Ystadbanan
Ystadbanan är en omkring 63 kilometer lång normalspårig järnväg som går mellan Malmö och Ystad. Egentligen är Ystadbanan sträckan till Ystad från Lockarp, där den ansluter till Kontinentalbanan, vilket är 55 kilometer.
Historia[redigera | redigera wikitext]
En järnväg började diskuteras under 1860-talet av godsherrarna i trakten. Banan blev helt privatfinansierad eftersom svenska staten då ansåg att regionen var så pass rik att den inte skulle behöva något bidrag. År 1874 kunde Malmö-Ystads Järnväg (MYJ) invigas och eftersom traktens godsherrar, med Corfitz Beck-Friis i spetsen, var inblandade i företaget, fick den snabbt smeknamnet "Grevebanan". Banans utformning avspeglade även finansiärernas intressen, eftersom varje gods fick en station på sina ägor, varför banan på sina ställen inte alltid blev den rakaste. Järnvägen byggdes med räls av en vikt av 22kg/meter. Ursprungliga stationer var Malmö V, Hindby stn, Oxie stn, Skabersjö stn, Svedala stn, Börringe stn, Näsbyholms stn, Skurups stn, Rydsgård, Marsvinsholms stn, Charlottenlunds stn och Ystad stn. Stationen i Ystad ägdes av Ystad-Eslövs järnväg. Stationerna Södervärn och Rynge tillkom senare.[5]
Banan utgick ursprungligen från Malmö Västra station och passerade Södervärns station vidare mot Svedala, Skurup och Ystad. 1941 förstatligades den, 1955 lades sträckan Malmö Västra–Södervärn ned, varvid tågen utgick från Malmö C i stället för Södervärn, och 1973 anslöts banan till Kontinentalbanan vid Fosieby. Sträckan Hindby–Södervärn användes för godstrafik fram till 1972. Persontrafiken flyttades till Pågatågen 1990 men banan var, trots att den ansågs vital för rikets säkerhet, då ännu inte elektrifierad utan trafikerades med Y1 motorvagnar. Mellan 1993 och 1996 elektrifierades banan och den 8 juni 1996 körde det första eldrivna tåget med en X11 motorvagn.[6]
I samband med bygget av Citytunneln byggdes 2009–2011 en förbindelse mellan Öresundsbanan och Ystadbanan planskilt under Kontinentalbanan vid Lockarp. När förbindelsen öppnades den 15 augusti 2011 gick Pågatågen från Ystad via Citytunneln istället för Kontinentalbanan till Malmö C. DSB:s Bornholmståg kunde nu också gå till Ystad utan att byta körriktning i Fosieby.
Trafik[redigera | redigera wikitext]
Banan trafikeras av Skånetrafikens lokaltåg, Pågatågen. Fram till december 2017 körde DSB Bornholmståg mellan Köpenhamn och Ystad, vilka anslöt till Bornholmsfärjan. Tågen, bron och den snabbare färjan minskade restiden Köpenhamn-Bornholm med färja från över sex timmar[7] till omkring tre timmar[8]. Detta var en viktig anledning för Danmarks regering att acceptera bygget av Öresundsbron[källa behövs]. Slutligen förekommer Green Cargos godståg på linjen.
Planer[redigera | redigera wikitext]
Samtidigt som Citytunneln började användas 2011 infördes halvtimmestrafik. Trafiken visade sig vara känslig för störningar och en utredning om vad som behövdes för att minska förseningarna presenterades 2012. Utredningen föreslog två nya stationer enbart för tågmöten, en utanför Skabersjö mellan Oxie och Svedala och den andra öster om den nuvarande hållplatsen Svarte vid Ruuthsbo.[9] Efter att mötesstationerna kommit till stånd 2017[10] har punktligheten förbättrats.[11]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”Bilaga 3.4 Banstandarddata”. Järnvägsnätsbeskrivning, JNB. Trafikverket. 2013. Arkiverad från originalet den 25 april 2013. https://web.archive.org/web/20130425032032/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/Jarnvagsnatsbeskrivning/. Läst 4 maj 2013.
- ^ ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 1 november 2012.
- ^ Banportalen: STH per stråk utgiven 2008-12-01 Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., se sidan 3
- ^ Unity Line, Färjor för personbilar, lastbilar och tåg
- ^ MYJ 1874-1924, Knut Nihlén
- ^ ”Ystadbanan”. Järnväg. http://www.jarnvag.net/banguide/malmo-ystad. Läst 8 oktober 2018.
- ^ ”BornholmerFærgen: Køge - Rønne, Bornholm”. Highways.dk. Arkiverad från originalet den 11 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130511110257/http://www.highways.dk/faerger/koge-ronne.php. Läst 2 maj 2013.
- ^ ”BornholmerFærgen: Ystad - Rønne, Bornholm”. Highways.dk. Arkiverad från originalet den 11 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130511124530/http://www.highways.dk/faerger/ystad-ronne.php. Läst 4 maj 2013.
- ^ ”Ystadbanan, förstudie nya mötesstationer”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 27 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140727180625/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Ystadbanan/. Läst 4 maj 2013.
- ^ Helena Kyster-Hansen, Michael Henriques, Göran Sewring, Thomas Ney, Joakim Ahlberg (26 september 2018). ”Rapport Redundans i gränsöverskridande järnvägstrafik - Ramavtal 1600991 – Område 4 Transporter och infrastruktur”. MOE / Tetraplan. Arkiverad från originalet den 27 september 2020. https://web.archive.org/web/20200927134427/https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/redundans-i-gransoverskridande-jarnvagstrafik.pdf. Läst 17 mars 2020.
- ^ ”Ökad punktlighet för tågen”. Skånetrafiken. 8 januari 2020. Arkiverad från originalet den 15 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200115141241/https://www.skanetrafiken.se/nyhetsarkiv/okad-punktlighet/. Läst 17 mars 2020.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Alvfors, Karl-Gösta (1983). ”Strejken vid Malmö-Ystads järnväg i maj år 1906”. Ystadiana 1983,: sid. 11-48 : ill. Libris 9123863
- Nihlén, Knut (1924). Malmö-Ystads järnväg 1874-1924. Malmö: Skånska litogr. a.-b. Libris 1475767
- Thomasson, Göran; Stenvall, Frank (1974). Malmö-Ystads järnväg 1874-1974 : jubileumsskrift. Malmö: Stenvall. Libris 7630135. ISBN 91-7266-015-5
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||