Gökar
| Gökar | |
 Gulnäbbad regngök (Coccyzus americanus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Gökfåglar Cuculiformes |
| Familj | Gökar Cuculidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cuculidae | |
| Auktor | Vigors, 1825 |
| Släkten | |
| Se text | |
 Jättegök (Scythrops novaehollandiae) | |
Gökar (Cuculidae) är en fågelfamilj i ordningen gökfåglar (Cuculiformes).[1][2][3]
Familjen omfattar bland annat den europeiska göken, tuppgökar, koelgökar, malkohor, kouagökar, skatgökar, glansgökar, sporrgökar och anier. De två senare placeras ibland i de två egna familjerna Centropodidae och Crotophagidae. Tillsammans med sina två närmast släktingar, trappfåglarna och turakofåglarna, utgör gökfåglarna gruppen Otidimorphae.
Generellt är gökar mellanstora smala fåglar. De lever i häckar i träd, men en stor del även på marken. Familjen finns över stora delar av jorden, med flest arter i tropikerna. Vissa arter är flyttfåglar. De lever av insekter, larver, andra smådjur och även frukt. Vissa arter är boparasiter, vilket innebär att de lägger ägg i andra arters bon, men majoriteten tar hand om sina egna ungar.[4]
Gökar har spelat en roll i kulturen i tusentals år, och förekommer exempelvis i grekisk mytologi. I Indien anses gökar vara heliga medan de i Japan förknippas med obesvarad kärlek.
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Gökarna är enda familjen i ordningen gökfåglar, närmast släkt med trappfåglar och turakofåglar. DNA-studier[5] har klarlagt systematiken inom familjen enligt följande:
Underfamilj Crotophaginae[redigera | redigera wikitext]
- Guira – guiragök
- Crotophaga – tre arter
Underfamilj Neomorphinae[redigera | redigera wikitext]
- Tapera – stripgök
- Dromococcyx – två arter
- Morococcyx – trastgök
- Geococcyx – två arter tuppgökar
- Neomorphus – fyra till fem arter amerikanska markgökar
Underfamilj Couinae[redigera | redigera wikitext]
- Carpococcyx – tre arter asiatiska markgökar
- Coua – 12–14 arter på Madagaskar, varav en art utdöd i historisk tid och två utdöda tidigare under holocen
Underfamilj Centropinae[redigera | redigera wikitext]
- Centropus – 28–29 arter sporrgökar
Underfamilj Cuculinae[redigera | redigera wikitext]
- Rhinortha – rostgök, tidigare i Phaenicophaeus
- Ceuthmochares – en till två arter gulnäbbar
- Taccocua – sirkeermalkoha, tidigare i Phaenicophaeus
- Zanclostomus – rödnäbbad malkoha, tidigare i Phaenicophaeus
- Phaenicophaeus – 6–7 arter malkohor
- Rhamphococcyx – sulawesimalkoha
- Dasylophus – två arter malkhohor, varav luzonmalkohan ibland lyfts ut till det egna släktet Lepidogrammus
- Clamator – fyra arter skatgökar
- Coccycua – tre arter
- Piaya – två till tre arter
- Coccyzus – 13–14 arter regngökar och ödlegökar
- Pachycoccyx – tjocknäbbad gök
- Microdynamis – dvärgkoel
- Eudynamys – två till tre arter koelgökar
- Urodynamis – långstjärtad koel
- Scythrops – jättegök
- Chrysococcyx – 13–14 arter glansgökar, varav flertalet ibland urskiljs i släktet Chalcites
- Cacomantis – nio till tio arter buskgökar
- Cercococcyx – tre arter långstjärtsgökar
- Surniculus – fyra arter drongogökar
- Hierococcyx – åtta arter hökgökar, tidigare i Cuculus
- Cuculus – elva arter
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ericson, P.G.P. (2006). ”Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils”. Biology Letters 2 (4): sid. 543–547. doi:. PMID 17148284. PMC: 1834003. Arkiverad från originalet den 7 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080307225744/http://biology-web.nmsu.edu/houde/Ericson_et_al_2006.pdf.
- ^ Hackett, S.J. (2008). ”A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History”. Science 320 (5884): sid. 1763–1768. doi:. PMID 18583609.
- ^ Jarvis, E.D. (2014). ”Whole-genome analyses resolve early branches in the tree of life of modern birds”. Science 346 (6215): sid. 1320–1331. doi:. PMID 25504713.
- ^ Janice M. Hughes (1996). ”Phylogenetic Analysis of the Cuculidae (Aves, Cuculiformes) Using Behavioral and Ecological Characters” (på engelska). The Auk 113 (1). https://www.jstor.org/stable/4088931.
- ^ Sorenson, M.D., and R.B. Payne (2005), Molecular systematics: Cuckoo phylogeny inferred from mitochondrial DNA sequences in “The Cuckoos”, pp.68-94 (R.B. Payne, ed.), Oxford University Press, Oxford.
|