Yanomami

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Unga yanomami

Yanomami är en väl studerad sydamerikansk indianstam, som därtill är allmänt bekant. De uppgår till ungefär 25 000 indianer och bor i gränstrakterna mellan Brasilien och Venezuela och i Amazonas vid floden Orinoco. De har i tidiga antropologiska artiklar beskrivits som slöa och aggressiva och har beskyllts för att konstant föra krig.[1] De rasistiska åsikterna har varit till stor skada för Yanomami och stämmer enligt andra källor illa in med verklighetens bild av dem.

Yanomamifolkets levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Yanomamifolket bor tillsammans i byar, som kallas malocas eller shabonos, i ett enda stort hus som kallas för yano. Yanon är byggd i en cirkelform och taket är öppet i mitten av huset. Det är på denna öppna plats som Yanomami håller möten, fester och rådslag. Inne i yanon, som är mycket sval tack vare det öppna taket, sover man i hängmattor av bomull eller lianer.

Yanomami livnär sig på det som odlas i trädgårdarna och det som männen jagar. Av maniok görs bröd, och flera andra plantor används för att göra mediciner och mat, eller – som med bomull – hängmattor. Dessutom framställer Yanomami färg ur olika växter för kroppsmålning. Männen jagar apor, vildsvin med mera, och dessutom är fiske vanligt. All mat delas så att ingen i malocan skall gå hungrig, att dela med sig av mat och saker är centralt i Yanomamis kultur.

Jämställdhet och generositet värderas högt och det finns inga ledare bland Yanomami. Människor som har gott anseende kan ofta uttrycka sina åsikter, men de har ingen makt över någon när beslut skall tas. Kvinnor är alltid med vid rådslag och deras åsikter värderas högt. Den man som är mest betydande i en by är ofta den med flest systrar och döttrar, eftersom andra män kan vilja gifta sig med dessa. Men det räcker inte med många kvinnliga släktingar – intelligens, respekt för traditioner, uppfinningsrikedom och förmåga att uttrycka sig väl är precis lika viktiga för att få ett gott anseende i yanon.

Upptäcktshistoria[redigera | redigera wikitext]

Yanomamis första kontakt med kolonisationen skedde efter andra världskriget då Venezuela och Brasilien drog sina gränser kors och tvärs genom Yanomamis land, men det var först i samband med ett vägbygge genom norra Brasilien som Yanomami fick någon egentlig kontakt med nybyggarna. Yanomami utsattes för en lång rad europeiska sjukdomar, och en mässlingepidemi 1978 dödade hälften av befolkningen i ett antal malocas i samband med att närmare 40 000 garimpeiros, guldgrävare, tagit sig in i Yanomamis land. I början av 1990-talet dog 20 procent av alla Yanomami till följd av olika epidemier.

1993 – FN:s ursprungsbefolkningsår – öppnade regeringen, efter påtryckningar från bland annat CCPY och Survival International, en 94 000 kvadratkilometer stor park för Yanomamifolket, där endast Yanomami får vistas. Men hur väl förbudet efterlevs kan ifrågasättas; upprepade gånger har garimpeiros tagit sig in i parken och FUNAI gör mycket lite för att stoppa intrången.

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Napoleon Chagnon; Yanomamo: The Fierce People (Chagnon 1998; Chagnon 1992; Chagnon 1983)