Giffel
Giffel (från österrikisk tyska Kipferl, i Schweiz kallat Gipfeli, ’topp’) är ett bakverk format som en månskära.[1][2]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Gifflar har anor från Österrike, men är ursprungligen från Turkiet.[3] Ordet "giffel" antas ha varit i bruk i svenska språket sedan 1870-talet.[4]
Bakning och varianter[redigera | redigera wikitext]
Gifflar bakas genom att degen kavlas ut och skärs i avlånga trekanter. Vid kortsidan (basen) läggs eventuell fyllning, sedan rullas trekanten så att fyllningen hamnar innerst och spetsen ytterst. Vanligen böjer man också slutligen till kanterna på den ihoprullade rullen, så att en halvmåneform skapas. Gifflar kan göras med olika degar och fyllningar, allt från vetedeg eller bröddeg till smördeg eller mördeg kan användas. Gifflarna brukar penslas med ägg och kan garneras med sesamfrön (sesamgifflar), vallmofrön och kummin före gräddning i ugn.[5] En del äldre svenska gifflar som bakas med mördeg eller andra degar för hårda kakor kallas ibland istället för horn.[6]
I nordiska livsmedelsbutiker säljs även produkter som inte är formade som gifflar, men ändå bär det som varunamn.[7]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Croissant, en fransk variant av giffel.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ giffel i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: giffel
- ^ ”Maträtter med historia”. Austria.info. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714221227/http://www.austria.info/se/osterrike-ett-land-med-gastfrihet-och-gemytlighet/matratter-fran-oesterrike-1340906.html. Läst 13 juli 2014.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: giffel
- ^ Icas Rutiga kokboken, 1994. Läst 13 juli 2014.
- ^ ”Giffel och croissant”. Ordbruket. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091002005834/http://www.ordbruket.com/webcross/artiklar/giffel.htm.
- ^ ”Pågenklassiker”. Pågen. Arkiverad från originalet den 5 september 2018. https://web.archive.org/web/20180905235041/https://pagen.se/om-pagen/pagenklassiker/. Läst 5 juni 2018.