Rb-lok

Från Wikipedia
Rb1/Rb2/Rb3
SJ Rb 1002-Hagalund-23-Jun-1964.jpg
Rb 1002, Hagalunds bangård, 1964
FordonstypEllok
Tillverkningsår1962
Byggt antal6 st
TillverkareASEA
AxelföljdBo'Bo'
Längd (över buffert)15 460 mm
Drivhjulsdiameter1 300 mm
Spårvidd1 435 mm (normalspår)
Effekt3 300 kW
Maxhastighet120 km/h
Startdragkraft250 kN
Tjänstevikt74,4 t (Rb1)
73,6 t (Rb2)
75,2 t (Rb3)
Strömavtagningsmetodkontaktledning

Rb-lok var en förserie ellok för tung linjetjänst (totalt 6 st) inför serieleveranserna av Rc-loken (totalt 366 st). Till det yttre var Rb-loken relativt lika Rc-loken, även om Rb-loken (till skillnad mot Rc-loken) hade något lägre vindruta och slät utsida. Det pågick tillverkning av liknande ellok i flera andra länder men av sysselsättningspolitiska skäl lades beställningen till den nationella järnvägsindustrin.

Rb-loken tillverkades i totalt sex exemplar och fanns i tre versioner; Rb1, Rb2 och Rb3. De skilde sig något vad gällde drivutrustningen. Loken användes för att testa olika tekniska lösningar och resultatet blev Rc-loket som började levereras 1967. Det fanns behov av en ny generation elektriska linjelok då SJ hade ett behov att ersätta de gamla D-loken. Dessutom behövde Asea av sysselsättningspolitiska skäl ett nytt uppdrag och det ansågs då vara lämpligt att Asea fick skaffa sig erfarenhet av likströmslok. Redan under 1920-talet hade dock dioden kommit så långt i utvecklingen att den var användbar inom elkraftområdet.

Under projektets gång kom tyristorn (en mycket snabb "strömbrytare" som kan reglera flera tusen ampere) att framstå som ett intressantare alternativ än dioden och därmed fick Rc-serien inte reglerutrustning av "diodtyp" utan av tyristortyp. Rb-loken rönte däremot vissa framgångar utomlands där bland annat Rumänien (operatören CFR) köpte en sexaxlig variant av Rb, liksom Jugoslavien (operatören JZ). Det norska loket El15, som nu rullar hos Hector Rail som 161, är också en konstruktion som delvis är baserad på Rb.

Ett av Rb-loks boggier användes för ett svenskt spårbytestågprojekt, som SJ försökte att konstruera under 1980-talet (spårbyteståget fick senare skrotas).

Rb1[redigera | redigera wikitext]

Rb1-loken nr 1001 och 1002 byggdes av Asea tillsammans med ASJ som likriktarlok. De var utrustade med högspänningsreglering. Efter transformering likriktades spänningen med dioder. Loken drevs med likströmsseriemotorer i stället för enfasseriemotorer som på tidigare lok. Det var dessa två lok som sedan blev modell för de exporterade loken eftersom den lösningen är den bästa vid linjespänning 25 kV 50 hz, som används i Rumänien och f.d. Jugoslavien (utom Slovenien). De var redan från början byggda med export i åtanke, så lokkorgen på dessa lok var byggd efter den smalare internationella profilen 310 cm. När tyristorn blev möjlig att använda för hastighetsreglering av lok, byggdes individ 1001 om till tyristorlok och kallades för Rb1T. Det var detta lok som blev prototypen för Rc-loken.

Rb2[redigera | redigera wikitext]

1003 och 1004 tillverkades av Asea och Nohab. Dessa lok hade samma typ av reglersystem och motorer som Ma och F nämligen spänningsreglering på högspänningssidan och växelströmsmotorer av serietyp. Det är en konstruktion som inte fungerar så bra ihop med linjespänning 25 kV 50 Hz som användes på flera exportmarknader. Loken fungerade bra, men eftersom diodtekniken i Rb1-loken var intressantare fick dessa lok ingen efterföljare vare sig i Sverige eller utomlands. Loken slopades av SJ, i 1003:s fall till juni 1975 och i 1004:s fall i juni 1976. Båda loken hade stått avställda en tid före slopandet.

Rb3[redigera | redigera wikitext]

1005 och 1006 tillverkades av Asea tillsammans med Motala verkstad. Tekniskt sett var dessa lok av samma typ som Rb2-loken. Inte heller dessa lok fick någon efterföljare. 1005 slopades i december 1975 och 1006 ett halvår senare, i maj nästkommande år. Även dessa lok hade stått avställda ett tag innan de slopades.

Tekniska data Rb-lok[redigera | redigera wikitext]

Jämförelse mellan Rb1-, Rb2- och Rb3-lok
Rb1 Rb2 Rb3
Allmänt
Operatör SJ SJ SJ
Tillverkningsår 1962 1962 1962
Antal tillverkade 2 st 2 st 2 st
Status prototyp prototyp prototyp
Tillverkare mek del ASJ Nohab Motala v
Tillverkare el del Asea Asea Asea
Axelföljd Bo'Bo' Bo'Bo' Bo'Bo'
Vikt 74,4 t 73,6 t 75,2 t
Axellast 18,6 t 18,4 t 18,8 t
Max dragkraft 250 kN 250 kN 250 kN
Max hastighet 120 km/h 120 km/h 120 km/h
Korg
Lös 15 470 mm 15 460 mm 15 470 mm
Boggie avstånd 7 700 mm 7 700 mm 7 700 mm
Höjd över fälld strömavtagare 4 500 mm 4 500 mm 4 500 mm
Korgbredd 3 100 mm 3 145 mm 3 145 mm
Koppeltyp skruvkoppel skruvkoppel skruvkoppel
Utvändig yta slät plåt slät plåt slät plåt
Utvändig färg orange orange orange
Boggier
Spårvidd 1 435 mm 1 435 mm 1 435 mm
Axelavstånd 2 700 mm 3 000 mm 2 900 mm
Hjuldiameter, nytt 1 300 mm 1 300 mm 1 300 mm
Primärfjädring xxxxx xxxxx xxxxx
Sekundärfjädring xxxxxxxxxx xxxxx xxxxx
Broms blockbroms blockbroms blockbroms
Boggievikt xx,x t xx,x t xx,x t
Min horisontell kurvradie xx m xx m xx m
Elutrustning
Kontaktledningsspänning 15 kV 15 kV 15 kV
Kontaktledningsfrekvens 16 2/3 Hz 16 2/3 Hz 16 2/3 Hz
Max kont effekt 3,2 MW 3,3 MW 3,3 MW
Drivmotorbeteckning LJE108 KJ116 KJ116
Drivmotortyp DC AC AC
Max effekt tågvärmeledning xxx kVA xxx kVA xxx kVA

Se även[redigera | redigera wikitext]