Wikipedia:Forska om Wikipedia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Wikipedia har på några få år fått ett stort genomslag och är nu en betydelsefull informationskälla för en majoritet av Sveriges befolkning, men trots det finns det väldigt lite forskning hur det fungerar på svenskspråkiga Wikipedia. Ett sätt att få fler forskare och studenter att titta på vad som händer här är att tipsa om intressanta ämnen. För att göra det lättare för ex. masterstudenter att välja ämne har sidan undersökningarna delats in efter kvalitativa eller kvantitativa och sedan efter ämnesområde. Har du en idé om vad forskningen skulle kunna fokusera på är du välkommen att lägga till den här!

Kvalitativa undersökningar[redigera | redigera wikitext]

Statsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Samhällsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord
Att "wika" för att lära ut eller för att lära sig. (Ämne: sociologi? psykologi?) Har gruppen människor som går på kurs och gruppen människor som blir kvar som Wikipedia-användare samma eller olika drivkrafter? Spelar detta någon roll för hur lyckat wikandet blir? Diverse lokalavdelningar av WMF lägger tid och pengar på skrivstugor för att locka olika grupper. Resultatet av dessa har ofta varit ganska magert: de som går en "kurs" i hur man redigerar Wikipedia verkar ofta på något sätt krocka med gemenskapen och inte sluta. Forskning kan hjälpa dessa lokalavdelningar att besluta sig för huruvida sådana ansträngningar är meningsfulla eller ge en bakgrund till fler funderingar på hur sådana kurser kan utformas... eller kanske hur man rekryterar/inte bör rekrytera till kurser... eller... Metod: Intervjuer med kursdeltagare och med vana wikipedia-användare, sådana som alltså inte bara börjat wika utan även blivit kvar, om deras drivkrafter. Analys, relatera till befintlig kunskap om drivkrafter och agerande.  ?
Avgränsningar av informationsinnehållet En kvalitativ jämförelse av relevanskriterier på olika språkversioner Relevanskriterierna på Wikipedias språkversioner är det som styr vad som får finnas med där. Men hur mycket skiljer sig dessa åt mellan språkversionerna? En kvalitativ jämförelse mellan relevanskriterierna på språkversioner där deltagarna antingen kan ses som kutlurellt homogena eller väldigt heterogena skulle kunna visa hur väl vi förhåller oss till principerna om Globalt perspektiv och dyl. En mest lika-jämförelse vore en väg framåt, genom att t.ex. titta på de nordiska språkversionerna. Om de skiljer sig åt, vore det rimligt att tänka sig att det skiljer sig ännu mer mellan språkversioner där majoriteten av deltagarna kommer från helt olika kulturer. Idéhistoria, information, encyklopedier,

Mediestudier[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord
Hur klarar WP kravet på verifierbarhet vid rapporteringen om aktuella händelser och skeenden? Att få en uppfattning om i vilken omfattning och hur den bild som presenteras av Wikipedia vid olika tidpunkter stämmer överens med fakta som vid som gällt vid samma tidpunkter, så som de kan utvärderas efter det att den akuta aktualitetsfasen har tagit slut. Vid uppmärksammade nyhetshändelser (både mycket allvarliga, som Breiviks dåd i Norge, bombdåden i Stockholm 2010 och bombdåden vid Boston Marathon 2013, och mindre spektakultära som prinsessans Leoneres födsel) sker det ofta att det snabbt etableras en WP-artikel om ämnet, som sedan uppdateras kontinuerlig i takt med att nyhetsmedierna tillför nya uppgifter om händelsen. Tillgodoser en sådan löpande uppdatering med stöd av overifierade nyhetsmediauppgifter det grundläggande kravet att alla sakuppgifter som presenteras i WP vid alla tillfällen inte bara ska vara publicerade i trovärdiga källor, utan även ska vara veriferingsbara? Dessutom: Undersökning, diskussion och slutsats rörande om detta är är en problematik som påverkar den bild av händelsen som WP presenterar vid varje tidpunkt, samt i vilken mån som detta påverkar WP:s allmänna trovärdighet. En jämförelse mellan sakuppgifter och uppdateringar som presenterats i ett antal WP-artiklar i ett tidigt skede jämförs med de verifieringsbara uppgifter, så som de presenteras i en "stabil" version av artikeln, alternativt så som händelseförlopp och detaljer presenteras i oberoende utredningar och utvärderingar av detaljerna i händelseförloppet. Känner ej till Verifierbarhet, nyhetsförmedling, källkritik, trovärdigighet

Psykologi[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Genusvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord
Orsaksfaktorer bakom kvinnors intresse och ointresse för Wikipediaförfattande Varför bloggar, chattar, fejsbookar och släktforskar så många kvinnor - men nobbar Wikipediaförfattande? Svenska kvinnor i de flesta åldrar uppvisar stort Internetintresse, men intresset tar sig annorlunda uttryck än bland män. Varför? Vilken typ av Wikipediaämnen och aktiviteter inom Wikipediagemenskapen kan locka kvinnor att bidra, och varför? Gör en kvalitativ attitydunderökning och försök identifiera möjliga orsaker till att män och kvinnor i genomsnitt har olika intresse för att bidra till olika typer av sociala medier, och för olika former av Wikipediaförfattande och deltagande i Wikipediagemenskapen. (Ev kan detta kombineras med en kvantitativ undersökning för att bekäfta de hypotetiska orsaksfaktorer som kommer fram. Eller utföras som en litteraturstudie med diskursanalys.)

Filsofi[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Språkvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Pedagogik[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord


Biblioteksvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Kvantitativa undersökningar[redigera | redigera wikitext]

Datavetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord
Utveckling av verktyg för ned(/upp)laddning av tabeller med stora mängder data från(till) wikidata

Uppgifter från Wikidata och från faktarutor och tabeller i ett stort antal Wikipediaartiklar ska kunna kompilleras till en kalkylbladsfil och användas

  • som källa för statistisk analys och för datamining.
  • för granskning och kvalitetssäkring av Wikidatas innehåll.
  • som steg mot den semantiska wikin - AI-program ska kunna söka på Wikipedia och forska åt människor.

Dessutom: Bot för regelbunden och säker hämtning av data från tillförlitlig webbplats och uppladdning till wikidata.

Utveckla t.ex. separat klientprogram, Wiki data client side Javascript gadget eller en bot, eller vidareutveckla redan existerande lösningar så att de blir enklare och mer generella. Analysera skalbarhet, användbarhet och säkerhet, och föreslå framtida tillämpningar som leder mot den semantiska webben. Semantiska webben, JSON, RDF, Big data, Wikidata API.

Statsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Samhällsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord
Neutralitet, globalt perspektiv och systematisk snedvridning på svenskspråkiga Wikipedia Enligt bl.a. World Values Survey är det vanligare med sekulära, värdeliberala, feministiska och individualistiska värderingar i Sverige än i de flesta andra länder. Syftet med undersökningen är att utröna om den typen av skillnader återspeglas i skillnader mellan svenskspråkiga Wikipedias infallsvinkel och andra språkversioner, och att diskutera om eventuella skillnader kan ses som utslag för bristande neutralitet. Välj någon eller några frågor där en stor del av den svenska och finlandssvenska befolkningen har tydligt avvikande åsikt jämfört med människor i många andra länder. Jämför svenskspråkiga Wikipedia med någon annan språkversion och undersök om de har olika balans mellan antal artiklar om olika åsiktsriktningar, deras artikellängd, kritikavsnittens längd, antal redigeringar och källor, eller risk för radering av bidrag. Fråga t.ex. Wikipediaförfattare om deras uppfattning om neutraliteten av olika språkversioner av Wikipedia, eller låt några läsare jämföra motsvarande Wikipediaartiklar på olika språkversioner. Systematic bias, WikiProject Countering systemic bias, Kritikavsnitt, neutral synvinkel, globalt perspektiv
ETAB: Etablerade och inte etablerade användare. (Ämne: mest sociologi? psykologi? socialpsykologi? Med/utan ett stänk genus.) Begreppet "etablerade användare" används ofta på svwp. Avspeglar detta en verklighet där man hårdare än på andra wikipedior bemöter användare som bedöms som "etablerade" annorlunda än användare man bedömer som "inte etablerade"? Satt i kontexten av kunskap om psykologi och sociologi, vilka konsekvenser kan resultatet detta tänkas ha för nya användares utveckling? Människor i grupp har alltid olika regler för hur människor på olika nivåer i gruppens statushierarki tillåts agera utan någon form av sanktion. Det är normalt. Det är också så att information om statushierarkiers konsekvenser för de som befinner sig längre ner av många skäl har svårt att färdas uppåt i hierarkin. Dessa aspekter av socialt liv på wikin har gemenskapen troligen mycket svårt att få syn på själv, när det enda man har att utgå från är löst tyckande. En belysning av dessa frågor kunde vara mycket nyttig för gemenskapen. Skapa kriterier för en indelning i "etablerade" och "inte etablerade" användare, exv. användare med minst 2000 redigeringar resp. användare som antingen är oinloggade eller har maximalt 300 redigeringar. Mellanläget går bort ur materialet. Alternativt dela in användare i ett antal klasser: oinloggade, användare med färre än 100 redigeringar, 100-500, 500-2000, 2000-10000, över 10000, administratörer... eller vad som nu kan anses lämpligt. (Det sistnämnda kan ev. användas till att försöka fastställa var någonstans gränsen för "etablerad användare" går.) Sen går man vidare med något/några av ETAB-förslagen nedan.  ?
ETAB 1: Mindre ändring. Enligt Wikipedia:Mindre ändring ska denna markering inte användas för ändringar som påverkar sidans faktainnehåll. Undantaget är när man återställer vandalism. Emellertid händer det att mindre ändring används även i andra fall. I hur stor utsträckning påverkar en användares status som etablerad eller inte etablerad risken för att få återställningar av sina redigeringar markerade som mindre? Metod: analys av data från wikin. Gå igenom redigeringar märkta mindre från någon viss tidsperiod (lämpligen någon tidsperiod INNAN denna tanke publicerades på wikin) och samla ihop de fall som i större utsträckning ändrar nyligt ändrat faktainnehåll som inte kan klassas som vandalism. Undersök i vilken utsträckning någon grupp löper större risk att få ändringar av sina redigeringar markerade som små.  ?
ETAB 2: Förklaringar vid återställning. Det finns inget krav på att förklara varför man återställer en användares redigering, men det anses som bra att göra det. I vilken utsträckning får etablerade och inte etablerade användare någon typ av förklaring de gånger då deras ändringar, som inte kan klassas som vandalism, återställs inom ett dygn? Metod: analys av data från wikin. Gå igenom redigeringar under lämplig tidsperiod (lämpligen någon tidsperiod INNAN denna tanke publicerades på wikin) och leta efter återställningar - detta låter jobbigt att göra manuellt, kanske man kan få hjälp av utvecklarna att utvinna sådan information ur databasen? Undersök i vilken utsträckning användare är mer benägna att förklara sina återställningar för någon grupp på "etableringsskalan" än någon annan.  ?
ETAB 3: Vilka blir utsatta för maktspråk? I vilken utsträckning använder användare maktspråk mot icke etablerade användare, jämfört med mot andra etablerade användare? Metod: Det första man måste göra är rimligen att hitta någon definition på att "använda maktspråk". Sedan analys av diskussioner på wikin. Då inlägg på användares diskussionssidor generellt sett är mer riktade till någon särskild person är dessa troligen det bästa materialet.  ?
ETAB 4: Vilka använder maktspråk? Vilka användare använder maktspråk mot andra användare? Metod: Analys av inlägg på användardiskussionssidor.  ?
ETAB 5: Jämförelse av olika språkupplagor Hur skiljer sig olika språkupplagor åt, vad gäller synen på etablerade/icke etablerade användare och hur detta tar sig uttryck i praktiken? Utför någon/några av ETAB-versionerna på material från flera olika språkupplagor av Wikipedia. (Liknande jämförelser mellan olika språkupplagor kan förstås göras på de flesta forskningsupplägg.)  ?
ETAB 6: Förändringar över tid Har synen på/agerandet mot etablerade/icke etablerade användare förändrats över tid? I så fall hur? Utför någon av undersökningarna ovan med data från olika tidpunkter, exv. på data från 2005, 2009 och 2013. (Utvecklingen över tid torde ganska enkelt kunna läggas till som uppföljning i alla typer av studier som bygger på at man analyserar data från wikin.)  ?
Könsframtoning och bemötande Samvarierar andras uppfattningar om en persons kön med vilket bemötande den får på wikin? Behandlar vi som wikipedia-användare olika beroende på vilket kön vi uppfattar att personen har? Dela in användare i grupper som exv. "uppfattas tydligt som kvinnor", "uppfattas som troliga kvinnor", "uppfattas som helt könsneutrala", "uppfattas som troliga män", "uppfattas tydligt som kvinnor". Klassningen kan antingen ske av forskaren/forskarna, t.ex. genom att läsa vad användaren anger på sin sida och vilket pronomen som används om vederbörande på dennes diskussionssida, efter på förhand fastställda kriterier. Klassningen kan i så fall gärna utföras av minst två personer oberoende av varandra, så man får ett mått på samstämmigheten. Alternativt kan klassningen utföras av wikipedia-användare som får till uppgift att bedöma dessa saker om andra användarkonton antingen helt subjektivt utan "tips från coachen", eller efter att ha undersökt användaren efter något angivet schema.

Efter klassning, undersök om användare i de olika grupperna behandlas olika vad gäller någon av de variabler som används i ETAB-studierna. (Notera: Könsstudien är ingen ETAB-studie, däremot använder den upplägget för att undersöka en annan faktor.)

 ?

Mediestudier[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Psykologi[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Genusvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Filsofi[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Språkvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Pedagogik[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord

Biblioteksvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord
Wikipedias betydelse för forskares bibliometriska genomslag, anseende och kunskapsspridning Undersök om Wikipediaartiklars citeringar av forskningspublikationer och omnämnande av begrepp som forskare har lanserat kan påverka forskningsartiklars citeringsindex, forskares impact points och anseende i och utanför forskarvärlden, och om Wikipediapublicering betraktas som ett uppfyllande av tredje uppgiften? Enkät till exempelvis forskare, studenter och vetenskapsjournalister om var de har hittat sina källor, och om deras uppfattning i dessa frågor. (Eventuellt kan också statistisk analys göras av om artiklars citation index har förändrats efter uppmärksamhet på Wikipedia.)


Undersökningar med oklar klassning vad gäller kvantitativt/kvalitativt[redigera | redigera wikitext]

eller som blandar bägge metoderna. Eller där någon annan kan utarbeta vidare och sedan placera om till lämplig rubrik.

Samhällsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Titel Syfte Bakgrund/Varför det är viktigt Förslag på metod Tidigare forskning Nyckelord
RAB: Riktlinjer, administratörer och användarbasen (ämne: sociologi?) Allmänt om projekt RAB: Undersöka i vilken mån de riktlinjesidor som finns motsvarar hur människor på wikin praktiskt agerar. Administratörskåren är ett lämpligt studieobjekt dels eftersom de såsom etablerade användare sätter ribban för hur man agerar på wikin, dels eftersom det i sig är intressant att studera hur det ser ut när användare blir föremål för administratörers verktyg. Frågeställningar: Detta är viktigt för Wikipedias egen skull. Om man faktiskt vet hur man agerar idag kan man bättre utvärdera det och fundera på om man agerar på bästa sättet. (Inför universitetsinstitutioner motiverar man detta genom att...?) Se nedan.  ?
RAB 1. Mönster för blockeringar Frågor: Vad för typ av ageranden leder till blockering och inte, och hur långa? Hur agerar administratörerna vid olika typer av skeenden? Hur ser mönster för upptrappning av blockeringar ut? Hur väl motsvarar detta vad som står i riktlinjedokument? Metod: Analys av blockeringar och skeendena innan. Detta vore intressant att undersöka både vad gäller svenska Wikipedias utveckling över tid, och hur olika wikipedior fungerar.  ?
RAB 2. Administratören, användaren och riktlinjen Engelska Wikipedia anses ofta byråkratiskt. Allt en administratör gör ska ha stöd i riktlinjer. På svenska Wikipedia har det uppstår praxis utan att dessa dokumenteras i riktlinjer. Hur ser detta gap mellan riktlinjer och praxis ut? I hur hög utsträckning motsvarar administratörers ageranden vad som står i riktlinjer? Hur agerar gemenskapen när administratörer agerar i strid mot riktlinjer? Hur vet gemenskapen vad som gäller, om det inte är nedskrivet? Metod: Analys av vad som står i någon utvald, central riktlinje och av administratörskårens användande av administratörsverktyg/gemenskapens agerande mot varandra. Identifiera fall där administratörer inte följt riktlinjer. Analysera dessa fall noggrannare och undersök hur gemenskapen svarar på detta.  ?
RAB 3. Hur granskas administratören? Frågor: I vilken mån granskas administratörers ageranden av andra användare och andra administratörer? Har wikin något system för att uppmuntra sådan granskning? Hur ser administratörer på att gå emot andra administratörer vad gäller vilka ageranden som är rätt och rimliga? När så sker, vilka konsekvenser får detta på wikin? Metod: Intervjuer med administratörer analyser av svaren. Ev. även intervjuer med andra användare? Ev. även jämförelse med administratörer på andra språkupplagor.  ?

Saker att undvika[redigera | redigera wikitext]

Det är viktigt att Wikipedia inte missbrukas. Att ex. lägga in klotter för att se hur lång tid det tar innan det tas bort är lika uppskattat som att som forskningsuppgift tagga en busskur för att se hur lång tid det tar innan någon städar bort det. Diskutera etiska dilemman innan du påbörjar undersökning (du kan med fördel diskutera uppgiften med den internationella forskningskommittén) och läs igenom en:Wikipedia:Ethically researching Wikipedia.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Externa resurser[redigera | redigera wikitext]