Resen
| Resen | |
| Ресен | |
| Stad | |
 Vy över Resen år 2018
| |
| Land |  Nordmakedonien
|
|---|---|
| Region | Pelagonien |
| Kommun | Resen |
| Höjdläge | 885 m ö.h. |
| Koordinater | 41°5′7″N 21°0′30″Ö / 41.08528°N 21.00833°Ö |
| Area | 16,16 km² |
| Folkmängd | 7 904 (2021)[1] |
| Befolkningstäthet | 489 invånare/km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 7310 |
| Riktnummer | 047 |
| Geonames | 786341 |
  Resens läge i Nordmakedonien
| |
Resen (makedonska: Ресен [ˈrɛːsɛn] lyssna ) är en mindre stad i kommunen Resen i sydvästra Nordmakedonien. Staden är belägen mitt emellan städerna Bitola och Ohrid. Resen hade 7 904 invånare vid folkräkningen år 2021.[1]
Staden är belägen 885 meter över havet,[2] i närheten av Prespasjön, och är den enda staden i Presparegionen, ett område berömd för sina äpplen, sin honung och sina vilda örter. Söder om Resen ligger berget Baba med toppen Pelister.[3]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Området kring Resen har varit bebott ända sedan neolitisk tid.[4] Under romersk tid fanns här en bosättning vid namn Scyrithania, och den romerska vägen Via Egnatia passerade platsen. På 500- och 600-talen slog sig den slaviska stammen berziti ner i området.[4]
Staden Resen omnämns första gången 1337 som en del av det makedoniska kungadömet, med huvudsäte i Prilep.[3] Den blev senare en del av det Osmanska riket, och här föddes Ahmed Niyazi Bey, en av ungturkarna som ledde turkiska revolutionen.[4] Bey byggde slottet Saraj i Resen, i stil med Château de Chenonceau i Loiredalen i Frankrike.[4]
Staden är känd för sin tidstypiska 1800-talsarkitektur från den "makedonska renässansen".[3]
Under andra världskriget erövrades Resen av Bulgarien, medan de södra delarna av Presparegionen gavs till det fascistiska Albanien, som båda var allierade med axelmakterna.[4]
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Staden hade 7 904 invånare vid folkräkningen år 2021. Av invånarna i Resen är 72,17 % makedonier, 14,60 % turkar, 5,04 % albaner, 3,96 % romer och 0,66 % serber (2021).[1]
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Resen är berömt för sina äppelodlingar.[2] Under 1980-talet byggde tyska investerare en fabrik för tillverkning av juice och andra fruktrelaterade produkter i samhället Carev Dvor, 5 kilometer utanför Resen. Det mesta av det som produceras där exporteras, bland annat till Tyskland, Nederländerna och Danmark. I centrum av Resen finns fabriken Agroplod som nu ägs av Swisslion, vilka tillverkar olika slags livsmedel, allt ifrån kaffe till choklad och chips.[5]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Äldre avbildning av slottet Saraj. -
Resen före 1920. -
Ortodox kyrka i Resen.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Total resident population of the Republic of North Macedonia by ethnic affiliation, by settlement, Census 2021”. Republic of North Macedonia State Statistical Office. 21 december 2022. https://makstat.stat.gov.mk/PXWeb/pxweb/en/MakStat/MakStat__Popisi__Popis2021__NaselenieVkupno__PodatociNaselenie/T1503P21.px. Läst 5 februari 2023.
- ^ [a b] ”Resen, Macedonia”. Travel2Macedonia. http://travel2macedonia.com.mk/destinations/resen. Läst 5 maj 2010.
- ^ [a b c] ”Resen”. Exploring Macedonia. Arkiverad från originalet den 27 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110527124457/http://www.exploringmacedonia.com/?ItemID=7D670A5C9473FA4BBD3C4337BB2C8227. Läst 5 maj 2010.
- ^ [a b c d e] ”Resen & Prespa region history & culture”. Travel2Macedonia. http://travel2macedonia.com.mk/destinations/resen/history-culture. Läst 5 maj 2010.
- ^ ”Swisslion Agroplod”. Arkiverad från originalet den 14 april 2010. https://web.archive.org/web/20100414022438/http://www.agroplod.com.mk/. Läst 5 maj 2010.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Resen.
| |||||||||
