Wikipedia:Kritik

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:Kritikavsnitt)
Hoppa till: navigering, sök

Wikipedias encyklopediska syfte är att så neutralt som möjligt återge sakliga faktauppgifter. Wikipedia är inte primärt debattforum, även om åsikter utväxlas på diskussionssidor. Att däremot återge vanliga argument som används i debatten om ett artikelämne är också ett viktigt inslag. Detta ska dock inte dominera en artikel, och bör skrivas med såväl OVIKT som NPOV och V i åtanke. Vid svepande kritik av en grupp människor, exempelvis anhängare av en minoritetsåsikt genom pejorativa epitet, ställs särskilt höga krav på saklighet och försiktighet, på liknande sätt som i Wikipedia:Biografiska artiklar, och orsaken till epitetet bör förklaras genom konkreta exempel.

Wikipediaartiklar avslutas ofta med kritikavsnitt rubricerade "Kritik", "Debatt", "Argument (för och) emot..." eller "Kontroverser". I dessa avsnitt samlas och bemöts kritik som riktats mot artikelsubjektet. I artiklar utan kritikavsnitt kan förtäckt kritik placeras i varje avsnitt, och det blir svårt att särskilja sakliga beskrivningar från återgivande av debatt, medan ett avslutande kritikavsnitt kan bli obalanserat och orimligt långt, och få karaktär av subjektivt diskussionsforum om det inte redigeras väl.

Syftet med kritik[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia innehåller främst okontroversiella begreppsförklaringar och beskrivningar av sakförhållanden, men artiklar ska inte vara helt okritiska till de fenomen de beskriver. Det går exempelvis inte att skriva att Adolf Hitler bara var en politiker, att Kuba är ett land, att kommunism är en ideologi och så vidare (inga jämförelser gjorda i övrigt), och det måste också vara möjligt att återge vanliga källbelagda argument för och emot mindre omdiskuterade ämnen. En encyklopedi syftar inte enbart till att tillhandahålla trivia och ickekontroversiella faktauppgifter såsom ämnets definition, biografi och historik, utan skall även tillhandahålla teoretisk analys och förståelse för olika kontroverser. Wikipedia ska präglas av vetenskaplig skepticism och förmedla ett kritiskt förhållningssätt. Neutralitetskravet innebär att artiklarna inte bara ska förmedla det dominerande synsättet, utan flera signifikanta synsätt. Kritik är därför ett viktigt inslag, och det måste också finnas utrymme att bemöta kritiken.

Å andra sidan får inte en artikel domineras av kritik av artikelämnet, utan kritiken måste ges rimlig vikt baserat på hur vanlig den är i källor, och dessutom stå i proportion till artikelns sakliga beskrivningar och argument för ämnet. Omfattande mängd kritisk litteratur finns exempelvis om smala politiska och religiösa åsiktsriktningar som är ovanliga i Sverige, ofta skriven av företrädare för mer etablerade uppfattningar, och därför riskerar artiklar om sådana ämnen att totalt domineras av deras kritik.

Kritiken bör främst återspegla synpunkter från objektiva forskare och andra sakliga auktoriteter, i synnerhet om artikelämnets företrädare gör anspråk på vetenskaplighet. Man bör emellertid inte sammanblanda forskares vetenskapliga publikationer med deras personliga uppfattning inom andra ämnesområden som de presenterar i exempelvis populärvetenskaplig litteratur.

Syftet med att inkludera kritik är inte att förvandla artikeln till ett diskussionsforum. Endast betydande uppfattningar bör återges, vilket inte behöver inkludera författarnas egna åsikter. En författare ska inte ha en agenda, utan bör eftersträva att bidra med argument både för och emot en uppfattning. När det gäller levande personer är det ännu strängare krav på eventuell kritiks vederhäftighet. Enligt Wikipedia:Artiklar om nu levande personer ska kontroversiell kritik som inte fått stor spridning i källor, eller saknar betydelse för personens gärning, raderas direkt utan diskussion.

Pejorativa epitet[redigera | redigera wikitext]

I synnerhet ledartexter, debattartiklar, insändare, blogginlägg och organisationer för religiösa avhoppare, stämplar ofta smala religiösa och politiska åsiktsriktningar i svepande ordalag med epitet och värdeomdömen som inte organisationen håller med om, och som kan uppfattas som pejorativa: exempelvis extremism, populism, rasism, främlingsfientlighet, fundamentalism, kristofobi, islamofobi, antisemitism, dogmatism och sekterism. Pejorativa värdeomdömen som är politiskt eller religiöst motiverad kritik ska endast inkluderas om de är kända, och ska då presenteras som partsinlagor snarare än som sakliga beskrivningar. Att återge politiskt eller religiöst motiverad kritik ska användas med mycket stor försiktighet, och med NPOV i åtanke genom att ge utrymme för organisationens självbetecking såväl som signifikant och välgrundat försvar mot kritiken.

Denna princip om att undvika kontroversiella epitet omfattar dock inte forskning eller annan på goda grunder antagen saklig kategorisering av åsiktsriktningar. Höga krav ställs emellertid på att de baseras på oberoende och trovärdiga källor. Vetenskapliga källor är att föredra framför att enbart använda nyhetsmedia. Även i detta fall bör åsiktsriktningens eventuella självbeteckning framgå om företrädarna är av annan uppfattning. Viktigt är också att länka till en artikel om epitetet, där det definieras tydligt. Epitet som inte är väldefinierade ska undvikas.

Om källäget tillåter skall kontroversiella epitet dessutom motiveras kort i artikeln eller i en inlänkad artikel, helst med konkreta exempel på citat eller händelser, möjligen genom att kort sammanfatta den motivering som ges i den källa som epitetet grundar sig på, men undvika invecklade teoretiska argumentationskedjor av mindre vikt. Att stämpla minoritetsinriktningar med kritiska epitet utan att förklara pedagogiskt så att läsaren förstår skälet till epitetet riskerar göra att läsaren får intryck att Wikipedia tar ställning för etablissemanget och delar ut ogrundad kritik, vilket kan drabba Wikipedias trovärdighet.

Istället för att återge ett svepande värdeomdömen på rörelser eller på personer, bör Wikipediaförfattare överväga att konkretisera kritik och begränsa den till dokumenterad skada åsiktsriktningen faktiskt har gett upphov till. Syftet med detta är inte att "tvätta" artiklar från känd kritik, utan tvärtom att tydliggöra kritiken pedagogiskt genom exempel istället för att använda teoretiskt svåra ideologiska begrepp och diskutabla generaliseringar. Hänsyn måste dock tas till WP:OVIKT. I detta bör inte heller informationsvärdet för läsaren gå förlorad. Även om uppkommen skada saknas kan en organisation eller rörelse beskrivas med mottagna värdeomdöme i ljuset av den anknyter till organisationer eller rörelser som i sin tur orsakat dokumenterad skada.

Argument för och emot kritikavsnitt[redigera | redigera wikitext]

Fördelar[redigera | redigera wikitext]

Argument för att lägga kritiken i ett separat avsnitt i slutet av artikeln är att artikelns övriga avsnitt blir mer saklig. Det tydliggör vad som är ickekontroversiella faktauppgifter, och vad som är mer diskutabel kritik. Det underlättar struktureringen av artikeln. Annars riskerar kritik att återupprepas vid flera tillfällen, särskilt vid kontroversiella ämnen. Artiklar som har alltför bråttom att ta avstånd ifrån ett ämne, innan man har hunnit förklara ämnet, ger intryck av att vara partiska. Ett avslutande kritikavsnitt gör att artikeln liknar vetenskapliga artiklar, där ett diskussions- och slutsatsavnitt läggs sist, efter ett resultatavsnitt där mer objektiva empiriska fakta presenteras. Avsnittet underlättar bedömning av kritikens proportionalitet och balans. Notera att även om man har ett kritikavsnitt kan ingressen ändå avslutas med den viktigaste kritiken - men bör inledas med en okontroversiell beskrivning av ämnet.

Nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Argument mot ett separat kritikavsnitt är att en lång artikel kan bli svår att följa om kritiken lyfts ur sitt sammanhang. När en artikel har en kritikrubrik riskerar avsnittet i praktiken att fungera som en WP:POV fork, där icke källbelagd eller ickesignifikant kritik hamnar och sällan rensas bort, och inte bemöts. Även källbelagt går det att hitta mycket irrelevant kritik om ett ämne, som inte bör ges otillbörlig vikt. De som bevakar artikeln är mer noggranna med artikelns ingress. Kritikavsnitt markeras ofta med Åtgärdsmallar, eller föranleder att artikeln i sin helhet markeras med NPOV-mallen. Artiklar som väntar för länge med att ta upp viktig kritik kan framstå som positivt vinklade. Om artikeln redan är relativt utvecklad och har en struktur som tillåter detta, är det inga större problem. Att göra det är helt enkelt att balansera texten så att kritiken portioneras ut i ordning efter hur viktig den är, och diskuteras i sitt sammanhang. Detta bör inte uppröra. Att däremot låta en artikel vara helt positivt hållen, förutom i ingressen, för att mot slutet ha en egen sektion där man kan spy galla över ämnet, kan göra kritikavsnittet blir osakligt och av låg kvalitet. Om det är omöjligt att mata in kritiken i övriga texten, kanske det är ett tecken på att kritiken inte bör finnas med.

Hur artiklar med kritikavsnitt bör utformas[redigera | redigera wikitext]

Även om det finns ett kritikavsnitt kan den viktigaste kritiken med fördel placeras redan i slutet av artikelns ingress. Om en artikel har ett separat kritikavsnitt bör eventuella signifikanta motargument mot kritiken också ges utrymme i kritikavsnittet. Kritikavsnitten bör bevakas särskilt noga så att icke källbelagd och icke signifikant kritik rensas bort.

Goda exempel[redigera | redigera wikitext]

Exempel på wp:utvalda artiklar med separat kritikavsnitt utan åtgärdsmall:

  • Intelligent design (kritikavsnittet, som återspeglar etablissemangets uppfattning, utgör ungefär 50% av artikeln)
  • Treenighetsläran (kritikavsnittet, som återspeglar en minoritetsuppfattning, utgör ungefär 5% av artikeln)

Exempel på utvalda artiklar med inbäddad kritik utan åtgärdsmallar:

Kritikartiklar[redigera | redigera wikitext]

Se även Oönskade artikelförgreningar

När argumenten för eller emot ett ämne totalt dominerar en artikel förekommer att man lyfter ut argumenten till separata fördjupningsartiklar, och istället sammanfattar argumenten i ett avsnitt i ursprungsartikeln. Nackdelen med detta förfarande är att separata kritikartiklar inte läses och kontrolleras av lika många och därför riskerar kvalitetsbrister, samt att försvar av kritiken vanligen inte ges lika stort utrymme som de kritiska argumenten. På engelskspråkiga Wikipedia kallas därför ibland denna typ av artiklar för "POV-forks".

Exempel på separata artiklar innehållande kritik och kontrakritik av ett ämne:

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Några essäer på engelskspråkiga Wikipedia som berör ämnet kritik och kritikavsnitt: