Gulaschbaron
Gulaschbaron, även förkortat gulasch,[1] betecknade särskilt under och efter första världskriget en "krigsjobbare", ofta med bibetydelsen rik och vräkig uppkomling. Egentligen var det en person som på kort tid tjänat en förmögenhet på att leverera livsmedel till främst centralmakternas arméer under första världskriget. Det kan i överförd betydelse användas om personer som blivit rika genom spekulation eller om krigsprofitörer i allmänhet.[2]
"Gulaschtiden" är en informell beteckning för krisåren under och direkt efter första världskriget, gulaschbaronernas tid.[3]
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Förleden utgörs av tyskans gulasch, från ungerskans gulyás, en traditionell kötträtt kryddad med bl.a. paprikapulver och kummin.[4]
Under första världskriget användes rätten till utspisning av trupper, och en del charkuterihandlare, särskilt i Danmark, förtjänade förmögenheter på att sälja gulaschkött.[5]
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
Ordet har använts i valsen Gulaschbaronen av dragspelaren Erik Gylling,[6] i valsen Gulaschprinsessan av Max Keller,[7] och i boken Gulaschbaronen av Henrik Fock.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nordisk familjebok 1952 års upplaga bd.9 sp.458
- ^ Nationalencyklopedins ordbok (2004)
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Gulasch (tryckår 1929)
- ^ Gulasch i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
- ^ Norstedts uppslagsbok 1948
- ^ "Gulaschbaronen" i Svensk mediedatabas
- ^ "Bra böckers världshistoria". band 13, Från krig till krig.