Xylocopa rufitarsis

Från Wikipedia
Xylocopa rufitarsis
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteSnickarbin
Xylocopa
UndersläkteXylomelissa[1]
ArtXylocopa rufitarsis
Vetenskapligt namn
§ Xylocopa rufitarsis
AuktorLepeletier, 1841
Synonymer

Xylocopa maculosa Vachal 1898[2]
Xylocopa rufitarsis var. namaquaensis Friese 1911[2]

Xylocopa (Epixylocopa) rufitarsis namaquaensis Friese, 1911[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Xylocopa rufitarsis är en biart som beskrevs av Amédée Louis Michel Lepeletier 1841. Den ingår i släktet snickarbin och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Honan har helsvart päls och saknar den kammare för symbiotiska kvalster som många arters honor har på bakkroppen (kvalsterna används för att hålla larverna och dess pollenföda rena från mögel). Hanen kan antingen ha övervägande svart päls, eller med mellankroppens översida och tergit[a] 1 med ljus till mörkare brun päls. Fötterna är till större eller mindre grad orange. Kroppslängden för båda könen är 12 till 15 mm, med nästan lika långa framvingar på 11 till 14 mm.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i Moçambique, Angola, Namibia och Sydafrika.[2]


Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten flyger till stor del till ärtväxter, men också till kransblommiga växter, sparrisväxter (Agave), malvaväxter, strävbladiga växter, irisväxter, videväxter (popplar och isörtsväxter.[6]

Som alla snickarbin är arten solitär, arten bildar inte samhällen utan honan har hela ansvaret för avkomman. När hon anlägger sina larvbon gräver hon ut gångar i trävirke, där äggcellerna, som hon täcker med ett skyddande sekret, ligger på rad.[7] Det valda trävirket utgörs av grenar från tallar, ärtväxtarten Psoralea aphylla och Metalasia muricata, en buske tillhörig släktet Metalasia från familjen korgblommiga växter. Larverna och äggen kan parasiteras av svävflugearten Anthrax badius.[6]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Xylocopa rufitarsis Lepeletier, 1841” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Xylocopa+rufitarsis&flags=subgenus:. Läst 23 september 2020. 
  2. ^ [a b c] A. Pauly (2016). Xylocopa olivacea (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://zoologie.umons.ac.be/hymenoptera/page.aspx?id=84. Läst 23 september 2020. 
  3. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/xylocopa+rufitarsis/match/1. Läst 22 september 2020. 
  4. ^ Xylocopa rufitarsis Lepeletier, 1841” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). 17 januari 2020. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=766876#null. Läst 22 september 2020. 
  5. ^ C.D. Eardley (1983). ”A taxonomic revision of the genus Xylocopa Latreille (Hymenoptera: Anthophoridae) in Southern Africa” (på engelska). Entomology Memoir Department of Agriculture Republic of South Africa (58): sid. 20–22. http://zoologie.umons.ac.be/hymenoptera/biblio/01000/Eardley%201983.pdf. Läst 22 september 2020. 
  6. ^ [a b] Xylocopa rufitarsis Lepeletier, 1841” (på engelska). Global Biodiversity Information Facility. 2019. https://www.gbif.org/species/1342385. Läst 23 september 2020. 
  7. ^ Björn Cederberg (2020). ”Snickarbin Xylocopa. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/1008663. Läst 23 september 2020.