William Edward Hartpole Lecky

Från Wikipedia
William Edward Hartpole Lecky
William Edward Hartpole Lecky, 1868.
Född26 mars 1838[1][2][3]
Dublin
Död22 oktober 1903[1][3] (65 år)
London ​eller ​Dublin[4]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidTrinity College, Dublin
Cheltenham College
SysselsättningKulturhistoriker, filosof, historiker, politiker[5], författare[6]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament
Storbritanniens 26:e parlament, Dublin University (1895–1900)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 27:e parlament
Storbritanniens 27:e parlament, Dublin University (1900–1903)
MakaElisabeth van Dedem Lecky[8]
FöräldrarJohn Hartpole Lecky[8]
Mary Anne Tallents[8]
Utmärkelser
Förtjänstorden (1902)
Fellow of the British Academy
Redigera Wikidata

William Edward Hartpole Lecky, född 26 mars 1838, död 22 oktober 1903, var en brittisk historiker.

Lecky föddes på Irland och studerade i Dublin, och var fortsättningsvis nära knuten till universitetet. Åren 1895-1903 var han represantant för universitetet i brittiska underhuset. Lecky var liberal unionist. Som historiker delade han Auguste Comte och Henry Thomas Buckles positivistiska framstegstro.

År 1865 hade han stor framgång med History of the raise and influence of the spirit of rationalism (2 band), 1878-90 utgav han The history of England in the eighteenth century (8 band), en bred målande personlig skildring efter Thomas Babington Macaulays mönster.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, William Edward Hartpole Lecky, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Dictionary of Irish Biography, Royal Irish Academy, William Edward Hartpole Lecky, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] William Edward Hartpole Lecky, Annuaire prosopographique : la France savante (på franska), läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 29 januari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]