Wuhan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wuhan
kinesiska : 武汉?
pinyin: Wǔhàn
Den gula tranans pagod.Den gula tranans pagod.
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Subprovinsiell stad
Provins Hubei
(prefekturer i Hubei)
Areal 8 494 km2
Folkmängd* 9 785 392 (2010)
Befolkningstäthet 1 152 inv./km2
Wuhans läge i Hubei, Kina.
Wuhans läge i Hubei, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-42.aspx

Wuhan är provinshuvudstad för Hubei-provinsen i Kina. Staden har drygt 9 miljoner invånare och ligger belägen där floderna Yangtze och Hanfloden möts. Dagens stad är resultatet av en hopslagning av de tre mindre städerna Hankou, Wuchang och Hanyang.


Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Wuhan delas i tre delar av de Yangtzefloden och Han Shui som flyter genom staden, där de tre delarna ursprungligen utgjorde tre självständiga städer: Wuchang, Hankou och Hanyang. Bland dessa har Hanyang och Wuchang fortsatta att vara självständiga stadsdistrikt medan Hankou delats upp i nya distrikt.

Idag består Wuhan av tretton stadsdistrikt på häradsnivå. Befolkningssiffrorna kommer från år 2000:s folkräkning:

  • Jiang'an (江岸区), 64 km², 723.118 invånare (2000), säte för provinsregerinen och stadscentrum;
  • Jianghan (江汉区), 33 km², 596.768 invånare;
  • Qiaokou (硚口区), 46 km², 686.318 invånare;
  • Hanyang (汉阳区), 108 km², 507.772 invånare;
  • Wuchang (武昌区), 81 km², 976.303 invånare;
  • Qingshan (青山区), 45 km², 443.643 invånare;
  • Hongshan (洪山区), 509 km², 878.379 invånare;
  • Dongxihu (东西湖区), 439 km², 298.479 invånare;
  • Hannan (汉南区), 288 km², 98.901 invånare;
  • Caidian (蔡甸区), 1.094 km², 512.444 invånare;
  • Jiangxia (江夏区), 2.015 km², 634,149 invånare;
  • Huangpi (黄陂区), 2.261 km², 1.054.046 invånare;
  • Xinzhou (新洲区), 1.500 km², 902,380 invånare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Före Taipingupproret, under vilket dessa städer till största delen förstördes, skall de tillsammans ha haft över 5 miljoner invånare, folkmängden kring 1918 uppgavs till minst 1,4 miljoner. 1928 var befolkningen 1.583.900 innevånare, varav 818.800 i Hankou och 600.000 i Wuchang.[1]

Tiden som fördragshamn[redigera | redigera wikitext]

Wuchang var under Qing-dynastin huvudstad i provinsen Hubei och var belägen, på högra stranden av Yangtze-floden, mitt emot mynningen av floden Hanjiang. Staden hade ett myntverk samt tillverkning av järn och stål. 1890 upprättade det Svenska missionsförbundet en missionsstation i Wuchang.

Hankou, som öppnades för främlingar 1861 (enligt fördraget i Tianjin 1858), var medelpunkten för den utländska handeln med de västra och centrala provinserna. Staden var utgångspunkt för den 1.200 km. långa, av ett belgiskt bolag byggda järnvägen till Peking och sedan övre Yangtze-floden gjordes farbar för ångare, blev Hankou en handelsmetropol underlägsen endast Shanghai. Den har daglig ångbåtsförbindelse med Shanghai, och mindre ångare gick regelbundet till Yichang.

I början förmedlades 70 procent av importen genom utländska handelshus, men allt eftersom lyckades kinesiska handelsmän överflygla dessa. Förutom te, som var den förnämsta exportartikeln, utfördes från Hankou opium, råsilke, hudar, bomullsgarn och gurjunbalsam. Införseln utgöres av bomulls- och yllevaror, metallarbeten, petroleum och socker. 1906 steg exporten till utlandet till 8,5 miljoner och importen från utlandet till 16,6 miljoner. Tehandeln låg mest i ryssarnas händer; de hade stora ångfabriker för beredande av te, som gick sjövägen till Odessa, men även landvägen genom Tianjin och Sibirien. I staden arbetade även flera missionssällskap, och Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Ryssland hade särskilda områden åt sig upplåtna (utan territoriell jurisdiktion), det första sedan 1861, de senare sedan slutet av 1890-talet. De tre städerna led ofta av svåra översvämningar.

Hanyang var beläget på vänstra stranden av Yangtze, som skiljde det från Wuchang, och vid mynningen av Hanjiang, som skilde det från Hankou. Staden var länge säte för en metodistisk mission och järnverk och vapenfabrik var också belägna i staden.

Den republikanska eran[redigera | redigera wikitext]

10 oktober 1911 utbröt en resning mot Qing-dynastin i Wuchang, vilket blev startskottet för Xinhairevolutionen. De upproriska besatte arsenalen i Hanyang och massakrerade den fåtaliga garnisonen med manchuiska trupper. Rörelsen spred sig hastigt till de större städerna i provinserna Hunan och Hubei, och i sin nöd återkallade regeringen den 14 oktober Yuan Shikai till Peking och gjorde honom till arméns högste befälhavare. Året därpå abidikerade kejsaren till förmån för den nygrundade Republiken Kina.

Kuomintangs andra centralkommittés tredje plenarsession i Wuhan i mars 1927. På främsta raden syns Soong Ching-ling, T.V. Soong, Eugene Chen och Sun Fo. Den tredje från höger på andra raden är Mao Zedong.

När Kuomintang tillfälligt splittrades under Nordfälttåget 1926-27 var Wuhan huvudstad för vänsterflygelns nationella regering, som bland annat leddes av Wang Jingwei, Soong Ching-ling, Eugene Chen och T.V. Soong.

Under det andra kinesisk-japanska kriget var Wuhan tillfällig huvudstad efter det att Nanking fallit i japanska händer i december 1937. När japanerna även erövrade Wuhan i oktober följande år flyttade Chiang Kai-shek huvudstaden till Chongqing.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 588.
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
  • Rowe, William T. (1984) (på eng). Hankow: commerce and society in a Chinese city, 1796-1889. Stanford, Calif.: Stanford University Press. Libris 5694207. ISBN 0-8047-1204-2 
  • Rowe, William T. (1989) (på eng). Hankow: conflict and community in a Chinese city, 1796-1895. Stanford, Calif.: Stanford Univ. Press. Libris 5694413. ISBN 0-8047-1541-6 (alk. paper)