Zvezda Ch-23

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ch-23 Grom
Sukhoi Su-17M3 2008 G12.jpg
En Ch-23 under vingen på en Su-17
Typ Attackrobot
Ursprungsland  Sovjetunionen
Servicehistoria
Brukstid 1973 –
Används av Bulgarien, Indien, Irak, Polen, Rumänien, Serbien, Sovjetunionen
Produktionshistoria
Designer Jurij Koroljov
Tillverkare Zvezda
Varianter Ch-66, Ch-23, Ch-23M, Ch-23L
Specifikationer
Längd 3,63 meter (Ch-66)
2,49 meter (Ch-23)
Vikt 278 kg (Ch-66)
289 kg (Ch-23)
Spännvidd 811 mm (Ch-66)
785 mm (Ch-23)
Diameter 275 mm
Stridsspets Splitterladdning
Stridsspetsvikt 103 kg (Ch-66)
111 kg (Ch-23)
Styrsystem Ledstrålestyrd (Ch-66)
MCLOS via radiolänk (Ch-23)
Vapenbärare MiG-21, MiG-23, MiG-27, Su-17, Su-20, Su-22, Ka-29
Prestanda
Räckvidd 10 km
Maxhastighet 2340 km/h (Ch-66)
2900 km/h (Ch-23)

Ch-23 Grom (ryska: Х-23 Гром (åska), NATO-rapporteringsnamn: AS-7 Kerry) var Sovjetunionens första precisionsstyrda attackrobot.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

De första testerna med att använda den ledstrålestyrda jaktroboten K-5 (AA-1 Alkali) mot markmål genomfördes 1963, men kombinationen av dålig precision och liten sprängladdning visade snart att roboten inte var lämplig för detta.

1965 började USA att använda roboten AGM-12 Bullpup i Vietnamkriget och Nordvietnam begärde att få köpa ett motsvarande vapen från Sovjetunionen. Därför började designbyrån Vympel att konstruera en attackrobot baserad på K-8 (AA-3 Anab) som fick beteckningen Ch-66. Eftersom kravet var att den skulle kunna avfyras från existerande flygplan så använde den samma flygkropp och styrsystem som K-8, men sprängladdningen ökades från 13 kg till 100 kg. De första provskjutningarna ägde rum 1967 och roboten togs i tjänst 1968.

Den största nackdelen med Ch-66 var ledstrålestyrningen som gjorde att det vapenbärande flygplanet måste hålla nosen riktad mot målet för att styra roboten. Därför utvecklades en ny version av roboten till det då nya attackflygplanet MiG-23 med kommandostyrning på samma sätt som AGM-12 Bullpup. Roboten som fick beteckningen Ch-23 började provskjutas 1968, men det dröjde till 1970 innan man lyckades få radiolänken tillförlitlig. Ch-23 togs i tjänst 1973.

Utvecklingen av Ch-23 ledde vidare till Ch-25 (AS-10 Karen) och Ch-27 (AS-12 Kegler).

Versioner[redigera | redigera wikitext]

  • Ch-66 – Ledstrålestyrd robot baserad på jaktroboten K-8.
  • Ch-23 – Fjärrstyd version utvecklad för MiG-23.
  • Ch-23M – Identisk med Ch-25R.
  • Ch-23L – Identisk med Ch-25.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kh-23