William Trevor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
William Trevor
Född 24 maj 1928 (86 år)
Mitchelstown, County Cork,
Irländska fristaten
Yrke Författare
Nationalitet Irländare
Verksam 1958 -

William Trevor, KBE, född 24 maj 1928 i Mitchelstown, Cork, Irländska fristaten, är en irländsk författare. Han skriver framförallt noveller, med är också framgångsrik som romanförfattare och dramatiker. Han har skrivit Felicias resa som filmatiserades av Atom Egoyan. Trevor är gift sedan 1952. Han har levt i England under större delen av sitt liv.

Liv och gärning[redigera | redigera wikitext]

William Trevor Cox föddes 1928 och växte upp i ett protestantiskt hem i olika orter i grevskapet Cork, Irland. Familjen flyttade ofta och han gick på 13 olika skolor.[1] Efter studierna arbetade Trevor först som lärare i Irland och England, och sedan i sju år som träsnidare. Han lade av när hans första barn föddes och inkomsten inte var tillräckligt. Familjen flyttade till London där Trevor fick jobb på ett reklambolag, något han tyckte var mycket tråkig och enligt sig själv saknade begåvning för. Under tiden som reklamare började han skriva skönlitterärt.[2] 1964 publicerades hans roman Av den gamla skolan som blev en succé och vann Hawthornden Prize. Trevor, 36 år gammal, sade då upp sig från sitt jobb och blev författare på heltid. Han flyttade med sin fru till landsbygden i Devon där de bott sedan dess. Han har också tillbringat mycket tid i Toscana och regelbundet besökt Irland.[1]

Trevors arbetssätt är att skriva på många olika projekt samtidigt, lägga undan texter och sedan återkomma efter flera månader för att se om de ger ett tillräckligt levande intryck. Han skriver aldrig på dator utan enbart på skrivmaskin. Han ser sig själv som "en novellförfattare som också skriver romaner".[1] Han har sedan många år ett kontrakt med tidskriften The New Yorker som publicerar hans noveller. I media har han ofta titulerats som en av världens bästa levande novellförfattare. Särskilt har han fått beröm för sina skildringar av osympatiska figurer.[3]

Trots att han levt i England under hela sin författarkarriär ser sig Trevor alltjämt som en irländsk författare i en irländsk tradition. Han har sagt att han aldrig ville lämna Irland, utan enbart gjorde det för försörjningens skull. Han menar dock att hans skrivande skulle sett annorlunda ut om han inte bott i England, att kännedomen om den engelska nationalkaraktären berikat hans författarskap, och att han beundrar många delar av den engelska kulturen, som dess förkärlek för excentriker.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner
  • A Standard of Behaviour (Hutchinson, 1958)
  • Av den gamla skolan (The Old Boys) (Bodley Head, 1964; på svenska 1967)
  • The Boarding House (Bodley Head, 1965)
  • The Love Department (Bodley Head, 1966)
  • Mrs Eckdorf in O'Neill's Hotel (Bodley Head, 1969)
  • Miss Gomez and the Brethren (Bodley Head, 1971)
  • Elizabeth Alone (Bodley Head, 1973)
  • Färdvägar (The Children of Dynmouth) (Bodley Head, 1976; på svenska 1984)
  • The Distant Past (Poolbeg Press, 1979)
  • Andras världar (Other People's Worlds) (Bodley Head, 1980; på svenska 1983)
  • Ödets narrar (Fools of Fortune) (Bodley Head, 1983; på svenska 1985)
  • Kvällar på Alexandra (Nights at the Alexandra) (Hutchinson, 1987; på svenska 1988)
  • The Silence in the Garden (Bodley Head, 1988)
  • Two Lives (Viking Press, 1991)
  • Juliet's Story (Bodley Head, 1992)
  • Felicia's Journey (Viking, 1994)
  • Death in Summer (Viking, 1998)
  • The Story of Lucy Gault (Viking, 2002)
  • Love and Summer (Viking, 2009)
Novellsamlingar
  • The Day We Got Drunk on Cake and Other Stories (Bodley Head, 1967)
  • The Ballroom of Romance and Other Stories (Bodley Head, 1972)
  • Angels at the Ritz and Other Stories (Bodley Head, 1975)
  • Lovers of their Time (Bodley Head, 1978)
  • Beyond the Pale (Bodley Head, 1981)
  • The Stories of William Trevor (Penguin, 1983)
  • The News from Ireland and Other Stories (Bodley Head, 1986)
  • Family Sins and Other Stories (Bodley Head, 1989)
  • Outside Ireland: Selected Stories (Viking, 1992)
  • The Collected Stories (Penguin, 1993, 2003)
  • After Rain (Viking, 1996)
  • Cocktails an Doney's (Bloomsbury Classics, 1996)
  • The Hill Bachelors (Viking, 2000)
  • A Bit On the Side (Viking, 2004)
  • Cheating At Canasta (Viking, 2007)
  • Bodily Secrets (Penguin Great Loves, 2007) - samling av tidigare utgivna noveller
  • Collected Stories, Volumes I & II (Penguin, 2009) - samling av tidigare utgivna noveller
Dramatik
  • Play for Today: O Fat White Woman (1971)[4]
  • The Old Boys (Davis-Poynter, 1971)
  • A Night with Mrs da Tanka (Samuel French, 1972)
  • Going Home (Samuel French, 1972)
  • Marriages (Samuel French, 1973)
  • Scenes from an Album (Co-Op Books, 1981)
Övrigt
  • A Writer's Ireland: Landscape in Literature (Thames & Hudson, 1984)
  • The Oxford Book of Irish Short Stories (Oxford University Press, 1989)
  • Excursions in the Real World: Memoirs (Hutchinson, 1993)

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1965: Hawthornden Prize för Av den gamla skolan
  • 1970: Nominerad till Bookerpriset för Mrs. Eckdorf in O'Neill's Hotel
  • 1975: Royal Society of Literature för Angels at the Ritz and Other Stories
  • 1976: Whitbread Award för Färdvägar
  • 1976: Allied Irish Banks Prize for fiction för Färdvägar
  • 1976: Heinemann Award for Fiction för Färdvägar
  • 1976: Nominerad till Bookerpriset för Färdvägar
  • 1980: Giles Cooper Award för Beyond the Pale
  • 1982: Giles Cooper Award för Autumn Sunshine
  • 1982: Jacob's Award för TV-filmatiseringen av The Ballroom of Romance
  • 1983: Whitbread Prize för Fools of Fortune
  • 1991: Nominerad till Bookerpriset för Reading Turgenev
  • 1994: Whitbread Prize Best Novel för Felicia's Journey
  • 1999: David Cohen Prize
  • 2001: Irish Literature Prize
  • 2002: Irish PEN Award
  • 2002: Nominerad till Bookerpriset för The Story of Lucy Gault
  • 2002: Nominerad till Whitbread Award för The Story of Lucy Gault
  • 2003: Kerry Group Irish Fiction Award
  • 2008: Bob Hughes Lifetime Achievement Award in Irish Literature

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Adams, Tim (2009-08-02). ”William Trevor: the keen-eyed chronicler” (på engelska). The Observer. http://www.guardian.co.uk/theobserver/2009/aug/02/tim-adams-william-trevor. Läst 2012-10-04. ”I think of myself as a story writer who also writes novels.” 
  2. ^ [a b] Stout, Mira (1989). ”William Trevor, The Art of Fiction No. 108” (på engelska). The Paris Review (110). http://www.theparisreview.org/interviews/2442/the-art-of-fiction-no-108-william-trevor. Läst 2012-10-04. 
  3. ^ Allardice, Lisa (2009-09-05). ”A life in books” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/culture/2009/sep/05/william-trevor-interview. Läst 2012-10-04. 
  4. ^ Play for Today: O Fat White Woman (på engelska), BFI Film and TV Database