Wismar
- För andra betydelser, se Wismar (olika betydelser).
| Wismar | |||
| Ort | |||
 Gamla hamnen i Wismar.
| |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | ||
| Kreis | Nordwestmecklenburg | ||
| Höjdläge | 15 m ö.h. | ||
| Koordinater | 53°54′N 11°28′Ö / 53.900°N 11.467°Ö | ||
| Yta | 41,69 km² (2011)[1] | ||
| Folkmängd | 42 290 (2011)[2] | ||
| Befolkningstäthet | 1 014 inv./km² | ||
| Borgmästare | Dr. Thomas Beyer (SPD) | ||
| Postnummer | 23952, 23966, 23968, 23970 | ||
| Riktnummer | 3841 | ||
| Registreringsskylt | HWI | ||
| Kommunkod | 13 0 74 087 | ||
| Geonames | 7602561 | ||
| OSM-karta | 62599 | ||
 Wismar i Tyskland (mörkröd).
| |||
 Detaljkarta
| |||
| Webbplats: http://www.wismar.de www.wismar.de | |||
Wismar är en tysk hamnstad, belägen vid Östersjön och huvudort i distriktet Nordwestmecklenburg i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland. Antalet invånare uppgår till 44 057 (2011).
Wismar var medlem i det medeltida handelsförbundet Hansan och kallar sig därför än idag formellt Hansestadt Wismar ("Hansastaden Wismar"). Från 1648 till 1903 var guvernementet Wismar i svensk ägo. År 1803 pantsattes dock besittningen till storhertigen, Friedrich Franz I av Mecklenburg-Schwerin med 1.250.000 Talern Hamburg Banco fram till 1903 och alla suveränitetsrättigheter överflyttades på hertigen och hans arvingar. Upprinnelsen till att Wismar pantsattes var att Gustav IV Adolf var förlovad med storherigens dotter, Luise Charlotte av Mecklenburg-Schwerin men vägrade ta henne som gemål. Detta utlöste en diplomatisk kris som löstes med fördraget i Malmö 1803 genom att Sverige fick ett lån och pantsatte Wismar på 99 år. 1903 valde Sverige att inte lösa lånet, och staden övergick därmed i storhertigdömets ägo. I uppgörelse med Mecklenburg ingick även ön Poel,strax norr om Wismar och Amt Neukloster. Kännedomen om de historiska relationerna med Sverige upprätthålls i Wismar genom den årligen i augusti arrangerade Schwedenfest. Det finns också en arrangerad rundvandring, Wismar Schwedenzeit - Spurensuche, med sevärdheter från svensktiden.
Sedan 27 juni 2002 ingår gamla staden i Wismar tillsammans med Stralsund i Unescos världsarvslista.
Historia
Före stadens grundande
Fram till 1100-talet beboddes området av slaver som hade sitt huvudfäste, Wyszomierz, i det nuvarande Dorf Mecklenburg, som ligger nära Wismar. Första gången namnet Wismar nämndes var 1147 när den danske kungen Svend Grade landsteg på "Wizmar Havn". Från år 1211 existerar ett dokument som ger tillåtelse för dem som kom från staden Schwerin att åka in i hamnen i Wismar, men denna hamn låg troligtvis inte på samma ställe som Wismars nuvarande hamn.
Stadens grundande
Staden grundades år 1229.[3] Grundandet stod troligtvis i samband med Heinrich Borwin, som var furste i Schwerin. Det första omnämnandet i en urkund härstammar från 1229. Staden växte runt kyrkorna St. Marien och St. Nikolai och efter 1250 tillkom nya stadsdelar runt kyrkan St. Geo rgen. Vid denna tid byggdes Wismars ringmur, som ännu idag är gräns för den gamla staden.
Vendiska stadsförbundet och Hansan
År 1280 bildade Wismar tillsammans med Rostock, Lübeck och Hamburg det så kallade vendiska stadsförbundet. Under medeltiden var staden en viktig medlem av förbundet Hansan.
Wismar i svensk besittning
- Huvudartikel: Wismar (svenskt guvernement)
Från 1632 till 1803 styrdes Wismar av Sverige. Staden ockuperades i praktiken 1632 av svenska trupper,[4] och efter westfaliska freden 1648 hade staden den svenske kungen som länsherre under den tysk-romerske kejsaren. Under skånska kriget styrdes Wismar under en kort tid av Danmark. Sverige anlade här den största befästningen på den tyska nordkusten. År 1803 pantsattes staden på 100 år av den svenske kungen till hertigen av Mecklenburg-Schwerin som säkerhet för ett lån på 1,25 miljoner riksdaler Hamburger Banco, och inlöstes inte när perioden löpt ut. Wismar var alltså en del av den svenska staten till 1903 då hertigen av Mecklenburg-Schwerin den 20 augusti höll sitt ceremoniella intåg och övertog staden. Under denna period fick fartyg från staden segla under kommunal flagga, det vill säga varken under svensk eller mecklemburgsk.
Intåget firas än idag under den s.k. Schwedenfest, arrangerad av stadens myndigheter i samarbete med Schützenverein Hansa e.V., då man återuppför svenska militära och civila aktiviteter såsom vaktparad, fältläger, konserter och annat. Till Wismar inbjuds då ca 150 historiska soldater ur svenska militärkulturhistoriska föreningar.
1848 byggdes en järnväg till Schwerin, 1883 till Rostock och 1887 till Karow.
1900-talet
Under andra världskriget var Wismar utsatt för hårda flygbombningar emedan flygplanstillverkaren Dorniers huvudfabrik låg i stadens utkant. Många historiska byggnader, till exempel stadskyrkan, fick stora skador. Efter en kort besättning av kanadensiska armén kom staden den 1 juli 1945 till den sovjetiska ockupationszonen och senare till Östtyskland (DDR). I DDR var Wismar statens största exporthamn och säte för gränstruppskolan. Staden hade också en sovjetisk armégarnison. Efter DDR:s fall och den tyska återföreningen har ingen garnison ännu flyttat in i Wismar.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutveckling i Wismar
Kultur och sevärdheter
De viktigaste sevärdheterna ligger i gamla staden. Här finns till exempel marknadstorget, som är det största i norra Tyskland, med rådhuset i klassicistisk stil, som byggdes mellan 1817 och 1819. Vid platsen finns även restaurangen Alter Schwede Wismars äldsta byggnad och museet Schabbelhaus, samt byggnaden Wismarer Wasserkunst, en slags vattenreservoar och pumpverk i renässansstil för stadens bryggerier.
Likaså betydande är byggnaden Fürstenhof, som är uppförd i tegel och rikt dekorerad med terrakotta från konstnären Statius von Dürens verkstad i Lübeck. I denna byggnad finns idag den kommunala domstolen och stadsarkivet. Tidigare residerade här det svenska Tribunalet - förvaltningsdomstolen för de svenska provinserna i Tyskland. Sevärd är även den historiska gamla hamnen som hyser en nybyggd[när?] kogg, samt närbelägna ön Poel[9] med den enda tyska havsvattenbefästningen (idag en ruin).
Den svenske kungen besökte Wismar 1999 och lät renovera det svenska riksvapnet på Zeughaus, stadens svenska tyghus där tidigare vapen- och ammunitionsförrådet fanns.
Kända personer från Wismar
- Friedrich Christoph Dahlmann, tysk historiker och statsman
- Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof
- Carsten Jancker, tysk fotbollsspelare
- Marita Koch, tysk idrottare (löpare)
- Johan Carl Wilcke, professor, Kungliga Vetenskapsakademiens sekreterare 1784 – 1796
Se även
Källor
- ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013.
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013.
- ^ Kemin ystävyyskaupungit
- ^ "Kurze geschichtliche Darstellung Wismar´s". wismarerfreimaurer.de. Läst 27 december 2016. (tyska)
- ^ Wismars folkmängd i 1890 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1893)
- ^ Wismars folkmängd i 1910 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1921)
- ^ Folkmängd 1819, 1945 och 1986: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)
- ^ Tourismus - Ausflugstipps Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. (tyska), rekommenderade utflyktsmål på Wismars webbplats.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Vidare läsning
- Schimanski, Folke (2003). ”Hansastad blev svensk fästning”. Populär historia 2003:5,: sid. 64-67 : ill. (huvudsakligen i färg). 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/hansastad-blev-svensk-fastning/. Libris 10234566
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Wismar.- Schwedenfest (Tyska)
- Wismar (Tyska)
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||