Boracit
Boracit, Mg3B7O13Cl, är ett mineral bestående av magnesiumborat och magnesiumklorid med 62,5 % borsyra. Boraciten är färglös eller ljust blåaktig eller grönaktig till färgen. Den har smuligt brott och är spröd med Mohs hårdhet 7–7,5, samt densitet 2,9. Den har glas- eller diamantglans och är delvis genomskinlig.
Trots att den är reguljärt kristallin är den dubbelbrytande vid vanlig temperatur, men vid upphettning till 265 °C blir den plötsligt enkelbrytande, för att sedan vid avkylning åter bli dubbelbrytande.
Boraciten är olöslig i vatten, men löslig i saltsyra. Den förekommer i gips, anhydrit eller stensalt vid Segeberg, Lüneburg och Strassfurt (där den har benämningen strassfurtit).
Boraciten används för tillverkning av borax.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Boracite, tidigare version.
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952