Zigenarbaronen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fransk affisch

Zigenarbaronen (tyska: Der Zigeunerbaron) är en österrikisk operett i tre akter komponerad av Johann Strauss d.y. Libretto av Ignaz Schnitzer som bygger på novellen Saffi av Mór Jókai.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under ett besök i Budapest 1883 bad Strauss diktaren Mór Jókai om text till en ny operett. Jókai erbjöd honom sin novell Saffi, och Strauss gav Ignaz Schnitzer i uppdrag att utforma librettot. Med erfarenhet från tidigare erfarenheter beträffande libretti gick Strauss denna gång till väga på ett nytt sätt. Större delen av musiken komponerades före texten. Men under arbetet kände Strauss sig överansträngd och läkare sände honom på en åtta veckors vistelse vid kurorten Franzensbad i Böhmen. Han fick endast lov att arbeta två timmar varje dag, däremellan var notpappren inlåsta. Men Strauss skrev ner flera av melodierna på manschetterna. Efter sin återkomst till Wien berättade han för Schnitzer om ett annat trick som han använt:

"De sista veckorna kan Du tro att jag grundligt lurade min läkare! Jag fick endast lov att spatsera och inte arbeta med något som helst. Men vet Du vad jag gjorde? Jag lärde mig några av verserna utantill. Och så gick jag och spatserade som jag skulle, men samtidigt komponerade jag."

Tredje akten komponerade Strauss i Ostende, dit läkaren sedan skickade honom. Zigenarbaronen tillkom vid en tid då Strauss längtade bort från den traditionella operetten och till operan. I denna operett får därför till exempel valsen en långt mindre framträdande plats än i andra av hans verk. Den ungerska miljön ger musiken dess karaktär. Uvertyrens huvudtema, som också utgör första aktens final, är egentligen ett utkast till en nationalhymn som den ungerska regeringen 1867 utlyste en tävlan om. Strauss sände in sitt förslag vilket vann första pris, men då han var österrikare och endast en ungrare kunde komma ifråga blev inte hans melodi använd.

Operetten hade urpremiär den 24 oktober 1885 på Theater an der Wien. Den uppfördes första gången i Sverige på Djurgårdsteatern den 8 augusti 1886. Den har också uppförts på Oscarsteatern 1910 samt Stockholmsoperan med premiär den 31 mars 1938.[1]. En känd uppsättning är den på Stockholmsoperan 1951 med Per Grundén i titelrollen.

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Kálmán Zsupan, svinuppfödare
  • Arsena, hans dotter
  • Mirabella, hennes guvernant
  • Ottokar, Mirabellas son
  • Greve Carnero, polismästare
  • Sandor Barinkay, ungersk godsägare
  • Csipra, gammal zigenerska
  • Saffi, zigenerska
  • Matyas, krogvärd
  • Greve Homonay, överste
  • Furst Batthyani

Arsenas väninnor, Zsupans tjänare, zigenare, soldater, svinaherdar, wienerflickor, marketenterskor och matroser.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Operetten utspelar sig dels i Ungern och dels i Wien. Zigenarbaronen är historien om giftermålet mellan en adelsman, som återvänder till sitt förfallna gods, och en romsk flicka, som visar sig vara dotter till en turkisk pascha liksom ägare av en gömd skatt. Här finns en spåkvinna i form av en romsk drottning, en absurt dryg borgmästare, en korrupt tjänsteman, en militärguvenör, romerna och en avdelning husarer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 14, Talm-Över. Höganäs: Bra böcker. 1993. Sid. 49. Libris 7665092. ISBN 91-7752-272-9 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. Sid. 206-207. Libris 1404046 
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. Sid. [505]-516. Libris 420182 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]