Diatermi

Från Wikipedia

Diatermi är en medicinsk behandling där man använder stark upphettning av kroppsvävnad med hjälp av högfrekventa elektriska fält.[1]

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera användningsområden, bland annat borttagning av hår, stoppa kraftig näsblödning, borttagande av godartade hudtumörer, men även vissa elakartade tumörer som basalcellscancer eller cellförändringar i livmoderhalsen.[1] Dessutom kan man ta bort vanliga vårtor[2] och kondylomvårtor.[3]

Utförande[redigera | redigera wikitext]

Patienten får oftast lokalbedövning eller bedövande salva,[1] men vid behandling på känsligare områden som vid kondylomvårtor i underlivet kan man få narkos.[3] Därefter påbörjas behandlingen genom att en elektrod med högfrekvent växelström dödar vävnaden som skall behandlas, samtidigt som kringliggande blodkärl drar ihop sig så att risken för blödning blir liten.[1]

Under ingreppet finns det en röksug i anslutning till elektroden, eftersom det bildas gaser som inte skall inandas. Därför bär även den som utför ingreppet andningsmask.[3]

Tiden för en behandling av kondylomvårtor är cirka 30 minuters förberedelse, 10-30 minuters behandling och 15 minuters uppvakning. Denna behandling görs med patienten i ryggläge med benstöd.[3]

Risker[redigera | redigera wikitext]

Det finns några risker med en diatermibehandling:

  • Personer med pacemaker, eller som är gravida skall säga till innan behandling, eftersom de höga spänningarna kan ha negativ påverkan på pacemakern.[1]
  • Behandlingen kan ge pigmentförändringar i huden, och därför skall man undvika starkt solljus under läkeprocessen.[1]
  • Det kan uppstå infektioner i hårsäckskanalen vid hårborttagning.[1]
  • Inhalering av diatermigaser är farligt, eftersom flera av de ämnen som gaserna består av är cancerframkallande. Det är dock personalen som utsätts för denna risk när de utsätts långvarigt för gaserna och inte patienter.[4]
  • Det elektromagnetiska fältet kring elektroderna kan innebära risk för exponering.[5]

Det finns utrustning på marknaden som arbetar vid frekvenser upp till 5 MHz och därmed omfattas av gällande arbetsmiljölagstiftning.[6] Att skärma ledarna vid elektroderna bedöms kunna minska risken för exponering.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Diatermi”. Diatermi. Vårdguiden. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100828142015/http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/Diatermi/. Läst 30 oktober 2012. 
  2. ^ ”VÅRTBEHANDLING”. Diatermi. Faces Hudvårdscenter. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813225040/http://www.faces.se/behandlingar/ovrigt-special/diatermi-2/. Läst 30 oktober 2012. 
  3. ^ [a b c d] ”Kondylom, diatermi”. Vård/medicinska riktlinjer. Lasarettet i Enköping. http://www.externt.lul.se/lul/quality.nsf/0/B44F46D34CC9B368C125786F003BE991/$File/kondylom,%20diatermi.pdf. Läst 30 oktober 2012. [död länk]
  4. ^ ”-operationssjuksköterskors attityd och användningsmönster”. Evakuering av diatermirök. Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. http://www.omv.lu.se/uppsatsdb01/updf/2009/2098_2009.pdf. Läst 1 november 2012. [död länk]
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305052707/http://nile.lub.lu.se/arbarch/arb/2002/arb2002_05.pdf. Läst 5 april 2013.  Högfrekventa elektromagnetiska fält runt kirurgisk diatermiapparatur, Brita Liljestrand, Monica Sandström och Kjell Hansson Mild, Arbetslivsrapport 2002:5 ISSN 1400-8211, examensarbete vid Mälardalens högskola Västerås handlett av Kjell Hansson Mild.
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829121040/http://www.av.se/dokument/afs/AFS1987_02.pdf. Läst 5 april 2013.  AFS 1987:2