Wikipedia:Geografiska namn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Geografiska namn omfattar namn på enskilda platser, regioner och naturformationer på jordens yta. Om det finns ett vedertaget svenskt namn på en plats bör det användas, med omdirigering från originalnamnet. Annars gäller i allmänhet att det nutida lokala officiella namnet bör användas (till exempel Genève, Wrocław) om det skrivs med latinskt alfabet, med länk från motsvarighet med svenska bokstäver (till exempel Geneve, Wroclaw). Omdirigera även från tredje språk eller historiska stavningar (exempel: Genf, Breslau; samt Alsace med omdirigering från Elsass). Ortnamn i språkområden med icke-latinska alfabet transkriberas. Se Wikipedia:Återgivning av främmande språk.

Olika platser med samma namn[redigera | redigera wikitext]

När två städer, floder eller liknande bär samma namn och behöver skiljas åt, har den allmänna principen varit att låta huvudnamnet följas av ett förtydligande efter ett kommatecken. Exempel: Amsterdam, New York. En sådan särskiljning kan man ibland länka till direkt i löpande text, utan att behöva skriva om den så som man hade varit tvungen med [[Amsterdam (New York)|]]. Men oftast blir det bättre om man skriver [[Amsterdam, New York|Amsterdam]] i [[New York (delstat)|]]. Systemet har använts för alla geografiska begrepp såsom gatunamn, stadsdelar, orter, stadsdelar, vattendrag, skogsområden, städer, regioner och delstater. Det råder delade meningar om riktlinjen för geografiska namn ska ändras till att rekommendera att sätta särskiljningsledet inom parentes, som för andra typer av artiklar. Städer låter sig i allmänhet bäst särskiljas genom tillägg av delstat, landskap eller liknande.

Olika geografiska/politiska tolkningar av samma namn[redigera | redigera wikitext]

Vissa namn hänvisar till flera geografiska, politiska eller kulturella enheter. Några exempel är Makedonien (olika betydelser), Kina (olika betydelser) och Storbritannien (olika betydelser). I dessa fall bör det finnas en tydlig förgreningssida.

I sammansatta begrepp som syftar på ett land, bör man använda landets namn, i stället för adjektivformer. Skriv till exempel politik i Tyskland, med hänvisning från tysk politik (då begreppet tysk är flertydigt).

Det är oftast lämpligt att ha separata artiklar för ett land, en nationalitet/etnicitet, och ett språk. På så sätt är Frankrike, fransmän och franska olika artiklar, där fransk är en grensida.

Byggnadsverk och fastigheter[redigera | redigera wikitext]

En fastighet är en fast egendom, avgränsad i två eller tre dimensioner. I en fastighet kan en eller flera byggnader ingå; en fastighet är alltså inte detsamma som en byggnad.

För institutionsbyggnader och liknande kan det vara lämpligt med olika artiklar för institutionen och byggnaden. Om dessa har olika vedertagna namn kan dessa användas, t ex Sveriges riksdag och Riksdagshuset i Stockholm. Om de använder samma namn kan man ha parentestillägg, t ex Nationalmuseum och Nationalmuseum (byggnad).

Byggnadsverk och fastigheter kan ha många olika namn. I allmänhet bör det nuvarande officiella namnet användas i stället för tidigare officiella namn, arbetsnamn eller smeknamn; skriv Friends Arena i stället för Nationalarenan, Swedbank Arena eller Nya Råsunda, men namn som är vedertagna sedan tidigare, kan användas i stället för nyare officiella namn (Globen i stället för Ericsson Globe). Om det inte finns något officiellt eller vedertaget namn, kan man antingen använda fastighetsbeteckningen (Orgelpipan 7) eller gatuadressen (Klarabergsgatan 37).

Historiska namn[redigera | redigera wikitext]

Platser som har bytt namn och där det nya namnet slagit igenom bör överlag ha sina artiklar under det aktuella namnet, med omdirigering från det gamla. I historiska artiklar kan eller bör dock det äldre namnet användas. Exempel: Kaliningrad är det ord som artikeln ligger under, och Königsberg är en omdirigering dit, och är det namn som bör stå som Immanuel Kants födelseort (med förtydligande om att staden numera har annat namn). Begrepp som innehåller historiska platsnamn bör behålla dessa, till exempel belägringen av Leningrad och Königsbergs sju broar.

Militära slag[redigera | redigera wikitext]

Fält-, sjö- och luftslag namngivna efter en plats brukar få en titel som börjar med "slaget". Exempel: slaget vid Poltava eller slaget om Storbritannien. Denna standard skiljer sig från traditionella uppslagsverk som Nationalencyklopedin, som beskriver slagen i den geografiska artikeln (NE beskriver slaget vid Poltava i artikeln om Poltava). Sådana slag bör sorteras efter platsens namn med hjälp av {{DEFAULTSORT:Poltava, slaget vid}} eller motsvarande. Slag med namn efter samma plats kan skiljas med årtal, som slaget vid Leipzig (1642) och slaget vid Leipzig (1813).

Europa[redigera | redigera wikitext]

Baltikum, Polen, Tjeckien m.fl.[redigera | redigera wikitext]

Städer, orter, provinser och annat som idag ligger i Polen och Baltikum benämns med de namn de har på det officiella språket i respektive land. De gamla namnen som stammar ur tyskan bör däremot göras som omdirigering till de polska namnen. Motiveringen för detta är att det är dessa namn som används oftast i svensk facktext sedan andra världskriget. I historiska sammanhang bör som vanligt de äldre namnen användas. Motsvarande för Tjeckien och andra länder som varit österrikiska. Undantag för Prag, Böhmen, Mähren, Schlesien och Tjeckiska Schlesien som är väletablerade namn på svenska, samt för vissa namn i Estland med svenskt ursprung (till exempel Dagö, Ösel, Hapsal).

Belgien[redigera | redigera wikitext]

Använd alltid etablerade svenska namn när sådana finns och skriv de inhemska inom parentes. Till exempel: Bryssel (franska: Bruxelles; nederländska: Brussel; tyska: Brüssel). Finns inget svenskt namn, använd delstatens språk och skriv namnet på landets andra officiella språk inom parentes. Till exempel: Leuven ['lø:və(n)] (på franska heter staden Louvain, på tyska Löwen). Eventuellt kan också andra språk som är relevanta för området anges, till exempel: Liège (nederländska: Luik; tyska: Lüttich; vallonska: Lîdje)

Brittiska öarna[redigera | redigera wikitext]

Använd Storbritannien för Förenade Kungariket Storbritannien och Nordirland, med brittisk och britter som nationalitetsbegrepp. Skilj mellan den självständiga staten Storbritannien, och riksdelen England. Storbritannien (ö) är en separat artikel om ön med detta namn. Använd Irland för Republiken Irland, och Irland (ö) för ön Irland. Använd engelskspråkiga ortnamn med hänvisning från de keltiska. Exempel:

Cardiff (kymriska: Caerdydd) är huvudstaden och den största staden i Wales.

Kosovo[redigera | redigera wikitext]

Kosovo bebos idag principiellt av etniska albaner (som talar albanska) tillsammans med mycket mindre populationer av serber (som talar serbiska), turkar och andra etniska grupper. Kosovo var en del av den medeltida albanska staten för att senare införlivas med den serbiska staten. Detta innan den tillföll Osmanska riket under 1400-talet. Serbien återfick kontrollen över Kosovo igen cirka 1912, men förlorade effektiv kontroll efter Kosovokriget 1999. I februari 2008 deklarerade Kosovos autonoma alban-dominerade regering självständighet från Serbien.

Kosovos omgivningar har av dessa anledningar refererats till med en mängd olika namn – serbiska, turkiska och albanska – under olika tider i dess historia. När man bestämmer vilket namn som bör användas bör man ta hänsyn till Wikipedias regler, Riktlinjen om artikelnamn och policyn om ett neutralt perspektiv. Följande riktlinjer är satta utifrån Wikipedias nuvarande standarder.

Nuvarande nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Platser i Kosovo benämns oftast med antingen albanska eller serbiska namn[a] och Kosovo som nation har separata namn på serbiska och albanska. Platsnamn kan vara till exempel:

  • identiskt mellan språken - (A) Prizren → (S) Prizren
  • något lika - (A) Prishtina → (S) Priština
  • helt olika - (A) Ferizaj → (S) Uroševac.

Vissa albanska platser har under senaste tiden undergått förändringar, särskilt där namn härledda från serbiska språket är inblandade. Till exempel:

  • (A) Vuçitërn / (S) Vučitrn har döpts om till (A) Vushtrria
  • (A) Obiliq / (S) Obilić har döpts om till (A) Kastrioti
  • (A) Istog / (S) Istok har döpts om till (A) Burim.[1]
  • (A) Novobërdë / (S) Novo Brdo har döpts om till (A) Artana , och
  • (A) Kamenica / (S) Kosovska kamenica har döpts om till (A) Dardana

Politisk namngivning[redigera | redigera wikitext]

Det geografiska territoriet Kosovo har hävdats av två parter med varierande delar av internationellt erkännande som självständiga stater. Kosovos regering har förklarat självständighet från Serbien under namnet Republika e Kosovës, vilket kan översättas till "Republiken Kosovo"[2] (regeringen använder "Republic of Kosova"). Serbiska regeringen anser fortfarande Kosovo som en autonom provins i Serbien, kallad Kosovo-Metohija. Den geografiska termen "Kosovo" kan anses vara en acceptabel kortform av både "Republiken Kosovo" och "autonoma provinsen Kosovo-Metohija".

Kosovos kommuner

Ungefär 90 % av Kosovos territorier styrs av albandominerade kommuner. Ett flertal enklaver med serber finns dock inom området. Nordligaste Kosovo är också överväldigande befolkat av serber, med ett par små albanska byar. I områden som styrs av varje etnisk grupp använder lokala kommuner platsnamn på sina egna språk.

Enligt principen om att självidentifierande entiteter nämns främst efter termen de använder själva, och eftersom försvenskade versioner av många städer inte existerar, bör man utgå från officiellt och lokalt. Detta betyder i praktiken att man bör använda albanska namn för albanskt styrda platser och serbiska namn för serbiskt styrda platser. Ett undantag till detta kan vara när namnet faktiskt finns vedertaget på svenska och används. Notera att en artikel alltid bör innehålla båda språkformerna i inledningen, där den primära språkformen står först.

Norden[redigera | redigera wikitext]

Se även Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Nordiska språk.

Platsnamn bör stavas enligt lokal standard med tecknen æ, ø, ð och þ. Grönländska platser får grönländska namn, t ex Nuuk. Aa i danska namn bör skrivas som å, till exempel Århus. Undantaget är Köpenhamn, Själland och Reykjavik som är etablerade svenska namnformer. Hänvisningssidor från försvenskad stavning bör skapas. För kommunartiklar används dock det svenska ordet kommun, och inte grannspråkens kommune. Platser i Finland namnges med svenskt namn.

Ryssland och före detta Sovjetunionen[redigera | redigera wikitext]

Se även Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Ryska och annan kyrilliska

Använd Ryssland för att beteckna Ryska federationen.

Om en plats har ett etablerat[3][4] svenskt namn (Kexholm, Systerbäck (ort) etc), så bör detta användas.

I övrigt används den svenska transkriptionen av det nutida ortnamnet, på den självständiga statens språk (ryska i Ryssland etc). I artikelns inledning bör man ange förekommande tsarryska, sovjetiska och lokala namn, med ryska, latinska, och i förekommande fall andra alfabet. Exempel:

Lviv (ukrainska: Львів; ryska: Львов (transkriberat Lvov); polska: Lwów; tyska: Lemberg, även Loewenburg; latin: Leopolis) är en stad i västra delen av Ukraina (...)
Groznyj (ryska: Гро́зный; tjetjenska: Соьлж-ГӀала, Sölzj-Ghala, eller Джохар-ГIала, Dzjochar-Ghala) är huvudstaden i Tjetjenien i södra Ryssland.

Notera att transkriptionsformerna skiljer sig mellan olika västerländska språk. Till exempel stavas Groznyj som Grozny på engelska och franska, och Grosny på tyska.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Beslut om ändring av hävdvunna ortnamn tas alltid av Lantmäteriet med stöd av rekommendationer från Ortnamnsrådet. Därför bör ortnamnen på Lantmäteriets kartor vara vägledande för artikelnamn för svenska orter.

Asien[redigera | redigera wikitext]

Burma[redigera | redigera wikitext]

Använd inte Myanmar utan skriv i stället Burma.

Indien[redigera | redigera wikitext]

Platser i Indien namnges med de namn som indiska myndigheter förordar om inget annat namn är väletablerat på svenska och därför går under principen om minsta möjliga förvåning. Se även Konflikten om ändringar av stadsnamn i Indien. Denna riktlinje är omdiskuterad.

Kina[redigera | redigera wikitext]

Använd vedertagen svensk transkribering om sådan finns (exempel Peking), annars pinyin. Använd Kina för Folkrepubliken Kina och Taiwan för Republiken Kina på Taiwan efter 1949. Republiken Kina (1912–1949) har en egen artikel, liksom Qingdynastin (1636–1911). Det går också att använda Kina som benämning på den kinesiska civilisationen, men hänvisa i så fall till artikeln Kina (region). Se vidare Kina (olika betydelser).

Vietnam[redigera | redigera wikitext]

Bara svenska bokstäver brukar användas i namn på artiklar. Specialtecken kan eventuellt användas inne i artikeln.

Afrika[redigera | redigera wikitext]

Algeriet, Marocko och Tunisien[redigera | redigera wikitext]

Använd de franska namnen, vilka är de som används i svensk facktext. De arabiska är okända och svårtranskiberade. Skriv de arabiska inom parentes. Till exempel: Marrakech (مراكش, marrākish)

Kongo-Kinshasa[redigera | redigera wikitext]

Använd de officiella namnen utom i historiska sammanhang då de koloniala bör användas.

Sydafrika[redigera | redigera wikitext]

Kapstaden, Västra Kapprovinsen, Norra Kapprovinsen, Östra Kapprovinsen, Fristatsprovinsen och Nordvästprovinsen är etablerade namn på svenska. I övrigt används aktuella officiella namn, till exempel Mthatha med hänvisning från Umtata. Se även listan över ändrade ortnamn på Wikipedia på afrikaans: af:Pleknaamsveranderinge in Suid-Afrika.

Nord- och Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Kanada[redigera | redigera wikitext]

Använd alltid etablerade svenska namn när sådana finns och skriv de inhemska inom parentes. Till exempel: Övre sjön (engelska: Lake Superior; franska: Lac Supérieur). Finns det inget sådant, använd provinsens eller territoriets mest talade språk och skriv namnet på landets andra officiella språk inom parentes. Saint John's (franska Saint-Jean). Eventuellt också andra språk som är relevanta för området, till exempel: Newfoundland och Labrador (engelska: Newfoundland and Labrador; franska: Terre-Neuve-et-Labrador; iriska: Talamh an Éisc).

USA[redigera | redigera wikitext]

Undvik om möjligt ordet "amerikansk" för att beskriva företeelser som bara gäller USA. Skriv till exempel inte amerikansk musik utan musik i USA.

Några etablerade svenska namn som bör användas är Kalifornien, Klippiga bergen, Niagarafallen och var och en av de stora sjöarna.

Platser uppkallade efter helgon[redigera | redigera wikitext]

Orden Sankt, Sankta, Saint, San, Santa och motsvarande på andra språk skrivs ut, om inte förkortningen är etablerad. Ex. Sankt Petersburg i stället för S:t Petersburg.

Se även Wikipedia:Återgivning av främmande språk och Wikipedia:Personnamn#Helgon.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ För att underlätta används inte serbiskans kyrilliska alfabet

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Robert Elsie, Historical Dictionary Of Kosova, pp. x-xi. Scarecrow Press, 2004. ISBN 0810853094
  2. ^ Witness circa 85,000 English-language hits on Google for "Republic of Kosovo"
  3. ^ "TT-språket - Ukraina". TT.se. Läst 2012-08-09.
  4. ^ "TT-språket – Ryska". TT.se. Läst 2012-08-09.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]