. 11.49 (CEST)

Kaniner[redigera | redigera wikitext]

Var kommer kaniner ifrån??

Se artikeln kanin :o) --Nordelch 20 maj 2007 kl. 14.48 (CEST)

Hur kan man öka arbetsminnet[redigera | redigera wikitext]

hej, jag har en HP Pavillion med AMD processor 3500+, 2.0Ghz och 512MB RAM PAE. Jag som inte kan såå mycket undrar dels vad PAE står för -aldrig stött på det och om man kan öka RAm minnet isåfall hur.Har mycket musik på datorn och den bäir ju så exremst långsam näer jag vill bränna över låtarna på en CD. Tar tar inte bara EN evighet utan 100 !!!! Tänkte att det kanske hade men arbetsminnet att göra ? Och, vad händer i övrig om man ändrar på det ? Blir datorns segare på internet eller nåt annat ? ??? helene.strandberg@gmail.com

OM PAE kan du läsa på en:Physical Address Extension. -- boivie 21 maj 2007 kl. 10.58 (CEST)
Du har en hyfsat bra dator, men 512 MB RAM är lite i underkant. Själv kör jag med 2 GB (ung. 2000 MB) RAM. Arbetsminnet är det minne datorn använder för att lagra data som används för stunden. RAM-minnet har alltså inget med datorns lagringsutrymme (hårddiskutrymmet) att göra. Däremot behöver du mycket RAM om du kör flera applikationer samtidigt; om du har brist på RAM tvingas datorn skriva till (den mycket långsammare) hårddisken istället, vilket kraftigt försämrar prestandan. Att köpa mer RAM är enkelt: köp bara en ny RAM-modul på - säg - 1 GB och tryck in den i en ledig RAM-hållare i datorn. Emellertid känner jag inte till att prestandan vid just CD-bränning skulle öka nämnvärt vid mer RAM. Om du kör Windows Vista bör du dock verkligen uppgradera - 512 får under det systemet anses vara en minimigräns. --Andreas Rejbrand 21 maj 2007 kl. 12.51 (CEST)
Man kan kolla om datorn skulle behöva mer minne genom att öppna t.ex. en webbläsare, en ordbehandlare och ett epostprogram och växla mellan att arbeta i alla tre (använd lite menyer hit och dit etc.). Om detta går trögt och datorns hårddisk börjar arbeta (hörs) kan man tjäna på att öka arbetsminnet. Men om det bara är cd-bränning som går långsamt beror det på någon inställning eller felaktig programvara. Prova att uppgradera eller byta det program du använder. /NH 22 maj 2007 kl. 02.48 (CEST) vars dator är 450 MHz/384 MB och synnerligen snabb för vardagssysslor. Just det, inte Windows.

Djup livskris[redigera | redigera wikitext]

Jag brukar vara en sådan som klagar på hur folk använder språket, men idag fick jag på näsan. Jag har nämligen hela mitt liv konsekvent angivit sidnummer på formatet n/N till höger i sidfoten i mina uppsatser, men idag påpekade en språkvetare att angivelser på det formatet skall stå i sidhuvudet istället. Vad säger ni andra språkvetare (om ni finns här på wp)? --Andreas Rejbrand 21 maj 2007 kl. 14.28 (CEST)

Det måste väl ändå vara en grafisk formgivningsfråga snarare än en språkdito? /FredrikT 21 maj 2007 kl. 14.44 (CEST)
Ytterst längst upp (höger sida i enkelsidig utskrift) eller i mitten därnere är väl det vanligaste? Inbillar jag mig i alla fall. —CÆSAR 21 maj 2007 kl. 14.55 (CEST)
Om du finns i en organisation som har en av ledningen stadfäst grafisk profil så får du väl göra som instruktionerna säger. I annat fall så lever vi väl i ett fritt land där var och en svarar för sin egen grafiska profil. Mina tidigare erfarenheter (ej språkvetare) överensstämmer med CÆSARs. / Mvh Mkh 21 maj 2007 kl. 16.41 (CEST)
Språkvetare har inte så mycket med saken att göra. Standard i LaTeX är att sidnummer står i mitten av sidfoten, så det använder sig 99% av alla matematikuppsatser av. De flesta av mina skolböcker har sidnumreringen i sidhuvudet. --Petter 23 maj 2007 kl. 18.28 (CEST)

Runar Sögaard[redigera | redigera wikitext]

Vilken kyrka är Runar Sögaard med i? han som var gift med Carola Häggkvist mellan år 1990 och 2000.

Tidigare var han i vart fall med i Livets Ord, men jag vet inte om detta gäller fortfarande. /FredrikT 22 maj 2007 kl. 15.24 (CEST)

KLäder/textiller i hemmet/mode och design/arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Hur var man klädd i arbetslivet, (huvudbonad,snickarbyxor och liknande)?

Vilken tid handlar det om? Ingen här är tankeläsare. /Grillo 24 maj 2007 kl. 19.46 (CEST)
1907 --213.64.54.220 (diskussion) 26 maj 2007 kl. 12.00 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
I någon speciellt land? //Knuckles...wha? 26 maj 2007 kl. 12.04 (CEST)

Längd[redigera | redigera wikitext]

Hur lång är Fredrik Reinfeldt?

Via den här sidan kan du maila honom själv och fråga. Riggwelter 26 maj 2007 kl. 00.26 (CEST)

BEST[redigera | redigera wikitext]

Vad betyder BEST? Det ska ha något med EU finansierat projekt inom bilindustrin att göra.

Det var ett dåligt namn på ett projekt, söker man hos Google får man millioner svar eftersom BEST är ett så vanligt ord. Jag föreslår att du hör efter hos EU. Dom har speciella frågekanaler, t.ex. http://ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htm. Du kan fråga och få svar på svenska. / Lycka till, Mkh 24 maj 2007 kl. 22.08 (CEST)
Säker på att det verkligen har (i första hand) med bilindustrin att göra? Det BEST jag känner till är ett europeiskt studentnätverk för teknologer. Det är väl i och för sig inte omöjligt att det finns fler saker som heter likadant. Hoppas i varje fall att du hittar svaret. TERdON 16 juni 2007 kl. 19.39 (CEST)

Hästens AB[redigera | redigera wikitext]

Vilken bakgrundsstad har Hästens AB sängar?

Köping. Riggwelter 26 maj 2007 kl. 00.23 (CEST)

Persiska språket[redigera | redigera wikitext]

Vad heter "ja" och "nej" på Persiska?

Kontakta till exempel Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet. Tfn: 018 - 471 22 52. E-post: info@lingfil.uu.se Riggwelter 26 maj 2007 kl. 00.31 (CEST)

Stuvenäs gästgiveri[redigera | redigera wikitext]

När fick Stuvenäs gästgiveri diplom för sveriges förnämaste vinkällare?

Se Stuvenäs gästgiveri --// jorchr 25 maj 2007 kl. 19.55 (CEST)

S i jordgubbsläsk[redigera | redigera wikitext]

Varför heter det jordgubbsläsk men inte hallonsläsk? Alltså, varför får man ibland ett s i liknande konstruktioner och ibland inte?

Om ett ord byggs upp av två ord, där det första i sin tur består av två ord så lägger man till ett s. "jord-gubbe" är två ord, så innan läsk lägger man in ett s, hallon är ett ord, så inget s där.
andejons 25 maj 2007 kl. 08.35 (CEST)
Mnja, den förklaringen tror jag inte håller. Vattenmelonläsk hade jag nog sagt, inte vattenmelonsläsk. Och definitivt grapefruktläsk istället för grapefruktsläsk. Jag tror det har med -gubbe- / -gubbar- att göra men jag kan inte riktigt formulera en exakt regel. - Tournesol 25 maj 2007 kl. 23.13 (CEST)
Språkrådets (f.d. Språknämndens) frågelåda meddelar att grundregeln är att om den första delen av det sammansatta ordet i sig är sammansatt - t.ex. fotboll - så ska det i sammansättning med plan bli fotbollsplan. Men undantag finns - när det kommer att låta "konstigt", då avstår man från s-et. Klicka på frågelåda och markera sedan kategorin Sammansättningsfog och klicka på Sök. Då får du en lång radda belysande exempel. / Mvh Mkh 26 maj 2007 kl. 00.10 (CEST) --- Se även foge-s för en mer strukturerad presentation. /Mvh Mkh 26 maj 2007 kl. 00.25 (CEST)
Där ser man. Det var ju föredömligt icke-kategoriskt av dem att lägga in brasklappen att det är OK att göra avsteg när det annars skulle låta konstigt :-) - Tournesol 26 maj 2007 kl. 00.14 (CEST)
Själv skulle jag nog lika gärna säga grapefruktsläsk som grakefruktläsk (gäller vattenmelon också), men tycker att bådadera fungerar. Förmodligen fungerar det utan foge-s eftersom fruktläsk och melonläsk fungerar som egna, och kanske vanligare, sammansättningar. Gubbläsk fungerar ju förvisso också, men då i en ganska annorlunda betydelse. /dcastor 26 maj 2007 kl. 00.30 (CEST)
"Vi plockar bara de bästa, lagom mogna gubbarna från parkbänkar och boulebanor och använder det renaste källvatten när vi gör Apotekarnes Gubbläsk"? Tack för mardrömsmaterialet dcastor, påminn mig att aldrig dricka grogg hos dig. - Tournesol 26 maj 2007 kl. 00.38 (CEST)
"Mansdominerad" och "kvinnodominerad" är belyser ju ett undantag även när det gäller icke sammansatta förled. Iofs, "mans-" skulle kunna komma av nåt gammalt kasus eller nåt, och s:et bara råkarse ut som ett sammanfognings-s (sug på det ordet!). /And

Glyfosfat eller glyfosat[redigera | redigera wikitext]

En faktafråga har inkommit via OTRS:

Hej, har en fråga angående Wikipedia artikel Roundup. I artikeln nämns "glyfosfat". Ser man info från tillverkaren http://www.monsanto.se/roundup/produktfakta.cfm nämner man istället "glyfosat".

Min fråga: Är glyfosfat och glyfosat samma sak?

--Bensin 26 maj 2007 kl. 02.02 (CEST)

En fosfatgrupp, R är vilka atomer som helst
Glyfosats kemiska struktur, notera frånvaron av en syreatom (som skulle fullborda fosfatgruppen) till vänster om fosforatomen (P)
Jag skulle tro att glyfosfat helt enkelt är en felstavning, dvs att någon har antagit att glyfosat (en:glyphosate) namngetts i analogi med fosfat. Eftersom glyfosat (som Wikipedia på engelska med flera också uppger som den aktiva ingrediensen i Roundup) inte innehåller någon fosfatgrupp verkar det mindre troligt att slutledet skulle vara fosfat, men jag vet inte säkert. //Essin 27 maj 2007 kl. 17.08 (CEST)

Öppnare till glasburkar med plåtlock[redigera | redigera wikitext]

Jag vill ha en öppnare till glasburkar med plåtlock. Jag rår inte öppna med handkraft, då mina händer är gamla. Jag har tidigare haft sådana som man skruvar upp under överskåpet. Men på grund av flytt är den inte med. Maj-Lis (diskussionssida)

Jag flyttade inlägget hit från Diskussion:Konservöppnare, då jag tolkade det som en fråga om var man kan få tag på sådana öppnare som Maj-Lis beskriver ovan. Någon som vet? - Tournesol 26 maj 2007 kl. 18.27 (CEST)

Kontakta närmaste apotek eller inredningsaffär. De kan säkert hjälpa till. Har man till exempel problem med reumatism går det att få tag på bra hjälpmedel.Riggwelter 26 maj 2007 kl. 18.32 (CEST)
Mmm, vi hade en sådan, som jag tror du menar när jag bodde hemma, som liksom satt fast under köksskåpet, tror den var från Nilsjohan...googlar lite... Kickan kallas den, finns bland annat hos Clas Ohlsson det verkar finnas en del en del begagnade på tradera och liknande också. Här verkar det finnas lite olika typer av öppnare. Hoppas att du hittar ngt så du kan få upp dina burkar! / Elinnea 26 maj 2007 kl. 18.57 (CEST)

Sol och måne[redigera | redigera wikitext]

Jag har en fråga som jag inte kan få svar på genom Wikipedia: Hur lång tid tar det för solljuset att nå oss här på joren? Svaret på den frågan har jag inte kunnat hitta någonstans. Och ännu en fråga som jag inte hittat något svar på: Hur lång är natten på månen? Jag förstår att det är natt på månen på den sidan där solljuset inte kommer åt, men hur lång tid är det natt? Skulle hemskt gärna vilja få ett svar, Alexandra --81.227.201.49 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Ljuset färdas i vakuum (vilket i princip råder mellan solen och jorden) exakt med farten 299 792 458 m/s. Enligt artikenl jorden är medelavståndet mellan solen och jorden omkring 149 597 870 000 meter. Av detta följer att det tar omkring 499 sekunder, d.v.s. drygt åtta minuter, för ljuset att färdas hit. Jag har ont om tid och orkar inte räkna på månnatten just nu, så någon annan får svara här, eller så återkommer jag när jag får tid. --Andreas Rejbrand 27 maj 2007 kl. 23.15 (CEST)
149 597 870 km / 299 792 458 m/s = 499 s = 8 min 19 s --Skizzik 27 maj 2007 kl. 23.20 (CEST)
Månen har ett medelavstånd på 384 000 km, så det tar omkring 1,28 sekunder för ljuset att färdas den sträckan.
andejons 27 maj 2007 kl. 23.24 (CEST)
En måncykel, alltså från t.ex. fullmåne till fullmåne, tar drygt 29,5 (jord)dygn och motsvarar ett måndygn (månen roterar ett varv i förhållande till solen). Ungefär hälften av detta (knappt 15 dygn) borde vara dag och ungefär hälften natt. Månaxeln lutar i förhållande till banan kring solen, så därför beror dagens och nattens längd lite på årstid och var på månen man befinner sig. /NH 28 maj 2007 kl. 01.02 (CEST)
Jag tror att gratisprogrammet rymdsimulatorn Celestia [5] är något du skulle kunna ha glädje av. Programmet låter dig färdas fritt i rymden eller följa med himlakroppar i deras banor, och programmet har också en funktion för avståndsmätning (tryck på frågetecknet på tangentbordet). --Andreas Rejbrand 28 maj 2007 kl. 19.07 (CEST)

Kallast i kylskåpet?[redigera | redigera wikitext]

Var i ett kylskåp är det varmast resp kallast? /Yvwv [y'vov] 28 maj 2007 kl. 16.46 (CEST)

Kallast nere, varmare ju högre upp. --Skizzik 28 maj 2007 kl. 19.18 (CEST)
Det bör väl även ha att göra med var kylelementen sitter, dessa brukar ju återfinnas högst upp, varför många kylskåp (bland annat mitt eget) torde vara kallast högst upp. --MiCkEdb 28 maj 2007 kl. 19.26 (CEST)
Den varma luften i botten av kylskåpet stiger uppåt och kyls ned av kylelementen. Den kalla luften faller ner till botten av kylskåpet; så svaret är att det är kallast i botten av ett kylskåp. (Jag har förövrigt mätt upp skillnaden) Χρήστoς 28 maj 2007 kl. 19.35 (CEST)
Det här är intressant tycker jag, i teorin håller jag med dig, men det borde även ha att göra med hur ofta dörren öppnas. Men om du har emiri som visar på att teorin stämmer även i praktiken, tvivlar jag naturligtvis inte på ditt ord. --MiCkEdb 28 maj 2007 kl. 19.38 (CEST)
Enligt instruktionerna på min mors kylskåp, inköpt för några år sedan, står det att på gamla kylskåp är det kallast i botten, men på nya är det kallast i mitten. Men det kanske är olika mellan olika märken? Vivo disk. 28 maj 2007 kl. 19.43 (CEST)
Vad menar du med mätt upp skillnaden? Bara för att ditt kylskåp beter sig på ett visst sätt betyder inte det att ditt mätresultat gäller allmänt. Jalla bidr. 28 maj 2007 kl. 19.41 (CEST)
Fysiken säger att varm luft stiger och kall sjunker. Ett kylskåp producerar inte kyla utan tar bort värmen ur luften. Konstruktörerna av kylskåp har kommit fram till en lösning som de anser är bäst ur driftsynpunkt och miljömässigt mest energisnåla. Visste ni att man kan driva ett kylskåp med hjälp av en brinnande eldslåga? Χρήστoς 28 maj 2007 kl. 19.52 (CEST)
Jag har missat att logga in :/ Χρήστoς 28 maj 2007 kl. 19.56 (CEST)
Jag är mycket väl medveten om fysikens lagar. Om man skall vara noga så är har varm luft lägre densitet än kall sådan, kall luft behöver inte sjunka, det beror på vilket medium man jämför med.

Jag har kollat upp lite med kylskåp, det finna olika standarder för olika kylskåpstyper. I storkök är det normalt kallare längre ner i ett kylskåp, där man förvarar viss typ av mat. I kylskåp för hemma bruk finns huvudsakligen tre varianter:

  1. Kylskåp med lägre temperatur i botten än högre upp, då kylanordningen sitter där
  2. Kylskåp med jämn temperatur, detta åstakomms med fläkt. Denna typ är vanligt förekommande hos Boschs kylskåp
  3. Kylskåp med kylanordningen i taket, här är det normalt kallast strax under mitten.

Jalla bidr. 28 maj 2007 kl. 20.06 (CEST)

Då kan vi vara överens om två saker; kylan stiger inte och att det aldrig är kallast överst i ett kylskåp ;) Χρήστoς 28 maj 2007 kl. 20.10 (CEST)

Javisst. Förlåt att jag var lite bitsk, jag ser det nu i efterhand. Det var inte meningen. Jalla bidr. 28 maj 2007 kl. 20.26 (CEST)
Ingen fara, jag är mer hårdhudad än så - jag sysslar ju med kaktusar på fritiden :D Χρήστoς 28 maj 2007 kl. 20.37 (CEST)
Om det alltså är så att den kallaste luften finns en bit ner i ett toppkylt kylskåp och inte vid kylelementen måste det väl innebära att luften som sjunker ner därifrån måste fortsätta att tappa värme på vägen ner (annars blir den ju inte kallare i mitten än den var i toppen)? Tappar värme gör den ju rimligen om den omgivande luften är kallare, men varför skulle den då alls sjunka? Nu trillar jag in i ett cirkelresonemang här, men det skulle vara intressant med en förklaring. /dcastor 28 maj 2007 kl. 22.11 (CEST)
Nu förstår jag tyvärr inte riktigt din fråga, du får ställa den igen på ett annorlunda sätt tack. Jalla bidr. 28 maj 2007 kl. 22.24 (CEST)
Den kallaste platsen i kylskåpet när kompressorn är igång är precis intill eller under kylelementet. På grund av detta uppstår luftströmmar, konvektion (men den artikeln var ju torftig!), och den kalla luften "rinner" ned, t.ex. längs väggen i ett skikt (kallras känner alla till som lagt handen på en yttervägg i ett äldre hus), och samtidigt stiger varm luft upp. Var den kalla luften främst hamnar måste bero ganska mycket på hur kylskåpet ser ut inuti med hyllor etc. I vissa modeller blir det kanske kallast i mitten, i andra längst ned. När sedan kompressorn stängs av tänker jag mig att konvektionen avtar och temperaturen i kylskåpet sakta jämnas ut. /NH 28 maj 2007 kl. 22.41 (CEST)
Tänkte inte på att kylelementen inte går hela tiden. Det var medans nedkylning aktivt pågår som jag inte förstod logiken i att det skulle kunna vara kallare längre bort från nerkylningsplatsen. /dcastor 28 maj 2007 kl. 23.10 (CEST)
Då förstår jag, men då har nog NH svarat på frågan redan. Jalla bidr. 28 maj 2007 kl. 23.11 (CEST)
Lita inte för mycket på teoriernas idealtillstånd. Lägg in ett par (likavisande) termometrar i ditt kylskåp. Lägg dom på olika ställen och anteckna vad dom visar. Flytta omkring dom, anteckna alla händelser - dörröppningar, varma varor läggs in, etc. Håll på flera dar för att se hur stabila värdena kan vara. Då får du värden som gäller just ditt skåp, och dina vanor.
Ett skåp (ny Bosch) har en manual som anger var den kallaste hyllan finns (inte nödvändigtvis nederst).
Kylskåp med fotogenbrännare finns att köpa för användning där el saknas eller är opålitlig. / Mvh Mkh 28 maj 2007 kl. 23.52 (CEST)

Honung och bin[redigera | redigera wikitext]

Vilka naturliga fiender har bin, och vilka djur äter bins honung?

Läs Tambi / Mvh Mkh 29 maj 2007 kl. 06.32 (CEST)
Vid biodling kan man få problem med fåglar (bl.a. talgoxar) som sätter sig och knackar vid öppningen till bikupan. Bina blir oroliga, flyger ut och äts upp. Getingar snyltar gärna honung om de får chansen. /NH 29 maj 2007 kl. 11.19 (CEST)

Väninnor[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om killar kan ha en väninna? Eller är det bara tjejer som har väninnor? Alltså tjej och tjej eller går det även att vara kille och kalla en tjejkopis för väninna?

Om jag förstått det rätt så är väninna endast en femininform av vän. Alltså kvinlig vän. Den vanligaste betydelsen är en kvinlig vän till en kvinna men även män kan ha vänninor. Ibland används vännina som synonym till älskarinna. --Mason 28 maj 2007 kl. 21.15 (CEST)
Jag upplever "väninna" som ett lite ålderdomligt språkbruk, och jag skulle aldrig komma på tanken att kalla mina (kvinnliga) polare, kompisar eller vänner för mina "väninnor", även om jag själv är tjej, det låter liksom lite 50-tal, sju sorters kakor och syjunta på ngt vis i mina öron. / Elinnea 28 maj 2007 kl. 22.54 (CEST)
Ordet väninna används ibland av homosexuella killar för att benämna sina kvinnliga vänner. Jag vet dock inte hur vida spritt i Sverige detta är. Jalla bidr. 28 maj 2007 kl. 23.10 (CEST)
Jag kallar mina kvinnliga vänner för väninnor. Tycker inte att det är något konstigt med det. /FredrikT 29 maj 2007 kl. 12.36 (CEST)
Jag upplever ordet på samma sätt som Elinnea gör. /Nicke L 2 juni 2007 kl. 02.38 (CEST)

Juridisk tem[redigera | redigera wikitext]

vad kallas när ett domstolls beslut blir vägledande för andra liknade fall?Wolfmann 29 maj 2007 kl. 10.46 (CEST)

Prejudikat. --Oddjob 29 maj 2007 kl. 10.49 (CEST)

Värme[redigera | redigera wikitext]

Det diskuteras om global uppvärmning, jag har funderat på ett annat senario, jag ser klotet som en organism, tänk dej att du som den organism du är tar på dej en dykardräckt, då kan kroppen inte andas, och temperaturen höjs och du dör av för hög temp eller hur?? hur blir det med klotet om vi lägger under oss, stora ytor asvalteras, stora städer byggs, bidrar detta till en (onormal) uppvärmning av klotet???????????

Jag tror du skulle vara intreserad av att läsa om Gaiahypotesen. Läs gärna den mer matnyttiga engelska artikeln Gaia hypothesis. När det gäller asfalterade ytor och stora städer är det ett välkänt fenomen att städer värms upp mer än landsbyggd så kallad Urban värmeö (Den svenska artikeln är helt innehållslös så läs den engelska så länge: Urban heat island. Vad som är kontroversiellt är hur stor inverkan den urbana värmeön har på den globala medeltemperaturen. De flesta forskarna menar att effekten är lokal och har en försummelsebar påverkan på den globala uppvärmningen. Den lokala effekten kan däremot vara mycket stor och väldigt lokal. Jämför man tex temperaturskillnaderna under en molnfri kväll på en asfalterad gata med höga betongbyggnader och en angränsande öppen park så finner man att det är rejält mycket kallare i parken. Detta ger i sin tur upphov till lokala vindsystem så kallad. Parkbris (jämför: Sjöbris). Grönområden har därför en intresant kylande effekt på staden. --Mason 29 maj 2007 kl. 15.20 (CEST)

Windowsprogrammering[redigera | redigera wikitext]

Jag hade tänkt påbörja ett stort programmeringsprojekt, främst för Windowsplattformen, och funderar på språkvalet. Jag har utan tvekan störst erfarenhet i Delphi, men är osäker på språkets framtid. Ö h t är jag osäker på framtiden för nativa Win32-applikationer - är .NET-ramverket måhända på väg att förkasta dessa program till samma hörn som Windows 3-program blev förkastade till när Windows 95 kom? Kanske är C# ett bättre val? Hur pass mycket bättra prestanda skulle C++ eller C# ge jämfört med Delphi? --Andreas Rejbrand 29 maj 2007 kl. 23.42 (CEST)

Jag tror inte att prestandan skiljer märkbart mycket mellan de olika språken - fast experter skulle säkert påstå att jag har fel och att C++ är "snabbast". Nåja, ditt språkval kanske snarare beror på arten av programmeringsprojekt (dvs är det ett yrkesmässigt projekt eller ett "hobbyprojket" som ska utföras av dig i privat miljö?). Det ligger en hel del ekonomiska aspekter i om du ska välja de senaste verktygen etc från Microsoft (Visual Studio för dot net) eller en något äldre utvecklingsmiljö som exempelvis Delphi eller Visual Studio 6. Själv roar jag mig med att programmera Windows i C++ med just Visual Studio 6 (främst eftersom jag har den installerad och har varit för lat för att fixa dot net-miljö för utveckling). Programmen man skriver i C++ är ganska OK även för dagens operativsystem men går kanske inte upp mot den "professionalism" man får med ett dot net-verktyg. Det som är viktigt för min del är att ha en databashanterare och en webbserver också, inte bara programmeringsverktyg. Kanske inget konkret svar på din fråga men det beror som sagt på... Ztaffanb 8 juni 2007 kl. 17.04 (CEST)
Tack för ditt svar. Jag skulle dock vilja att du förklarar vad du menar med "professionalism"? Såvitt jag känner till blir det inga fundamentala synliga skillnader beroende på vilket språk/vilken miljö man använder. Du kanske syftar på att man får Microsofts komponenter för verktygsfält etc. i Visual Studio? Jag trivs väldigt bra i Delphi och skulle inte ens fundera på att överge miljön (jag kan språket som rinnande vatten) om det inte vore för mina farhågor beträffande framtidskompatibiliteten. --Andreas Rejbrand 8 juni 2007 kl. 17.30 (CEST)

Muren och böckerna[redigera | redigera wikitext]

Evert Taube har läst in Muren och böckerna ("Det var Chi Hoang Ti / kung av Tsin / som lät bygga den kinesiska muren ... ") till musik. Men vad är det för musik, egentligen? Vem skrev den? /NH 30 maj 2007 kl. 22.10 (CEST)

Shit hits the fan?[redigera | redigera wikitext]

Jag funderar på det engelska (amerikanska) uttrycket "(when) the shit hits the fan". Kan man översätta det med "(när det) tar hus i helvete"? Det har gått lite inflation i uttrycket i amerikanska filmer, så jag hör det jämt men har tappat greppet om vad det betyder. Använder man det även i andra engelsktalande länder? Enligt shit kan "He's the one to turn to when the shit hits the fan." ungefärligt översättas med att det är en reko kille och att "I don't want to be here when the shit hits the fan!" innebär att det är fara och färde. Men jag är fortfarande fundersam. Vivo disk. 1 juni 2007 kl. 14.07 (CEST)

Här har du en fin länk: http://www.urbandictionary.com/define.php?term=shit+hits+the+fan Jag tänkte passa på att sjunga en liten sång också.
Mel: Tryggare kan ingen vara
Han som samla upp kollekten
gick åstad och sket i fläkten.
De som hade bra placering,
de fick gratis sprutlackering.
-- 83.226.130.4 20 juni 2007 kl. 02.06 (CEST)

Korpen i svensk folklore[redigera | redigera wikitext]

I en:Common Raven står i stycket Cultural references: "in Sweden, ravens are known as the ghosts of murdered people". Källan till detta är den här sidan från Alaska [6] där det står "in Swedish folklore, ravens are the ghosts of murdered individuals who have not had a proper Christian burial". Jag kände inte till detta och hittar inte uppgiften på något annat ställe. Stämmer detta? /Nicke L 1 juni 2007 kl. 22.00 (CEST)

Jag har i alla fall aldrig hört talas om det heller.

Se till exempel nattramn, eller externt till exempel [7] eller [8]. /dcastor 2 juni 2007 kl. 02.19 (CEST)
Tack så mycket! Det var klargörande. /Nicke L 2 juni 2007 kl. 02.21 (CEST)

Primär sökmotor[redigera | redigera wikitext]

Ved menas med "primär sökmotor", alltså vad betyder det? Leo 3 juni 2007 kl. 10.52 (CEST)

Med primär sökmotor menas, den sökmotor man i första hand använder för att söka information på Internet. Om man inte hittar det man söker kan man ta till sin/sina sekundära sökmotor/sökmotorer, vilket är det man använder i andra hand. MVH Jalla bidr. 3 juni 2007 kl. 19.16 (CEST)
Tack så mycket! Leo 3 juni 2007 kl. 21.02 (CEST)
Inga problem Leo. Jalla bidr. 3 juni 2007 kl. 21.24 (CEST)

Utropstecken och frågetecken i replik[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Om man skriver en berättelse eller liknande, och vill skriva en replik där exempelvis en karaktär med namnet Kalles säger hej skriver man ju:

- Hej, sa Kalle.

Men om han ropar hej eller frågar någonting, ska bokstaven efter skiljetecknet vara vokal eller konsonant? Ska det vara:

- Hallå! Ropade Kalle.

eller:

- Hallå! ropade Kalle.

Samma sak undrar jag om frågetecken, ska det vara:

- Vem är det? Frågade Kalle.

eller:

- Vem är det? frågade Kalle.

Jag kunde inte hitta detta, varken på Wikipedia eller Wiktionary, det är därför jag frågar här. Leo 4 juni 2007 kl. 15.21 (CEST)

"Men var är Hemulen? frågade Mumintrollet."
"– Tjänare. Hur mår du? sa Mack."
"Gott! sade Denisov."
"Rallbuse! skrek han, urståndsatt att försvara sig med nävarne längre."
En snabb koll verkar ge att de senare sätten används. /NH 4 juni 2007 kl. 15.28 (CEST)
Tack så mycket! Leo 4 juni 2007 kl. 15.39 (CEST)
Det ska mycket riktigt vara liten bokstav i dessa exempel. För övrigt tror jag du ville fråga om det skulle vara "gemen eller versal", inte "vokal eller konsonant". //Salsero 4 juni 2007 kl. 17.13 (CEST)
Jaha, nu ser jag att det redan har påpekats nedan. :-) //Salsero 4 juni 2007 kl. 17.14 (CEST)

...[redigera | redigera wikitext]

Ska det vara vokal eller konsonant efter "..." i en berättelse? Leo 4 juni 2007 kl. 15.23 (CEST)

Det beror väl på vilket ord det är. Skämt åsido: jag antar att Du egentligen menar om det skall vara versal/stor eller gemen/liten bokstav? I så fall skulle jag nog sätta gemen efter ifall fortsättningen så att säga är en del av samma menin g som tidigare och "..." mest markerar en paus. Om "..." däremot står i slutet på en rad eller stycke skulle jag självklart börja nästa sats med versal. /FredrikT 4 juni 2007 kl. 15.32 (CEST)
Så detta är korrekt?
– Men … men om det är sant måste jag göra något, sa Theodor, som han nu borde kallas.
Eller borde det inte vara mellenrum mellan "men" och "..."? Leo 4 juni 2007 kl. 15.38 (CEST)
Nej, där brukar man inte ha mellanrum. //Salsero 4 juni 2007 kl. 17.16 (CEST)


Du har helt missförstått terminologin: vokaler (aeiouyåäö) och konsonanter (bcdfghjklmnpqrstvwxz) är typer av bokstäver. Det du frågar efter är versaler (STORA BOKSTÄVER) och gemener (små bokstäver). För att återgå till frågan är följande korrekt:

"Hej!" utbrast Kalle.
"Var bor du?" frågade Klara.

Det är normalt alltså liten bokstav efter det uttalade (tänkta etc.). Angående de tre punkterna gäller att det inte måste vara versal efter om den avbrytna texten är mitt i en mening. Om dock en mening avslutas (avbryts) med tre punkter, skall förstås nästa mening inledas med versal. --Andreas Rejbrand 4 juni 2007 kl. 17.18 (CEST)

Man kan ta med tal och tankar i texter på två sätt. Dels kan man skriva det uttalade (tänkta etc.) direkt i brödtexten, och dels kan man lägga talet (tanken etc.) på en ny rad som inleds med tankstreck. I dina exempel använder du det senare. Emellertid är det nog vanligare och snyggare att använda det första sättet (som jag använder i mina exempel ovan) om du vill lägga till något efter, såsom "sade/tänkte/muttrade/fnös/fnittrade/funderade... Kalle". --Andreas Rejbrand 4 juni 2007 kl. 17.22 (CEST)

Oj! Jag vet inte vad jag tänkte på när jag skrev "vokal eller konsonant", egentligen har jag kunnat i tre år vad vokaler och konsonanter respektive versaler och gemener. Jag fick nog hjärnsläpp, jag menade versaler och gemener. Tack så mycket för svaren Salsero och Andreas Rejbrand, och tack för påpekandet om att jag råkat skriva fel. Leo 4 juni 2007 kl. 17.27 (CEST)
Det finns ett tredje sätt, nämligen att varken använda anföringstecken eller talstreck:
Man får inte tappa modet, sa Hemulen vänligt. En gång till!
Emå är det elegantast, men knappast vanligast. /NH 4 juni 2007 kl. 17.45 (CEST)
Tycker det är lite väl otydligt, så att kasta in några citationstecken är nog lämpligt. --Andreas Rejbrand 4 juni 2007 kl. 17.49 (CEST)
Jo, jag gör som jag lärt mig i skolan, antingen har man talstreck före eller så använder man citationstecken. Leo 4 juni 2007 kl. 18.31 (CEST)

Fågelnamn[redigera | redigera wikitext]

Ska fågelnamn skrivas med versal eller gemen bokstav? Jag menar inte i början av en mening, då allt (förutom några undantag som von tror jag) skrivs med stora bokstäver, jag menar mitt i en mening. Leo 4 juni 2007 kl. 20.17 (CEST)

Djurarter (till exempel fågelnamn) skrivs med gemener. Det står till exempel på den utmärkta sajten http://www.tt.se/ttsprak/. --Salsero (diskussion) 4 juni 2007 kl. 20.29 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
Namn på fåglar skrivs ju som namn på alla andra arter, d.v.s. utan inledande versal. Man skriver ju t ex "Jag såg tre fina rådjur idag." och "Hur många skator har du sett?". Eller syftar du på latinskt namn? --Andreas Rejbrand (diskussion) 4 juni 2007 kl. 20.31 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
Nej, jag syftade som ni trodde på svenskt namn. Tack så mycket! Leo 4 juni 2007 kl. 20.42 (CEST)

Världens minsta fågel[redigera | redigera wikitext]

Vilken art är världens minsta fågel? Leo 4 juni 2007 kl. 20.20 (CEST)

Kolibrin Mellisuga helenae skulle jag tro enligt engelska Wikipedia. --Andreas Rejbrand 4 juni 2007 kl. 20.32 (CEST)
Vem som är den minsta fågeln står emellan två arter. Forskarna kan inte bestämma vem av de som är minst: Helenakolibrin (Mellisuga helenae) eller Humlekolibrin (Acestrura bombus). Vikt 1,6 gram och 57 millimeter lång. Cejang 4 juni 2007 kl. 20.38 (CEST) (enligt Guinness djur rekordbok)
Tack! Jag visste att det var en kolibri, men inte vilken, så tack för svaren, Andreas Rejbrand och Cejang! Leo 4 juni 2007 kl. 20.40 (CEST)
Sen är det ju en fråga vad man ska räkna som fågel också. De minsta äggen man har funnit var av humlekolibri :) . Jo, när vi ändå är inne på området: heter det bikolibri eller Helenakolibri? Jag har hittat båda namnen i svensk litteratur. Vivo disk. 5 juni 2007 kl. 09.36 (CEST)
Jag tror jag har hört både och. Leo 5 juni 2007 kl. 21.07 (CEST)

Titel/Namn[redigera | redigera wikitext]

Hur gör jag med den engelska titeln/namnet "The Rt. Hon. The Lord Brittan of Spennithorne, QC", det säger inte mig något alls och inte så många andra heller om jag skulle behålla titeln som den är. Mer info finns här[9]. /NatoX 6 juni 2007 kl. 09.54 (CEST)

Engelskspråkiga Wikipedia gjorde på följande sätt och tyska Wikin kallar artikeln helt enkelt för de:Leon Brittan. --MoRsE 6 juni 2007 kl. 09.59 (CEST)
Okej, då gör jag som tyska tror jag. Tack! /NatoX 6 juni 2007 kl. 10.15 (CEST)

nelly furtado[redigera | redigera wikitext]

hur gammal var hon när hon börja sjunga?

Fyra år enligt artikeln på engelskspråkiga Wikipedia:
...first sang at the age of four when she performed a duet with her mother at a church on Portugal Day.
- Tournesol 6 juni 2007 kl. 18.46 (CEST)

Person som arbetar i en smedja[redigera | redigera wikitext]

Vad heter en person som arbetar i en smedja? Leo 8 juni 2007 kl. 16.27 (CEST)

Smed. (Det finns säkert fler och mer specifika begrepp för geseller, lärlingar etc.) /dcastor 8 juni 2007 kl. 16.32 (CEST)
Tack, jag syftade på det. Leo 8 juni 2007 kl. 16.51 (CEST)

Huvudstad[redigera | redigera wikitext]

Vad menas med administrativ, juridisk och legislativ huvudstad? Josef5555 2 juni 2007 kl. 14.13 (CEST)

Det syftar på att den Högsta Makten i samhället är uppdelad på tre, av varandra oberoende, institutioner. D.v.s. Regeringen med departementen, Högsta Domstolen, Lagstiftande församling (riksdag, parlament). / Mvh Mkh 10 juni 2007 kl. 13.41 (CEST)
Och, antar jag, att de tre funktionerna alla finns i samma stad? Riggwelter 10 juni 2007 kl. 13.44 (CEST)
Inte nödvändigtvis alltid, t.ex. Sydafrika har åtskilda sådana, där Kapstaden är lagstiftande huvudstad, Pretoria är administrativ huvudstad och Bloemfontein är juridisk huvudstad. --MoRsE 10 juni 2007 kl. 14.09 (CEST)
Ah, det var just det där lilla "och"-et i Josef5555:s fråga som kanske bör förtydligas? Riggwelter 10 juni 2007 kl. 14.16 (CEST)
Se för övrigt Maktdelning. / Mkh 10 juni 2007 kl. 22.49 (CEST)

Australisk/australiensisk?[redigera | redigera wikitext]

Heter det australiska flottan, australiensiska flottan eller rent av Royal Australian Navy? Vivo disk. 12 juni 2007 kl. 09.49 (CEST)

Jag har delvis fått svar på frågan genom [10], men det kanske är ett specialfall med militära grejer? Dessutom kvarstår ju frågan om det ska vara svensk eller engelsk benämning på det. Det känns mest logiskt med en svensk benämning, men när jag gör ett par stickprovssökningar ser jag att det ju faktiskt heter både Royal Navy och Deutsche Marine. Sådåså. Jag får foga mig efter ologiken. Man kanske ska kalla engelska äpplen för apples, danska för æbler och franska för pommes.... Vivo disk. 12 juni 2007 kl. 10.27 (CEST)
Det beror väl lite på om ifall du ska skriva om Australiens flotta, eller om du ska skriva om organisationen med namnet "Royal Australian Navy". Fast om det är samma sak, så funkar nog båda namnen. -- boivie 12 juni 2007 kl. 10.43 (CEST)
I just detta fall är det vilken benämning jag ska använda i Hedemora Diesel AB för att säga att det sitter Hedemoramotorer i ubåtar av Collinsklass i Australiens flotta/RAN, men det vore ju bra om det fanns ett generellt svar om man ska skriva om något närbesläktat, som andra underleverantörer till ovan nämnda flotta. Vivo disk. 12 juni 2007 kl. 11.30 (CEST)
Aha. I det fallet skulle jag nog föredra "australiska flottan", för jag skulle tro att det är fler som vet vad en flotta är, än vad som vet vad "Royal Australian Navy" håller på med. Om man jämför med turkiska flottan, så tror jag det är väldigt få som känner till, eller begriper, ifall man sätter ut deras egentliga namn, "Türk Deniz Kuvvetleri". Däremot om man skriver en artikel i ämnet, så förklaras ju begreppet i inledningsmeningen. -- boivie 12 juni 2007 kl. 11.44 (CEST)
Men man kanske ska göra en wikilänk av följande slag: australiska flottan? Vivo disk. 12 juni 2007 kl. 12.25 (CEST)

Proxy[redigera | redigera wikitext]

Vad betyder ordet proxy? Jag har läst det många gånger på Wikipedia om IP-nummer som blockerat för att de är det, men jag vet inte vad det betyder. Jag hittade sidan proxy, men dels står det att den behöver kvalitetskontrolleras och dels vill jag bara ha en kort förklaring.Leo 12 juni 2007 kl. 14.26 (CEST)

Så kort jag förmår: Det är en server nånstans i världen, som man kopplar upp sig emot, var man än själv är och därigenom kan undvika eller fördröja att visa sin egen IP-adress. Man får då den aktuella proxyserverns IP-nummer. Vivo disk. 12 juni 2007 kl. 14.34 (CEST)
Jaha, tack så mycket! Det är alltså därför Wikipedia permanentblockerar sådana IP-nummer, för att vem som helst (i teorin) kan redigera från dem? Leo 12 juni 2007 kl. 14.39 (CEST)
Just det! "Proxy" är det engelska ordet för "ombud/representant/företrädare", etc. Man gömmer sig alltså bakom ett ombud = en proxy. Riggwelter 12 juni 2007 kl. 14.40 (CEST)
Tack för svaren, Vivo och Riggwelter! Leo 12 juni 2007 kl. 14.42 (CEST)
När jag är på jobbet, så måste jag också surfa genom en proxy. Det är för att företaget inte vill släppa in internet fritt i företagets datorer, så då har företaget en proxy som håller koll på allt som går mellan internet och det interna nätverket. Men den proxyn kan inte användas av andra. En öppen proxy däremot, det är en proxy som vem som helst på internet kan använda för att dölja var man surfar ifrån, och det är dem vi blockerar. -- boivie 12 juni 2007 kl. 14.45 (CEST)
Okej, tack Boivie. Leo 12 juni 2007 kl. 14.50 (CEST)
Ordet proxy kan också användas med ungefärligen samma betydelse i andra sammanhang. Exempelvis finns det ett koncept "proxy object" inom middleware. Idén är ungefär densamma, men med objekt istället för servrar... TERdON 16 juni 2007 kl. 19.27 (CEST)

raggmunk[redigera | redigera wikitext]

varför heter raggmunk "RAGGMUNK"--81.228.51.230 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Enligt SAOB så kommer ragg-delen av att raggmunkar har en sträv yta. En munk är egentligen friterad deg, men kan också vara deg stekt i panna, liksom raggmunken. —CÆSAR 13 juni 2007 kl. 12.45 (CEST)

Första webbplatsen?[redigera | redigera wikitext]

Vilken var den första hemsidan någonsin på internet? När, var, hur? skolan 13 juni 2007 kl. 12.20 (CEST)

Det är, som man brukar säga, en definitionsfråga. Såvitt jag har förstått från dokumentärer etc byggde det tidiga Internet huvudsakligen på hopkopplade nätverk inom CERN. På en:History of the Internet, samt en:History of the World Wide Web, står det jättemycket, men jag har inte hunnit läsa vad som står där. Vivo disk. 13 juni 2007 kl. 12.33 (CEST)

Konstnär[redigera | redigera wikitext]

Hejsan!

Jag undrar om det är någon som kan berätta för mig om en konstnär vid namn Lindskog det är det ända som står signerat på hans tavlor,jag har fått några sådana tavlor i arv och ser många sådana tavlor hos dom äldre jag arbetar med.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar

Lena Möller

Med ett så vanligt efternamn är det nästan omöjligt att svara på frågan, i vart fall utan att ha sett någon av tavlorna och därigenom få en uppfattning om deras stil, ålder etc. På välsorterade bibliotek bör Du dock kunna hitta olika typer av konstnärslexika och liknande matriklar där Du kanske kan hitta någon "lämplig" Lindskog. /FredrikT 14 juni 2007 kl. 22.16 (CEST)

Tyska och spanska[redigera | redigera wikitext]

Vilket av språken tyska och spanska är störst? Jag vill både veta störst i betydelsen antal talare och störst i betydelsen hur många länder som talar det. Det räcker med ungefär hur många talare respektive länder språket talas i. Leo 15 juni 2007 kl. 12.58 (CEST)

Se faktarutorna i artiklarna tyska och spanska. Alltid trevligt att peka på existerande artiklar. // Zman 15 juni 2007 kl. 14.28 (CEST)
Okej, tack. Leo 15 juni 2007 kl. 15.00 (CEST)

Koll i Guiness rekordbok[redigera | redigera wikitext]

När jag fyllde på Bolivia så hämtade jag uppgifter från en:Bolivia där det påstås att enligt Guinness rekordbok så har Bolivia världsrekord i statskupper. Nu borde ju detta räcka som referens men påståendet i den engelska artikeln är så konstigt placerad att jag är osäker. Kan någon med tillgång till Guinness rekordbok bekräfta uppgiften? //StefanB 16 juni 2007 kl. 17.29 (CEST)

Dessutom skulle jag vilja ha ISBN-numret på den upplaga av rekordboken som uppger det. Uppgiften kan ju ändras så då är det bra att hänvisa till rätt upplaga. //StefanB 16 juni 2007 kl. 17.31 (CEST)

Jag har i alla fall de allra senaste versionerna av Gunnies Rekordbok, men det skulle bli lättare om du vet vilken årsupplaga det är, så vet du det? Leo 17 juni 2007 kl. 11.27 (CEST)
Jag ser nu att det inte står vilken upplaga det är, men jag kanske försöker ändå... Leo 17 juni 2007 kl. 11.29 (CEST)
Jag har ingen aning om det står i rekordboken eftersom jag inte har kollat så det skulle vara bra om du hittar uppgiften. Kolla sedan efter ISBN på insidan av pärmen eller på någon av de första sidorna. ISBN är knuten till upplagan så det räcker med ISBN. Tack så länge. //StefanB 17 juni 2007 kl. 12.16 (CEST)
Okej, jag ville bara veta om det står i engelskspråkiga Wikipedias artikel vilken upplaga det är, men jag har kollat den engelskspråkiga artikeln själv nu. Leo 17 juni 2007 kl. 13.06 (CEST)
Jag har just fått bekräftat av Castrup att detta inte omnämns i Guinness rekordbok i 2004 eller 2005 års upplaga. Jag har därför raderat uppgiften i artikeln. //StefanB 17 juni 2007 kl. 22.08 (CEST)
Efter en snabb koll i Guinnes Rekordbok 2006 så hittar inte jag det heller. Men det kan ju stå i år 2007s upplaga? Fast mitt exemplar av den hittar jag tyvärr inte nu. Leo 17 juni 2007 kl. 22.15 (CEST)

Talman eller kung?[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om någon vet vem som står högst i rang i Sverige (officiellt), Talmannen eller statschefen (kungen). Jag skummade igenom artikeln om 1974 års regeringsreform, men hittade ingenting om detta. Jag är tacksam för svar.

Enligt en:Speaker of the Riksdag smäller kungen högst då han är statschef, medan talmannen är tvåa.
andejons 17 juni 2007 kl. 21.43 (CEST)

Engelska eller svenska?[redigera | redigera wikitext]

Jag skrev en liten blänkare om en konstnär Carsten Höller. Jag hade länkat till Tate moderna museum, men länken blev sedan ändrad till Tate Galleri. Nu heter den ju så på engelska (Tate Galleri har också en "modern" avdelning Tate Modern som på Wikin är redirectad till Tate Galleri). Frågan är om det egentligen inte borde heta Tate galleriet och Tate moderna museum? Asså i princip asså :) Durator 18 juni 2007 kl. 10.49 (CEST)

I princip borde det nog bara heta Tate om man avser allihopa (se engelska wikipedia), då slipper man dessutom hela problemet :-) Annars tycker jag nog att man kan ge de enskilda museerna deras engelska namn, de är ju antingen stadsnamn eller ord som förekommer på svenska/svengelska. Kan inte hitta någon princip för översättningar just nu, men när det gäller "minsta möjliga förvåning" skulle jag nog gå på "Tate Modern" etc. om inte annat för att det består av färre ord. Gunnar Larsson 18 juni 2007 kl. 11.38 (CEST)
SvD och DN verkar båda använda "Tate Modern", eller bara "Tate".
andejons 18 juni 2007 kl. 13.16 (CEST)
Det hela klarnade lite när jag kollade på Pradomuseet som är omdirigerat till Museo del Prado som är huvudartiklen. Konsekvent bör man alltså använda det officiella namnet och ha omdirigering av försvenskningen. Tackar. Durator 18 juni 2007 kl. 13.26 (CEST)
Ovanstående håller jag inte med om alls! Detta är svenskspråkiga Wikipedia, och artiklarna bör därför givas vedertagna svenska namnformer i de fall sådana finns: således ligger danska huvudstaden på Köpenhamn och inte "København", det berömda amerikanska elitförbandet på Amerikanska marinkåren och inte på "United States Marine Corps", den österrikiska orkestern under Wienerfilharmonikerna och inte "Die Wiener Philharmoniker" etc. Detta - som inte bara är språkligt snyggast utan även i enlighet med POMMF - bör naturligtvis även gälla museer, och eftersom jag misstänker att extremt få svenskar skulle säga "Museo del Prado" bör den svenska artikeln tvärtom flyttas till "Prado" eller "Pradomuseet" (precis som t ex Pergamonmuseet i Berlin ligger under den svenska namnformen och inte under den tyska "Pergamonmuseum"). /FredrikT 20 juni 2007 kl. 11.23 (CEST)
Wikipedia är i första hand ett uppslagsverk, och inte ett forum för promotande av svenska språket. Därför tycker jag att vi inte bör översätta alla termer in absurdum. WP:POMMF räcker ganska långt. Kolla efter hur andra svenskspråkiga auktorieteter (böcker, tidningar, andra uppslagsverk) skriver termerna, och fundera på under vilken rubrik det är troligt att vanligt folk förväntar sig finna artiklarna. Det är tillexempel få som förväntar sig att finna artikeln AC Milan under rubriken Milano FF.
Jag ser ingen motsättning mellan detta och vad jag skrev ovan - observera att jag skrev "vedertagna svenska namnformer". När det t ex gäller "Tate Gallery" finns det mig veterligen knappast någon spridd svensk namnform så då får man använda den engelska originalformen, men om det, som i Pradomuseets fall, finns en både naturligare och troligen vanligare (bland svensktalande) form bör förstås den användas. /FredrikT 20 juni 2007 kl. 15.46 (CEST)
...mig veterligen knappast någon spridd svensk namnform.... Vad gäller Tate skulle jag säga att normalt använder man sig av Tate galleriet och Tates moderna. I talform. I formell skrift så skulle jag nog hålla med om att de engelska namnformerna är att föredra vad gäller Tate. Men man får heller inte glömma de svenska namnformerna. Durator 26 juni 2007 kl. 12.20 (CEST)

Språkfråga[redigera | redigera wikitext]

Bör det heta pulsbreddsmodulering eller pulsbreddmodulering? Och varför? Se ev. diskussion:Pulsbreddmodulerad, men principfrågan är mer intressant. /NH 19 juni 2007 kl. 12.38 (CEST)

Temat förekom nyligen i en fråga om Jordgubbsläsk. Ett besök hos datatermer kanske kan ge mera? / Mkh 19 juni 2007 kl. 20.02 (CEST)

Söka bistånd[redigera | redigera wikitext]

:Flyttad från raderad artikel: Söka bistånd

vill veta vad det finns för möjligheter att söka pengar för att starta en ideell hjälpverksamhet i länderna thailand och vietnam. --194.103.31.13 (diskussion) 20 juni 2007 kl. 12.06 (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Forum Syd förmedlar ekonomiska bidrag från Sida. Du kan läsa på deras hemsida om hur det fungerar att söka stöd. Observera att organisationen som söker ska ha minst två års dokumenterad verksamhet, och att tio procent av projektkostnaderna ska finansieras av organisationen själv. Fyrfatet 20 juni 2007 kl. 12.26 (CEST)

Prefixet "be"[redigera | redigera wikitext]

Varifrån kommer det, och vad har ordet för etmytologi? Tack på förhand

Svenska Språkrådet kanske kan ge något svar. / mvh Mkh 22 juni 2007 kl. 11.00 (CEST)