Kalmus
| Kalmus | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växtriket Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga Monocotyledonae |
| Ordning | Acorales |
| Familj | Kalmusväxter Acoraceae |
| Släkte | Kalmusar Acorus |
| Art | Kalmus A. camalus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Acorus camalus | |
| Auktor | Linné, 1753 |
| Utbredning | |
 | |
Kalmus (Acorus calamus L.) är en växt som tillhör familjen kalmusväxter. Kalmus blir mellan 60 och 150 cm hög. Dess blad är raka, spetsiga, grönglänsande, 1 till 2 cm breda och ena kanten är vågig. Stjälken är liksom bladen trekantig. Kalmus blommar inte ofta och i Norden förekommer endast sterila triploider.
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
I Norden är kalmus ganska vanlig. Den trivs i lerig mark och grunda näringsrika vatten, exempelvis sjövikar, dammar, åar, bäckutlopp och småkärr. Dess utbredning är Finlands sydspets, hela södra Sverige, små områden i södra Norge och hela Danmark. Den kommer ursprungligen från södra Kina och Himalaya och introduceras i Skandinavien under tidig medeltid.[1]
Varieteter och sorter[redigera | redigera wikitext]
Tre varieteter omnämns:
- var. angustata Engler - fertil tetraploid (4n = 48). Östra Asien (Kina och Japan, men inte Korea).
- var. calamus - steril triploid.
- var. verus L. - fertil. Jordstammar smala, blad 6–8 mm breda. Blomkolv smal, 3–5 cm. Hölsterblad 4–8 gånger längre än blomkolven. Indien till Sri Lanka, Bangladesh & Kina.
Sorter[redigera | redigera wikitext]
- 'Purpureus' - blad med purpurröd ton.
- 'Variegatus' ('Albovariegatus', 'Argentovariegatus', 'Aureovariegatus') - blad strimmiga i grönt och gulvitt.
Synonymer[redigera | redigera wikitext]
- var. angustatus
- Acorus angustatus Rafinesque
- Acorus calamus var. angusta Bess. nom. inval.
- Acorus triqueter Turczaninow ex Schott
- var. calamus
- Acorus angustifolius Schott
- Acorus aromaticus Gilib. nom. inval.
- Acorus asiaticus Nakai
- Acorus calamus var. vulgaris L.
- Acorus calamus-aromaticus Clairv. nom. illeg.
- Acorus casia Bertol.
- Acorus cochinchinensis (Lour.) Schott
- Acorus commersonii Schott
- Acorus commutatus Schott
- Acorus elatus Salisbury nom. illeg.
- Acorus europaeus Dumort.
- Acorus flexuosus Rafinesque
- Acorus floridanus Rafinesque
- Acorus griffithii Schott
- Acorus nilaghirensis Schott
- Acorus odoratus Lam. nom. illeg.
- Acorus spurius Schott
- Acorus terrestris Spreng.
- Acorus undulatus Stokes nom. illeg.
- Acorus vulgaris (L.) Simonk.
- Calamus aromaticus Güldenst.
- Orontium cochinchinense Lour.
- var. vernus
- Acorus verus (L.) Garsault
- Acorus verus (L.) Houtt. nom. illeg.
- Acorus verus (L.) Rafinesque nom. illeg.
Kalmusrot[redigera | redigera wikitext]
Kalmusrot, Rhizoma calami, är namnet på det läkemedel som utvinns av den cirka 25 cm långa och 2 - 3 cm tjocka rotstocken av Acorus calamus. Den har en särpräglad, bitter och aromatisk smak, som dessutom är skarp och kryddig beroende på den aromatiska oljan. Förutom olja, som uppgår till cirka 3 procent, innehåller kalmusroten ett bitterämne, acorin.[2]
Den har i äldre tid använts för att stimulera aptiten. Den av G. E. Klemming utgivna handskrift 7 som är en översättning av Christiern Pedersens En nøttelig Legebog ffaar ffattige och Rige tryckt i Malmö 1533 anger for matlwsta. Tag ij lod ingefæra ij lodh næglikor ij lodh galigo. j lodh pariis korn j lod kalmus... tz skal man ætha førsth om morgonen.[3]
Kalmusroten har i djurförsök visat sig kunna ge upphov till tumörer, men används trots detta inom alternativmedicinen.[4]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, Inger Larsson s. 146-147
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, Inger Larsson s. 65
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 november 2011. https://web.archive.org/web/20111107191503/http://www.alternativmedicin.se/sok/Vax-079.html. Läst 6 december 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Den virtuella floran - Kalmus
- Kalmus i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Kalmus.
