Zink
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | zink, Zn, 30 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemisk serie | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 12, 4, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 7140 kg/m3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 2,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Blåaktigt blekgrå
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 65,409 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 135 (142) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 131 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalradie | 139 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar]3d104s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e- per energinivå | 2, 8, 18, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 2 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | hexagonal (distorderad hcp) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Materietillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 692,68 K (419,5 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 1180 K (907 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 9,16 ×10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 115,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 7,322 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 192,2 Pa vid 1358 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3700 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,65 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 390 J/(kg*K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 16,6 106/m*ohm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 116 W/(m*K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a Jonisationspotential | 906,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a Jonisationspotential | 1733,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e Jonisationspotential | 3833 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e Jonisationspotential | 5731 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Zink är ett metalliskt grundämne.
Innehåll |
[redigera] Historia
Även om föremål av mässing är kända från antiken, ibland med höga zinkhalter, var zinkmetall i stort sätt okänd i västvärlden till mitten på 1700-talet. I Indien förekom det dock sedan medeltiden. Ämnet kallades tutanego, tuttanego, tuteneque eller spiauter. I Kina gick legeringen under namnet "packyyn". En av tutanegotackorna från Ostindiefararen Götheborg innehöll 99,0 procent zink, 0,8 procent järn och 0,2 procent antimon.[1]
[redigera] Biologisk betydelse
Zink kan återfinnas i alla celler, men har en särskilt hög koncentration i ögon, hud, hår, naglar, hjärna, hypofys, binjurar, könsorgan, sköldkörtel, lever och njurar.
Fram till nu har man funnit mer än 70 enzymer som är beroende av zink, och nästan alla ämnesomsättningsprocesser är också det. Det samma gäller hormonproduktionen i hypofysen, sköldkörteln, könsorganen och bukspottskörteln. Zink ingår i de enzymer som främjar transporten och utforsling av koldioxid, och i amylas som omvandlar stärkelse. Vid syntesen av nukleinsyra (RNA och DNA) och proteiner medverkar zink aktivt. Det främjar nagel och hårväxten, bildandet av ben och läkandet av sår. (zinkpasta på munsår) Immunförsvarets överordnade organ, thymus, är beroende av zink, samtidigt som det är en beståndsdel i cellernas respirationsenzymer. Zink är dessutom en förutsättning för utnyttjandet av järn och bildandet av blod, normal funktion av prostata och optimalt utnyttjande av A-vitamin.
Vid brist på zink kan ett antal besvär uppstå, exempelvis hudbesvär som eksem, psoriasis, acne, oren hy, långsamt läkande av sår, mjäll, håravfall, vita fläckar på naglarna och sår på skenbenen. Mentala tillstånd som apati, irritation, depression, aggression och dålig inlärningsförmåga. Cirkulations- och blodsjukdomar som åderförkalkning, för högt blodtryck och blodbrist. Matsmältningsbesvär på grund av nedsatt produktion av matsmältningenzym, magsår. Hormonella besvär som diabetes [källa behövs] , sterilitet, impotens, nedsatt produktion av mjölk hos ammande kvinnor, missbildningar av foster, störningar i utveckling och tillväxt, prostatabesvär och menstruationssvårigheter. Nedsatt smak- och luktförmåga, viktförlust, trötthet, ökad mottaglighet för infektioner, nedsatt resistens mot stress, vissa njur- och leverbesvär, cancer och senilitet.
Zink påträffas vanligtvis i livsmedel som ostron, sill, musslor, lever, lamm, ägg, oxkött, mjölk, vetegroddar, fullkornsprodukter, vetekli, öljäst, nötter, ris, ärter, morötter, rödbetor, solrosfrö och kärnor från pumpan.
Rekommenderat dagligt intag: Barn 2-7 mg, kvinnor 7-9 mg (gravida/ammande 9/11 mg), män 9-12 mg. Se vidare RDI-tabell.
[redigera] Andra användningsområden
Zink har ett viktigt användningsområde inom ytbehandling, särskilt galvanisering och varmförzinkning.
[redigera] Fotnoter
[redigera] Litteratur
- Sven Rinman (1789). Zink. Bergwerkslexikon.
