Klandertalan
Klandertalan är en gammal juridisk term med samma betydelse som överklagande, eller när det gäller beslut, besvär.
Klander av testamente[redigera | redigera wikitext]
Endast arvinge kan klandra testamente efter avliden person enligt 14 kap 5 § ärvdabalken jämfört med 13 kap ÄB. Sådan talan ska väckas inom sex månader från det arvingen erhöll del av testamentet enligt 14 kap 5 § ÄB. Sådan klandertalan måste grunda sig på någon ogiltighetsgrund enligt 13 kap ÄB.[1] Arvinge som godkänt testamente har ingen rätt till klandertalan.
Klander av bolagsstämmobeslut i AB[redigera | redigera wikitext]
Aktieägare, styrelse eller vd kan väcka klandertalan mot bolagsstämmobeslut om det strider mot aktiebolagslagen. Talan ska då väckas mot bolaget vid allmän domstol.[2] Sådan talan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet.[3] Undantag kan föreligga enligt 7 kap 51 § andra och tredje st.[4]
Klander av föreningsstämmobeslut[redigera | redigera wikitext]
Föreningsmedlem och styrelse i ekonomisk förening kan väcka talan vid allmän domstol mot förening om föreningsstämmobeslut inte har kommit till i behörig ordning.[5] Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.[6] Undantag kan föreligga enligt 7 kap 17 § tredje och fjärde st.[7]
Motsvarande gäller även för bostadsrättsförening.
Styrelseledamot eller medlem eller innehavare av rättighet i medlemsfastighet i samfällighetsförening kan klandra beslut vid föreningsstämma genom att väcka talan mot föreningen vid Mark- och miljödomstol om beslutet inte har kommit till i behörig ordning eller strider mot stadgar eller lagar[8]
Klander av skiljedom[redigera | redigera wikitext]
Part kan klandra skiljedom enligt 36 § lag om skiljeförfarande.[7] Kan skiljedom inte angripas enligt 36 § kan klandertalan väckas enligt 34 § samma lag.[9]
Klandertalan har helt eller delvis ogillats i nittio procent av undersökta skiljedomar. Den vanligaste grunden för upphävande har varit behörighetsöverskridande eller processuella brister.[10]
Rättshistoria[redigera | redigera wikitext]
Klandertalan kunde väckas enligt 23 kap 8 § ärvdabalken. Talan skulle väckas mot övriga dödsbodelägare. Av NJA 1981 s 548 framgår att dödsbodelägare riktat klandertalan mot ett dödsbo istället för mot övriga dödsbodelägare. Kärandens talan avvisades som för sent väckt.[11]
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Uppsats av Niklas Elofsson Skiljemäns uppdragsöverskridande och handläggningsfel.[10]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ 14 kap. 5 § Ärvdabalken (1958:637)
- ^ 7 kap. 50 § Aktiebolagslagen (2005:551)
- ^ 7 kap. 51 § Aktiebolagslagen (2005:551)
- ^ 7 kap. 51 § 2 stycket Aktiebolagslagen (2005:551)
- ^ 7 kap. 17 § Lagen om ekonomiska föreningar (1987:667)
- ^ 7 kap. 17 § 2 stycket (1987:667)
- ^ [a b] 7 kap. 17 § 3 stycket (1987:667)
- ^ 53 § lag om förvaltning av samfälligheter (1973:1150)
- ^ 34 § Lagen om skiljeförfarande (1999:116)
- ^ [a b] ”Klander av svenska skiljedomar, 1999-2009”. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. 21 oktober 2010. http://www.sccinstitute.se/?id=11666&newsid=37045.
- ^ NJA 1981 s. 548