Ylva Eggehorn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ylva Eggehorn
Ylva Eggehorn 2007
Ylva Eggehorn 2007
Född Ylva Nilsson
6 mars 1950 (65 år)
Stockholm,  Sverige
Yrke Författare, psalmförfattare, översättare
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 1963
Make/maka Georg Eggehorn (sedan 1968)
Barn Elisabet Eggehorn

Ylva Elisabet Eggehorn,[1] född Nilsson 6 mars 1950 i Brännkyrka församling i Stockholm[2], är en svensk författare och poet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ylva Eggehorn är dotter till Bengt Nilsson, biträdande museichef vid Tekniska museet i Stockholm, och Karin, född Fredriksson.[3] Hon växte upp i Älvsjö och avlade studentexamen på Stockholms musikgymnasium 1968 varefter hon studerat litteraturhistoria och teologi på universitetet i Stockholm.[4]

År 1968 gifte hon sig med folkhögskolläraren Georg Eggehorn (född 1941), son till ingenjören Henry Eggehorn och Naemi, född Wallén.[5] De har två barn.[6] Med sin man köpte hon år 1972 Hannagården i SorundaSödertörn,[6] som blev ett centrum för Jesusrörelsen i Stockholmstrakten. Där leder hon numera skrivarhelger och arrangerar kulturprogram och retreater.[7]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Ylva Eggehorn debuterade under namnet Ylva Nilsson redan då hon var i yngre tonåren 1963 med diktsamlingen Havsbarn[8]Bonniers förlag. Sedan dess har hon varit verksam som skönlitterär författare med ett 40-tal utgivna böcker i olika genrer – lyrik, romaner, noveller, fackböcker, översättningar, barnböcker och läromedel. Hon har skrivit drygt tio pjäser och musikdramatiska verk. Hennes böcker är översatta till tyska, finska, norska, danska, engelska och holländska.

I början av 1970-talet kom hennes genombrott som lyriker med de starkt andligt präglade samlingarna Ska vi dela och Jesus älskar dig, utgivna på Bonniers förlag. Hennes senaste diktsamling publicerades 2001, En karusell med madonnor.

1994 skrev Ylva Eggehorn sin första roman, Kvarteret Radiomottagaren, delvis självbiografisk, om ett barn som växer upp i Sverige under folkhemsåren på 1950-talet. Den följdes av Liljekonvaljekungen, som berättar om barnet och samtiden fram till år 1962. Romanen En av dessa timmar 1996 handlar om en slavpojke som på 1700-talet "importeras" till det gustavianska hovet. Dessutom har Eggehorn skrivit en roman om den kvinna Augustinus försköt, Duvan och Lejonet.

Andra genrer är berättande fackböcker om den tyske motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer och en samtida judisk kvinna i Amsterdam, Etty Hillesum, med titeln Att ta ansvar för Gud, samt översatta kärleksbrev i urval mellan Bonhoeffer och fästmön Maria von Wedemayer. Det levande havet i samarbete med fotografen Bengt af Geijerstam skildrar livet mot alla odds på ett litet skär i Östersjön.

Eggehorn har också skrivit böcker som berör berättelsernas kraft och betydelse för vår livstolkningsförmåga, utgivna på Libris förlag. Älska tappert är en essäbok om kultur, samtid och livsfrågor (Artos förlag).

2003 var hon gästprofessor på Bethany College i Kansas och undervisade i creative writing.

Journalistik[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1971–1985 var hon journalist på tidningen Dagen och 1973–79 krönikör i tidningen Expressen. Hon har arbetat med kulturjournalistik på Moderna Tider, Månadsjournalen, Arbetaren, DN och skrivit återkommande i tidskrifter som Svenska Journalen, Trots Allt, NOD, Strek och Pilgrim. Ylva Eggehorn har också föreläst, främst i Skandinavien, i 40 års tid.

Hon var 1998–2000 redaktör för tidskriften Vår Lösen, tillsammans med författaren Lars Andersson. Hon har även varit stilistisk expert i Bibelkommissionen, andre vice ordförande i Sveriges Författarförbund samt ledamot av styrelsen för Dramatiska Institutet.

Sångtexter och psalmer[redigera | redigera wikitext]

Ylva Eggehorn samarbetar gärna med musiker. Hon har skrivit sångtexter och mer än 20 psalmer som är representerade i den svenska psalmboken, bland annat den ofta sjungna "Var inte rädd" samt "Innan gryningen" och "Kärlekens tid" med musik av Benny Andersson. Även andra tonsättare har satt musik till hennes texter, däribland Georg Riedel och Fredrik Sixten. Flera av hennes sånger och översättningar av andras sånger i Psalmer i 2000-talet är gjorda tillsammans med dottern[9] Elisabet Eggehorn.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Eggehorn har fått ett 20-tal litterära utmärkelser. Bland dessa ingår

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1963Havsbarn
  • 1970Ska vi dela (dikter)
  • 1972Jesus älskar dig (dikter)
  • 1972Hanna: åtta radioandakter
  • 1973Ska vi dela; Jesus älskar dig
  • 1973Dikt
  • 1974På marken
  • 1975Han kommer (dikter)
  • 1976Upprättelse
  • 1977Till en ny jord (dikter)
  • 1979De levandes ansikten
  • 1980Ansikte mot ansikte: ett sätt att berätta Hannagårdens historia
  • 1980Hjärtats knytnävsslag: Dikter 1976–80
  • 1982Stoppa julen
  • 1983Genombrott: dikter
  • 1984Att vara människa i vår tidsålder (tills. med Britta Holmström och Åke Olauson)
  • 1985Europas barnbarn: krönikor i kronologisk oordning
  • 1986Ett brev till min älskade (dikter)
  • 1986Rum för bön
  • 1986Sommarbilder
  • 1986Språk för en vuxen tro
  • 1987Maria gick genom törneskog (oratorium, tonsatt av Uno Sandén)
  • 1987Kryddor i tillvaron (Artiklar ur tidningen Dagen)
  • 1989Min religionsbok: lågstadiet
  • 1989Gud är mitt i allt
  • 1990Lydia i lampans sken: dikter 1986–89
  • 1993Förlåtelse: nyckeln till det låsta rummet
  • 1993Religion: mellanstadiet
  • 1994Kvarteret Radiomottagaren
  • 1996En av dessa timmar: roman
  • 1997Hin håles trädgård (foto: Jan Rietz)
  • 1997Att bejaka sin längtan
  • 1997Andrum: om brustenhet, tillit och tro (bilder: Margret Utbult)
  • 1998Skärgårdsturnén
  • 1998Ett hemligt tecken: dikter i urval
  • 1998Orden som sökte mig: dikter om tro och tvivel
  • 1999Leva av källan
  • 2000Liljekonvaljekungen
  • 2000Förvandlingen: information som ledningsinstrument
  • 2001Språk för en vuxen tro
  • 2002En karusell med madonnor
  • 2003Älska tappert och andra essäer
  • 2004Att ta ansvar för Gud: om hängivenhet som motstånd (En bok om Etty Hillesum och Dietrich Bonhoeffer)
  • 2005Kryddad olja: kvinnor i Bibeln
  • 2007Duvan och lejonet
  • 2008Där lejonen bor: män och manlighet i bibeln
  • 2012En vän från himlen
  • 2014Mannen som aldrig byggde en veranda
Översättningar (urval)
  • 1976Dietrich Bonhoeffer: Efterföljelse (Nachfolge) (Gummesson)
  • 1981Watchman Nee: Tolv korgar fulla: bibelstudier (Ur Twelve baskets full) (Den kristna bokringen)
  • 1983Anne de Vries: Barnens bibel: bibeln berättad för barn (Kleuter vertelboek voor de bijbelse geschiedenis) (KM-förlaget)
  • 2002Geraldine McCaughrean: Kristians resa: John Bunyans klassiker återberättad för alla åldrar (Libris)

Psalmer och sånger[redigera | redigera wikitext]

Musik och dramatik[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970 (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ Eggehorn, Ylva E, författare, lyriker, Sorunda i Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1993 / s 260.
  4. ^ Ylva Eggehorn. Aktuell utgivning: Duvan och Lejonet Albert Bonniers förlag. Åtkomst 24 november 2013.
  5. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, P.A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 252
  6. ^ [a b] ”Familjen Eggehorn”. Hannagården. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. http://web.archive.org/web/20100812215925/http://www.hannahouse.se/html/fe.html. Läst 2013-11-24. 
  7. ^ Ylva Eggehorn, 60 år: "Livet har blivit både bättre och sämre" Dagen 5 mars 2010. Åtkomst 24 november 2013.
  8. ^ Eggehorn, Ylva (1963). Havsbarn: dikter. Stockholm: Bonnier. Libris 1219491 
  9. ^ Christina Hedquist: En Nathan för samtiden. Helahalsingland.se, 2 juli 2009. (läst 2011-10-17)
  10. ^ ”Priser och pristagare/Samfundets priser” (PDF). Samfundet de Nio. http://www.samfundetdenio.se/pdf/De%20nios%20priser.pdf. Läst 2014-07-01. 
  11. ^ Sveriges kungahus. Sök medaljförläning - Ylva Eggehorn.
  12. ^ ”Lyrikpriset”. Svenska Fröding-sällskapet. http://www.frodingsallskapet.se/node/48. Läst 2014-07-01. 
  13. ^ ”Högtidssammankomst 20 december 2001”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/akademien/sammankomster/hogtidssammankomsten/hogtidssammankomst_2001. Läst 18 juli 2014. 
  14. ^ ”Evert Taube-stipendiet”. Taubesällskapet. http://www.vi-tidningen.se/taubestipendiater/. Läst 2014-07-01. 
  15. ^ Sveriges Radio

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]