William Minor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

William Chester Minor, även känd som W. C. Minor, född juni 1834 i Manepay i Ceylon (idag Sri Lanka), död 26 mars 1920 i New Haven i Connecticut i USA, var en amerikansk militärläkare och en av de största bidragsgivarna till Oxford English Dictionary. Han led också av psykiska sjukdomar vilket medförde att han inte länge kunde arbeta som läkare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

Minor föddes på ön Ceylon (dagens Sri Lanka), som son till missionärer av Kongregationalistkyrkan från New England. Han hade flera halvsyskon, bland dessa Thomas T. Minor, borgmästare av Seattle, Washington under sena 1880-talet.[1] Vid fjorton års ålder skickades han till USA. Han började så småningom studera vid Yale och avlade en medicinsk utbildning 1863.

Militärisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Han antogs till Union Army som kirurg och tjänstgjorde vid Slaget vid Wilderness i maj 1864, vilket var känt för dess hemska förluster av båda sidor. Minor fick där uppdraget att straffa en irländsk soldat i Union Army genom att brännmärka honom med ett D för desertering (deserter)[2]. Denne mans nationalitet kommer senare spela en roll i Minors dementiska vanföreställningar.[2]

Efter slutet av amerikanska inbördeskriget flyttade Minor till New York och arbetade där. Han var mycket fascinerad av stadens red-light district och ägnade mycket av sin lediga tid med de prostituerade. Vid året 1867 hade hans beteende blivit känt inom armén, och Minor blev utsänd till en avlägsen plats vid Florida Panhandle. 1868 hade omständigheterna drivit honom till ett sådant vansinne att han skickades till St. Elizabeths Hospital, ett mentalsjukhus i Washington D.C.. Efter 18 månader hade han inte visat någon förbättring.

Flytt till England[redigera | redigera wikitext]

1871 flyttade Minor till England, där han bosatte sig i slummen i Lambeth, London, där han återigen upptog sitt tidigare liv. Han hemsöktes av sin paranoia och sköt brutalt en man vid namn George Merrett. Det misstänktes att Minor hade brytit sig in i hans rum den 17 februari 1872. Minor hade kämpat för att kunna försörja sin familj med sex barn, sig själv och sin gravida fru Eliza. Efter att spenderat tid vid häktet Horsemonger Lane Gaol, dömdes han icke skyldig med anledning av galenskap och skrevs in på mentalsjukhuset Broadmoor i Crowthorne, Berkshire. Med sin pension från armén och att han ansågs vara icke farlig kunde han under omständigheterna leva ett komfortabelt liv och köpa böcker.[3][4]

Oxford English Dictionary[redigera | redigera wikitext]

Det var troligen genom sina kontakter med Londons bokförsäljare han fick höra att de sökte volontärer från det som skulle komma att bli Oxford English Dictionary (OED). Han ägnade mycket av sin tid att bidra med detta arbete.[5] Han blev en av de mest effektiva volontärerna. Det sägs att han ofta besöktes av änkan till den man han sköt, och att hon lämnade böcker till honom.

Minors hälsa försämrades och 1902 skar han av sin egen penis,[6] Mentalt återhämtade han sig aldrig efter detta och skickades tillbaka till USA och St. Elizabeths Hospital där han diagnotiserades med Dementia praecox (förtida demens). Han avled 1920 i New Haven, Connecticut.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [Winchester 1998, sida 47
  2. ^ [a b] Winchester 1998. kapitel 3
  3. ^ "Broadmoor Asylum", Asylums, UK: Institutions, arkiverad från originalet den 17 april 2010
  4. ^ "William Chester Minor" (PDF), Documents (biografi), Berkshire, UK: Record office, arkiverat från originalet den 28 november 2009.
  5. ^ "William Chester Minor", Contributors, Oxford English Dictionary.
  6. ^ Forsyth, Mark (November 2011), The Etymologicon: A Circular Stroll through the Hidden Connections of the English Language

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]