Edil
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Edil (latin: aedilis, av aedes, 'rum', 'tempel'[1]) var en typ av ämbetsman i antikens Rom. Ämbetet infördes år 493 f.Kr. och avskaffades slutligen på 200-talet e.Kr.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Till edilernas ämbete hörde att vidmakthålla tempel och offentliga byggnader, anordna offentliga spel, handha polismyndigheten samt ombesörja provianttillförseln.[1]
Historik[redigera | redigera wikitext]
Från år 493 f.Kr. fanns två plebejiska ediler, aediles plebei, som uppsyningsmän för Aventinens Ceres-tempel.[1] Sedan år 366 f.Kr. fanns därutöver två patriciska eller kuruliska ediler, aediles curules; dessa växlade och var vartannat år patricier och vartannat år plebejer.[1]
Efter republikens slut år 27 f.Kr. överfördes edilernas maktbefogenheter successivt till andra ämbetsverk.[1] Ämbetet avskaffades slutligen på 200-talet e.Kr.
I modern tid har titeln edil använts i studentsammanhang i den ungefärliga betydelsen "husförman", så till exempel vid Akademiska Föreningen och Studentskegården i Lund.