Xylocopa virginica
| Xylocopa virginica | |
 En Xylocopa virginica som stjäler nektar genom att bita hål på blommans nektargömme. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Snickarbin Xylocopa |
| Undersläkte | Xylocopoides[1] |
| Art | Xylocopa virginica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Xylocopa virginica | |
| Auktor | (Linnaeus, 1771) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Xylocopa virginica[2][3][4] är en biart som först beskrevs av Carl von Linné 1771. Xylocopa virginica ingår i släktet snickarbin, och familjen långtungebin.[5][6]
Underarter[redigera | redigera wikitext]
Arten delas in i följande underarter:[5]
- X. v. krombeini
- X. v. texana
- X. v. virginica
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Arten är ett stort bi, med en kroppslängd på 19 till 23 mm för honan, 17 till 21 mm för hanen, och en mellankroppsbredd på 9,5 till 10,5 mm respektive 7,5 till 9,5 mm. Honan har helt svart grundfärg, med kort svart päls på huvudet och längre, ljust ockrafärgad päls på större delen av mellankroppen och första tergiten (första segmentet på bakkroppens ovansida). Resten av bakkroppen är mer eller mindre naken. Även hanen har svart grundfärg, dock med blåaktig eller grönaktig metallglans. Dessutom är nedre delen av ansiktet klargult. Huvudet har kort behåring av blandade ljusa och mörka hår. Mellankroppen och första tergiten som hos honan; resten av bakkroppen har svart päls.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Arten är polylektisk och besöker många olika blommande växter, som kaprifolväxter som Abelia, korgblommiga växter som skäror och gullrissläktet, ärtväxter som buskklöversläktet, sötväpplingar och Petalostemum, rosväxter som aplar, hallonsläktet och plommonsläktet, kaktusväxter som opuntior, sumakväxter som sumaker, kransblommiga växter som syskor, ljungväxter som blåbärssläktet samt verbenaväxter som verbenor.[1] Den föredrar växter med breda, flata blommor, men den kan också röva nektar från djupkalkade blommor genom att bita hål på blomman invid nektargömmet. Trots detta betraktas biet som en viktig pollinatör.[7]
Som alla snickarbin är Xylocopa virginica ett solitärt, det vill säga icke samhällsbildande bi, där honan inrättar sina larvbon i gångar som hon gräver i träd och trävirke som trähus, telefonstolpar, utemöbler av trä och dylikt. En hona återvänder i regel till det bo från vilket hon kläcktes och utökar det gamla boet. Boet består av ett ingångshål, 2 till 3 cm djupt, som vanligtvis går tvärs mot fiberriktningen. Därifrån går en tunnel med 6 till 8 larvceller vinkelrätt mot ingångshålet. Larvcellerna fylls med en blandning av pollen och nektar, varpå ett ägg lägges på mathögen. De nya bina kommer fram i augusti, och återvänder senare till tunneln för att övervintra.[8]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Arten finns i USA från Kansas och New England söderut till Texas och Florida.[1] Den har också påträffats i sydöstra Kanada (Ontario och Québec).[9]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Rester sedan honan utökat boet. -
Hane, ansikte
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Xylocopa virginica (Linnaeus, 1771) EASTERN CARPENTER BEE” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Xylocopa+virginica. Läst 20 juni 2015.
- ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ (2005) , manuscript, Checklist of Apoidea of North America.. - 04-Aug-2005
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/xylocopa+virginica/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ ”Xylocopa virginica Eastern Carpenter Bee” (på engelska). Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/1045713/details. Läst 20 juni 2015.
- ^ Steve Jacobs (Januari 2014). ”Carpenter Bees Xylocopa virginica” (på engelska). Penn State College of Agricultural Sciences. http://ento.psu.edu/extension/factsheets/carpenter-bees. Läst 20 juni 2015.
- ^ ”Map of Xylocopa virginica” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Xylocopa+virginica. Läst 20 juni 2015.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Xylocopa virginica.
Wikispecies har information om Xylocopa virginica.
|