Zinkgruvan (gruva)
| Zinkgruvan Mining AB | |
Zinkgruvan
|
|
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor |  Zinkgruvan, Sverige |
| Nyckelpersoner | Bengt Sundelin VD, Zinkgruvan Mining Paul Conibear [[vd]] Koncernchef, Lundin Mining |
| Bransch | Gruvdrift |
| Produkter | Zink, Bly, Koppar, Silver basmetaller |
| Antal anställda | 350 - mars 2013 |
| Historia | |
| Grundat | 1857 |
| Grundare | Vieille Montagne |
| Struktur | |
| Ägare | Lundin Mining (100%) |
| Övrigt | |
| Slogan | Inte alla gruvor ligger i norr |
| Webbplats | Officiell webbplats |
Zinkgruvan Mining är en underjordisk zink-, bly-, koppar-, och silvergruva i tätorten Zinkgruvan i Askersunds kommun. Gruvan ingår sedan 2004 i den svensk-kanadensiska gruvkoncernen Lundin Mining. Gruvan är Sveriges sydligaste underjordiska gruva och har varit i kontinuerlig drift sedan 1857. I gruvan bryts två sorters malm - bly-och zinkmalm och kopparmalm. Sedan malmen har nått marknivå, utvinns metallkoncentrat genom en flotationsprocess. Metallkoncentratet transporteras sedan med lastbil till Otterbäckens hamn i Vänern och lastas på fraktfartyg som fraktar metallkoncentratet till kunder i bland annat Nederländerna och Tyskland.
Innehåll |
Historik [redigera]
Vid Birger Perssons bortgång 1328 fick hans dotter, Heliga Birgitta, och make, Ulf Gudmarsson bland annat "de hyttor Herr Birger ägde i Svinskogen". Därefter har området ägts av Vadstena kloster, Riseberga kloster, ätterna Oxenstierna, Soop och Burenstam. Zink var en okänd metall i Europa till slutet på 1500-talet men började användas industriellt i slutet på 1700-talet.
Det belgiska gruvbolaget Vieille Montagne (Société anonyme des mines et fonderies de zinc de la Vieille-Montagne) köpte 1857 ett antal gruvfält i närheten av Åmmeberg av Johan Efraim Lundgren för 2 500 000 frcs. Ett av dessa gruvfält gick under namnet Zinkgruvan och där satte Vieille Montagne redan samma år igång med storskalig gruvdrift. Året därpå byggde bolaget Åmmebergs järnväg för malmtransport till anrikningsanläggningen i Åmmeberg vid Vättern.
Gruvan ägdes av det belgiska bolaget Vieille Montagne fram till 1994. När Vieille Montagne ville sälja bolaget 1994, gjordes ett misslyckat försök att börsnotera gruvan under företagsnamnet Ammeberg Mining AB. 1995 såldes gruvan istället till det australienska bolaget North Ltd för 1,3 miljarder kronor. 1998 uppgick North Ltd i sin tur i den multinationella gruvkoncernen Rio Tinto. 2004 köptes Zinkgruvan av sin nuvarande ägare Lundin Mining Corporation för 775 miljoner kronor. Större delen av köpet finansierades genom att man sålde silverrättigheterna i gruvan till det kanadensiska företaget Silver Wheaton för 630 miljoner kronor. Silver är en biprodukt vid zinkbrytning och Silver Wheaton innehar rättigheterna fram till 2030. Zinkgruvans nuvarande VD sedan 2011 heter Bengt Sundelin, som tidigare bland annat har varit platschef i gruvan i Garpenberg.
År 2010 påbörjades brytning av kopparmalmen, med en brytning av i genomsnitt 300 000 ton/år. I slutet av 2010 stod en bilramp färdig från markytan till 350-metersnivån och vidare ner i gruvan.
Zinkgruvan Mining idag [redigera]
Gruvan är i dagsläget omkring 1140 meter djup och har cirka 350 anställda. 2012 var 19% av de anställda kvinnor.
2012 slog Zinkgruvan produktionsrekord med 1,2 miljoner ton malm.
Lundin Minings vd Paul Conibear har i media sagt att stora investeringar ska göras i Zinkgruvan. Bland annat planeras en produktionsökning till 1,5 miljoner ton malm fram till år 2015.[källa behövs]
Direktörer [redigera]
2011(sept) - Bengt Sundelin
2011(maj) - (sept) Stefan Månsson
2009-2011 (maj) Samuel Rasmussen
2009 Douglas Syme
2006-2009 Stefan Romedahl
1995-2006 Stefan Månsson
1991-1995 Peter Zeidler
1979-1991 Sven Sollenberg
1977-1979 Marc Laurent
1976-1977 Olle Anestad
1946-1976 Sven Torell
1916-1946 Otto Torell
1899-1915 Svante Wibel
1885-1899 Caesar Bekk
1857-1885 Otto Schwarzman
Källor [redigera]
Vidare läsning [redigera]
Zinkgruvan Mining 1857-2007 av Maria Gunnarsson.2007. ISBN 9189210042
