Ystadbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ystadbanan
Ystads station.jpg
Allmänt
Plats Skåne Sverige
Sträcka MalmöYstad
Anslutande järnvägslinjer Öresundsbanan
Kontinentalbanan
Österlenbanan
Organisation
Invigd 1874
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör Skånetrafiken)
Green Cargo
DSB
Tekniska fakta
Längd 63 kilometer
Antal spår enkelspår med mötesspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 6,4[1] ton
Största tillåtna vikt per meter 22,5[1] ton/m
Största lutning 11 
ATC ATC-2[1]
Fjärrblockering Ja, System H[1]
Hastighet 160[2] km/h
Elektrifierad 1996-06-08[3]
Matning 15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Lastprofil A[1]
Tekniska fakta hämtat från järnväg.net

Ystadbanan är en ca 63 km lång normalspårig järnväg som går mellan Malmö och Ystad. Egentligen är Ystadbanan sträckan från Lockarp där den ansluter till Kontinentalbanan till Ystad, vilket är 55 kilometer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Historiskt sett är Ystadbanan den adligaste banan i Sverige. En järnväg började diskuteras under 1860-talet av godsherrarna i trakten. Banan blev helt privatfinansierad eftersom svenska staten då ansåg att regionen var så pass rik att den inte skulle behöva något bidrag. År 1874 kunde banan invigas och eftersom traktens godsherrar, med Corfitz Beck-Friis i spetsen, var inblandade i banan, fick den snabbt smeknamnet "Grevebanan". Banans utformning avspeglade även finansiärernas intressen, eftersom varje gods fick en station på sina ägor, varför banan på sina ställen inte alltid blev den rakaste.

Den utgick ursprungligen från Malmö Västra station och passerade Södervärns station vidare mot Svedala, Skurup och Ystad. 1941 förstatligades den, och anslöts, 1955, till Kontinentalbanan, varvid sträckan Malmö Västra–Södervärn helt lades ned och tågen i stället utgick från Malmö C. Sträckan Hindby–Södervärn användes för godstrafik fram till 1972. Persontrafiken flyttades till Pågatågen 1990 men banan var då inte elektrifierad utan trafikerades med Y1 motorvagnar. Mellan 1993 och 1996 elektrifierades banan och den 8 juni 1996 körde det första eldrivna tåget med en X11 motorvagn.

I samband med bygget av Citytunneln byggs 2009–2011 en förbindelse mellan Öresundsbanan och Ystadbanan planskilt under Kontinentalbanan vid Lockarp. När förbindelsen öppnades den 15 augusti 2011 gick Pågatågen från Ystad via Citytunneln istället för Kontinentalbanan till Malmö C. DSB:s Bornholmståg kunde nu också gå till Ystad utan att byta körriktning i Fosieby.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Banan trafikeras av Skånetrafikens lokaltåg, Pågatågen, samt av DSB:s Bornholmståg mellan Köpenhamn och Ystad, vilka ansluter till Bornholmsfärjan. Tågen, bron och den snabbare färjan minskade restiden Köpenhamn-Bornholm med färja från över sex timmar[5] till omkring tre timmar[6]. Detta var en viktig anledning för Danmarks regering att acceptera bygget av Öresundsbron[källa behövs]. Slutligen förekommer Green Cargos godståg på linjen.

Planer[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt som Citytunneln började användas 2011 infördes halvtimmestrafik. Trafiken är känslig för störningar och en utredning om vad som behövs för att minska förseningarna presenterades 2012. Förslaget är två nya stationer enbart för tågmöten. De föreslagna platserna är utanför Skabersjö mellan Oxie och Svedala och öster om den nuvarande hållplatsen Svarte vid Ruuthsbo.[7]

Pågatåg av modellen X61 som trafikerar linjen sedan 2011

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Bilaga 3.4 Banstandarddata”. Järnvägsnätsbeskrivning, JNB. Trafikverket. 2013. http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/Jarnvagsnatsbeskrivning/. Läst 2013-05-04. 
  2. ^ Banportalen: STH per stråk utgiven 2008-12-01, se sidan 3
  3. ^ ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 2012-11-01. 
  4. ^ Unity Line, Färjor för personbilar, lastbilar och tåg
  5. ^ ”BornholmerFærgen: Køge - Rønne, Bornholm”. Highways.dk. http://www.highways.dk/faerger/koge-ronne.php. Läst 2013-05-02. 
  6. ^ ”BornholmerFærgen: Ystad - Rønne, Bornholm”. Highways.dk. http://www.highways.dk/faerger/ystad-ronne.php. Läst 2013-05-04. 
  7. ^ ”Ystadbanan, förstudie nya mötesstationer”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Ystadbanan/. Läst 2013-05-04. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]