Zoltán Kodály

Staty över Zoltán Kodály

Zoltán Kodály /zoltaːn ˈkodaːj/ (i ungersk ordning Kodály Zoltán), född 16 december 1882 i Kecskemét, död 6 mars 1967 i Budapest, var en ungersk tonsättare och folkmusik- och etnografiforskare. Mellan 1907 och 1942 var han professor vid musikhögskolan i Budapest och hade stor inverkan på utvecklingen av nya undervisningsmetoder. Kodály arbetade från 1905 med Béla Bartók för att kartlägga den ungerska folkloren. Hans kompositioner är i impressionistisk-neoromantisk stil och använder ofta element från folkmusiken.

Körverket "Psalmus hungaricus" (komponerat till 50-årsminnet av städerna Buda och Pests förening) blev 1923 hans stora genombrott.

1945 blev Kodály ledamot av Ungerns parlament och 1951 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Viktigaste kompositionerna

Operor

• Háry János, 1925, 1:a uppförande i Budapest 1926
• Székelyfonó, 1931-32, 1:a uppförande i Budapest 1932
• Czinkia Pánna, 1946-48, 1:a uppförande i Budapest 1948

Oratorier och övriga sakrala verk

• Assumpta est Maria 1901
• Psalmus Hungaricus 1923
• Te Deum 1936
• Missa brevis 1942

Orkesterverk

• Uvertyr Sommarkväll 1906
• Teateruvertyr 1927
• Danserna från Marosszek/Marosszéki táncok 1930
• Danserna från Galanta/Galántai táncok 1933
• Variationerna för orkester på tema från ungerska folksånger, Felszállotta páva variációk, 1939
• Konsert för orkester 1941
• Violakonsert 1947
• Kádár Kata för kontraalt och liten orkester 1947

Kammarmusik

• Stråkkvartett nr 1, op.2 1909
• Sonat för cello och piano, op. 4 1910
• Duo för violin och cello, op.7 1914
• Sonat för cello solo, op.8 1915
• Stråkkvartett nr 2, op.10 1917
• Trio för 2 violiner och viola, op.12 1920

Källor

• Eriksson, Tore. ”Zoltán Kodály”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/zoltan-kodaly. Läst 2 december 2012.