Wikipediadiskussion:Disposition

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

[redigera] Dubblett

OK, jag har haft ett hjärnsläpp idag och föreslagit att denna skulle slås ihop med Wikipedia:Strukturering, vilket ju var helt tokigt. Därför drar jag mig för att dubblettmarkera denna artikel IGEN, men nog tangerar den syftet med Wikipedia:Artikelmall?!? Jag tycker att denna titel är mycket bättre.--sanna 19 februari 2006 kl.12.15 (CET)

[redigera] Standard för geografi-artiklar (från Bybrunnen)

Finns det någon standard för hur man skriver geografiska artiklar, så som artiklar om städer och länder? Det jag i första hand tänker på är underrubriker (historia, geografi, ekonomi osv.), i vilken ordning de kommer och vilken formulering de bör ha. Det hade kanske underlättat läsandet av artiklar om underrubrikerna kommer i samma ordning samt heter likadant (när de innehåller liknande fakta, t ex demografi vs. befolkning), så att man som läsare ungefär vet var man ska hitta respektive fakta och som artikelförfattare få hjälp med var en underrubrik bör ligga någonstans. / Jsdo1980 18 januari 2007 kl. 15.25 (CET)

Jag vet inte om det finns någon sådan standard... men om det gör det bör man bryta mot den varje gång artikeln skulle bli bättre av det. Standarder är IMHO övervärderade. // habj 22 januari 2007 kl. 13.10 (CET)
Jag tycker att denna åsikt verkar uttryckas så pass ofta att standarder snarare är undervärderade. Fyrkantighet är förstås dåligt, men lite konsekvens över uppslagsverket utformas kan väl inte skada? Det vore väl alldeles utmärkt om det fanns någon typ av riktlinje om hur till exempel en geografiartikel bör utformas, och sen får man som vanligt bryta mot den när det är lämpligt. Nu verkar det inte finnas någon sådan stilguide, om det gjorde det så borde det vara något för Wikipedia:Projekt geografi. /skagedal... 22 januari 2007 kl. 15.38 (CET)
Det bästa tipset är att kolla runt bland existerande bra geografiartiklar (förslagsvis de utvalda) och se hur de är uppbyggda. Rent konkret kan det ju sägas att den vanliga ordningen för rubriker/stycken börjar med etymologi (om det finns mycket, annars kommer denna inom parentes efter uppslagsordet), sedan historia, sedan geografi (med klimat), i mitten kommer demografi och ekonomi, och på slutet resterande, såsom infrastruktur, militär, kultur, etc.; detta är inte att räkna som någon regel, men det är vad som gäller i stora artiklar med rubriker (i mindre artiklar där man inte bör dela upp i rubrikstycken, exempelvis många städer, kommer historia sist). Geografiprojektet kunde må bra av att väckas till liv, men precis som de flesta andra projekt är dess existens mer obefintlig än något annat. (Så till den mer filosofiska delen av diskussionen: konsekvens är bra i någon mån, standarder skrivna i sten något förskräckligt ont.) /Fenix 29 januari 2007 kl. 18.20 (CET)
Om resultatet av detta blir en specialiserad artikelmall bör en länk till denna anges i Wikipedia:Disposition. —LX (diskussion, bidrag) 29 januari 2007 kl. 18.40 (CET)

[redigera] Layoutlogik

Tanken med denna struktur; är att låta hela artikeln inklusive referenser av olika slag hänga ihop och efter den egentliga artikeln; avsluta med alla olika typer av läsvidareinfo.

  • Referenser (Allt under denna rubrik är skarpa källor)
    • Fotnoter (Vid behov, annars osynlig)
    • Källor
      • Tryckta källor (Vid behov, annars osynlig)
      • Webkällor (Här slutar då den egentliga artikeln)
  • Se även (Här börjar sedan förslag till vidare läsning)
    • Interna länkar (Interna Wikilänkar)
    • Externa länkar (Externa webplatser)
    • Litteratur (Titel, ISBN)

En grundtanke är som sagt att tydligt skilja mellan den information som använts som skarpa källor och som logiskt sett tillhör artikeln och att sedan ha alla typer av länkar till närliggande eller fördjupad information efter artikeln. Denna layout kan i så fall ligga som en färdig mall att kopiera in och puffas för på relevanta sidor. Vad tycker ni?
/Ronny 11 maj 2007 kl. 10.46 (CEST)

Jag tycker att standardiseringsförslaget är utmärkt, men det kan förenklas genom borttagning av rubriken "interna länkar, vilket är en standardfunktion --Rosp 11 maj 2007 kl. 12.29 (CEST)
Ja, rubriken "Interna länkar" är överflödig, ser jag nu, då man lika gärna kan lägga interna länkar, till närliggande ämnen, direkt under rubriken "Se även"!
/Ronny 11 maj 2007 kl. 15.38 (CEST)
Jag tycker inte att det är en särskilt bra idé att ändra den sedan länge etablerade principen att begränsa "Se även" till interna länkar. Det är det som redan används i en majoritet av våra artiklar och är standard på många andra wikipedier. Om det inte fanns någon standard skulle jag inte ha något emot det, men nu råkar begreppet "Se även" i encyklopediska sammanhang handla om just egna artiklar, inte bara en allmän rubrik för "det här är också intressant".
Peter Isotalo 27 september 2007 kl. 12.26 (CEST)
I de fall som pappersbaserade encyklopedier står till tjänst med se även-information är det naturligt att de hänvisar till en egna artiklar, då de av konkurrensskäl inte vill rekommendera andra verk och inte heller har någon kontroll över dessa kvalitetsmässigt. Så behöver inte vi resonera då vi kan fokusera på att ge läsaren oinskränkt tillgång till alla de läsvidaretips vi har känner till, med relevant kvalitet och i rimligt antal. Nytillkomna läsare gör säkerligen ingen distinktion på var den näraliggande informationen ligger, utan är betjänta av att ha denna samlad på ett ställe, då de säkerligen inte bryr sig om vilken servergrupp denna närliggande information ligger lagrad på.
/Ronny 28 september 2007 kl. 00.46 (CEST)
Jag tycker "se även" bör reserveras för artiklar på svwiki. Vi strävar efter att ha materialet själva, inte att länka till andra sajter som kanske har det - inte ens andra språkupplagor. Externa länkar är till för sådant som inte rimligen kan finnas i Wikipedia - statistik, publicerade verk etc. /NH 28 september 2007 kl. 00.59 (CEST)
En annat skäl till att samla ihop olika typer av närliggande läsning i slutet av artikeln är att vi förut lade interna länkar i form av otympliga mallar, antingen i se ävenavsnittet där det logiskt sett ska läggas eller i slutet av artikeln där dispositionen tjänade på det och i de fallen kommer ju en del av våra "interna länkar" under rubriken "Externa länkar".
Då just ett användande av mallar ökar stadigt, kan det vara anledning att lägga det samman. Mall:Referenser som har en beskrivande funktion inbyggd, hävdar inte heller att det måste vara så utan att ta bort de rubriker som för tillfället inte behövs. En i mitt tycke lyckad disposition kan ses i den nu nominerade artikeln Jämtlands län, där "Se även" samlar kort och tydligt: både interna länkar, inklusive mallar, externa länkar samt en flagga.
/Ronny 28 september 2007 kl. 09.52 (CEST)

[redigera] Referenser/källor och noter

Begreppet "referenser" tycks väldigt överflödigt i det här sammanhanget. Den vanligaste användingen i akademiska verk brukar vara en uppdelning i dels (fot)noter med kommentarer till texter eller specifika hänvisningar till t.ex. sidor i en bok, dels mer detaljerade listor över källor. Hur fotnoterna är disponerade varierar, vissa författare sätter fotnoterna på samma sida som dom används, andra föredrar att placera dom i slutet av kapitlet eller hela verket. Fotnoter är däremot inte begränsade till bara sidhänvisningar, och det gör dom mer flexibla.

Att ha två olika begrepp för samma sak (källor) på det sätt som rekommendationerna nu anger verkar onödigt rörigt. Det känns också onödigt att tvinga in fotnoterna som en onödig rubrik istället för att ange noter och källor separat.

Peter Isotalo 27 september 2007 kl. 16.24 (CEST)

En poäng med att ha "Referenser" som samlande rubrik kan vara att man tydligt vill visa att det som följer undertill inte hör till själva artikeln utan är så att säga metainformation. Men det kanske framgår tillräckligt tydligt av rubrikerna "Källor" och "Noter"? Jag vet inte. /Nicke L 27 september 2007 kl. 17.43 (CEST)

Fast min poäng här är att noter och källhänvisningar i hög grad är en del av artikeln. Särskilt relevant är det om man använder noterna för att infoga kommentarer. Se t.ex. kommentaren till Vasas namn i Regalskeppet Vasa. Det kanske inte är jättevanligt att göra så, men det kan ju knappast skada att låta just "Noter" vara mer generellt än bara "hänvisningar till källor". Och saken är ju den att våra artiklar egentligen inte är så trovärdiga om dom presenteras utan bifogade källhänvisningar.

Peter Isotalo 27 september 2007 kl. 17.52 (CEST)

Jag tycker att den typen av information som i exemplet med Vasa hellre bör ligga inne i brödtexten, men jag kan tänka mig andra fall där noter används för annat än källhänvisningar, så i övrigt håller jag med. /Nicke L 27 september 2007 kl. 18.32 (CEST)
(Såg nu på diskussionssidan att det fanns speciella anledningar till att informationen om Vasas namn hamnade i en fotnot.)/Nicke L 27 september 2007 kl. 18.39 (CEST)
För att inte alla begrepp och tankar ska behöva upprepas länkar jag till den diskussion som är avstampet till den referensmall som diskuteras. /Ronny 28 september 2007 kl. 00.53 (CEST)

Enda skälet till att ovan info. om Vasa inte ligger som sig bör i artikeltexten är att Användare:Peter Isotalo konsekvent lyft ut denna, med motiveringar som fått åtminstone mig att totalt resignera. Se f.ö dess disk.sida. --Ymer 28 september 2007 kl. 20.20 (CEST)

Ymer, med risk att låta för mycket som Ronny så handlar inte den här diskussionen om innehållet i den artikeln...
Peter Isotalo 8 oktober 2007 kl. 13.07 (CEST)

[redigera] Wikipedia som webbkälla

Jag har tagit upp det här många gånger tidigare i enskilda artikeldiskussioner, men det känns som om det behövs manglas här för att folk ska få en uppfattning om vad det handlar om. Så här är min syn på det:

Översättningsmallen kan i vissa fall ha en poäng. Det kan vara intressant att veta att någon på tyska Wikipedia har skrivit en artikel som stått som förebild, men oftast bara för oss redaktörer. Vad som däremot inte är det minsta önskvärt är att vi framställer en wikipediartikel som en direkt källa. Det går inte att göra på det viset utan att man får rundgång i systemet eftersom Wikipedia inte bekräftar sig själv. Det som skrivs på Wikipedia kan enbart vara trovärdigt genom att man hänvisar till externa källor, inte genom att man hänvisar till vad någon annan wikipedist har skrivit.

Peter Isotalo 27 september 2007 kl. 18.07 (CEST)

Att tydligt ange att en artikel är en översättning bidrar till trovärdigheten - på så vis undviker man att läsarna förvirras över vad som kan se ut som en rundgång om de skulle råka jämföra artiklarna. Källhänvisningar till andra wikipediaartiklar är ganska ovanligt, och de brukar tas bort eller ändras. /NH 27 september 2007 kl. 18.42 (CEST)

Nej, det bidrar aldrig till trovärdigheten eftersom wikipedia aldrig är en trovärdig källa. Vi är återgivare och sammanfattare av vad trovärdiga källor säger.

Peter Isotalo 28 september 2007 kl. 12.00 (CEST)

En Wikipediaartikel på t.ex svenska och danska, kan givet inte använda varandra som källa. Det är inte heller så som jag uppfattar källmallarna. De talar som jag ser det endast om att artikelns bas är en översättning från en annan språkversion, samt vilken version av den artikeln.
/Ronny 28 september 2007 kl. 12.30 (CEST)
Peter I: du missförstår mig. Det bidrar naturligtvis inte till trovärdigheten ur källsynpunkt, men ur klarhetssynpunkt. Om du som ny wikipedialäsare, säg, läser den svenska och den engelska artikeln om något och upptäcker att "nämen, det står ju ungefär samma saker" kan det verka förvirrande och oklart var materialet egentligen kommer ifrån. Då är det bra att markera att den ena artikeln är en översättning. Jag vet egentligen inte om jag gillar översättning av artiklar om man inte samtidigt kollar alla de källor som används i ursprungsartikeln (vilket väl sällan görs) men att då inte ange att det är en översättning förbättrar inget. Sedan kan man väl diskutera precis hur det skall anges - kanske inte under rubtriken "källor". Det har också med upphovsrätt och GFDL att göra - licensen kräver att den ursprungliga artikelns historik går att nå. /NH 28 september 2007 kl. 15.38 (CEST)
Om wikipedia inte bör användas som grund för översättning så skall man förbjuda detta, inte sopa problemet under mattan genom att förbjuda att ange att artiklar är översättningar. Däremot är det ju en annan sak om wikipediaartiklar används som referenser i andra artiklar.
andejons 28 september 2007 kl. 17.19 (CEST)
Varför skulle det för någon läsare på något sätt vara förvirrande att det står samma sak i olika artiklar på olika språk om samma ämne som har producerats av samma frivilliga nätverk? Det är ju föreställningen om motsatsen som det normala som är det missvisande och beklagliga. Alla wikipedier har i grunden samma riktlinjer och ska leva upp till samma krav på neutralitet. Då borde det rimligtvis finnas stor överensstämmelser mellan olika wikiartiklar, särskilt om man använder exakt samma källhänvisningar. Notera att det är en översättning får man väl göra om man känner att det är viktigt, men bara man inte lägger det under rubriken "källor" och börjar redigeringskriga om det med folk som själva översatt sina egna bidrag. Att artiklar som jag skrivit på engelska först, som ridande artilleri, svenska och medeltidens mat skulle vara upphovsrättbrott för att översatt-mallen inte finns med faller på sin egen orimlighet.
Jag tycker också att den här tolkningen av GDFL som presenteras här låter överdrivet strikt. Den ursprungliga artikelns historik går utmärkt att nå genom att man följer länken till artiklar på övriga språk, och det känns som rent hårklyveri att påstå att det skulle vara ett problem att föra över material inom wikipedia utan den här sortens notation. Argumentet om att det är upplysande är i sammanhanget betydligt mer relevant än att det skulle vara ett upphovsrättsbrott. Jag har t.ex. aldrig hört att det här skulle vara ett problem på engelska wikipedia, och där har man ändå oändligt mycket mer kompetens och insyn i upphovsrättsfrågor.
Peter Isotalo 8 oktober 2007 kl. 13.04 (CEST)
Peter Isotalo har en viktig poäng här. Det är väl klart att man får översätta artiklar, men man kan samtidigt inte påstå att allt i den översatta artikeln är belagt, bara för att det är en översättning och bara för att det hänvisas till en motsvarande artikel på en annan språkversion av Wikipedia. Det räcker enligt min mening att tillhandahålla länken i redigeringskommentaren när en ny artikel skapas från en översättning, alternativt att en kommentar läggs in på diskussionssidan. Detsamma anser jag bör gälla för andra "allmänna" källor som berör en hel artikel snarare än enskilda uppgifter, exempelvis texter hämtade och bearbetade från Ugglan. Inte skriver väl jag under med mitt namn (i formen av en blaffig mall) under "Källor" när jag egenhändigt har skrivit ett längre stycke, eller skapat en ny artikel. "Denna artikeln består helt eller delvis av text som Dodde bidragit med", och kräver att den mallblaffan ska finnas med i artikeln för all framtid, trots att texten förbättras och ändras av många användare längs vägen. Dodde 10 oktober 2007 kl. 13.59 (CEST)

[redigera] Se även

Av diskussionerna kring placeringen och utformningen av rubriken "Se även" att döma så verkar det finnas konsensus för den nyare tolkningen att den även ska omfatta externa länkar och lästips. Som det är nu så motsvarar den här riktlinjen inte rådande praxis. Med tanke på att dom flesta användare och artiklar använder "Se även" som enbart som en rubrik för interna länkar borde den här rekommendationen inte så tydligt ta ställning för en avvikande åsikt. Jag har ändrat rekommendationerna i Wikipedia:Stilguiden och jag tycker något motsvarande borde göras här.

Peter Isotalo 30 december 2007 kl. 11.00 (CET)

Rekommendationerna här är sedan en tid redan modifierade, så att det ska framgå att det är ett alternativ bland flera att låta se även-rubriken fungera som samlingsrubrik. Att många äldre artiklar följer en äldre disposition är ju inte konstigt, då ingen har kanske har funnit anledning att uppgradera dem. Däremot har flera utvalda artiklar uppgraderats med för att möta nyare krav på en strukturerad tydlig verifierbarhet.
Det viktiga är att vi skiljer på olika typer av referenser och olika typer av lästips och om de sedan benämns se även, läs vidare eller något annat som tydliggör att det inte handlar om källor, tycker jag är egalt. Se även valdes för att den rubriken redan var etablerad som en bärare av interna länkar som nu för tiden blir allt fler i form av olika mallar eller kategorier som faktiskt i huvudsak finns i anslutning till externa länkar då det avsnittet brukar komma sist.
/Ronny 30 december 2007 kl. 22.46 (CET)

[redigera] Källor via sökmotorer ?

Det finns ett problem med källor, att sidan ofta byter länkadress, på grund av att organisationen som har sidan ifråga ändrar uppbyggnad på sin websajt. Åtskilliga referenser på Wikipedia fungerar inte. Jag har försökt med en lösning, att man skriver en länk till en sökmotorsökning på ett antal nyckelord i referenssidan, där referenssidan kommer först i sökningen. Då kan dessutom man få fler referenser på köpet och andra referenser om den ursprungliga tas bort. Det har inte riktigt gått hem de få gånger jag gjort det, utan andra har tagit bort sökningen, eftersom det inte ansetts bra, eller ersatt sökningen med direktlänk, eftersom den (just då) anses vara bättre. Vad säger ni? -- BIL 14 maj 2008 kl. 21.18 (CEST)

[redigera] Länk i artikelrubrik

I avsnittet om inledning står det i nuläget "Undvik att wikilänka, i synnerhet enskilda ord, i det fetstilta artikelnamnet och i eventuella synonymer". Det här var en nyhet för mig fram till i dag och jag måste säga att den förvånade mig, detta eftersom jag genom åren sett (och själv bidragit till att skapa) ett stort antal sådana länkar, nämligen i biografiska artiklar om personer för vilka det även finns en enskild artikel om den släkt de tillhör. Exempel:

Axel Oxenstierna af Södermöre, född 16 juni 1583 på Fånö, död 28 augusti 1654 i Stockholm, greve och statsman; medlem av riksrådet 1609, rikskansler 1612.

Själv finner jag detta vara ett jättesmidigt sätt att länka till släktartikeln Oxenstierna snarare än att behöva sätta in en hel mening av typen "Axel tillhörde den gamla svenska adelsätten Oxenstierna..." e dyl. Jag föreslår därför en justering av riktlinjerna/rekommendationerna (är oklar över vilken status just denan sida har) på denna punkt. /FredrikT 15 juli 2008 kl. 09.00 (CEST)

Jag håller med om att sådana länkar ofta är mycket användbara, se t.ex. denna diskussion. Vad man däremot bör undvika är reduktionistiska länkningar som t.ex. Göteborgs Atlet & Idrottssällskap i Gais --Rosp 15 juli 2008 kl. 09.18 (CEST)
Instämmer med föregående talare. Man kan ju tolka ordet "undvik" som att inte fetlänka om inte särskilda skäl föreligger och ett skäl kan ju vara att tidigt upplysa när det exempelvis finns ett antal starkt "besläktade artiklar" som kan vara läsalternativ till den träffade artikeln.
/Ronny 15 juli 2008 kl. 10.50 (CEST)
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipediadiskussion:Disposition
Personliga verktyg