Zigfrīds Anna Meierovics

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Zigfrīds Anna Meierovics, född 5 februari (gamla stilen: 24 januari) 1887 i Durbe, Kurland, död 22 augusti 1925 vid Tukums (trafikolycka), var en lettländsk politiker.

Meierovics studerade vid Polytechnikum i Riga, blev därefter lärare i bokföring och banktjänsteman, representerade 1917 staden Riga i allryska stadsförbundet för livsmedelsleveranser till ryska nordfronten samt sändes samma år av lettiska nationalrådet i Valka till utlandet som medlem av en delegation med uppgift att bedriva propaganda för Lettlands självständighet.

Meierovics blev 1919 utrikesminister i Kārlis Ulmanis ministär och bildade juni 1921 själv ministär, med bibehållande av utrikesportföljen. Hans ministär avgick i januari 1924; i december samma år blev han åter utrikesminister. Han arbetade som ledare av Lettlands utrikespolitik för ett gott förhållande till Frankrike och Storbritannien samt vänskaplig grannsämja med Polen.

Källor[redigera | redigera wikitext]