Xenotim

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Xenotim
Xenotim från Barsilien
Xenotim från Brasilien
Kategori Fosfatmineral
Strunz klassificering 08.AD.35
Kemisk formel YPO4
Färg Brun, brungul, grå
Förekomstsätt Prismatisk, radiala aggregat, granulär
Kristallsystem Tetragonalt 4/m - dipyramidalt
Spaltning Perfekt {100}
Brott Ojämnt till splitrat
Hårdhet (Mohs) 4,5
Glans Glaskropp till hartsartad
Refraktion 1,720 – 1,815
Dubbelbrytning δ=0,096
Transparens Genomskinlig till opak
Fluorescens Sällsynt
Streckfärg Blekbrun, gulaktig eller rödaktig till vit
Specifik vikt 4,4 – 5,1
Radioaktivitet Sällsynt

Xenotim, eller ytterspat är ett mineral, som består av fosfor och yttrium, cerium och erbium och som samtidigt kan innehålla små mängder av uran och torium.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Mineralet är ett fosfat av sällsynta jordartsmetaller, som bildar en fast lösning med chernovit-(Y) och kan därför innehålla spår av föroreningar av arsenik, kiseldioxid och kalcium.

På grund av föroreningar av uran och torium, kan mineralet i sådana fall vara svagt till starkt radioaktivt.

Mineralets lyster av glaskropp till hartsartat, tillsammans med dess kristallsystem, kan leda till förväxling med zirkon.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Xenotim uppträder som mindre inslag i pegmatit och andra vulkaniska bergarter, liksom i glimmerrika gnejser och i kvarts.

Mineralet förekommer i Sverige i Ytterby och på enstaka platser i Norge, som Arendal och Hitterön. Kända förekomster finns också i Brasilien, Madagaskar och USA.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Xenotim används främst som råvara för utvinning av yttrium och tunga lantanidmetaller (dysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium).

I vissa fall kan även kristaller av zenotim slipas till ädelstenar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia