Wikipedia:Personnamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riktlinjer Black check.svg

Hantering av personnamn kan ställa till problem, både vad gäller namngivning av artiklar och hur de skall hanteras i löpande text.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Vid namngivning av personer bör man tänka på principen om minsta möjliga förvåning. Namnet skrivs som man normalt anger det i löpande text, d.v.s. Förnamn Efternamn, Selma Lagerlöf, Saddam Hussein etc. Om personen har mellannamn som normalt inte används, anges dessa i artikeln istället. Exempel: Carolina Klüft, som i artikeln även omnämns som Carolina Evelyn Klüft. För personer som på eget språk skriver familjenamnet först bör den ordning användas som är vedertagen på svenska. För ungrare och de flesta japaner i modern tid anges släktnamnet sist (Imre Kertész, Hibari Misora) medan kineser anges med släktnamnet först (Mao Zedong, Gong Li).

Artiklar bör ligga under det namn som de allra flesta skulle förvänta sig, även om det rör sig om smeknamn, hederstitlar, pseudonymer eller kortformer av hela namnet:

Artistnamn och pseudonymer[redigera | redigera wikitext]

En person som framför allt är känd under artistnamn, pseudonym, nom de guerre och liknande bör helst stå under detta namn - tänk på principen om minsta möjliga förvåning. Exempel: Mark Twain (Samuel Clemens), Alice Babs (Alice Sjöblom), Josef Stalin (Iosif Vissarionovitj Dzjugasjvili).

I de fall där artistnamnet är detsamma som förnamnet så kan artikelnamnet även inkludera efternamnet. Det har fördelen att artikeln skiljs från artikeln om förnamnet och artiklar om personer med samma förnamn. Exempel: Carola Häggkvist, Darin Zanyar, Marta Vieira da Silva. Ibland följer man i stället principen om minsta möjliga förvåning, till exempel Madonna (artist).

Ett smeknamn ersätter inte det borgerliga namnet på samma sätt som en pseudonym eller ett artistnamn. Smeknamn som fungerar som mellannamn skrivs normalt inte i artikelnamnet, eftersom citattecken bör undvikas i artikelnamn. Skriv till exempel inte:

Observera dock att om det finns flera personer med samma namn, till exempel Stefan Johansson, och någon av dessa har ett välkänt smeknamn, kan detta ingå i namnet för att enkelt särskilja artiklarna, till exempel Stefan "Lill-Lövis" Johansson.

Initialer[redigera | redigera wikitext]

Personer som normalt anges med initialer istället för ett eller flera förnamn bör även återfinnas på Wikipedia under detta artikelnamn (se principen om minsta möjliga förvåning ovan). Enligt Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (2000) skrivs förkortningar av personnamn "i regel med punkter".

Enligt Myndigheternas skrivregler (sjätte utökade upplagan) (Ds 2004:45, 8:5 m.fl. ställen) bör flera initialer skrivas med mellanliggande punkt samt eventuellt bindestreck, men utan mellanslag. Däremot ska det som vanligt vara ett mellanslag mellan sista förnamnet och efternamnet / tillnamnet.

Svenska Wikipedia bör följa båda de angivna rekommendationerna.

Mellanslag förekommer i vissa sammanhang (till exempel i Harvardsystemet) men bör inte användas på wikipedia.

Exempel:

Lägg gärna in omdirigering från personens fulla namn och andra sätt att skriva namnet. Om namnet är svårstavat eller stavas olika på olika språk kan det vara praktiskt med omdirigeringar även från sådana varianter. Exempel:

Omvänd ordning[redigera | redigera wikitext]

I många kulturer skrivs familjenamnet ut före personnamnet. Detta gäller till exempel Ungern, delar av Afrika och stora delar av Asien. Ibland vänds ordningen när dessa personer omtalas på svenska (så skriver till exempel Imre Kertész sitt namn som Kertész Imre på ungerska), ibland gör den inte det (Mao Zedong). Se mer nedan.

Titlar och tilltal[redigera | redigera wikitext]

Personliga titlar och/eller tilltal som ej är en del av det formella namnet skrivs ej i artikelnamnet (undantag kan dock göras för vissa kungligheter, se nedan). En artikel namnges heller normalt inte endast efter personens titel. Dessa bör istället skrivas i inledningen av artikeln. Det formellt korrekta skall här vägas mot principen om minsta möjliga förvåning på sedvanligt sätt.

Exempel:

Samma sak gäller för personer med den brittiska titeln Sir (Isaac Newton i stället för Sir Isaac Newton), som dock i formell mening även är en del av personnamnet.

För personer från länder med annat system för adliga titlar än det svenska kan den mest naturliga titeln variera. Konsultera andra uppslagsverk och liknande för att försöka avgöra vad som är mest i enlighet med POMMF. I de fall där personen främst är känd under sin titel bör dock även förnamn normalt sättas ut.

Exempel:

I vissa länder får innehavaren av en titel eller huvudmannen för en ätt ett ordningsnummer. Huruvida dessa skall tas med eller inte får avgöras från fall till fall.

Regenter och andra kungligheter[redigera | redigera wikitext]

Personer som framför allt är kända som monarker skrivs med den version av namnet som är etablerad i modern svensk litteratur, och regentnummer med romerska siffror. Om det finns flera regenter med samma namn och nummer, är det lämpligt att använda tillägget "av [land]" för särskiljning. Undantaget är svenska regenter, som saknar landepitet. Exempelvis handlar artikeln Karl IX om den svenske kungen med detta namn, medan den franske kungen med samma namn finns under Karl IX av Frankrike.

Påvar namnges med latinskt påvenamn och nummer (exempelvis Benedictus XVI). Påvar utan nummer kan särskiljas från artikeln om namnet enligt formen Franciskus (påve).

Kungligheter som aldrig regerat namnges med kunglig titel (drottning/prins/prinsessa etc) samt den svenska versionen av namnet. I övrigt gäller samma regler som ovan. Observera att kungligheter inte har efternamn, bara förnamn. Bernadotte är en ätt, men inte ett efternamn. Därför skriver man till exempel prinsessan Madeleine och inte Madeleine Bernadotte. [1] Kungligheter som förlorat sin titel namnges i allmänhet med borgerligt namn, till exempel Sigvard Bernadotte.

Om en kunglighet är mer känd under sitt svenska tillnamn än regentnummer, så kan detta användas i stället, till exempel Karl den store, Johanna den vansinniga (hänvisning från Johanna av Kastilien). I varje fall ska båda varianterna finnas som sökord, dvs den "andra" varianten är en omdirigering till det valda namnet.

Olika länder och språk[redigera | redigera wikitext]

Svenska adelstitlar[redigera | redigera wikitext]

Svenska adliga från tiden före början av 1600-talet bar oftast endast patronymikon som särskiljande tillägg till förnamnet. I äldre litteratur brukar dock senare antagna ättenamn anges efter namnet: "Bo Jonsson Grip". I modernare litteratur sätts namnet oftare inom parentes "Bo Jonsson (Grip)". På Wikipedia förekommer båda formerna, men varianten med parentes är troligen att föredra såsom mer i linje med modernare litteratur. Observeras bör dock att det finns ett antal släkter som brukade släktnamn redan på medeltiden, och de bör återges med sina släktnamn. Exempel på släkter där adelsnamnet brukats redan under medeltiden hör ätterna Sture, Tott, Brahe, Trolle, Gren, Bonde m. fl. Därmed inte sagt att alla i ätten brukade namnet. Man bör vet hur det förhållit sig innan man försöker ändra i en wikipediaartikel. För personer där inga ättlingar antagit ett släktnamn kan en kort beskrivning av vapnet sättas inom parentes efter namnet; detta kan vara praktiskt för särskiljning, exempelvis för Karl (båt).

I löptexten där det senare antagna efternamnet redan nämnts tidigare bör det inte upprepas, utan skrivas "Bo Jonsson" eller då det nämns så att det tydligt framgår vem som åsyftas möjligen "Bo".

Partiklar som "von" och "af" kan ibland utelämnas, speciellt om det fulla namnet kan antas vara känt. Sortering sker på resten av namnet: Olof von Dalin återfinns under D. I vissa fall är de dock lika mycket en del av namnet som det som kommer efter, och brukar då skrivas med stor bokstav: Louis De Geer (1818-1896) skall till exempel omtalas som "De Geer" och även han sorteras under D.

Danska namn[redigera | redigera wikitext]

Danska namn kan vara knepiga. Typiskt består de av tre namn: Förnamn, mellannamn och efternamn. Om efternamnet slutar på -sen skall man referera till personen med både mellan- och efternamn. Danmarks tidigare statsminister Lars Løkke Rasmussen kallas inte bara Rasmussen (fel) eller Løkke (informell ton), utan Løkke Rasmussen.

Om mellannamnet slutar på -sen, men efternamnet är mer speciellt, används bara efternamnet.

Finska namn[redigera | redigera wikitext]

Finska namn fungerar i Wikipedia som de svenska. Omvänd ordning används i finskan endast i informella sammanhang (då med genitiv: ”Penttilän Jussi” för Jussi Penttilä, jfr ”Stormskärs Maja”). För dubbelnamn som skapats genom äktenskap i Finland gäller att det tagna släktnamnet juridisk sett är det enda egentliga släktnamnet, men sådana dubbla släktnamn behandlas i alla icke-juridiska sammanhang som vore det frågan om ett egentligt dubbelnamn. Islänningar får i Finland använda namn enligt isländskt bruk.

Isländska namn och gamla nordiska namn[redigera | redigera wikitext]

Islänningar har generellt inte efternamn på samma sätt som övriga nordbor. De namn som slutar på -son eller -dóttir är i allmänhet patronymikon, och anger vems son respektive dotter personen är. I sådana fall bör man omskriva personen med hela namnet, eller enbart förnamnet. Vigdís Finnbogadóttir skall inte omnämnas som bara "Finnbogadóttir", men Vigdís eller "Vigdís Finnbogadóttir" går bra. I de fall där det är fråga om släktnamn behandlas de på samma sätt som svenska sådana: Halldór Laxness kan omskrivas som bara "Laxness".

Samma sak gäller för många gamla nordiska namn. Bo Jonsson (Grip) skall inte kallas bara "Jonsson". Dessutom skall man se upp med personliga tillnamn, som inte heller är personnamn. Birger jarl skall inte kallas bara "Jarl", möjligen "jarlen" eller "Birger".

Japaner, kineser, koreaner med flera[redigera | redigera wikitext]

Se även: Wikipedia:Japanska

I bland annat Ostasien (Japan, Kina och Korea) är nomenklatursyntaxen uppbyggd på ett annat sätt än i västerländska språk. Där skrivs familjenamnet först. Familjenamnet är även det normala tilltalsnamnet. Västerlänningar vänder ofta på deras namn, och de vänder även ofta på namnet själva i kontakter med västerlänningar. En del ostasiater är i västerlandet helt och hållet kända under sin ursprungliga namnordning, exempelvis Mao Zedong. I andra fall kan bägge namnformerna förekomma.

Vad gäller kineser som mer kända under taget västerländskt namn, skall artikeln däremot heta Bruce Lee, inte Lee Bruce eller Lǐ Zhènfán. Detta kan även gälla personer som är kända under sitt kinesiska namn, men som använder en avvikande translitterering.

Namn på japaner födda eller verksamma efter Meijirestaurationen skrivs i svenskan ofta(st) enligt västerländsk följd (Förnamn Familjenamn), medan dessförinnan döda japaner i regel alltid skrivs enligt japansk följd (Familjenamn Förnamn). Så skriver vi till exempel Junichirō Koizumi för den före detta premiärministern men Murasaki Shikibu för den över tusen år gamla författarinnan. Använd Hepburn-systemet om personen ifråga inte har gjort sig ett namn med en alternativ translitterering. För att förtydliga ordningen finns en särskild mall (som dock många anser inte bör användas).

I en artikel som skriver alla moderna japanska personnamn enligt japansk namnföljd kan detta tydliggöras så här:

Körsbärsblomman (japanska: Sakura?) är en japansk film från 1991. Den regisserades av Hakataka Oasi[namn 1] […]

I ett skilt avsnitt "Noter" förklaras:

  1. ^ I denna artikel används japansk namnföljd. Sålunda skrivs det japanska släktnamnet först och det givna namnet sist.

OBS! Om japansk namnordning väljs i en artikel med både japanska och icke-japanska personnamn kan namnen bli svårare att dechiffrera, eftersom japaner och västerlänningar/andra måste tydas separat (och vem som är vem listas ut). Välj därför i första hand ut artiklar som inte har västerländsk koppling, om japansk namnordning ska användas.

Hur koreanska namn skrivs (med eller utan bindestreck, stor eller liten bokstav och så vidare) varierar i svenskan. Det vanliga på svenska Wikipedia är Familjenamn Förnamn, om inte en annan form är gängse.

”Artistnamn” är vanligare i Ostasien än i Västvärlden och förekommer inom nästan alla yrken. Tänk på principen om minsta möjliga förvåning vid namngivning.

Oavsett i vilken ordning namnen skrivs i artikelns titel, bör man alltid se till så det finns en omdirigering från den andra namnformen. Därmed blir det mindre viktigt under vilken ordning på namnen artikeln ligger.

Kejsarnamn[redigera | redigera wikitext]

Ostasiatiska kejsare har historiskt haft flera olika namn, enligt gammal kinesisk modell: Förutom ett pojk- eller flicknamn och ett regentnamn också ett postumt namn och ett tempelnamn. Det postuma namnet är i det moderna Japan (efter 1868) detsamma som kejsarens regeringsperiod, t.ex. kejsare Meiji. Showakejsaren Hirohito har dock i väst blivit känd under sitt personnamn.

Man får ge särskild akt på att det namn under vilket en kejsare är känd i svenskan inte nödvändigtvis är detsamma som det namn under vilket han eller hon är känd i sitt hemland. Notera också att många kejsarnamn återkommer i nästan varje dynasti.

Kinesiska kejsare från och med Tangdynastin till och med Yuandynastin är i regel kända på svenska med sitt tempelnamn (Yuandynastins khaner, till exempel Djingis khan är dock mer kända under sina mongoliska namn). Postuma namn förekommer ofta i en förkortad version, eftersom de kan bli ohållbart långa. Till exempel är Shunzhi-kejsarens fullständiga postuma namn Tǐ tiān lóng yùn dìng tǒng jiàn jí yīng ruì qīn wén xiǎn wǔ dà dé hóng gōng zhì rén chún xiào zhāng huáng dì (體天隆運定統建極英睿欽文顯武大德弘功至仁純孝章皇帝).

Mongoler[redigera | redigera wikitext]

Mongoler använder inte familjenamn utan använder oftast endast sina personnamn (нэр). När man vill särskilja sig från andra använder man sig i regel av ett slags patronymikon (овог) som bildas med faderns namn i genitiv. Således betyder Chorloogijn Tjojbalsan ordagrant "Chorloogs Tjobalsan" och Chorloogijn kan därför inte användas som efternamn för att syfta på Tjojbalsan.[1] Av detta skäl skall standardsortering ske efter personnamn enligt mongoliskt bruk och inte efter patronymikon.

Det händer att mongoler försöker anpassa sina namn efter västerländsk språkbruk och tar bort genitivändelsen från sina patronymikon, vilket kan förvirra. Ett exempel på detta är Rinchen Barsbold, vars mongoliska namn är Rintjengijn Barsbold.

Kikuyu, kalenjin m.fl.[redigera | redigera wikitext]

På flera östafrikanska språk består personnamn av ett egennamn följt av ett ärvt namn (Egennamn -partikel- Arvsnamn).

I kikuyunamn tar den förstfödda sonen i en familj i regel faderns namn, den förstfödda dottern ärver moderns, den nästfödda sonen ärver farbroderns namn, och så vidare enligt ett bestämt mönster. Undantag finns givetvis, när fadern är okänd, föräldrarna saknar syskon, etc. Namndelarna hålls ihop av ett -wa-, som i Ngugi wa Thiong'o. Thiong'o är således inget familjenamn.

På liknande sätt är även kalenjinnamn som Daniel arap Moi uppbyggda.

Ofta har folk också kristna eller muslimska namn, som inte sällan används som förnamn, tillsammans med ett av de ursprungliga namnen. Bruket kan skifta mellan, språk, länder och personer.

Ryssar, vitryssar, ukrainare m.fl.[redigera | redigera wikitext]

Se även: ryska namn

I dessa länder består ett fullständigt personnamn av förnamn + patronymikon + efternamn, till exempel Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj. På svenska utelämnas i regel patronymikon när personer från dessa länder omnämns i tal och skrift, och även i till exempel Nationalencyklopedin utelämnas patronymikon helt. Namnformen utan patronymikon får därför på svenska anses följa Wikipedia:Principen om minsta möjliga förvåning.

På svenska Wikipedia finns sedan länge en etablerad praxis, enligt vilken patronymikon i regel utelämnas i artikelns namn, som sålunda i ovannämnda fall blir Dmitrij Sjostakovitj, medan personens fullständiga namn, både med korrekt svensk transkription och med det kyrilliska alfabetet, anges i artikelns inledning. Det bör även finnas en omdirigering från det fullständiga namnet till artikelnamnet.

Undantag från regeln att utelämna patronymikon kan göras till exempel i fråga om kungligheter, som till exempel Aleksej Michajlovitj, då det ej i dessa fall är brukligt att ange släktnamn, i detta fall Romanov. Patronymikon kan även användas för särskiljning av personer med i övrigt samma namn, se även Wikipedia:Särskiljning.

Många ryssar, särskilt sovjetiska politiker, har tagit pseudonymer som sina officiella namn. Skriv Vladimir Lenin i stället för Vladimir Uljanov.

Ungerska namn[redigera | redigera wikitext]

I Ungern skrivs personnamn med släktnamnet först och "förnamnet" sist.[2] I våra Wikipediaartiklar skriver och sorterar vi dock ungerska namn enligt västerländsk/svensk standard. Såleles Imre Nagy (ungerska: Nagy Imre).

Romerska namn[redigera | redigera wikitext]

Består för högättade män av tre delar: "Marcus Tullius Cicero". Det första är ett vanligt förnamn, det andra ett släktnamn, och det sista ett familjenamn. Mer lågättade män hade endast två namn, förnamn och efternamn. Slavar hade endast ett namn. Man kunde även få fler namn under sin livstid. Vilket namn som används och sorteras på varierar. Kvinnor hade i regel endast ett namn, för högättade kvinnor var detta ofta faderns mellannamn i feminimform (Ciceros dotter hette Tullia).

Smeknamn kan användas om de är etablerade i historisk litteratur, bl a Caligula.

Spanska namn[redigera | redigera wikitext]

Består ibland av ett förnamn och två efternamn, där det sista är moderns. Båda efternamnen skall vara med: Gabriel García Márquez skall omnämnas som García Márquez, och sorteras under G. I Latinamerika har personer typiskt två förnamn och två efternamn. Vanligtvis är det första förnamnet tilltalsnamn. Det första efternamnet är faderns första efternamn, och det andra efternamnet är moderns första efternamn. Vid äktenskap tar hustrun mannens första efternamn som sitt andra efternamn, traditionellt med ett tillägg av "de" (av) emellan. Exempel, Hugo Rafael Chávez Frías kallas normalt Hugo Chávez och sorteras under C. Han kan omväxlande omnämnas i spansk text som Hugo Rafael Chávez Frías, Hugo Chávez, Chávez Frías, och bara Chávez. En kvinna som heter "María Violeta Castellanos de Cicneros" kan även omnämnas både som María Castellanos och María de Cicneros, beroende på omständigheter och under vilket namn hon gjort sig mest känd. Om maken är känd endast med bägge efternamnen, till exempel Alejandro Peña Esclusa så kan hustrun även omnämnas som Indira de Peña Esclusa, med bägge makens efternamn, som förtydligande. Använd det som personen själv föredrar.

Religion och mytologi[redigera | redigera wikitext]

Personer i Bibeln[redigera | redigera wikitext]

Personer i Bibeln bör namnges enligt Bibel 2000. Enbart tilltalsnamn räcker om ingen konflikt finns, till exempel Goljat med omdirigering från Goliat, Sackaios (med omdirigering från Sackeus.

Om personens tilltalsnamn är ett vanligt personnamn eller annat vanligt begrepp, så kan den bibliska personen särskiljas med tillägget (Bibeln), till exempel Isak (Bibeln), Set (Bibeln).

Bibliska personer med samma namn, där ingen är betydligt mer kända än de övriga, bör ges vedertagna tillnamn, till exempel Josef, Jakobs son, Josef från Nasaret och Josef från Arimataia.

Helgon[redigera | redigera wikitext]

Vanligtvis ger man kristna helgon titeln Sankt för män, Sankta för kvinnor. Undvik förkortningen S:t i löpande text (se Wikipedia:Skrivregler#Förkortningar och meningsbyggnad). Kungar, påvar och andra som hade titlar när de levde, har mer sällan titeln Sankt. Om en annan namnform är etablerad på svenska, till exempel Heliga Birgitta och Thomas Becket, bör denna användas i stället. I de fall där det finns flera vanliga varianter på namn och titel, se till exempel Sankt Olof, så bör man lägga in alla dessa med omdirigeringar till huvudartikeln. Tänk på att vissa helgon är kända under olika namn på olika språk, till exempel Sankt Rochus, som på andra språk är känd som Roch, Roque eller Rocco.

Nordisk mytologi[redigera | redigera wikitext]

I nordisk mytologi används de namn som är etablerade i svensk litteratur. Exempel: Oden (med omdirigeringar från Wotan, Odin och Óðinn), Frej (hänvisning från Frö, omdirigeringar från Frey och Freyr)

Personer med samma namn[redigera | redigera wikitext]

När två eller fler personer har samma namn finns det ett antal sätt att skilja dem åt.

Personer som bytt namn[redigera | redigera wikitext]

Personer som bytt namn, genom till exempel äktenskap (ex Malin Ewerlöf Krepp), adlande (ex Carl von Linné) eller juridiskt antagande av artistnamn/smeknamn (ex Sven Tumba) namnges i allmänhet efter sitt aktuella namn. På samma sätt får döda personer i allmänhet det namn de dog under. Ibland kan det dock vara lämpligt att göra undantag för människor som gjort sig kända under ett visst namn, även om de senare bytte namn. Exempel: Lars-Inge Svartenbrandt (se även Wikipedia:Att skriva om brott), John Lennon (som efter äktenskapet med Yoko Ono formellt hade även Ono i sitt namn) och Eva Braun (som dog en dag efter att hon gift sig till namnet Eva Hitler).

Översatta namn på fiktiva personer, platser och saker[redigera | redigera wikitext]

Om namnet på fiktiva personer m.m. har översatts kan det vara svårt att avgöra om artikeln ska ligga under det svenska namnet eller originalnamnet. När man tidigare brottats med problemet, har man kommit fram till att valet i första hand bör göras med tanke på minsta möjliga förvåning. Exempel: Vattnadal är uppslagsordet, och Riftedal en omdirigering dit. Ibland kan man istället gå efter det nuvarande namnbruket, med omdirigeringar från tidigare eller alternativa översättningar. Exempel: den figur som ibland benämnts Straffaren beskrivs under Punisher.

Se vidare Wikipedia:Att skriva om fiktion.

Sortering[redigera | redigera wikitext]

Artiklar om personer bör sorteras på släktnamn, när sådana förekommer, med hjälp av {{STANDARDSORTERING:}}. Exempelvis skall Göran Persson sorteras enligt {{STANDARDSORTERING:Persson, Göran}}. Undantag från detta görs i kategorier som listar personer med samma släktnamn, till exempel Kategori:Wallenbergssläkten: [[Kategori:Wallenbergssläkten|Berit (1902)]]

Kungligheter sorteras med hjälp av arabiska siffror (med inledande nollor om nödvändigt), till exempel {{STANDARDSORTERING:Karl 12}} och {{STANDARDSORTERING:Karl 09}}.

Många personer har dock namn som, trots att de kan se ut som sådana, inte är släktnamn. Detta gäller till exempel många personer ur nordisk historia, vilka har ett patronymikon, eller en annan typ av tillnamn. Dessa bör sorteras under förnamn, inte patronymikon eller ett adelsnamn som skapats efter personens levnad: {{STANDARDSORTERING:Jöran Persson}}. Sorteringsnyckeln används här, trots att den inte påverkar sorteringen, för att visa att tillnamnet beaktats.

Sorteringen görs enligt det namn som används i artikelnamnet, i translittererad form såsom där. Om artikeln ligger under artistnamn kan en omdirigering från det riktiga namnet förses med sorteringsnyckel och läggas in i kategorier där det är relevant och bör hittas rätt sorterat. I de flesta kategorier räcker det att personen hittas under artikelnamnet. Omdirigeringen skall inte läggas in i [[Kategori:Kvinnor]] eller liknande.

I vissa kulturer anges släktnamnet först, se avsnittet om olika språk ovan. När en person från en sådan kultur omnämns utomlands vänder man ofta på ordningen så att den skall motsvara förväntningarna, vilket ibland kan göra det svårt att veta vilkendera namnet som är släktnamn (namnet på ursprungsspråket kan ge en fingervisning). Hur som helst skall personer som har ett släktnamn i allmänhet standardsorteras enligt det i normal ordning (med komma, i motsats till personer utan släktnamn):

Fram till mars 2013 användes sorteringsnycklar utan accenter och utländska bokstäver. Tack vare en uppdatering av programvaran sorteras numera också namn med sådana tecken rätt i de allra flesta fall. Specialtecknen kan numera lämnas kvar om man inte har särskilda orsaker att frångå normal svensk sorteringsordning.

Speciella namn[redigera | redigera wikitext]

  • Leonardo da Vinci var från Vinci. Hans namn var Leonardo, och han skall omtalas så, inte som "da Vinci".
  • Dante Alighieri omtalas som "Dante", och sorteras under D.
  • Albertus Pictor, Albert Målare eller Albert Pärlstickare var målare (pictor). Hans namn var Albertus eller Albert och skall omtalas så och sorteras på A.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alan J. Sanders och Jantsangiin Bat-Ireedüi, Colloquial Mongolian (London: Routledge, 1999), s. 26,
  2. ^ "And the First Shall Be Last? Hungarian Name Order". Heraldry.sca.org. Läst 17 november 2014. (engelska)