Wikipedia:Kritikavsnitt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Wikipedia är inte debattforum, utan artiklarna bör främst återge sakliga faktauppgifter. Att återge vanliga argument som används i debatten om artikelämnet är också ett viktigt inslag, men får inte dominera en artikel, och bör skrivas med såväl OVIKT som NPOV och V i åtanke. Vid kritik av en grupp människor, exempelvis anhängare av en minoritetsåsikt, ställs särskilt höga krav på saklighet, på liknande sätt som i Wikipedia:Biografiska artiklar.

Wikipediaartiklar avslutas ofta med kritikavsnitt rubricerade "Kritik", "Debatt", "Argument (för och) emot..." eller "Kontroverser". I dessa avsnitt samlas och bemöts kritik som riktats mot artikelsubjektet. I artiklar utan kritikavsnitt kan förtäckt kritik placeras i varje avsnitt, och det blir svårt att särskilja sakliga beskrivningar från återgivande av debatt, medan ett avslutande kritikavsnitt kan bli obalanserat och orimligt långt, och få karaktär av subjektivt diskussionsforum om det inte hålls rent.

Syftet med kritik[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia innehåller främst okontroversiella begreppsförklaringar och beskrivningar av sakförhållanden, men artiklar får inte vara helt okritiska till de fenomen de beskriver. Det går exempelvis inte att skriva att Hitler bara var en politiker, att Kuba är ett land, att nyliberalism är en ideologi och så vidare (inga jämförelser gjorda i övrigt), och det måste också vara möjligt att återge vanliga källbelagda argument för och emot mindre omdiskuterade ämnen. En encyklopedi syftar inte enbart till att tillhandahålla trivia och ickekontroversiella faktauppgifter såsom ämnets definition, biografi och historik, utan skall även tillhandahålla teoretisk analys och förståelse för olika kontroverser. Wikipedia skall präglas av vetenskaplig skepticism och förmedla ett kritiskt förhållningssätt. Neutralitetskravet innebär att artiklarna inte bara ska förmedla det dominerande synsättet, utan flera signifikanta synsätt. Kritik är därför ett viktigt inslag, och det måste också finnas utrymme att bemöta kritiken.

Å andra sidan får inte en artikel domineras av kritik av artikelämnet, utan kritiken måste ges rimlig vikt baserat på hur vanlig den är i källor, och dessutom stå i proportion till artikelns sakliga beskrivningar och argument för ämnet. Omfattande mängd kritisk litteratur finns exempelvis om smala politiska och religiösa åsiktsriktningar som är ovanliga i Sverige, ofta skriven av företrädare för mer etablerade uppfattningar, och därför riskerar artiklar om sådana ämnen att totalt domineras av deras kritik. Även om många källor i svepande ordalag stämplar vissa åsiktsriktningar som extremism, fundamentalism eller sekterism, behöver inte dessa vara sakliga. Istället för att sätta en sådan stämpel på samtliga anhängare, kan Wikipedia precisera kritiken och begränsa den till dokumenterad skada åsiktsriktningen faktiskt har gett upphov till.

Kritiken bör främst återspegla synpunkter från objektiva forskare och andra sakliga auktoriteter, i synnerhet om artikelämnets företrädare gör anspråk på vetenskaplighet. Man bör emellertid inte sammanblanda forskares vetenskapliga publikationer med deras personliga uppfattning inom andra ämnesområden som de presenterar i exempelvis populärvetenskaplig litteratur.

Syftet med att inkludera kritik får inte vara att förvandla artikeln till ett diskussionsforum. Endast signifikanta uppfattningar bör återges, vilket inte behöver inkludera författarnas egna åsikter. En författare får inte ha en agenda, utan bör eftersträva att bidra med argument både för och emot en uppfattning. När det gäller levande personer, är det ännu strängare att eventuell kritik är vederhäftig. Enligt Wikipedia:Artiklar om nu levande personer ska kontroversiell kritik som inte fått stor spridning i källor, eller saknar betydelse för personens gärning, raderas direkt utan diskussion.

Argument för och emot kritikavsnitt[redigera | redigera wikitext]

Fördelar[redigera | redigera wikitext]

Argument för ett separat kritikavsnitt är att avsnittet gör artikeln mer saklig. Det tydliggör vad som är ickekontroversiella faktauppgifter, och vad som är mer diskutabel kritik. Det underlättar struktureringen av artikeln. Annars riskerar kritik att återupprepas vid flera tillfällen, särskilt vid kontroversiella ämnen. Artiklar som har alltför bråttom att ta avstånd ifrån ett ämne, innan man har hunnit förklara ämnet, ger intryck av att vara partiska. Ett avslutande kritikavsnitt gör att artikeln liknar vetenskapliga artiklar, där ett diskussions- och slutsatsavnitt läggs sist, efter ett resultatavsnitt där mer objektiva empiriska fakta presenteras. Avsnittet gör att det blir tydligare att artikeln totalt domineras av kritik.

Nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Argument mot ett separat kritikavsnitt är att en lång artikel kan bli svår att följa om kritiken lyfts ur sitt sammanhang. När en artikel har en kritikrubrik riskerar avsnittet i praktiken att fungera som en WP:POV fork, där icke källbelagd eller ickesignifikant kritik hamnar och sällan rensas bort, och inte bemöts. Även källbelagt går det att hitta mycket irrelevant kritik om ett ämne, som inte bör ges otillbörlig vikt. De som bevakar artikeln är mer noggranna med artikelns ingress. Kritikavsnitt markeras ofta med Åtgärdsmallar, eller föranleder att artikeln i sin helhet markeras med NPOV-mallen. Artiklar som väntar för länge med att ta upp viktig kritik kan framstå som positivt vinklade. Om artikeln redan är relativt utvecklad och har en struktur som tillåter detta, är det inga större problem. Att göra det är helt enkelt att balansera texten så att kritiken portioneras ut i ordning efter hur viktig den är, och diskuteras i sitt sammanhang. Detta bör inte uppröra. Att däremot låta en artikel vara helt positivt hållen, förutom i ingressen, för att mot slutet ha en egen sektion där man kan spy galla över ämnet, kan göra kritikavsnittet blir osakligt och av låg kvalitet. Om det är omöjligt att mata in kritiken i övriga texten, kanske det är ett tecken på att kritiken inte bör finnas med.

Hur artiklar med kritikavsnitt bör utformas[redigera | redigera wikitext]

Även om det finns ett kritikavsnitt kan den viktigaste kritiken med fördel placeras redan i slutet av artikelns ingress. Om en artikel har ett separat kritikavsnitt bör eventuella signifikanta motargument mot kritiken också ges utrymme i kritikavsnittet. Kritikavsnitten bör bevakas särskilt noga så att icke källbelagd och icke signifikant kritik rensas bort.

Goda exempel[redigera | redigera wikitext]

Exempel på wp:utvalda artiklar med separat kritikavsnitt utan åtgärdsmall:

  • Intelligent design (kritikavsnittet, som återspeglar etablissemangets uppfattning, utgör ungefär 50% av artikeln)
  • Treenighetsläran (kritikavsnittet, som återspeglar en minoritetsuppfattning, utgör ungefär 5% av artikeln)

Exempel på utvalda artiklar med inbäddad kritik utan åtgärdsmallar:

Kritikartiklar[redigera | redigera wikitext]

Se även Oönskade artikelförgreningar

När argumenten för eller emot ett ämne totalt dominerar en artikel förekommer att man lyfter ut argumenten till separata fördjupningsartiklar, och istället skriver en kort sammanfattning av argumenten i ett avsnitt i huvudartikeln. Nackdelen med detta förfarande är att separata kritikartiklar inte läses och kontrolleras av lika många, och därför kan få kvalitetsbrister, samt att försvar av kritiken vanligen inte ges lika stort utrymme som de kritiska argumenten. På engelskspråkiga Wikipedia kallas ibland denna typ av artiklar för POV-forks.

Exempel på separata artiklar med kritik eller argument för ett ämne:

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Några essäer på engelskspråkiga Wikipedia som berör ämnet kritik och kritikavsnitt: