Sobel
| Sobel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Mårddjur Mustelidae |
| Släkte | Mårdar Martes |
| Art | Sobel M. zibellina |
| Vetenskapligt namn | |
| § Martes zibellina | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
 Sobel i träd | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Sobeln (Martes zibellina) är en art i familjen mårddjur.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Djuret liknar mest mården men har större öron samt längre och tätare päls. Huvudet är kägelformat och benen jämförelsevis höga och starka med stora fötter. Kroppens längd är 32–46 centimeter och svansens 14–18 centimeter. Sobelns pälsfärg varierar kraftigt; den är ljusbrun till svartaktig på ryggsidan, med ljusare hals, sidor och i synnerhet buk. På kinderna är den gråaktig. Den saknar mårdens distinkta strupfläck, men har ett diffust, ljusare område på bakre delen av strupen. Sobelns rygghår är uppblandade med vitt.[2]
Levnadsområde[redigera | redigera wikitext]
Arten var ursprungligen hemmahörande i området mellan Uralbergen och Berings sund och från Sibiriens södra gräns till 68° nordlig bredd. Det fanns även mindre populationer i nordvästra Amerika och, fram till 1600-talet, i norra Skandinavien.[3] Dagens utbredning är i nordöstra delen av europeiska Ryssland, från Petjora- och Kama-floderna till Uralbergen.[3]
Den kraftiga jakt som den, med kortare avbrott, varit utsatt för fram till 1930-talet gjorde den allt mer sällsynt. 1935 fridlystes den på 5 år i hela dåvarande Sovjetunionen samtidigt som den återplanterades på flera platser. Idag lever den i den ryska tajgan där begränsad jakt är tillåten.[2]
Föda[redigera | redigera wikitext]
Sobeln är framför allt en fågeljägare, även om den också kan ta smågnagare, ekorrar och fisk. Den äter också vegetabilisk föda som lingon, blåbär, rönnbär och tallkottar.[2]
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Sobelns parningssäsong infaller i juni till augusti. Som de flesta mårddjur har den fördröjd fosterutveckling, de 3-4 ungarna föds i april till maj. Sobeln kan bastardera med den nära släktingen mården.[2]
Sobel och människa[redigera | redigera wikitext]
Sobelskinnet har alltid stått i mycket högt pris, växlande alltefter dess färg och tjocklek. Billigast är vad som i pälshandeln kallas den mongoliska sobeln, som är ljus och platt. Dyrast är den mörka pälsen.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Martes zibellina på IUCN:s rödlista, auktor: Mustelid Specialist Group (1996). version 10 maj 2006.
- ^ [a b c d] Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-16576-2
- ^ [a b] Curry-Lindahl, Kai (1982) [1975]. Däggdjur i färg. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 307. ISBN 91-20-06724-0
|