Zarzuela

Zarzuela (katalanska: sarsuela) är en spansk variant av operett eller opera buffa.

Zarzuelan skapades under 1600-talet och innehåller talade dialoger, sång och orkesterackompanjemang. Namnet kommer från palatset La Zarzuela som var kungligt residens, där sedan mitten av 1600-talet anordnades Fiestas de Zarzuela. Den förste kände tonsättaren var Juan Hidalgo (1614-85). Snart kom franska influenser med ballet de cour med populära danser som utfördes till gitarr och kastanjett, med kompositörer som Sebastián Durón (1660-1716) och Antonio de Literes (1673-1747). Under 1700-talet blev zarzuelan omodern på grund av det italienska operainflyttandet. Under 1800-talet fick zarzuela en återuppväckt popularitet genom att nationell kulturell frigörelse inleddes med tonsättare som Francisco Asenjo Barbieri (1823-94), Emilio Arrieta (1821-94), Ruperto Chapí (1811-1909), Manuel Fernández Caballero (1835-1906) och Tomás Bretón (1850-1923). Teatro del la Zarzuela, som bildades 1856, bidrog till renässansen.

Från 1800-talet kan zarzuelorna delas upp i två typer, som påminner om skillnaden mellan opera och operett:

• zarzuela grande - tre akter och allvarligt tema (till exempel Bretóns "La Dolores" 1895)
• género chico eller zarzuelita - en akt och oftast komedi (till exempel Bretóns "La Verbena de la Paloma" 1894)

Populära representanter under 1900-talet var bland andra Francisco Alonso (1887-1948), Federico Moreno Torroba (1891-1982), Jacinto Guerrero (1895-1951) och Ernesto Pérez Rosillo (1893-1968).

Referenser

Allmänna källor

• Cincotta, Vincent J. Zarzuela-The Spanish Lyric Theatre: A Complete Reference. 3rd ed., University of Wollongong Press, Australia, s.766. ISBN 0-86418-700-9 ([1])
• Bonniers Musiklexikon
• L.Orrey, R.Milnes Opera a Concise History s.172