William Arthur White
Sir William Arthur White, född den 13 februari 1824 i Puławy i Polen, död den 28 december 1891 i Berlin, var en brittisk diplomat.
White tillhörde en romersk-katolsk irländsk familj; hans mödernesläkt ägde stora jordagods i Polen, där han vistades mycket i sin ungdom. Whites far var konsulatsämbetsman, och själv ingick han 1857 på konsulatsbanan. Han fick anställning på brittiska generalkonsulatet i Warschau, blev 1861 vicekonsul där och var 1862-63 tillförordnad generalkonsul i Warschau, en särskilt under polska upproret 1863 krävande post. White blev 1864 konsul i Danzig, 1875 generalkonsul i Serbien och biträdde 1876 lord Salisbury vid sändebudskonferensen i Konstantinopel. År 1879 blev han brittisk representant i Bukarest, 1885 envoyé i Konstantinopel och erhöll 1886 ambassadörs rang där (Englands förste romersk-katolske ambassadör sedan reformationen). Knightvärdighet fick White 1883. Han hade stort inflytande på den östrumeliska frågans lösning till Bulgariens förmån och motarbetade i Konstantinopel med målmedveten konsekvens och sällspord kännedom om orientalisk politik det ryska inflytandet på Balkanhalvön. Däremot gynnade han det österrikiska och arbetade, om än förgäves, för Englands anslutning till trippelalliansen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- White, sir William Arthur i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)