X74
| X74 | |
 MTRX X74 på Göteborgs centralstation. | |
| Fordonstyp | 5-delad motorvagn |
|---|---|
| Tillverkningsår | 2014-2015 |
| Byggt antal | 6 st |
| Tillverkare |  Stadler Rail |
| Axelföljd | Bo'2'2'Bo'+2'2'Bo' |
| Längd | 105,5 m |
| Spårvidd | 1 435 mm (normalspår) |
| Drivmedel | El |
| Effekt | 4 500 kW |
| Största tillåtna hastighet | 200 km/h |
| Tjänstevikt | 216 ton |
| Sittplatser | 244 |
| Operatörer |  MTRX |
X74 är beteckningen för ett tågsätt som operatören MTR Express använder i Sverige sedan mars 2015[1][2]. Motorvagnarna är tillverkade av det schweiziska företaget Stadler Rail, har en maximal effekt på 4.500 kW samt en maximal hastighet på 200 km/t[3]. De trafikerar linjen Stockholm - Göteborg. Tåget är en version av den Stadler FLIRT-modell som levererats till den norska operatören NSB; till stor del samma tekniska specifikationer, men med annan inredning. [4]
Jämförelse med andra fordonstyper
| Intercity | X2000 | X3 | X40 | X55 | X74 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Konfig framdrivn | loktåg | motorvagnståg | motorvagnståg | motorvagnståg | motorvagnståg | motorvagnståg |
| Teknisk generation | 1960-tal | 1980-tal | 1990-tal | 1990-tal | 1990-tal | 2010-tal |
| Operatör | SJ | SJ | A-train AB | SJ | SJ | MTR |
| Leveransstart | 1979 (vagn) | 1990 | 1998 | 2004 | 2010 | 2014 |
| Antal lev tågsätt [st] | (365 lok) | 43 | 7 | (43) | 20 | 6 |
| Huvudleverantör | Asea | Asea | Alstom | Alstom | Bombardier | Stadler Rail |
| Tillverkningsland | Sverige | Sverige | UK | Tyskland | Tyskland | Schweiz |
| Antal korgar [st] | 5+1 | 6+1 | 4 | 3 | 4 | 5 |
| Korgyta | korrugerad plåt | korrugerad plåt | slät plåt | slät plåt | slät plåt | slät plåt |
| Längd [m] | 147,5 | 139,2 | 93,1 | 81,5 | 107,1 | 105,5 |
| Max kontinuerlig effekt [kW] | 3.600 | 3.260 | 2.240 | 2.400 | 3.180 | (4.500) |
| Typ av drivmotor | DC | AC | AC | AC | AC | AC |
| Drivmotorbeteckning | (flera) | QR 1C1 | ECAC2126 | 4FXA 2854 | MJA 220-4 | TA TMF 59-33-4 |
| Störta tillåtna hastighet [km/t] | 160 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 |
| Max startdragkraft [kN] | 235...290 | 160 | xxx | 243 | 240 | |
| Tågkategori Trafikverket | A | S | A | B | B | C |
| Tomvikt [t] | 298 | 313 | 193 | 205 | 274 | 216 |
| Max axellast [t] | 19,2...20,0 | 17,0 | xx,x | 21,0 | 18,5 | 19,0 |
| Specifik tomvikt [t/m] | 2,02 | 2,25 | 2,07 | 2,52 | 2,56 | 2,05 |
| Spec max kont effekt/tomvikt [kW/t] | 12,1 | 10,4 | 10,7 | 11,7 | 11,6 | 20,1 |
| Plattform vagngolv samma nivå | nej | nej | ja | d elvis ja | nej | delvis ja |
| Korgbredd [cm] | 308 | 305 | 306 | 296 | 345 | 320 |
| Konfig säten 2 kl | 2 + 2 | 2 + 2 | 2 + 2 | 2 + 2 | 2 + 2 | 2 + 2 |
| Klimatanläggning | nej | ja | ja | ja | ja | ja |
| Antal hjulaxlar [st] | 24 | 24 | 16 | 12 | 16 | 14 |
| Andel drivna axlar [%] | 17 | 17 | 50 | 50 | 75 | 43 |
Av tabellen ovan visas jämförande, kronologiskt uppställd data för 6 fjärrtågstyper som används i Sverige idag. Ursprunget är det klassiska fjärrtåget, bestående av fyraxliga Rc- lokomotiv samt en rad olika personvagnstyper, där en ny generation lanserades under 1979 (typ B7) av Statsföretag i Kalmar. Antalet vagnar i dessa tåg kan varieras avsevärt.
1990 lanserades en ny generation fjärrtåg som kom att kallas X2000 (littera är dock X2). Ett tågsätt består av drivenhet (väsentligen ett lok), upp till fem mellanvagnar (numera standard) och en manövervagn med passagerarutrymme och förarhytt. Två sådana tågsätt kan köras sammankopplade (se multipelkörning). Jämfört med Intercity-tågens vagnar fick X2000 s.k. mjuka boggier och kan därför köra snabbare i snäva kurvor. X2000 blir därigenom 5-10 % snabbare än konventionella loktåg. Passagerarnas komfort bibehålls i kurvorna genom korglutning.
Fjärrtågens topphastighet kunde med X2000-tågen höjas med 25 % (från 160 till 200 km/h) genom att dessa var försedda med magnetskenebromsar. Dessutom utrustades X2000 med klimatanläggning så att luften kunde kylas sommartid.
Under 1990-talet byggdes ett nytt dubbelspår mellan Stockholm C och Arlanda flygplats. Trafiken bedrivs av Arlanda Express, som för sina tåg valde den franska tillverkaren Alstom. Tågen fick beteckningen X3 och har bekvämt insteg med plattform och vagnsgolv i samma nivå.
Alstoms inbrytning med X3 inledde en ny era i svensk persontrafik. Stockholms läns lokaltrafik (SL) beställde några år senare en ny generation motorvagnståg av typ X60 med handikappvänligt insteg, klimatanläggning och en betydligt lugnare gång. Andra operatörer i Sverige såg fördelarna, och något modifierade versioner används nu för lokaltrafik i många län. En fjärrtågsvariant rullar i Norrland.
Under början av 2000-talet började leveranserna av en ny generation regionaltåg av typen X40, en fransk konstruktion med två våningsplan. Vagnskorgen var dock endast 296 cm bred, vilket kan jämföras med Intercity-tågens 308 (315) cm. X40 tillverkades av samma tillverkare som tillverkat X3 och X60.
Under 2010 påbörjades leveranserna av ett vidareutvecklat regionaltåg, motorvagnståget X55 med fyra vagnar och toppfarten 200 km/h. X55 är i grunden ett tågsätt från den s.k. Regina-familjen, som konstruerades under 1990-talet som ett lokal-/regionaltåg..
Under 2014 lanserade den internationella operatören MTR en ny generation motorvagnståg för 200 km/t från den schweiziska tillverkaren Stadler Rail. Tåget tillhör tillverkarens familj ”Flirt”, och tågsätt ur denna familj har exporterats både till Nordafrika och Europa.
Den svenska versionen har beteckningen X74 och är snarlik den norska NSB Typ 74. De svenska tågen (MTR Express) har dock 2+2 säten i bredd jämfört med 2+3 i Norge.
Av de sju nämnda svenska tågtyperna har bara tysktillverkade X40, schweizisk-tillverkade X74 och engelsk-fransk-tillverkade X3 vagnsgolv och plattform i samma nivå. De tre svenska (Intercity, X2000 och X55) har stora höjdskillnader mellan plattform och vagnsgolv, även om X2000 och X55 har liftar för rörelsehindrade.
Referenser
- ^ ”MTR igång med nya provkörningar”. http://www.sjk.se/65/artikelarkiv/nyhetsarkiv/2014-11-11-mtr-igang-med-provkorningar.html. Läst 26 november 2014.
- ^ ”MTR Express”. http://www.mtrexpress.se/. Läst 26 november 2014.
- ^ ”MTR igång med provkörningarna”. http://www.sjk.se/65/artikelarkiv/nyhetsarkiv/2014-11-11-mtr-igang-med-provkorningar.html. Läst 26 november 2014.
- ^ ”SVD- Tåget som ger SJ konkurrens”. http://www.svd.se/naringsliv/tag-fran-schweiz-ger-sj-ny-konkurrens-pa-paradlinjen_4073755.svd. Läst 26 november 2014.
Se även
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||