Wilhelm Pfeffer

Från Wikipedia
Wilhelm Pfeffer
Wilhelm Pfeffer, 1896.
Född9 mars 1845[1][2][3]
Grebenstein[4], Tyskland
Död31 januari 1920[5][1][2] (74 år)
Leipzig[5]
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidGöttingens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Philipps-Universität Marburg
SysselsättningBotaniker, universitetslärare, apotekare, fysiolog
ArbetsgivarePhilipps-Universität Marburg (1871–)[6]
Bonns universitet (1873–)
Universität Basel (1877–)
Tübingens universitet (1878–)
Leipzigs universitet (1887–)
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1895)[7]
Croonian Medal and Lecture (1898)
Pour le Mérite för vetenskap och konst (1908)[7]
Cothenius-medaljen (1910)
Redigera Wikidata

Wilhelm Friedrich Philipp Pfeffer, född 9 mars 1845 i Grebenstein (Kassel), död 31 januari 1920 i Leipzig, var en tysk botaniker och växtfysiolog.

Pfeffer blev filosofie doktor 1865, docent i botanik i Marburg 1871, extra ordinarie professor i Bonn 1873, ordinarie professor i Basel 1877, i Tübingen 1878 och i Leipzig 1887. Han var ursprungligen farmaceut men inriktade sig tidigt mot botaniken. Pfeffers första arbeten behandlade mossornas floristik och geografiska utbredning och högre kryptogamers och en del blomväxters embryologi och utvecklingshistoria. Genom dessa undersökningen fördes han över mot utvecklingsfysiologin och växtfysiologin i allmänhet, där han forskade inom vitt skilda områden.[8]

Växtens byggnadsämnen, dessas kemi och förvandlingar har han framställt i en mängd avhandlingar. Pfeffer utforskade de yttre, fysiska krafters inflytande på växternas ämnesomsättning, tillväxt och rörelser i sina viktiga, i många fall grundläggande arbeten. På så sätt ledde han denna vetenskapsgren på den empiriska forskningens väg. Pfeffer grundlade bland annat forskningen om kemotaxis.[8]

Doktorander från flera olika länder sökte undervisning med Pfeffer som handledare. Pfeffer utgav efter Nathanael Pringsheims död 1894 dennes "Botanische Jahrbücher" (tillsammans med Eduard Strasburger och efter dennes död, 1912, ensam). Pfeffer blev ledamot av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1894, av Kungliga fysiografiska sällskapet i Lund 1895 och av Kungliga Vetenskapsakademien 1897.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Die Wirkung farbigen Lichtes (1871)
  • Studien über Symmetrie und spezifische Wachstumsursachen (1871)
  • Untersuchungen über die Proteinkörner und die Bedeutung des Asparagins beim Keimen der Samen (1872)
  • Die Wirkung der Spektralfarben auf die Kohlensäurezersetzung in Pflanzen (1872)
  • Die Ölkörper der Lebermoose (1874)
  • Die Wanderung der organischen Baustoffe in der Pflanze (1876)
  • Über intramolekuläre Athmung (1885)
  • Beiträge zur Kenntniss der Oxydationsvorgänge in lebenden Zellen (1889)
  • Zur Kenntnis der Plasmahaut und der Vacuolen (1890)
  • Studien zur Energetik der Pflanze (1892)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Wilhelm Pfeffer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Marburger Professorenkatalog, Wilhelm Friedrich Philipp Pfeffer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Пфеффер Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Professorenkatalog der Universität Leipzig, läs online, läst: 10 mars 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, badw.de .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. sid. 570-571 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]