Zazaer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Zazaer
Regioner med betydande antal
Huvudsakligen Turkiet och delvis i Georgien, Tyskland, Kazakhstan, Nederländerna
Zazaernas utbredningsområde i Turkiet

Zaza, kird, kirmanc eller dimili är en fristående folkgrupp, som i sig tillhör iransk (ariansk) folkgrupp. De bor i huvudsak i östra Anatolien, bland annat i provinserna Adıyaman (Gerger), Aksaray, Batman, Bingöl, Diyarbakır (Diyarbekır), Elazığ (Xarpêt), Erzurum, Erzincan (Erzıngan), Gümüşhane, Kars, Malatya, Muş, Şanlıurfa (Rıha), Sivas (Sêvaz) och Tunceli (Dêrsim). Zazaisk kultur och språk uppvisar en del likheter med andra iranska folkgruppers, däribland gilakernas, kazandaranernas och persernas.[1]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Det exakta antalet zazaer är okänt, på grund av brist på större aktuella befolkningsstudier. Det att somliga zazaer har blandat sig med andra regionala etniciteter har också bidragit till osäkerheten. Många zazaer bor utanför sitt ursprungsland. Vid sidan av utbrett förtryck och massevakuering av byar, så tvingar det usla ekonomiska tillståndet i de zazaiska områdena lokalbefolkningen att utvandra till turkiska eller europeiska storstäder. Många zazaer bor i stora turksika städer som Istanbul, Ankara och İzmir. Vidare har zazaer över hela Europa (mestadels till Tyskland) och ännu mer fjärran (USA, Kanada och så vidare). Enligt uppskattningar som gjorts finns det ungefär mellan tre och fyra miljoner zazaer.[2]

Enligt en undersökning från mars 2007 publicerad i en turkisk dagstidning, vars objektivitet är omdiskuterad, utgör kurder och zazaer tillsamman uppskattningsvis 13,4 procent av den vuxna befolkningen och 15,68 procent av Turkiets hela befolkning.[3] Den turkiska befolkningens etniska sammansättning är mycket kontroversiell och ofta svår att förstå till följd av turkifieringen, historisk tolkning av den sociologiska definitionen av etnicitet (till exempel räknas aleviterna som en) och den turkiska statsmaktens förtryck av andra etniciteter i regionen.

Zazaernas historiska rötter[redigera | redigera wikitext]

Första gången zazaerna omnämns är på Behistun-inskriften. Texten är ett uttalande av Dareios I av Persien. I inskriptionen säger Dareios att ”det (finns) en stad vid namn Zazana längsmed Eufrat ...”[4] Emellertid ifrågasätts sambandet emellan zazaernas och staden Zazana som Dareios nämner. Språkvetenskapliga studier visar att zazaerna invandrade till dagens Turkiet från Kaspiska havets sydkust. Somliga zazaer använder ordet dimli (eller daylami) för att beskriva sin etniska identitet. Ordet dimli är också namnet på en region i provinsen Gilan i dagens Iran. En del lingvister sammanför ordet dimli med Dalamiterna i Alborzbergen nära Kaspiska havet i Iran och tror att zazaerna utvandrade västerut från Daylam. Idag talas fortfarande iranska språk i området söder om Kaspiska havet, inklusive sangsarī, māzandarānī, tātī (herzendī), semnānī, tāleshī, vilka står nära zazaiska vad gäller grammatik och ordförråd; detta stöder argumentet att zazaerna migrerade från trakterna kring södra Kaspiska havet till Östanatolien.[5] Å andra sidan hävdar en nyligen genomförd genetisk undersökning att zazaerna står närmare kurderna.[6] Vidare bor zazaerna i ett område nära kurderna, som är en annan iransk etnisk grupp. Men historiska urkunder som Bundahishn, en av zoroastrernas heliga skrifter, förlägger dilamanernas (zazaernas) hemland kring Tigris källa, som idag. Det pekar på att zazaerna vandrade till Kaspiska havet och inte tvärtom. Zazafolket har starka genetiska band till judar i Mellanöstern.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Idag är Zazafolkets främsta religion Islam, mestadels sunni med en del aleviter i vissa norra delar av Kurdistan.[7] Zazaernas tidigare religion tros ha varit zoroastrismen.


Språk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Zazaiska

Zazaiska, zazaki eller zaza är zazafolkets språk i östra Turkiet. En del språkforskare använder benämningarna dimili och kirmancki. Det har uppskattningsvis mellan två och tre miljoner talare. Det talas framförallt i Östanatolien; genom de senaste årtioindenas migration har det även spritts till Väst-, Central- och Nordeuropa. Zazaiskan hör till den iranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zaza people, 23 juni 2008.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ludwig Paul, The position of Zazaki among West Iranian languages
  2. ^ Duus (EDT) Extra, D. (Durk) Gorter, Guus Extra, The Other Languages of Europe: Demographic, Sociolinguistic and Educational Perspectives, Multilingual Matters (2001). ISBN 1-85359-509-8. p. 415. Cites two estimates of Zaza-speakers in Turkey, 1,000,000 and 2,000,000, respectively. Accessed online at Google book search.
  3. ^ Article on Konda survey in Turkish
  4. ^ Behistun Inscription in English
  5. ^ Ludwig Paul, The position of Zazaki among West Iranian languages, provenance unclear, accessed online at azargoshnasp.net 15 november 2006.
  6. ^ A scientific fact like that contradicts the theory of Zazas being Daylamites and strengthens the argument that Zazas are Kurds, despite linguistic differences.
    + According to Encyclopedia Iranica the Dimilis are apparently remanants of waves of Deylami tribes of northern Iran who about 12th century AD left their homeland and took refuge in Kurdish mountains. The name Zaza which is sometimes used by Kurds and Armenians to refer to Dimilis is a pejorative name, in Kurdish means stutterer and in Armenian dumb.[1]
    - Ivan Nasidze, Dominique Quinque, Murat Ozturk, Nina Bendukidze och Mark Stoneking, "MtDNA and Y-chromosome Variation in Kurdish Groups", Annals of Human Genetics, July 2005, Volume 69 Page 401. Abstract accessed online 15 november 2006.
  7. ^ The Struggle for Identity of the Zaza People. Werner, Eberhard. http://www.sil.org/resources/archives/54782

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]